Medier på andra språk än svenska på folkbiblioteken i Jönköpings län. - en kartläggning

Transkript

1 Medier på andra språk än svenska på folkbiblioteken i Jönköpings län - en kartläggning Viveca Nyström VN arkiv bibliotek November 2014

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Metod Frågeställningar Sammanfattning Efterfrågestyrt eller målinriktat? Statistik Resurser Omvärlds- och behovsanalys Depositioner eller egna samlingar eller någonting helt annat? Nätverk och samverkan Fortsatt utredning och utveckling Källor Uppgiftslämnare Texter Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer (bil. 1) 1

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund Staten inrättade under -30 och -40-talet centralbibliotek, enligt dansk förebild, som ett stöd till landets folkbibliotek med kompletterande medieförsörjning. Centralbiblioteken benämndes senare länsbibliotek och samlokaliserades ofta med det största stadsbiblioteket i länet. I Jönköpings län inrättades länsbiblioteksverksamhet fysiskt på Jönköpings stadsbibliotek. Kompletterande medieförsörjning kom att bli ett av länsbibliotekens viktigaste uppdrag under många år. På länsbiblioteken fanns till en början en särskild fjärrlånebibliotekarie som tillsammans med assistent skötte de administrativa uppgifterna vid fjärrlån av medier, både inom och utanför länet och landet. De svenska lånecentralerna inrättades under 1960-talet som en sista länk i kedjan av kompletterande medieförsörjning inom folkbiblioteksväsendet. Lånecentralerna placerades på stora bibliotek för att kunna stödja sig på deras bokbestånd. 1 I landet skapades lånecentraler i Stockholm, Malmö och Umeå. Internationella biblioteket (IB) ingår i Stockholms stadsbibliotek och har sitt ursprung i den Invandrarlånecentral som inrättades i början av 1990-talet med statligt, regionalt och kommunalt stöd. I samarbete med tidigare Invandrarlånecentralen gjordes en överenskommelse med landets länsbibliotek om ansvarsspråk, som fördelades utifrån de kända språk som fanns representerade i respektive län. Länsbibliotek Jönköping fick ansvar för 16 olika språk. De språk/språkgrupper som Jönköpings stadsbibliotek har tillhandahållit är albanska, arabiska, finska, kinesiska, persiska, ryska, serbokroatiska, somaliska, spanska, thailändska, vietnamesiska. Även tyska, franska och de nordiska språken ingår i ansvarssystemet. Vid behov av depositioner på andra språk har biblioteken i länet kunnat vända sig till Internationella biblioteket i Stockholm, som också lånar ut depositioner. En stor del av länsbibliotekets verksamhet inom området mångkultur blev att komplettera medier på andra språk än svenska och särskilda medel avsattes för detta. Inom det kompletterande uppdraget ingick även stöd till biblioteken kring inköp och beståndsuppbyggnad. Kontakten och dialogen mellan Invandrarlånecentralen och länsbiblioteket var relativt tät och tillsammans utgjorde de en viktig länk för den mångspråkiga verksamheten på länets bibliotek. 1 Holmquist, J. Centraler i ett nytt bibliotekslandskap : lånecentraler, depåbibliotek och internationella biblioteket översyn och förslag (Dnr 109-KB ) 2

4 Länsbibliotek Jönköping erbjöd även fortbildning inom området ofta av hög kvalitet. Det kunde handla om olika språk, kulturer, religioner m.m. Samarbeten med Migrationsverket och andra aktörer var också vanligt förekommande. Under åren har ett stort bestånd byggts upp på länets ansvarsspråk som en del i det kompletterande uppdraget och integrerats i beståndet på Jönköpings stadsbibliotek. Under många år var det personal på länsbiblioteket som gjorde inköp, eftersom Jönköpings stadsbibliotek inte hade den kompetensen. Depositionsverksamheten kom till stånd för att vara ett komplement till bibliotekens egna bestånd, men kom med tiden alltmer att ersätta förnyelse av dessa. Parallellt med depositionsverksamheten kompletterades under många år även dagstidningar och tidskrifter på andra språk än svenska via cirkulation mellan länets bibliotek. En verksamhet som krävde mycket administrerande på regional nivå. När digitala tjänster utvecklades upphörde cirkulationen och istället kompletterade länsbiblioteket abonnemang av licenser på den digitala tjänsten Library Press Display, som erbjuder dagstidningar på andra språk än svenska i fulltext. Den innehåller över elektroniska dagstidningar och tidskrifter. Tidningarna kommer från mer än 97 länder och är på totalt 54 olika språk. De senaste tre åren har länsbiblioteket fortsatt komplettera denna tjänst med ett tillskott på 10 licenser utöver bibliotekens egna licenser. Länsbiblioteket har också tecknat avtal med Mediacenter Jönköpings län för transporter inom länet som möjliggör enkel och billig distribution och återlämning av depositioner och även enstaka lån mellan biblioteken. Den kompletterande medieförsörjningen var inskriven i den gamla bibliotekslagen (SFS 1996:1596): 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. Det kompletterande stödet avseende litteratur på andra språk än svenska har svarat mot folkbibliotekens lagstadgade uppdrag (SFS 2013:801): 5 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på 1. de nationella minoritetsspråken, 2. andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska, och 3. lättläst svenska. Länsbibliotek Jönköping har i och med ansvaret för kompletterande medieförsörjning spelat en nyckelroll för hela organisationen kring cirkulation av medier i länet. Den andra nyckelrollen har spelats av Jönköpings stadsbibliotek som har varit länsbibliotekets värdbibliotek. 3

5 Folkbiblioteken ute i länet har vid behov vänt sig till Jönköpings stadsbibliotek och lånat in så kallade depositionslån, det vill säga ett urval böcker (vanligtvis 15 stycken) på ett visst språk och till en viss målgrupp, till exempel tonåringar, barn eller SFI-elever. Även enstaka låntagare kan vara mottagare av depositionslån för att själva kunna göra ett urval. Lånetiden är tre månader. Drivkraften för länsbiblioteket att kartlägga medier på andra språk än svenska på folkbiblioteken i Jönköpings län är att förbättra kvalitén på stödet till biblioteken och utveckla biblioteksverksamheten i länet. Länsbibliotekets målsättning får stöd i den nya bibliotekslagen, där kompletterande medieförsörjning inte längre är en uttalad uppgift för den regionala biblioteksverksamheten (SFS 2013:801): 11 Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. Andra faktorer spelar också in: Internationella biblioteket har delvis ändrat inriktningen i sin verksamhet, och rekommenderar biblioteken att hitta andra vägar än depositionslån för att få tillgång till litteratur på de språk som IB definierat som lättillgängliga Nuvarande avtal med Mediacenter Jönköpings län upphör för transporterna mellan biblioteken i länet Jönköpings stadsbibliotek har avsagt sig rollen som värdbibliotek Viveca Nyström, VNAB.se, har tidigare anlitats för att utreda mediesamverkan i länet, Librisanslutning och förutsättningar för ett gemensamt bibliotek på Höglandet. Denna studie är en kartläggning av medier på andra språk än svenska och har genomförts av Viveca Nyström hösten Metod Studien är i huvudsak en kvalitativ kartläggning, kompletterad med statistik och andra faktauppgifter. Jönköpings län har tretton kommuner: Aneby, Eksjö, Habo, Gislaved, Gnosjö, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo. Kommunbiblioteket i Tranås ingår numera i ett bibliotekssamarbete i Östergötland, Götabiblioteken, och har inte inkluderats i denna utredning. En enkät skickades till biblioteken med frågor om depositioner. Därefter intervjuades personal på alla bibliotek med svaren i enkäten som utgångspunkt. De som intervjuades har olika befattningar i biblioteket som barnbibliotekarie, bibliotekschef eller ansvarig för mångfald. I många intervjuer deltog flera av bibliotekets anställda. 4

6 Sex personer utanför kommunbiblioteken har också intervjuats per telefon. Vilka de är och hur de har bidragit redovisas dels i den löpande texten, dels i listan över uppgiftslämnare som finns i slutet av denna rapport. Annhild Ottosson och Katinka Borg, Länsbibliotek Jönköping, har bidragit med fakta till den inledande historiken. Statistik har hämtats in från Statistiska centralbyrån, Regionförbundet Jönköpings län, Jönköpings stadsbibliotek och från Länsbibliotek Jönköping. En sammanställning över svaren har gjorts i tabellform. Den ligger till grund för alla resonemang och eventuella analyser i rapporten, och framför allt innehållet i avsnitt 2. Efterfrågestyrt eller målinriktat? Sammanställningen utgör bilaga Frågeställningar Depositionsverksamheten och ansvarsspråkens vara eller icke vara har under flera år varit en angelägen utvecklingsfråga för landets regionala biblioteksverksamheter. Enligt länsbiblioteket kan det vara svårt att få till en saklig diskussion i frågan eftersom de som arbetat med den ofta drivits av ett stort personligt engagemang och varit väldigt nöjda utan att veta om kunden upplevt detsamma. En av frågeställningarna i denna studie är följaktligen hur mycket biblioteken vet om målgruppens behov. Andra frågor som utredaren har haft i uppdrag att kartlägga är: Vilken kvalitet har verksamheten? Hur används de medier som lånas i en deposition? Hur kan vi gå från depositioner till enskilda lån? Vem är användaren av medier på andra språk än svenska? Hur kan regional och lokal biblioteksverksamhet gemensamt utveckla den mångspråkiga verksamheten? Dessa frågor har inga enkla svar, men förhoppningen är att denna rapport ger underlag för en strukturerad diskussion och en kvalitativ utveckling av verksamheten. 1.4 Sammanfattning För en översiktlig sammanfattning av uppgifter om de enskilda biblioteken, se bilaga 1. Länsbibliotek Jönköping tog fram ett frågeunderlag som varit utgångspunkten i intervjuer och i enkäten. Här redovisas frågorna med ett kort svar. En analys av bibliotekens arbete med medier på andra språk än svenska ges i de efterföljande avsnitten. 5

7 Hur ser befolkningsstrukturen ut i respektive kommun med tanke på personer med utländsk bakgrund? Språk? Folkmängden fördelad efter utländsk bakgrund och ålder kan hämtas hos Statistiska centralbyrån, om kommunen har så kallad avgränsad statistikverksamhet. Ett enskilt bibliotek kan inte ladda ner dessa uppgifter, men de kan vanligtvis tillhandahållas av kommunen. Jönköpings bibliotek och Gislaveds bibliotek refererade till denna statistik vid intervjuerna. Vilket modersmål de utrikes födda och andra kommuninvånare har går inte att få exakta siffror på. Gislaved, Gnosjö och Värnamo ligger över riksgenomsnittet för utrikes födda, som är 16 %. I Jönköpings län är andelen utrikes födda 14 %. Aneby, Habo och Mullsjö har färre än 10 % utrikes födda. Vad vet biblioteken om användarna med utländsk bakgrund? Biblioteken är sällan aktiva kunskapssökare för att identifiera användare med utländsk bakgrund. De får viss kunskap genom dem som söker sig till biblioteket, till exempel SFI-elever och pedagoger. Hur motsvarar bibliotekens inköp av medier på andra språk än svenska den efterfrågan som finns i relation till befolkningsstrukturen? Bibliotekens inköp av medier på andra språk än svenska är vanligtvis efterfrågestyrda, utan tydlig koppling till befolkningsstrukturen. I tabellen Folkmängden fördelad efter utländsk bakgrund och ålder för Jönköping kan man se att majoriteten av utrikes födda och födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands kommer från länder där man talar arabiska. Arabiska ligger också högst i statistiken över utlån av medier på andra språk än svenska (engelska ej inkluderat). Det tredje största ursprungslandet i Jönköping är Finland. Finskan ligger på andra plats som språk för utlån till vuxna. De flesta med finländskt ursprung är mellan 40 och 64 år. I Jönköping finns alltså en viss överensstämmelse mellan efterfrågan och befolkningsstruktur. Hur stor del av medieanslaget används för inköp av medier på andra språk än svenska? Några bibliotek hade siffror på detta, se sammanställningen av svar. Vad ingår i inköp av medier på andra språk än svenska mer än böcker? Abonnemang på Library press display, ljudböcker, tvillingpaket, bok + cd, musik-cd, dvd-filmer, fysiska tidskrifter och språkkurser är i huvudsak det som avses med medier på andra språk än svenska, utöver böcker. Vem efterfrågar barn- och ungdomsmedier på andra språk än svenska? Barnböcker efterfrågas ofta av pedagoger och föräldrar. Ungdomsmedier efterfrågas i liten utsträckning av ungdomar som är nyfikna på modersmål samt ungdomar som läser annat språk i skolan (engelska, spanska, tyska osv). Vilka behov styr en depositionsbeställning? Efterfrågan styr depositionsbeställningar, behoven är inte systematiskt kartlagda. 6

8 Hur används depositionen ute på det beställande biblioteket? Hantering? De depositioner som är inlånade till biblioteket ställs på respektive språks hylla. Vissa bibliotek gör återkoppling till den låntagare som efterfrågade depositionen att den kommit, andra gör det inte. Några bibliotek räknar utlånen för varje titel innan boken skickas tillbaka till Internationella biblioteket eller Jönköpings stadsbibliotek, några har inga siffror på cirkulationen i depositionen. Se sammanställning över bibliotekens svar. Många depositioner för barn går direkt till förskolor och skolor, och biblioteken vet inte hur de används. När fungerar enstaka lån? De flesta bibliotek tycker att det är svårt att göra enstaka lån av medier på andra språk än svenska. De beskriver ofta situationer där de verkligen försökt få låntagarna att ha tydliga önskemål genom att till exempel lägga ut förslagslappar i hyllorna eller där bibliotekspersonal satt sig med en biblioteksbesökare och tittat i Internationella bibliotekets katalog. Enstaka lån kan fungera för storläsare, som vet att de riskerar att få samma böcker som de redan läst om de inte preciserar sig. Hur skulle en profilering vad gäller medier på andra språk än svenska se ut för ditt bibliotek? Denna fråga kunde inte besvaras. Hur stor del av inköpsförslag från användarna kommer från användare med annat modersmål än svenska? Enstaka aktiva låntagare lämnar förslag. De flesta bibliotek tycker att de sällan får förslag på specifika titlar. Många med annat modersmål än svenska efterfrågar kurslitteratur precis som svensktalande. Vilka kompetensutvecklingsbehov har biblioteken med tanke på mångkultur och medier? Bibliotekens egna behov är varierande, till exempel: bättre insikt i författarskap och litteratur inom andra kulturer och på olika språk kompetensbehov finns för varje målgrupp mer information om nyutgivningen och om inköpskanaler På en strategisk nivå kan man se att kompetensen behöver höjas hur man skaffar sig kunskap om målgrupperna och identifierar deras behov för att i nästa steg bedriva ett målinriktat arbete. Hur förs dialogen bland personalen på biblioteken kring medier på andra språk än svenska? För att fånga upp låntagarnas efterfrågan krävs att de som jobbar ute i biblioteket pratar både med låntagarna och varandra. Dialogen bland personalen ersätter delvis en strukturerad analys och planering. 7

9 På vilket sätt använder biblioteken Internationella bibliotekets tjänster och service? Internationella biblioteket används i huvudsak för att beställa depositioner. Övriga tjänster utnyttjades i väldigt liten utsträckning. På vilket sätt använder biblioteken Myndigheten för tillgängliga medier, MTM? MTM användes inte för medier på andra språk. Vad känns mest angeläget att utveckla på biblioteken? Denna fråga kan diskuteras med utgångspunkt i denna rapport. Ska biblioteken fortsätta att förlita sig på efterfrågan och depositioner, eller ska de förhålla sig mer aktiva till en målgrupp som är prioriterad i bibliotekslagen? Om biblioteken ska jobba målinriktat krävs att mer fokus läggs på analys och planering. Biblioteken behöver kunskap och verktyg för att kartlägga den prioriterade gruppen i den egna kommunen. Biblioteken måste se över vilka möjligheter de har att uppfylla lagen, och identifiera vilket behov av stöd de kan ha av till exempel transporter mellan kommunbibliotek. De flesta bibliotek skulle behöva göra stora insatser för att nå ut till målgruppen, inte att förglömma hemsidor och bibliotekskataloger. Vad känns angeläget att utveckla tillsammans med övriga lokala bibliotek och på regional nivå? De lokala biblioteken kommer att i högre grad behöva samarbeta när det gäller den kompletterande medieförsörjningen, både i mindre kluster av kommunbibliotek och på nationell nivå. Under föregående rubrik gavs exempel på utvecklingsområden. Inom dessa områden finns en rad aktiviteter som länsbiblioteket kan stödja och initiera för att höja kvaliteten på biblioteksservice till de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska. 8

10 2. Efterfrågestyrt eller målinriktat? Mer och mer av innehållet i ett biblioteks samlingar styrs numera av efterfrågan. Genom flytande bestånd och profilköp har bibliotekarierna släppt detaljstyrningen över vad som finns i det egna biblioteket till låntagare och externa aktörer 2. Depositioner har länge varit ett inarbetat sätt att snabbt och effektivt tillgodose uppkomna behov av litteratur på främmande språk. Biblioteken har sällan en dokumenterad eller uttalad strategi för sin mångspråkiga verksamhet. Det finns möjligheter att låna in böcker på andra språk än svenska, och det finns låntagare och grupper som efterfrågar detta och biblioteket utför uppgiften. Det efterfrågestyrda respektive målinriktade förhållningssättet går att polarisera. Verksamhet som helt styrs av efterfrågan har inte så stort behov av analys och planering. Verksamheten har inte åtagit sig att försöka påverka vilka som eventuellt kan tänkas vilja utnyttja deras service. Överfört till bibliotek så innebär det att de som kommer till biblioteket får hjälp, de som inte kommer till biblioteket blir inte utsatta för målgruppsanalys eller marknadsföring. Om man polariserar efterfrågan och målstyrning, kan man inte sätta likhetstecken mellan efterfrågan och behov. Biblioteket kan tillgodose efterfrågan utan att egentligen ha vetskap om vilka behov som finns och om man möter dem. De prioriterade grupperna i bibliotekslagen är inte de grupper som skulle sätta sin prägel på bibliotekets verksamhet om efterfrågan fick styra innehållet fullt ut. Istället måste biblioteken ta ett större ansvar för att tillgodose dessa gruppers behov Det målinriktade arbetssättet förutsätter att man gjort en analys av behov i den egna kommunen och satt mål för vilka grupper man vill nå. Dessutom har man satt målen i relation till resurserna och gjort prioriteringar, eftersom man aldrig kan göra allt man skulle önska. Vägen från efterfrågestyrt förhållningssätt till målinriktat har ett antal milstolpar: statistik, avgränsning av resurser, omvärldsanalys och slutligen dokumenterade planer. 2 Söderlind, Å. Vi arbetar i medborgarnas tjänst : en kartläggning av mediestrategiskt arbete på bibliotek utifrån normerande dokument / Svensk biblioteksförening,

11 När det gäller bibliotekens arbete med medier på andra språk än svenska i Jönköpings län kan man placera dem från vänster till höger på ovanstående skala. Något fler än hälften av länets bibliotek hamnar långt till vänster. Depositioner gör det möjligt att tillhandahålla litteratur till människor som vill läsa böcker på andra språk än svenska trots att biblioteket varken har budget, kompetens eller tydliga mål för den servicen. Det är uppenbart att biblioteken har behov av depositionerna. Men det finns möjligheter att skapa ett nytt arbetssätt där länsbiblioteket även fortsättningsvis är ett stöd, utan att den gamla modellen med depositionslån upprätthålls. Nedan följer en genomgång av hur man kan jobba mer medvetet med statistik, resurser och planering. 2.1 Statistik Den första milstolpen, uttag av statistik, kan vara ett sätt att mäta efterfrågan. I den enkät som biblioteken fick svara på fanns frågan om cirkulationen av medier på annat språk än svenska förändrats över tid. De som svarar relaterar till olika sätt att räkna: antal depositioner, egna utlån inklusive engelska, cirkulation i det egna beståndet exklusive depositioner etc. Detta beror på oklar frågeställning, men i intervjuerna bekräftas att få bibliotek tar ut eller använder sig av statistik för utvärdering och uppföljning av hur medier på andra språk än svenska används. 10

12 Både Nässjö och Vetlanda påpekar också att skolornas utlån inte ingår i statistiken. Här kan det vara intressant för länsbiblioteket att kartlägga hur folkbibliotekens stöd till skolorna ser ut i länet, mot bakgrund av att skolbibliotek ska finnas enligt bibliotekslagen. Statistik är ett rudimentärt underlag om man är i behov av att göra medvetna val. I till exempel Vetlanda används statistiken för att se vilka språk som är efterfrågade i biblioteket och är en vägledning i inköp av egna titlar. 2.2 Resurser Nästa milstolpe är att ha avgränsade resurser och därmed stå inför prioriteringar. Bibliotek som antingen har en budget för inköp av medier på andra språk än svenska eller en person som innehar en befattning med ansvar för till exempel mångkultur gör avvägningar hur budgeten eller tjänsten bäst kan komma till nytta. I Jönköpings län kan man se att bibliotek i kommuner med cirka invånare och uppåt tycks ha större möjligheter att jobba målinriktat med medier på andra språk än svenska, då de rör sig med mer personal och större budgetar. Man får inte glömma bort kommunernas biblioteksfilialer, som kan ha relativt stor efterfrågan från låntagare på medier på andra språk än svenska, men obefintliga resurser att bygga upp eget bestånd. Följdfrågan blir vilka bibliotek som kan stå på egna ben när det gäller att uppfylla bibliotekslagens krav och omgivningens förväntningar. Mindre kommuner har redan nu svårt att klara av sina lagstadgade uppdrag. Bibliotek i små kommuner kan följaktligen få problem att följa bibliotekslagen, även om den inte är så detaljerad. Bibliotekens uppfattning att de inte mäktar med att göra urval och inköp av litteratur på andra språk än svenska på grund av resursbrist (tid, pengar och kompetens) måste beaktas. De kan omfördela sina resurser, men då uppstår bristen någon annanstans. Här kan länsbiblioteket spela en viktig utjämnande roll genom ökad samverkan och stöd i planarbete samt kompetensutveckling. 2.3 Omvärlds- och behovsanalys En milstolpe som alltid borde ligga till grund för biblioteksplaner och andra strategiska dokument är omvärlds- och behovsanalys. Sifferbaserade underlag kan man till exempel hämta hos Migrationsverket och Statistiska centralbyrån (SCB). En användbar tabell kan vara kommunens utrikes födda fördelade på ålder och nationalitet. Den tabellen är inte nedladdningsbar från SCB:s webbplats, men kan beställas. Asylsökande ingår inte i denna statistik. Kommunen måste, enligt Tomas Johansson på SCB, ha avgränsad statistikverksamhet för att SCB ska leverera uppgifterna. Cirka 200 av landets 290 kommuner lever upp till detta enligt Tomas 11

13 Johansson. Det ska finnas kompetens hos de som får materialet hur det ska hanteras för att inte sekretesskyddade uppgifter ska komma ut. Statistikverksamheten ska vara avgränsad från annan verksamhet för att statistiksekretessen skall gälla. Gislaveds bibliotek och Jönköpings bibliotek hade skaffat sig den här typen av statistik. För ett bibliotek som helt styrs av efterfrågan är den ganska ointressant, eftersom den inte förutsäger vem som kommer att hitta till biblioteket. Det går också att vända sig till skolor och be att få siffror på hur många barn som får modersmålsundervisning och i vilka språk. Kvalitativa analyser kan genomföras med hjälp av intervjuer och fokusgrupper. Ett exempel på input från användare har hämtats i Habo, där en biblioteksanvändare med annat modersmål än svenska intervjuades för den här studien. Beatrice Ly Tran har undervisat i kinesiska och jobbat som tolk i Habo kommun. Hon menar att behoven av stöd från biblioteket verkligen finns hos målgrupperna, men att biblioteket inte når ut. Hon refererar till syskonbarn och andra släktingar som inte känner till att de kan få tag i litteratur på sitt modersmål via biblioteket. Lärare kan rekommendera nyanlända att läsa på sitt modersmål på lektionstid innan de kan förstå undervisningen på svenska, och om läraren känner till att biblioteket kan hjälpa till så kan eleverna givetvis hänvisas dit. En upparbetad kontakt och kommunikation skulle öka elevernas efterfrågan. Själv har hon saknat faktaböcker på biblioteket, och har en väninna som lägger hygieniska aspekter på barnböcker och vill ha ett fräscht utbud. Hon nämner också utställningar och teater som aktiviteter som äldre och yngre barn skulle uppskatta. Anette Lundgren, Vetlanda bibliotek, bekräftar att barnteater samlar barn med olika modersmål. Beatrice Ly Trans idéer är ett bra exempel på hur mycket information man kan få direkt från de som biblioteken faktiskt vill nå med medier på andra språk än svenska. Men det kräver någon form av insamling av data och analys. Både Bibliotekstjänst (BTJ) och Internationella biblioteket förväntar sig i framtiden att bibliotekens beställningar bygger på en analys, antingen av den enskilda låntagarens behov eller av hur bokpaketet ska användas i verksamheten. Vid intervjuerna på biblioteken diskuterades också immigranters behov av stöd i svensk byråkrati. Ofta är biblioteket den institution nyanlända vänder sig till när de behöver kopiera, skanna och få hjälp med allt från tidbokningar till tolkning av texter och att skriva ansökningar av olika slag. Nässjö och Värnamo var i stort sett de enda bibliotek som kunde hänvisa immigranter till en annan instans. I 12

14 Nässjö finns medborgarkontor, i Värnamo tyckte Hanna Sjölin att socialkontoren har bra service och att en ideell organisation som heter VIV, Värnamo internationella vänner, hjälper till med byråkratin. Biblioteken gör en betydande insats på det här området, som inte syns i några verksamhetsberättelser eller biblioteksplaner. 13

15 3. Depositioner eller egna samlingar eller någonting helt annat? Statistik över länets inlån av depositioner tyder på att ingen radikal minskning av depositionslån har skett de senaste åren. I tabellen nedan redovisas siffror över de lån kommunbiblioteken i Jönköpings län gjort av depositioner från Jönköpings stadsbibliotek och från internationella biblioteket. Från Jönköpings stadsbibliotek Från Internationella biblioteket Om man däremot granskar Jönköpings stadsbiblioteks utlåningsstatistik för depositioner över en längre tid ser man att trenden är tydlig 3 : Antal medier utlånade i depositioner Efterfrågan på depositioner hos länets värdbibliotek minskar, den organisation man byggt upp kring den kompletterande medieförsörjningen av litteratur på andra språk än svenska levererar mindre och mindre nytta. 3 Dessa två tabeller stämmer inte överens. Stapeldiagrammet anger lägre utlån än tabellen 2011 och I intervjuerna angav de flesta bibliotek att antalet depositioner minskat över tid, därför får denna tabell fungera som illustration även om siffrorna inte är helt korrekta. 14

16 Till denna bild ska man lägga att kompletterande medieförsörjning inte längre är en lagstadgad uppgift för regional biblioteksverksamhet, och att Internationella biblioteket har definierat ett antal språk som lättillgängliga och där inköp bör vara ett alternativ till depositionslån för biblioteken 4. De språk som är stora och går att köpa i Sverige är: arabiska, bosniska, kroatiska, persiska, polska, ryska, serbiska, somaliska, spanska, thai och turkiska. De så kallade ansvarsspråk som Jönköpings stadsbibliotek har tillhandahållit är albanska, arabiska, finska, kinesiska, persiska, ryska, serbokroatiska, somaliska, spanska, thailändska och vietnamesiska. Jönköpings stadsbibliotek har alltså i stort sett de språk som Internationella biblioteket ser som lättillgängliga, med några undantag. Om länsbiblioteket ska följa Internationella bibliotekets principer så kan det inte vara relevant att fortsätta ge stöd till Jönköpings stadsbibliotek för inköp av litteratur på lättillgängliga språk, som sedan distribueras som depositionslån till kommunbiblioteken. Som framkommer i sammanställningen över biblioteken i denna rapport är många bibliotek i länet inte rustade för att börja bygga upp ett eget bestånd av medier på andra språk än svenska. Några bibliotek tycker också att det är ett slöseri att de flesta bibliotek kommer att köpa in samma böcker, men det problemet har man redan om man jämför utbudet av svensk litteratur på två bibliotek. En del av arbetet med depositionslånen utgörs av urvalet. Vem ska svara på frågan vad låntagaren vill ha? De flesta uppgiftslämnarna på biblioteken i länet har i intervjuerna sagt att det är svårt att göra så kallade enstaka lån (utvalda titlar), eftersom låntagarna har svårt att vara precisa, och att man helt enkelt talar olika språk som förhindrar ett samtal om litteratur. När det gäller barnböcker är det sällan bibliotekspersonalen har direktkontakt med läsaren. Det kan vara föräldrar och pedagoger som efterfrågar litteratur på ett visst språk. Uppgiften att välja ut vad som ska ingå i en deposition har huvudsakligen hamnat hos Internationella biblioteket eller hos Jönköpings stadsbibliotek. Internationella biblioteket vill att kommunbiblioteken blir tydligare i sina beställningar. På en rak fråga om urval kan vara en del av deras konsultativa tjänster, så svarade Junko Söderman att man på Internationella biblioteket nu måste omfördela sina resurser från bland annat urval till katalogisering i Libris. Jönköpings stadsbibliotek har inget emot att även fortsättningsvis vara en resurs för länets bibliotek för medier på andra språk än svenska, men även här är urvalet en stor del av det uppdraget. Ulf Moberg, bibliotekschef, vill att det ska tydliggöras i avtal vilken nivå på servicen som Jönköpings stadsbibliotek ska stå till tjänst med. 4 Central medieförsörjningsplan för mångspråkiga medier 2014 / Internationella bibliotekets lånecentral 15

17 Bibliotekstjänst (BTJ) står berett att fylla det behov som folkbiblioteken har av hjälp med urval. De erbjuder både basutbud som startpaket och löpande profilköp på de språk som Internationella biblioteket definierat som lättillgängliga. Enligt Aili Svensson-Haglund på BTJ är det högre priset för paket på andra språk än svenska en följd av att urvalsprocessen är mer komplicerad. Kristina Elding, funktionsansvarig för regional biblioteksverksamhet samt utvecklare media och bibliotek i Region Skåne, berättar att länets alla bibliotek har landat i profilköp hos BTJ efter en översyn av organisationen för depositionslån. Urvalet kostar i pengar, tid och kompetens och det bör diskuteras var den kostnaden ska hamna. Resultatet av diskussionen ska avspegla sig i avsatta resurser för medier på andra språk än svenska. Varje bibliotek måste då också börja väga inköp av litteratur mot andra produkter och tjänster som e- media och publika aktiviteter. I arbetet som följer på analys får man göra strategiska val. Ett val är hur mycket man ska lägga på medier och hur mycket man ska lägga på aktiviteter som teater, språkcafé, information på skolor, flyktingförläggningar etc. Medier på andra språk än svenska är inte självklart en framgångsfaktor i arbete med mångspråk. Öxnehaga bibliotek i Jönköpings kommun har vunnit utmärkelsen ets mångspråkiga bibliotek 2013 med motiveringen: I en del av Jönköping där de boende har sina rötter i många olika delar av världen, tar Öxnehaga bibliotek en självklar plats i lokalsamhället. Tack vare ett idogt nätverksarbete, god samverkan med andra i området och en öppenhet för infall och idéer från olika och ibland oväntade håll, kan man med imponerande runt 170 program per år, locka också dem som inte brukar besöka biblioteket. De regelbundet återkommande familjesöndagarna, med exempelvis sagostunder på svenska och arabiska och andra happenings, kan och bör inspirera övriga folkbibliotek i hela Sverige. Andra delar i verksamheten har lyfts fram som viktiga. 16

18 4. Nätverk och samverkan Samverkan har för många kommunala verksamheter i små kommuner blivit ett sätt att hålla en hög nivå på service till kommuninvånarna, även när skatteunderlaget inte är tillräckligt stort. Intervjuer med Kristina Elding, Region Skåne, och Junko Söderman, Internationella biblioteket, bekräftar att samarbete och ökad medvetenhet brukar bli följden av att den kompletterande medieförsörjningen från ett regionalt värdbibliotek och Internationella biblioteket ändrar karaktär eller upphör. Jönköpings stadsbibliotek har en samling av litteratur på andra språk än svenska som förhoppningsvis även i framtiden kan komma länets alla bibliotek till del eftersom den skapats med regionala medel. Men Jönköpings stadsbibliotek föredrar lån från kommunbiblioteken av specifika titlar, så kallade enstaka lån. Depositionslånen innebär ett merarbete för personalen på Jönköpings stadsbibliotek, som i så fall måste tydliggöras i avtal. I Region Skåne har man fasat ut depositioner. Nu har man delregioner med katalogsamarbete och några bibliotek med samordningsansvar 5. Biblioteken samverkar för att kunna erbjuda tillgång till medier på andra språk. Biblioteken inom Region Skåne kunde söka projektmedel från regional nivå för att utveckla arbetet med mångspråk 6. Mycket av utvecklingsarbetet kom att handla om att kartlägga behoven både hos målgruppen och i den egna verksamheten av till exempel kompetensutveckling. Skåne Nordost (Bromölla, Hässleholm, Hörby, Kristianstad, Osby, Östra Göinge) och Skåne Sydost (Simrishamn, Tomelilla, Ystad) har flytande bestånd, det vill säga böcker på andra språk än svenska får stanna i det bibliotek där de återlämnas. Orsaken är enligt projektrapporterna inte att böckerna förmodas röra sig särskilt mycket mellan biblioteken via låntagarna. Däremot underlättar det flytande beståndet personalens egen hantering av böckerna, det blir inga omlokaliseringar, depositioner och tillfälliga lokaliseringar. Även i HelGe-biblioteken (folkbiblioteken i Hälsingland och Gästrikland) låter man utländsk litteratur flyta fritt mellan biblioteken sedan Hur detta har fungerat ska utvärderas 2014/2015. I Jönköpings län har Aneby, Eksjö Nässjö, Sävsjö och Vaggeryd formerat sig i ett samarbete där medier på andra språk än svenska är en del av detta. GGVV står för Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo. I GGVV-området har tre av fyra kommuner fler utrikes födda än riksgenomsnittet: Gislaved, Gnosjö och Värnamo. Vaggeryds bibliotek har sökt sig till samarbetet på Höglandet. De tre övriga kommunbiblioteken betjänar alla en hög andel invånare med annat modersmål än svenska, men de jobbar med olika förutsättningar och på skilda 5 Regionalt mediesamarbete för biblioteken i Skåne / Kulturnämnden, Region Skåne (Beslutsförslag dnr ) 6 Redovisning av projektbidrag till mångspråksprojekt / Kultur Skåne, Region Skåne,

19 sätt. Här kanske finns möjlighet att skapa mångspråksgrupper över kommungränserna för att stötta och inspirera varandra när det gäller medier på andra språk än svenska. Mullsjö och Habo är små kommuner med låg andel utrikes födda. De drar redan idag nytta av att många invånare pendlar till Jönköping och bibliotekspersonalen kan hänvisa låntagare till Jönköpings bibliotek. Vetlanda bibliotek har tidigare ställt sig avvaktande till samverkan. Även i Region Skåne är några bibliotek solitära av olika orsaker. Samverkanspotentialen med aktörer utanför biblioteken är stor. De intervjuade på kommunbiblioteken nämner skolor, SFI, studieförbund, flyktingförläggningar och myndigheter. Här finns många kontakter att bygga vidare på och skapa kontinuerligt utbyte. 18

20 5. Fortsatt utredning och utveckling Den kommunala biblioteksledningen har en hel del frågor att ta ställning till i det fortsatta arbetet med medier på andra språk än svenska. Här följer några: Vill man jobba efterfrågestyrt eller målinriktat med medier på andra språk än svenska? Är transporter mellan ett fåtal kommuner och filialer mer effektiva än transporter som omfattar hela länet? Vilket utbud vill man utveckla: medier eller aktiviteter? Kan marknadsföring och tillgänglighet förbättras (t ex på webben)? Hur ökar man kommunikationen med och kunskapen om målgrupperna? Hur kan biblioteken erbjuda ett bra utbud av medier på andra språk än svenska som inte är beroende av depositioner och transporter? Till följd av ställningstagande i dessa frågor: vilken kompetensutveckling behöver bibliotekspersonalen? Diskussioner kring angivna punkter bör resultera i konkreta riktlinjer som kan sättas på pränt i biblioteksplaner, medieplaner och aktivitetsplaner. 19