UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen
|
|
- Ebba Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen Frida Håkansson och Mia Juntti Handledare: Olle Persson Utvärdering av informationstjänster Kandidatuppsats, 15 hp HT 2010
2 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att kartlägga låneflödena mellan biblioteken i Umeåregionen, med avseende på hur mycket media som skickas och vilken riktning flödena har. Låneflödena kommer att jämföras med den så kallade lånekedjan som biblioteken i Umeåregionen har. Vilken typ av media som lånas för Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket i Umeå kommer också att redovisas i uppsatsen. För att besvara frågeställningarna användes statistik ur Umeåregionens gemensamma biblioteksdatasystem Libra.se för perioden Utöver det genomfördes intervjuer med personal på Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket. I Umeåregionens bibliotekssamarbete lånade de flesta bibliotek in mer från andra bibliotek än de skickade till andra bibliotek under perioden. Låneflödena stämde bra överens med lånekedjan, men det geografiska läget påverkar också hur mycket som skickades mellan biblioteken. Bibliotek som ligger nära varandra lånade i större utsträckning mellan varandra. Små bibliotek lånade in större andel medier från andra bibliotek än stora bibliotek. De flesta filialer lånade mest från sitt eget huvudbibliotek, oavsett kommun. Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket lånade in och skickade mest för ungefär samma avdelningar i SAB-systemet. Mariehemsbiblioteket har mindre bestånd och färre antal utlån för de flesta avdelningar men det var ungefär samma typ av medier som lånades. Båda biblioteken lånade in mer från andra bibliotek än de skickade till andra och de lånade även mycket mellan varandra. 2
3 1. INLEDNING BAKGRUND TILL BIBLIOTEKSSAMARBETET BAKGRUND TILL UPPSATSEN SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR BEDÖMNINGSKRITERIER DEFINITIONER METOD OCH URVAL METOD URVAL TIDIGARE STUDIER UMEÅREGIONENS BIBLIOTEKSSAMARBETE ANDRA BIBLIOTEKSSAMARBETEN FJÄRRLÅN OCH MEDIEPLANERING RESULTAT LÅNEFLÖDEN I UMEÅREGIONEN Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs FALLSTUDIER: ERSBODABIBLIOTEKET OCH MARIEHEMSBIBLIOTEKET Ersbodabiblioteket Mariehemsbiblioteket DISKUSSION OCH SLUTSATSER SLUTSATSER OM LÅNEFLÖDENA I UMEÅREGIONEN SLUTSATSER OM ERSBODABIBLIOTEKET OCH MARIEHEMSBIBLIOTEKET KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR
4 1. Inledning 1.1 Bakgrund till bibliotekssamarbetet Umeå kommun och Umeås kranskommuner (Umeåregionen) inledde 1998 arbetet med att införa ett bibliotekssamarbete mellan kommunerna. Umeåregionens bibliotek består av folkbiblioteken i Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs kommuner. Det är totalt 25 bibliotek (bokbussen inräknad) som ingår i bibliotekssamarbetet. Biblioteken i regionen har en gemensam katalog och ett gemensamt biblioteksdatasystem. Samarbetet innebär att låntagare har ett lånekort som är gemensamt i regionen och att de kan lämna, låna och reservera böcker på vilket bibliotek som helst som ingår i samarbetet. Det betyder alltså att låntagare i regionen har tillgång till alla medier som finns på de bibliotek som ingår i samarbetet. Varje vecka går det medietransporter mellan biblioteken i regionen. De sex olika kommunerna har en gemensam bibliotekswebb: minabibliotek.se. På den gemensamma bibliotekswebben kan användare till exempel söka efter böcker och tidskrifter i katalogen. Det går även att logga in på Mina sidor där det är möjligt att bland annat låna om och reservera böcker. Från och med april 2010 har låntagare även möjlighet att reservera innestående medier via Mina sidor. Med innestående menas böcker och andra medier som finns inne på biblioteket, alltså som inte är utlånade. Tidigare kunde man endast reservera ( ställa sig i kö på ) redan utlånade medier via Mina sidor. I och med att detta infördes ökade antalet reservationer och det skickas fler medier mellan biblioteken. 1.2 Bakgrund till uppsatsen Uppsatsförslaget gavs av biblioteken i Umeåregionen. Det saknas en kartläggning av låneflödena och biblioteken ville ha en sådan för att kunna utveckla medieförsörjningsstrategier- och metoder. Vår kontaktperson har varit Maria Westerlund som är chef för filialenheten i Umeå. Resultaten av uppsatsen kommer främst att vara av intresse för personal på biblioteken i Umeåregionen. 4
5 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet är att kartlägga låneflödena mellan biblioteken i Umeåregionens bibliotekssamarbete, med avseende på hur mycket media som skickas och vilken riktning flödena har. Låneflödena kommer att jämföras med den så kallade lånekedjan för att se om de faktiska låneflödena stämmer överens med lånekedjan. I slutändan är förhoppningen att en sådan kartläggning ska kunna vara biblioteken till hjälp i medieplaneringsarbetet. Vidare så kommer låneflödena till och från Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket i Umeå att undersökas, med avseende på hur mycket och vilken typ av media som lånas in och skickas. Hur ser låneflödena ut mellan biblioteken, det vill säga hur mycket media lånas och vilken riktning har lånen? Vilken typ av media lånas till och från Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket? 1.4 Bedömningskriterier I uppsatsen jämförs de faktiska låneflödena med de teoretiska låneflödena enligt lånekedjan. Följs lånekedjan trots att låntagare själva kan reservera medier och inte är skyldiga att följa lånekedjan? Ett av syftena med samarbetet var att öka tillgängligheten till bibliotekens medier. Har det blivit så? Vilka är det som tjänar på samarbetet? För Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket undersöks vilken typ av media som lånas. Det kan finnas avdelningar där det lånas in mycket media och biblioteken kan vinna på att köpa in fler medier inom dessa avdelningar, istället för att låna in från andra bibliotek. 1.5 Definitioner I uppsatsen kommer en del termer användas som kan behöva en förklaring. Detta är våra definitioner: 5
6 Media, medier, mediet: avser det som finns i bibliotekets bestånd. Kan vara till exempel böcker, ljudböcker, film, musik, tidningar och tv-spel. Enhet: kan vara ett bibliotek, eller annan enhet som Lånecentralen och Länsbiblioteket, eller depositioner, skolpooler och skoldepåer. Ägande enhet: avser den enhet som äger mediet. Utlånande enhet: avser det bibliotek som lånar ut mediet till låntagare. Behöver inte vara samma som ägande enhet. Inlåning: antal lån och omlån som görs på ett bibliotek på medier som ägs av en annan enhet. Skickar: antal lån och omlån som görs på ett annat bibliotek än det som är ägande enhet. Utlån: lån till låntagare. Reservation: ställa sig i kö på en bok som antingen kan vara utlånad eller finnas inne på det egna biblioteket eller något annat bibliotek i Umeåregionen. I den statistik som redovisas är det alltså antalet lån och omlån som visas och inte antalet medier som lånas in eller skickas mellan biblioteken. Det innebär att samma media kan vara med i statistiken flera gånger, om låntagaren har gjort omlån. Vi har för enkelhetens skull valt att skriva antal skickade medier och antal inlånade medier även om det inte handlar om antal medier utan lån och omlån. I och med att biblioteken kan låna in medier från andra bibliotek och skicka medier till andra bibliotek kommer medierna att röra sig mellan biblioteken i Umeåregionen. Det har vi valt att kalla för låneflöden i uppsatsen. 6
7 2. Metod och urval 2.1 Metod För kartläggningen av låneflödena har vi huvudsakligen använt oss av statistik som vi hämtat från Umeåregionens gemensamma biblioteksdatasystem Libra.se. Ur Libra.se har vi tagit fram statistik över låneflödena för en ettårsperiod, Först tog vi fram statistik över alla biblioteks låneflöden under perioden genom att välja ägande enhet och utlånande enhet i Libra.se. På så sätt ser man antal medier som lånats ut på ett visst bibliotek och vilket bibliotek mediet tillhörde. Detta gjorde vi för att kunna göra en generell kartläggning över låneflödena mellan alla bibliotek i Umeåregionen. Vilken typ av media som lånas in till Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket tog vi reda på genom att ta fram statistik över signum ur Libra.se. Det gjorde vi genom att välja utlånande enhet, ägande enhet samt hyllsignum. Då ser man antal medier som lånas inom varje signum, vilket bibliotek som ägde mediet och var det lånades ut. Vi tog fram statistiken för båda riktningarna, det vill säga både vad Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket lånade in från andra bibliotek och vad de själva skickade till andra bibliotek. För att kunna se vad för typ av användare biblioteken har tog vi även fram statistik över låntagarnas ålder, alltså antal utlån som gjorts för olika åldrar. Ersbodabibliotekets och Mariehemsbibliotekets bestånd togs även fram ur Libra.se för att kunna jämföra bestånd och låneflöden. Beståndet ändras hela tiden och därför gäller uppgifterna för bestånd för den dagen statistiken togs fram. Vi gjorde det den 6 december 2010 och siffrorna visar således beståndets storlek just den dagen. Bibliotekens totala bestånd togs fram men även beståndet för alla huvudavdelningar i SAB-systemet och några underavdelningar. Vad gäller beståndet för avdelning U i SAB-systemet stötte vi på problem. Datasystemet gjorde ingen skillnad på avdelning U och tilläggsbeteckningen u, vilket innebar att det inte gick att få fram en specifik siffra för den avdelningens storlek. Eftersom vi ville veta mer om hur biblioteken tänker kring inköp och om de arbetar med medieplanering genomförde vi två intervjuer med personal på Ersbodabiblioteket och 7
8 Mariehemsbiblioteket. 2.2 Urval Två bibliotek valdes ut för att göra en fördjupad studie. De två biblioteken är båda filialbibliotek i Umeå och ligger under Kulturnämnden. Ersbodabiblioteket är ett folkbibliotek medan Mariehemsbiblioteket är ett integrerat folk- och skolbibliotek, och anledningen till att vi valde dem var att vi tyckte att det kunde vara intressant att titta på två olika bibliotekstyper för att se om det finns skillnader inom samma organisation. Vi valde att titta på statistik för ett år eftersom låneflödena varierar under året och dessutom efterfrågade uppdragsgivaren ett års statistik. Perioden valde vi för att få så aktuell statistik som möjligt. Spelfilmsvideo lånas enligt lånereglerna inte mellan biblioteken men trots det ingår spelfilmsvideo i statistiken över hur mycket media som skickas till och från varje bibliotek. Eftersom det ingår i statistiken har vi låtit spelfilmsvideo vara kvar även i presentationen över vad som lånades för alla huvudavdelningar på Ersbodabiblioteket och Mariehemsbiblioteket. Däremot har vi uteslutit spelfilmsvideo när vi har tittat närmare på vad som lånas för de olika underavdelningarna inom avdelning H för att siffrorna ska vara så korrekta som möjligt. Det kommer även att framgå i texten när spelfilmsvideo har uteslutits. I presentationen av Umeåregionens låneflöden har vi uteslutit alla enheter som inte är ett vanligt folkbibliotek, till exempel alla skolbibliotek, Depåbiblioteket, Lånecentralen, skolpooler samt depositioner. Detta eftersom de inte är tillgängliga för en vanlig låntagare och är uteslutna från lånekedjan. Även bokbussen har uteslutits då den inte är ett vanligt bibliotek. Däremot finns dessa enheter med i statistiken när vi har räknat ut det totala antalet utlån och procent inlånad media. 8
9 3. Tidigare studier 3.1 Umeåregionens bibliotekssamarbete När Umeåregionens bibliotekssamarbete inleddes var syftet att öka tillgängligheten till bibliotekens tjänster med målet att alla skulle kunna nå dem på lika villkor. Distansstudenter och funktionshindrade identifierades som två viktiga målgrupper för projektet och tack vare samarbetet har låntagarna tillgång till ca 1 miljon böcker och andra medier (Björnberg, s.4). Bjurholm, Vännäs och Vindeln samarbetade kring ett gemensamt katalog- och datasystem redan innan Umeåregionens samarbete inleddes (Björnberg, s.7). Vid lån från andra bibliotek tillämpar biblioteken en så kallad lånekedja. Lånekedjan innebär att lån helst ska göras inom den egna kommunen, i andra hand från en annan kommuns huvudbibliotek och som sista alternativ från en filial eller ett kommundelsnämndsbibliotek i en annan kommun. När låntagare använder sig av hemsidan för att själva reservera medier tillämpas inte lånekedjan eftersom låntagaren själv väljer vilket bibliotek han eller hon vill låna från. Biblioteket ska alltid överväga att köpa in media som efterfrågas från ett annat bibliotek, särskilt om det sker upprepade gånger. (Regler och rutiner för Umeåregionens gemensamma biblioteksdatasystem Libra.se, 2009, s. 10 ) De medietyper som kan lånas mellan biblioteken är böcker, katalogiserade tidskrifter, ljudböcker samt material som innehåller bok & band, det vill säga lästräningsmaterial, lättläst och DAISY-skivor med mera. Spelfilmsvideo, musik-cd-skivor, cd-rom-spel och TV-spel kan inte lånas men övriga AV-media går att låna, som till exempel faktavideo och språkkurser. (Ibid.) 3.2 Andra bibliotekssamarbeten Det finns bibliotekssamarbeten liknande det i Umeåregionen på andra ställen i Sverige. Närmast rent geografiskt är V8-samarbetet i Västerbottens inland. Det är åtta kommuner som sedan 2005 har en gemensam katalog och ett gemensamt lånekort. Syftet är att ge medborgarna bättre service, vilket man menar att man har uppnått då inlandsborna har fått ett större och bättre bibliotek" (Brinkfeldt, 2008, s.6). Man menar att biblioteket har blivit större eftersom medborgarna har tillgång till åtta biblioteks innehåll och att servicenivån har höjts. 9
10 HelGe är ett samarbete mellan nio kommuner i Gävleborgs län (Hälsingland och Gästrikland). Syftet med detta samarbete är att erbjuda en bättre biblioteksservice samt att använda skattepengar mer effektivt (HelGebiblioteket, 2010). Även här har man ett gemensamt lånekort samt möjlighet att låna, lämna och reservera böcker på alla bibliotek som ingår i samarbetet. Biblioteken i Östergötland inledde år 2002 ett utökat samarbete. Också detta samarbete hade som syfte att ge medborgarna i länet en bättre och mera jämlik service (Länsbibliotek Östergötland, 2010). År 2007 kom en utvärdering av samarbetet där det framgår att biblioteken i Östergötland på det stora hela är nöjda med samarbetet, men att de stora biblioteken i länet är tveksamma till samarbetet då de anser att det finns en risk att de blir givare, alltså lånar ut fler böcker till andra bibliotek än vad andra bibliotek lånar ut till dem. Detta kan ge negativa konsekvenser för låntagare på de stora biblioteken genom att böcker de vill låna kan ha skickats till ett annat bibliotek i länet. Dock påpekas att de stora biblioteken har ett ansvar att medverka i samarbetet eftersom det på sikt kan leda till att hela biblioteksverksamheten utvecklas (Bergstedt, 2007). Utanför Sverige finns det ett bibliotekssamarbete i Cleveland i Ohio i USA som omfattar 31 bibliotek. I regionen finns tre miljoner invånare som tack vare samarbetet har tillgång till 10 miljoner medier. Låntagarna kan låna från vilket bibliotek som helst i regionen och få boken skickad till sitt eget bibliotek och 2007 gjordes över 2,8 miljoner sådana lån mellan biblioteken i samarbetet. I en utvärdering beskrivs detta samarbete som positivt och fördelarna är många. Biblioteken kan spara pengar bland annat genom att minska på fjärrlånen som kostar mer än regionala lån och användarna får tillgång till ett större bestånd. Enligt beräkningen i rapporten har biblioteken sparat in 19 miljoner dollar på att låna böcker mellan varandra, även om nedladdning av elektronisk media också ingår i den beräkningen. Sett till alla kostnader ska samarbetet ha medfört en besparing på 30 miljoner dollar, bland annat genom de minskade kostnaderna som en gemensam katalog medför (Driscoll & Fleeter 2009). 10
11 3.3 Fjärrlån och medieplanering Höglund och Klingberg (2001) menar att när det gäller två eller flera kommuner som har ingått ett samarbete med gemensam katalog så ska lån mellan bibliotek som ingår i samarbetet inte kallas för fjärrlån. I själva verket så bör sådana samarbeten minska behovet av fjärrlån eftersom användarna av ett visst bibliotek eller användarna i en viss kommun även har tillgång till de andra biblioteken eller kommunernas böcker. Det finns dock likheter mellan hur biblioteken ser på fjärrlån och hur biblioteken i Umeåregionen ser på lån mellan biblioteken. Media skickas mellan biblioteken i Umeåregionen antingen för att ett visst bibliotek inte har till exempel en viss bok eller annan media för att den är utlånad. Inga böcker är undantagna från lån mellan biblioteken, till exempel nya böcker. Dock ska biblioteken alltid överväga att köpa in en bok om den inte finns på det egna biblioteket om en låntagare vill ha den från ett annat bibliotek i regionen, särskilt om den har efterfrågats förut (Regler och rutiner för Umeåregionens gemensamma biblioteksdatasystem Libra.se, 2009, s. 10 ). När det gäller fjärrlån så definieras de av Kungliga biblioteket som lån mellan två bibliotek som inte har samma huvudman. Enligt Kungliga bibliotekets rekommendationer ska biblioteken se varje förfrågan om fjärrlån som ett förslag till inköp (Kungliga biblioteket, 2009). Det finns en lånekedja för fjärrlån liknande Umeåregionens lånekedja, även om fjärrlånekedjan alltmer ersätts av friare lånevägar (Johansson och Storhagen, 2010). Eftersom folkbibliotek finansieras av skattemedel och är till för alla medborgare måste biblioteken vara noggranna med sin beståndsuppbyggnad. Det är medborgarnas behov som ska tillgodoses och mediebestånden bör anpassas efter dessa behov. Med medieplanering menas tekniker och metoder som används för att aktivt bygga upp beståndet. (Höglund och Klingberg, 2001). Bibliotek använder sig av medieplanering i varierande grad. Syftet med medieplanering är att bedriva effektivt mediearbete. Det är helt enkelt hur ett bibliotek anpassar sitt bestånd efter den målgrupp som biblioteket har. När det gäller större bibliotek/huvudbibliotek som Umeå stadsbibliotek så är målgruppen större och kanske mer varierad än målgruppen som ett filialbibliotek har. Det är till exempel ofta så att filialbibliotek har bredare litteratur och 11
12 många barnböcker, enligt M. Westerlund. 1 Fredriksson och Lindblom utvärderar i en uppsats (2005) ett projekt som gick ut på att biblioteken skulle köpa in böcker i stället för att fjärrlåna dem. Utvärderingen visade bland att böcker som köptes på efterfrågan var populära. Författarna menar att det finns fler fördelar med att köpa in böcker än att fjärrlåna dem, nämligen att det är billigare samt att när boken väl är köpt så finns den tillgänglig för andra låntagare. De påpekar dock vikten av medieplanering eftersom bibliotekens bestånd blir större när böcker köps in. 1 Maria Westerlund, personlig kommunikation, oktober
13 4. Resultat 4.1 Låneflöden i Umeåregionen Umeåregionens bibliotekssamarbete består av de sex kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs. I figur 1 visas centralorterna i dessa kommuner. Där finns även huvudbiblioteken. Några filialorter finns med på kartan men de är inte markerade. Figur 1. Karta över Umeåregionen med alla centralorter markerade. I figur 2 visas nettoutlåningen för alla kommuner då alla bibliotek i varje kommun är ihopräknade. Umeå, Bjurholm och Nordmalings kommuner skickade mer medier än vad de lånade in medan Robertsfors, Vindeln och Vännäs kommuner lånade in mer än vad de skickade. 13
14 Figur 2. Nettoutlåning. Antal inlånade medier minus antal skickade medier. Tabell 1. Totala antalet utlån för alla bibliotek, antal inlånade medier, andel inlånade i procent och antal medier skickade till andra enheter under perioden Enhet Totala antalet utlån Antal inlånade Andel inlånade (%) Antal skickade Bjurholm % Nordmaling % Robertsfors % Bygdeå % 452 Ånäset % 619 Umeå stadsbibliotek % Ersboda % Grubbe % Holmsund % Hörnefors % Mariehem % Obbola % Sävar % Teg % Umedalen % Ålidhem % Vindeln % Granö % 285 Hällnäs % 311 Tvärålund % 276 Åmsele % 229 Vännäs % Vännäsby %
15 I tabell 1 visas totala antalet utlån för alla bibliotek, antal inlånade medier, andel inlånade i procent och antal medier skickade till andra enheter. Av huvudbiblioteken var det Robertsfors och Vännäs som lånade in mest procentuellt sett från andra bibliotek. De huvudbibliotek som lånade in minst var Umeå stadsbibliotek och Nordmaling. Biblioteket i Åmsele lånade in mest av alla biblioteken, 55 %, och det är det är även det bibliotek som är näst minst sett till det totala antalet utlån. 15
16 Figur 2. Antal inlånade medier och antal skickade medier för alla bibliotek. I figur 2 visas antal inlånade medier och antal skickade medier. Umeå stadsbibliotek skickade fler medier än vad det lånade in, och detsamma gäller för huvudbiblioteken i Bjurholm, Nordmaling och Vindeln, samt filialbiblioteket i Hörnefors. Övriga bibliotek lånade in mer än de skickade. Teg och Ålidhem är de filialbibliotek i Umeå som lånade in mest jämfört med vad de skickade. Även Vännäs och Vännäsby lånade in mycket. 16
17 4.1.1 Bjurholm Bjurholm, med invånare (SCB, 2009), är den minsta kommunen i Umeåregionen. I Bjurholm finns det bara ett huvudbibliotek, inga filialer. Under perioden gjordes totalt utlån på Bjurholms bibliotek. Av dessa var 11 % inlånade från andra bibliotek. Det lånades in medier och skickades 3 893, alltså skickades det mer än det lånades in. Tabell 2. De sex enheter som Bjurholms bibliotek lånade in mest från respektive skickade mest till. Antal inlånade Enhet Antal skickade Enhet Umeå stadsbibliotek 833 Umeå stadsbibliotek 502 Nordmaling 467 Vännäs 238 Vindeln 345 Vännäsby 205 Vännäs 291 Nordmaling 142 Hörnefors 260 Robertsfors 107 Robertsfors 179 Vindeln Tabell 2 visar de bibliotek som Bjurholms bibliotek lånade in mest från samt skickade mest till. Bjurholm lånade in mest media från huvudbiblioteken i Umeå, Nordmaling, Vindeln och Vännäs kommuner. Hörnefors bibliotek är den filial som det lånades in mest från; det lånades in mer från Hörnefors än vad det lånades från Robertsfors som är ett huvudbibliotek. Vindeln, Vännäs och Nordmaling är de kommuner som ligger närmast Bjurholm och Hörnefors är den kommundel och det filialbibliotek som ligger geografiskt närmast Bjurholm. Bjurholm skickade mest media till stadsbiblioteket i Umeå. På andra och tredje plats kommer huvudbiblioteket i Vännäs respektive filialen i Vännäsby. Det skickades mer till huvudbiblioteken i Nordmaling och Robertsfors än till huvudbiblioteket i Vindeln. Efter de sex bibliotek som visas i tabell 2 lånade Bjurholm in mest och skickade mest till filialerna i Umeå. Se bilaga 1.1 för en fullständig tabell över vilka bibliotek som Bjurholm lånade in från samt skickade till. 17
18 4.1.2 Nordmaling Nordmalings kommun har drygt invånare (SCB, 2009) och där finns två bibliotek: huvudbiblioteket i Nordmaling samt en filial i Rundvik. Rundvik saknar emellertid datoriserad katalog och är undantaget från lånekedjan. Därtill finns det två bokstationer i Brattsbacka och Norrfors. Under perioden gjordes utlån på huvudbiblioteket i Nordmaling och totalt 7 % av medierna var inlånade från andra bibliotek. Nordmaling var ett av få bibliotek som skickade mer än de själva lånade in. De lånade in från till andra bibliotek medan de skickade medier. Nordmaling försöker ha ett bra bestånd av kurslitteratur och strävar efter att kunna bistå studenter i kommunen med kurslitteratur. Det finns många som studerar vård- och lärarutbildningar i kommunen och det är i synnerhet deras kurslitteratur som biblioteket försöker tillhandahålla, men därutöver finns ett stort utbud av romaner som efterfrågas av studenter i litteraturvetenskap. Detta medför att de andra biblioteken lånar mycket sådan litteratur från Nordmaling (Björnberg, s ). Tabell 3. De sex enheter som Nordmalings bibliotek lånade in mest från respektive skickade mest till. Antal inlånade Enhet Antal skickade Enhet Umeå Stadsbibliotek 856 Umeå Stadsbibliotek 291 Bjurholm 502 Bjurholm 245 Hörnefors 313 Vännäs 165 Robertsfors 230 Hörnefors 155 Vännäs 212 Ålidhem 147 Vindeln 205 Robertsfors Tabellen visar de sex enheter som Nordmaling lånade in och skickade mest till. Nordmaling lånade in mest från Umeå stadsbibliotek, Bjurholm och Hörnefors. Det lånades in betydligt mer medier från Hörnefors än från till exempel huvudbiblioteket i Vindeln, även om Vindeln är ett huvudbibliotek och Hörnefors ett filialbibliotek. Hörnefors är dock det bibliotek som geografiskt sett ligger närmast Nordmaling. Å andra sidan lånades det mycket från Robertsfors också, som ligger längst bort från Nordmaling. 18
19 Nordmaling skickade också mest till Umeå stadsbibliotek följt av Bjurholm, men därefter skiljer sig tabellerna. Nordmaling skickade nämligen mycket media till filialer, till exempel hamnade Ålidhem på femte plats. Även filialerna i Vännäsby, Umedalen, Ersboda och Teg skickades det mycket till och de hamnade högre upp i statistiken än Vindeln (se bilaga 1.2) Robertsfors Robertsfors kommun har närmare invånare (SCB, 2009) och där finns två filialbibliotek, ett i Bygdeå och ett i Ånäset. Under perioden gjordes totalt utlån på Robertsfors huvudbibliotek och 15 % av medierna var inlånade från andra bibliotek. Robertsfors lånade in något fler medier än de skickade till andra, jämfört med Tabell 4. De sex enheter som Robertsfors enheter lånade in mest från respektive skickade mest till. Antal inlånade Enhet Antal skickade Enhet Robertsfors skolpool 897 Ånäset Umeå Stadsbibliotek 692 Umeå Stadsbibliotek 287 Ånäset 531 Bygdeå 260 Bjurholm 233 Vindeln 224 Vindeln 199 Ersboda 205 Nordmaling 185 Vännäs Robertsfors lånade in mest media från kommunens skolpool, se tabell 4. Skolpoolen är endast tillgänglig för anställda på kommunens skolor och inom barnomsorgen och innehåller till exempel gruppuppsättningar av böcker (minabibliotek.se, 2009). Om man bortser från skolpoolen lånade Robertsfors in mest media från Umeå stadsbibliotek, Ånäset och Bjurholm. Mest media skickade Robertsfors till Ånäset och därefter Umeå stadsbibliotek, Bygdeå och Vindeln. Robertsfors skickade överlag förhållandevis lite till de övriga huvudbiblioteken. Bjurholm finns till exempel först på plats 14 i tabellen, efter filialer både i Umeå kommun och Vindelns kommun (se bilaga 1.3). Även om Robertsfors lånade in mycket från Bjurholm gällde således inte samma sak i motsatt riktning. På filialen i Bygdeå gjordes utlån varav 28 % av medierna var inlånade från andra bibliotek. Bygdeå lånade in mest från Robertsfors och därefter Umeå stadsbibliotek. De skickade mest till Robertsfors följt av Ånäset. På tredje plats hamnade Umeå stadsbibliotek, 19
20 se bilaga 1.4. På filialen i Ånäset gjordes utlån och det är därmed den största filialen i Robertsfors. 20 % av medierna var inlånade från andra bibliotek. Ånäset både skickade och lånade in överlägset mest media från Robertsfors och därefter Umeå stadsbibliotek. Se bilaga 1.5 för en tabell över vilka enheter Ånäset lånade in från samt skickade till Umeå Umeå kommun, med ungefär invånare, är den största kommunen i Umeåregionens bibliotekssamarbete. Här finns det största biblioteket i samarbetet, Umeå stadsbibliotek, men även sex filialer i stadsdelarna Ersboda, Grubbe, Mariehem, Teg, Umedalen och Ålidhem. Utanför Umeå finns fyra kommundelsbibliotek i Holmsund, Hörnefors, Obbola och Sävar. I Umeå finns även ett antal skolbibliotek. Obbola och Holmsundsbiblioteket samarbetar som en enhet med bland annat gemensam personal (minabibliotek.se, 2009). På Umeå stadsbibliotek gjordes totalt utlån. Av dessa var 4 % inlånade från andra bibliotek. Umeå stadsbibliotek lånade in medier och skickade , alltså ungefär dubbelt så många. Tabell 5. De sex enheter som Umeå stadsbibliotek lånade in mest från respektive skickade mest till. Antal inlånade Enhet Antal skickade Enhet Ersboda Lånecentralen Grubbe Ålidhem Ålidhem Länsbiblioteket Teg Ersboda Sveriges depåbibliotek Bokbussen Boken kommer Umeå Teg I tabell 5 visas de sex enheter som Umeå stadsbibliotek lånade in mest media från respektive skickade mest media till. Stadsbiblioteket lånade in mest media från filialerna på Ersboda, Grubbe, Ålidhem och Teg. På femte plats kommer Sveriges depåbibliotek som ligger i Umeå. En del medier lånades även in från Boken kommer Umeå. Stadsbiblioteket skickade mest media till Lånecentralen. Även till Länsbiblioteket och Bokbussen skickades det medier. De filialer i Umeå som stadsbiblioteket skickade mest media till var Ålidhem, Ersboda och Teg. 20
21 Se bilaga 1.6 för en fullständig tabell över vilka enheter Umeå stadsbibliotek lånade in från respektive skickade till. På Ersbodabiblioteket gjordes totalt utlån, vilket gör det till det största filialbiblioteket sett till antal utlån, och av dessa var 12 % inlånade från andra bibliotek. Ersboda både lånade in från och skickade mest till stadsbiblioteket i Umeå. Efter stadsbiblioteket kommer filialerna i Umeå; de tre filialer som det lånades in mest från var Mariehem, Grubbe och Ålidhem och det var även de filialer som det skickades mest media till. Det huvudbibliotek som det lånades in mest från var Robertsfors medan det huvudbibliotek som det skickades mest till var Nordmaling. Vännäsby var det filialbibliotek i en annan kommun som det lånades in mest från. Vännäsby var även det bibliotek som lånade mest media från Ersboda av dessa filialbibliotek; det skickades mer medier från Ersboda till Vännäsby än vad det skickades till Vindeln. (Se bilaga 1.7) På Grubbebiblioteket gjordes totalt utlån. Av dessa var 10 % inlånade. I topp vad gäller både media som lånades in till Grubbe och media som skickades från Grubbe var stadsbiblioteket i Umeå. Förutom stadsbiblioteket lånade Grubbe in mest media från filialerna i Umeå med Ersboda, Mariehem och Umedalen i topp. Det huvudbibliotek i annan kommun som det lånades in mest från var Vindeln. Grubbe skickade, förutom till stadsbiblioteket, mest media till filialerna i Umeå. De filialer det skickades mest till var Umedalen, Ersboda och Teg. Det huvudbibliotek i annan kommun som det skickades mest till var Nordmaling medan Vindeln kom på sista plats av huvudbiblioteken (se bilaga 1.8). På Holmsundsbiblioteket gjordes utlån och 13 % av medierna var inlånade. Holmsund lånade in mest från Holmsunds skoldepå och därefter Umeå stadsbibliotek, Obbola och Ersboda och därefter de andra filialerna i Umeå. Det huvudbibliotek i annan kommun som det lånades in mest från var Vännäs. Holmsund skickade mest media till stadsbiblioteket i Umeå men nästan lika mycket skickades till Obbola och därefter till de andra filialerna i Umeå. Det huvudbibliotek i annan kommun som det skickades mest till var Nordmaling (se bilaga 1.9). På biblioteket i Hörnefors gjordes totalt utlån. Av dessa var 8 % inlånade. Hörnefors lånade in mest från Umeå stadsbibliotek och därefter från Holmsund, Grubbe och Nordmaling. Det betyder att det lånades in mer från Nordmaling, som är ett huvudbibliotek i en annan kommun, än de flesta filialerna i Umeå. Nordmaling är också det bibliotek som 21
Umeå Universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen KANDIDATUPPSATS BIV kurs 3, moment 2 Ht 2010 Josefina Larsson. En enda röra?
Umeå Universitet, Samhällsvetenskapliga institutionen KANDIDATUPPSATS BIV kurs 3, moment 2 Ht 2010 Josefina Larsson En enda röra? Låneströmmar mellan Umeegionens bibliotek Handledare: Olle Persson Tack
Läs merKundundersökning 2017, Obbola bibliotek
Kundundersökning 2017, Obbola bibliotek 1. Jag är: Man 20 24,7 Kvinna 56 69,1 Annan 5 6,2 2. Min ålder: - 25 år 21 25,9 26-45 år 24 29,6 46-65 år 23 28,4 66 år - 13 16 2 av 8 3. Tid för mitt besök: 07.00-13.00
Läs merKundundersökning 2017, Hällnäs bibliotek
Kundundersökning 2017, Hällnäs bibliotek 1. Jag är: Man 14 41,2 Kvinna 19 55,9 Annan 1 2,9 2. Min ålder: - 25 år 10 29,4 26-45 år 16 47,1 46-65 år 7 20,6 66 år - 1 2,9 2 av 8 3. Tid för mitt besök: 07.00-13.00
Läs merEnkät 2013 - Umeåregionens bibliotek
Enkät 2013 - Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 28 28 B. Kvinna 72 72 Min ålder A. yngre än 25 år 22 22 B. 26-45 år 22 22 C. 46-65 år 40 40 D. äldre än 65 16 16 Tid för mitt besök A. 8-13 22 22 B. 13-17
Läs merKundundersökning 2017, Umedalens bibliotek
Kundundersökning 2017, Umedalens bibliotek 1. Jag är: Man 25 24,8 Kvinna 74 73,3 Annan 2 2 2. Min ålder: - 25 år 26 25,7 26-45 år 36 35,6 46-65 år 20 19,8 66 år - 19 18,8 2 av 9 3. Tid för mitt besök:
Läs merKundundersökning 2017, Grubbebiblioteket
Kundundersökning 2017, Grubbebiblioteket 1. Jag är: Man 26 25,7 Kvinna 73 72,3 Annan 2 2 2. Min ålder: - 25 år 20 19,8 26-45 år 15 14,9 46-65 år 28 27,7 66 år - 38 37,6 2 av 8 3. Tid för mitt besök: 07.00-13.00
Läs merKundundersökning 2017, Tegsbiblioteket
Kundundersökning 2017, Tegsbiblioteket 1. Jag är: Man 12 16,7 Kvinna 58 80,6 Annan 2 2,8 2. Min ålder: - 25 år 12 16,7 26-45 år 9 12,5 46-65 år 18 25 66 år - 33 45,8 2 av 8 3. Tid för mitt besök: 07.00-13.00
Läs merKundundersökning 2017, Mariehemsbiblioteket
Kundundersökning 2017, Mariehemsbiblioteket 1. Jag är: Man 13 19,7 Kvinna 52 78,8 Annan 1 1,5 2. Min ålder: - 25 år 16 24,2 26-45 år 5 7,6 46-65 år 8 12,1 66 år - 37 56,1 2 av 8 3. Tid för mitt besök:
Läs merEnkät 2015 Umeåregionens bibliotek
Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är Man 17 19,5 Kvinna 63 72,4 Annan 7 8 Min ålder yngre än 25 år 19 21,8 26 45 år 25 28,7 46 65 år 23 26,4 äldre än 65 20 23 Tid för mitt besök 8 13 9 10,3 13 17
Läs merEnkät 2011 - Umeåregionen
Enkät 2011 - Umeåregionen Jag är A. Man 26 26,3 B. Kvinna 73 73,7 Min ålder A. yngre än 25 år 18 18,2 B. 26-45 år 42 42,4 C. 46-65 år 24 24,2 D. äldre än 65 15 15,2 Tid för mitt besök A. 8-13 20 20,2 B.
Läs merEnkät 2015 Umeåregionens bibliotek
Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 38 36,2 B. Kvinna 65 61,9 C. Annan 2 1,9 Min ålder A. yngre än 25 år 16 15,2 B. 26 45 år 28 26,7 C. 46 65 år 26 24,8 D. äldre än 65 35 33,3 Tid för mitt
Läs merRegional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland
Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.
Läs merKundundersökning 2017, Hörnefors bibliotek
Kundundersökning 2017, Hörnefors bibliotek 1. Jag är: Man 28 31,1 Kvinna 62 68,9 Annan 0 0 2. Min ålder: - 25 år 6 6,7 26-45 år 17 18,9 46-65 år 30 33,3 66 år - 37 41,1 2 av 8 3. Tid för mitt besök: 07.00-13.00
Läs merEnkät 2015 Umeåregionens bibliotek
Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 25 22,5 B. Kvinna 86 77,5 C. Annan 0 0 Min ålder A. yngre än 25 år 21 18,9 B. 26 45 år 32 28,8 C. 46 65 år 38 34,2 D. äldre än 65 20 18 Tid för mitt besök
Läs merEnkät 2015 Umeåregionens bibliotek
Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 24 27,6 B. Kvinna 59 67,8 C. Annan 4 4,6 Min ålder A. yngre än 25 år 24 27,6 B. 26 45 år 16 18,4 C. 46 65 år 23 26,4 D. äldre än 65 24 27,6 Tid för mitt
Läs merEnkät 2015 Umeåregionens bibliotek
Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 24 25,8 B. Kvinna 60 64,5 C. Annan 9 9,7 Min ålder A. yngre än 25 år 40 43 B. 26 45 år 18 19,4 C. 46 65 år 17 18,3 D. äldre än 65 18 19,4 Tid för mitt besök
Läs merEnkät 2015 Umeåregionens bibliotek
Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 19 26,8 B. Kvinna 52 73,2 C. Annan 0 0 Min ålder A. yngre än 25 år 2 2,8 B. 26 45 år 23 32,4 C. 46 65 år 29 40,8 D. äldre än 65 17 23,9 Tid för mitt besök
Läs merEnkät 2015 Umeåregionens bibliotek
Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 27 26,7 B. Kvinna 72 71,3 C. Annan 2 2 Min ålder A. yngre än 25 år 23 22,8 B. 26 45 år 19 18,8 C. 46 65 år 30 29,7 D. äldre än 65 29 28,7 Tid för mitt besök
Läs merEnkät 2015 Umeåregionens bibliotek
Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 38 30,6 B. Kvinna 83 66,9 C. Annan 3 2,4 Min ålder A. yngre än 25 år 21 16,9 B. 26 45 år 17 13,7 C. 46 65 år 30 24,2 D. äldre än 65 56 45,2 Tid för mitt
Läs merRegional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008
Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas
Läs merInnehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3
1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12
Läs merEnkät 2015 Umeåregionens bibliotek
Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 32 32 B. Kvinna 65 65 C. Annan 3 3 Min ålder A. yngre än 25 år 24 24 B. 26 45 år 31 31 C. 46 65 år 27 27 D. äldre än 65 18 18 Tid för mitt besök A. 8 13
Läs merBibliotekskunskap Yttre Biblioteken
Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken Bibliotekskunskap för årskurs 5 4 lektioner i ½ klass 1. KLASSIFIKATIONSSYSTEMET Böckerna är ordnade ämnesvis i olika huvudavdelningar, med en stor bokstav, en signatur,
Läs merVälkommen till Umeå stadsbibliotek
Välkommen till Umeå stadsbibliotek Plan 4 Bibliotekets barn- och ungavdelning med sagorum, familjerum och formverkstad Avdelningarna Musik Film Scen, Makt och människa, Fantastika och Regnbågshyllan Upplev,
Läs merBiblioteksplan. Biblioteksplan Datum för beslut: Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad:
Biblioteksplan Biblioteksplan Datum för beslut: 2016-04-29 Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad: 2018-12-17 Beslutsinstans: BUN Giltig till: Barn- och utbildningsförvaltningen Biblioteket Innehållsförteckning
Läs merMedieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012
26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång
Läs merUmeå tätorts centrum utom cityområdena Bostad. Umeå tätorts yttre cityområde Bostad. Umeå tätorts inre cityområde Bostad
Sida: 1 ( 9 ) 2401 2480094 Umeå tätorts centrum utom cityområdena 2480095 Umeå tätorts yttre cityområde 2480096 Umeå tätorts inre cityområde 2480098 Umeå tätorts inre delar utom city- och centrumområdena
Läs merSydöstra Skåne ur ett folkbiblioteksperspektiv
Innehåll Inledning... 2 Sydöstra Skåne ur ett folkbiblioteksperspektiv... 3 Biblioteken Skåne Sydost... 4 Organisation... 4 Prioriterade grupper... 5 Mediesamverkan på Bibliotek Skåne Sydost... 5 Skönlitteratur
Läs merMedieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun
Medieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun 2018 Innehåll Syfte, mål och fokusområden... 2 Barn och ungdomar... 2 Personer med funktionsnedsättning... 3 Personer med annat modersmål och nationella
Läs merBiblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009
Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken
Läs merPolicydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län
Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för
Läs merMedieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)
Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet
Läs merStatistik för Vimmerby bibliotek 2011
Statistik för Vimmerby bibliotek 211 Sammanställt av: Jakob Nylin Nilsson, IT- och Studiebibliotekarie Innehåll Utlån... 1 Något om vad som lånas... 3 Målgrupper och litterära kategorier... 4 Fjärrlån...
Läs merVersion 2.0 [ ]
Version 2.0 [2015-11-06] 1 2 Innehåll: Sida 1. Inledning och syfte 4 2. Sammanfattning 4 3. Om Götabiblioteken 4 4. Omvärldsbeskrivning 4 5. Organisation 4 6. Prioriterade grupper 5 7. Medieinköp och urval
Läs merKultur- och fritidskontoret Mediepolicy
Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Biblioteken i Södertälje Telefon (direkt): 08-523 02080 E-post: stadsbiblioteket@sodertalje.se 2 (6) Innehållsförteckning Mediepolicy... 3 Bibliotekens uppdrag och
Läs merKarlstads del i bokflödet inom länet
1 (9) Karlstads del i bokflödet inom länet 1. Inledning 1.1. Bakgrund Hanteringen av böcker och andra medier (hädanefter kallat böcker) på stadsbiblioteket i Karlstad har ökat enormt. Hösten 28 gick 12
Läs mer2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun
2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
Läs merBiblioteksplan 2014--2018
Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden
Läs merKontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde
n 1 / 20 2401 Bostad 2480094 Umeå tätorts centrum utom cityområdena 2480095 Umeå tätorts yttre cityområde 2480096 Umeå tätorts inre cityområde 2480098 Umeå tätorts inre delar utom city- och centrumområdena
Läs merMedieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning
Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplanering ht 03 2003-11-26 Maja Samuelsson Innehåll: Inledning, mål, nyckeltal...s 2 Plan för vuxenverksamheten...s 4 Jämförande översikt över alla avdelningar...s
Läs merGemensam medieplan för Götabiblioteken
Gemensam medieplan för Götabiblioteken 2019 2022 Inledning och syfte 3 Målbild och viljeinriktning 3 Götabiblioteken 3 Strategiska samarbetsvinster 3 Prioriterade grupper 4 Barn och ungdomar 4 Personer
Läs merTjänsteskrivelse Riktlinjer för medier
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2016-02-01 DNR KN 2016.005 MARIE GUSTAVSSON SID 1/1 SCHEF 08-587 853 45 MARIE.GUSTAVSSON@VALLENTUNA.SE KULTURNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinjer för medier Förslag till
Läs merBiblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010
1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka
Läs merBiblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun
Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.
Läs merEnkät 2011 - Umeåregionen
Enkät 2011 - Umeåregionen Jag är A. Man 146 40,1 B. Kvinna 218 59,9 Min ålder A. yngre än 25 år 116 31,9 B. 26-45 år 111 30,5 C. 46-65 år 83 22,8 D. äldre än 65 54 14,8 Tid för mitt besök A. 8-13 120 33
Läs merEnkät bibliotek 2013 2013-10-30
Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.
Läs merPROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka
PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i
Läs merMedieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek
Medieplan 2015-2017 Älmhults Bibliotek Medieplan för Älmhults bibliotek Medieplanen gäller för Älmhults huvudbibliotek. Medieplanen ses över vart 3:e år. Cirkulationstal för facklitteratur och skönlitteratur
Läs mer1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.
Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4
Läs merEnkät 2015 Umeåregionens bibliotek
Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 39 37,1 B. Kvinna 66 62,9 C. Annan 0 0 Min ålder A. yngre än 25 år 10 9,5 B. 26 45 år 32 30,5 C. 46 65 år 34 32,4 D. äldre än 65 29 27,6 Tid för mitt besök
Läs merBiblioteksplan. Robertsfors kommun
Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan
Läs merLjungby kommunbibliotek. Medieplan Ljungby kommunbibliotek. Ljungby kommunbibliotek
Medieplan 2017-2018 Medieplan för Medieplanen gäller för (huvudbibliotek och filialer). Medieplanen uppdateras varje år. Medieplanen kommer att uppdateras under 2018. Våra syften med en medieplan är att;
Läs merKundundersökning 2017, Ålidhemsbiblioteket
Kundundersökning 2017, Ålidhemsbiblioteket 1. Jag är: Man 59 34,1 Kvinna 103 59,5 Annan 11 6,4 2. Min ålder: - 25 år 63 36,4 26-45 år 55 31,8 46-65 år 25 14,5 66 år - 30 17,3 2 av 11 3. Tid för mitt besök:
Läs merDatum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige
Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...
Läs merMedieplan. Oskarshamns bibliotek
Medieplan Oskarshamns bibliotek 2018-2020 Innehåll Inledning... 3 Varför en medieplan?... 3 Styrande dokument... 3 Bibliotekslagen... 3 Unescos Folkbiblioteksmanifest 1994... 3 Biblioteksplan, Oskarshamns
Läs merBiblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.
MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Innehåll Mål...3 Bakgrund kommun...3
Läs merBIBLIOTEKSPLAN
BIBLIOTEKSPLAN - 2016 HAMMARÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSVERKSAMHET 1 Bakgrund Enligt bibliotekslagen 7 skall kommuner och landsting efter den 1 januari 2010 anta planer för biblioteksverksamhet. I Hammarö kommun
Läs merTj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring
Tj.ngsryd.s Kommun bilaga 1 BN 97 201-8-09-25 2018-09-06 Innehåll: Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/19 1 Biblioteks- och skollagen 2. Vision och mål avseende biblioteksverksamheten 2.1 Vision
Läs mer3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:
Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,
Läs merTryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen.
Hej! Tack för att du lämnar 2011 års uppgifter om ert bibliotek! Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten. Vi är tacksamma
Läs merGender budgeting biblioteken i Askersund 2012
Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till
Läs merMedieplan för Finspångs bibliotek. Ett av 14 Götabibliotek
Medieplan 2015-2018 för Finspångs bibliotek. Ett av 14 Götabibliotek Innehåll: Inledning och syfte s. 2 Omvärldsbeskrivning s.3 Organisation s.4 Prioriterade grupper s.4 Nyckeltal s.5 Medinköp och urval
Läs merINKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK
Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2017-2021 Dnr: KS.2017.0214 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-31, 80 (ersätter Biblioteksplan för Finspångs kommun KF 189, Dnr 2005.0206) Inledning Alla ska kunna ta del av litteratur,
Läs merBiblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25
Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall
Läs merMedieplan. för. Vimmerby bibliotek
Bil 2 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning
Läs merMediepolicy
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Mediepolicy 2016 2018. Örebro stadsbibliotek Örebro kommun 2016-09-21 Km 235/2016 orebro.se 2 MEDIEPOLICY 2016-2018 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd
Läs merFinskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad
Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött
Läs merPappersenkät, support, definitioner och tips du på
Välkommen till 2011 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen om den officiella statistiken SFS 2001:99 och SFS 2001:100, produktkod
Läs merVälkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik!
Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik! Sjukhusbiblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik enligt lagen och förordningen om den officiella statistiken som uppdaterades
Läs merMedieplan för biblioteken i Uddevalla
Medieplan för biblioteken i Uddevalla 2018-2019 Inledning Medieplanen för Uddevallas bibliotek huvudbibliotek och två närbibliotek- är framtagen för att vara ett stöd i planeringen och det strategiska
Läs merSamgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek
Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)
Läs merMedieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24
Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling
Läs merMedieplan Solna stadsbibliotek 2011
Medieplan Solna stadsbibliotek En medieplan görs för att bättre tillgodose brukarnas behov få bättre kunskap om mediebeståndet effektivisera mediehanteringen medvetet profilera sig skapa ett budgetunderlag
Läs merKungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling
Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in
Läs merBiblioteksplan Vindelns kommun
Biblioteksplan Vindelns kommun 2017-2019 Fastställd av Kommunfullmäktige 27 februari 2017 Biblioteksplan 2017-2019 Sida 2(10) Innehållsförteckning Inledning 3 Vindelns kommun 4 Kommunala bibliotek i Vindelns
Läs merMedieplan. Biblioteken i Mölndal
Medieplan Biblioteken i Mölndal 2017-2020 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Hagberg Avdelningschef Biblioteken i Mölndal E-post: anette.hagberg@molndal.se Telefon: 031-315 16 71 Linda Rydgren
Läs merfolk- och skolbibliotek
folk- och skolbibliotek 2016-2018 LAGAR OCH RIKTLINJER Det gröna Ockelbo: I det natursköna Ockelbo värnar vi om det gröna och har en nära relation till det spirande växtriket. Folkbiblioteket ser miljön
Läs merRiktlinjer för inköp, fjärrlån och gallring av medier inom Bibliotek Botkyrka
Riktlinjer för inköp, fjärrlån och gallring av medier inom Bibliotek Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KOF/2018:51 Dokumentet är beslutat av: Kultur- och fritidsnämnden
Läs merMediepolicy 2013-2014
Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker
Läs merKalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun
Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Innehåll Inledning... 3 Inköp... 4 Översyn av beståndet... 5 Fjärrlån... 5 Gåvor...
Läs merBiblioteksplan. Robertsfors kommun 2015 2017
Biblioteksplan Robertsfors kommun 2015 2017 Vision Biblioteket ska avgiftsfritt erbjuda ett rikt och varierat. mediebestånd, god service och en stimulerande miljö för läsning, upplevelser och lärande Bibliotekplan
Läs merKulturförvaltningen- nyckeltal
Kulturförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Kulturförvaltningen Negativt - Kulturförvaltningen Fler antal aktiviteter för barn och ungdomar än riket och länet Lägre kostnad för den allmänna
Läs merPå andra språk än svenska
På andra språk än svenska Inledning Strax efter påsk 2008 skickade Regionbibliotek Västra Götaland ut en enkät till kommunbiblioteken i regionen angående böcker på andra språk än svenska. Ett angeläget
Läs merVälkommen till biblioteket
Välkommen till biblioteket Utbud på Simrishamns bibliotek Kultur- och fritidsförvaltningen informerar Biblioteken i Simrishamn Folkbiblioteken i Simrishamns kommun finns på följande orter: Borrby, Gärsnäs,
Läs merRedovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013.
Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013 Januari 2014 Syftet med enkäten har varit att ta reda på vad våra besökare vid biblioteken
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2018 2020 Antagen av kommunstyrelsen 2018-09-10 101 Inledning... 3 Biblioteksverksamheten i Munkfors kommun... 3 Folkbiblioteket... 3 Prioriterade grupper och verksamhetsområden... 4 Samverkan...
Läs merÖstra skolområdets skolbiblioteksplan
Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör
Läs merBiblioteksplan för Bengtsfors kommun
Biblioteksplan för Bengtsfors kommun Foto Jenny Olsson Antagen av kommunfullmäktige 2009-01-28 2 1 Innehåll Inledning o Bakgrund och syfte o Uppdrag Metod Styrdokument Nulägesanalys o Organisation o Statistik
Läs merMedieplan. Biblioteken i Mölndal
Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren
Läs merMedieplan för Motala Bibliotek 2015-2018
Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 1 Innehåll Inledning och syfte... 3 Omvärldsbevakning... 3 Organisation... 4 Prioriterade grupper... 4 Medieinköp och urval... 5 Skönlitteratur... 5 Facklitteratur...
Läs merBIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011
BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -
Läs merMedieplan för Södervångskolans bibliotek
Medieplan för Södervångskolans bibliotek Innehållsförteckning Sally Knutsson Augusti-2011 Pedagogiska aspekter... 3 Inköp av medier... 5 Gallring av medier... 5 Metod... 5 Efter medieplanen... 6 A Bok-
Läs merRegional medieplan för Blekinge och Kronoberg
Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Roller, ansvar och mediesamarbete - 2016 2015-12-18 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Styrdokument och riktlinjer... 2 2.1 Nationella styrdokument... 2 2.2 Regionala
Läs merLänsbibliotekets kurspool en uppföljning Bestånd och utlån
Länsbibliotekets kurspool en uppföljning Bestånd och utlån Kurslitteraturprojektet, som Länsbibliotek Skåne drev under år 000, resulterade bland annat i att vi bestämde oss för att fortsätta med den delen
Läs merKultur- och fritidsförvaltningen. Låneregler och avgifter för biblioteken Karlsborg Mölltorp Undenäs
Kultur- och fritidsförvaltningen Låneregler och avgifter för biblioteken Karlsborg Mölltorp Undenäs Lånekort Du har nu fått ditt nya lånekort. Vi hoppas att du kommer att ha mycket glädje av det! Ditt
Läs merTabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.
Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne
Läs merFolkbibliotek Number of libraries, bookmobiles, Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län.
Folkbibliotek 2009 Tabell 1:1 Tabell 1:2 Tabell 1:3 Tabellförteckning Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Table 1:1 Personal, andel kvinnor och män Table 1:2 samt antal årsverken
Läs merBiblioteksplan för Nordmalings kommun
Biblioteksplan för Nordmalings kommun 2018 2020 Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Kulturchef Dokumentet gäller till och med 2018-2020 Diarienummer 2017-475-012 Uppföljning och tidplan Fastställt
Läs mer