Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur
|
|
- Elisabeth Hedlund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur Bestånd: (öppen hylla) Utlån 2003: Utnyttjandegrad: 1,9 Andel utlån*: 13 % Andel 0-5 år**: 16 % Andel 6-10 år**: 21 % Andel äldre än 10 år**: 65 % Förvärv 2003: 303 * Vid mättillfället. ** Baserat på det antal böcker som stod inne i hyllan vid mättillfället. Ålidhemsbiblioteket i stadsdelen Ålidhem kom till i mitten av 1970-talet och sedan 1978 ligger det som ett integrerat folk- och skolbibliotek i Ålidhemsskolan, en 6-9-skola med särskola 7-10, RH-klass och resursklass. Befolkningsstrukturen i Ålidhems biblioteksområde (Ålidhem, Carlsområdena, Sofiehem, Gimonäs, Tomtebo, universitetsområdet och sjukhusområdet) präglas av hög invandrartäthet (13 %) med en stor andel utomnordiska invandrare (10 %), hög utbildningsnivå (23 % har minst 3 års högskola), den lägsta förvärvsgraden (55 %), den högsta andelen studerande (34 %) och den största andelen av befolkningen i åldrarna år (80 %) sett till kulturförvaltningens olika biblioteksområden. Beståndet har präglats av den mångfald som finns i befolkningsstrukturen, från barnfamiljer och universitetsstudenter till invandrare och biblioteket har under årens lopp kommit att bli som ett mini-hb. Generellt kan sägas om beståndets tillstånd idag och behoven av förvärv och gallring att det mest trängande behovet är gallring. Det främsta problemet är inte att det inte köpts in nya böcker, utan att det inte gallrats. På vissa avdelningar finns det behov av förändrade inköp och kompletteringar, men den stora uppgiften är att hålla efter beståndet och gallra fortlöpande. Många nya böcker försvinner helt enkelt in i det växande bestånd som i åratal fyllt hyllorna till bristningsgränsen. Målgrupper och nivå på medierna: Bibliotekets målgrupper är Ålidhemsskolans elever åk 6-9 samt övriga skolor F-5, universitetets studenter och övriga boende i upptagningsområdet med en stor andel invandrare. Nivån på medierna behöver därmed vara från barn- och ungdomsböcker och upp till och med akademisk nivå. Språk som används förutom svenska och engelska: kinesiska, persiska, finska och i viss mån spanska, franska, arabiska och somaliska. Inköpskanaler: Inköpskanalerna är främst BTJ och AK, även Adlibris. Dessutom får vi ta emot en hel del kulturrådsböcker samt dubbletter (gåvor) från stadsbiblioteket, särskilt på avdelningarna G, K och O. Särskilda placeringar: Vi ska sträva efter att magasinera så litet som möjligt, det är främst flerbandsverk och dubbletter av efterfrågade böcker som magasineras av utrymmesskäl. Folianterna har nu integrerats i samlingen dvs. de står nu på översta hyllan på eller i omedelbar närhet till respektive huvudavdelning. Västerbottenslitteraturen har brutits ut ur fackavdelningen och vi har gjort en särskild västerbottenshylla (med böcker för utlån).
2 Referensavdelning: Hela referensavdelningen är i stort behov av gallring och översyn. Vi gallrar äldre kommenterade bibliografier av typen Faktaboktipset, Lästips A-Ö. Bonniers lexikon ( ), ett antal lexikon i enstaka band från 1960-talet och vår äldsta upplaga av Bra Böckers lexikon gallras, eftersom vi har flera andra: NE, nyare upplaga av Bra Böckers lexikon, Focus, Combi visuella lexikon, AHA m. fl. Avdelning F behöver kompletteras med svensk-tysk ordbok, någon modernare engelsk-svensk/svensk-engelsk ordbok. Vi tänker sätta in fler knubbar för att göra vår samling ordböcker mer överskådlig. I övrigt gallras hela referensavdelningen för att göra beståndet mer aktuellt. Behovet av att ha en stor referensavdelning på ett filialbibliotek har ju förändrats i och med de nya, elektroniska medierna, t ex databaser som: Alex, NE, A-sök, Ebsco, Landguiden, CA & BRC. Skönlitteratur, AV-media, barn- och ungdomslitteratur: I denna första medieplan har vi koncentrerat oss på vuxenavdelningens facklitteratur på öppen hylla och i referensavdelningen. En hel del gallring har även gjorts i vuxenavdelningens bestånd av skönlitteratur. Sammantaget har det gallrings- och förändringsarbete som hittills gjorts resulterat i mer plats på hyllorna och möjligheter att förändra placeringen även av AV-media, fantasy, science fiction, utländsk skönlitteratur och deckare. Nästa steg i medieplaneringsarbetet blir att gå igenom utländsk skönlitteratur (såväl vuxen- som barn- och ungdomsböcker) barn- och ungdomsfackavdelningen och bibliotekets olika placeringar av barn- och ungdomsskönlitteratur. Easy readers på skolspråken har flyttats till hyllan för ungdomsböcker på utländska språk, för övrigt köps de sällan in numera. Det är mest skolan som efterfrågar lättlästa böcker och vi köper i stället in engelska ungdomsböcker (mera sällan på övriga språk). Avdelning A: Bok- och biblioteksväsen Bestånd: 52 Utlån 2003: 102 Utnyttjandegrad: 2,0 Andel utlån: 12 % Andel 0-5 år: 15 % Andel 6-10 år: 30 % Andel äldre än 10 år: 59 % Förvärv 2003: 3 Andel förvärv 2003***: 1 % Utlån 2003: 102 Andel utlån 2003****: 1 % *** Av totalt förvärv vuxenavdelning, facklitteratur. **** Av totalt utlån vuxenavdelning, facklitteratur. Böckerna på avdelning A fördelar sig idag på Af Skrift: 40 %, Ae Bokväsen: 20 %, Ab Bibliotek och övrigt: 40 %. Särskilt på Ab går det att gallra en hel del ålderstiget material. På avdelning Ae ska vi gallra det som är alltför gammalt och istället köpa in fler ex av Backmans Rapporter och uppsatser eller liknande titlar som efterfrågas. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 3,0 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år. Avdelning B: Allmänt och blandat Bestånd: 143
3 Utlån 2003: 253 Utnyttjandegrad:1,8 Andel utlån:13 % Andel 0-5 år: 32 % Andel 6-10 år: 36 % Andel äldre än 10 år: 70 % Förvärv 2003: 3 Andel förvärv 2003: 1 % Utlån 2003: 253 Andel utlån 2003: 2 % Avdelning Bb Allmänna samlingsverk behöver gallras ordentligt. På avdelning Bf Allmän vetenskaplig och kulturell verksamhet ska vi gallra äldre upplagor av fond- och stipendieböcker. I övrigt ska vi gallra gamla böcker som ej lånas (undantag klassiker ). Alltför slitna böcker på avdelning Bl Omstridda fenomen och företeelser gallras. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 2,5 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år. Avdelning C: Religion Bestånd: 269 Utlån 2003: 549 Utnyttjandegrad: 2,0 Andel utlån: 4 % Andel 0-5 år: 17 % Andel 6-10 år: 22 % Andel äldre än 10 år: 60 % Förvärv 2003: 10 Andel förvärv 2003: 3 % Utlån 2003: 549 Andel utlån 2003: 4 % På avdelningarna Cf Teologisk etik, Cg Praktisk teologi och Ch Gudstjänsten finns en hel del föråldrat material som ska gallras. Annars ska vi gallra det som ej lånas generellt på hela C. På avdelning Cm kan vi gallra en del dubbletter och alltför slitna böcker. På avdelning Cn behövs gallring med en viss försiktighet (material om olika sekter ska behållas). Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 2,5 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år. Avdelning D: Filosofi och psykologi Bestånd: 775 Utlån 2003: Utnyttjandegrad: 1,9 Andel utlån: 18 % Andel 0-5 år: 18 % Andel 6-10 år: 24 % Andel äldre än 10 år: 57 % Förvärv 2003: 33 Andel förvärv 2003: 11 %
4 Utlån 2003: 1438 Andel utlån 2003: 12 % På avdelning Dg Etik kan vi gallra en hel del gammalt samt dubbletter. På avdelning Doc Särskilda riktningar och skolor behövs gallring av gamla ej utlånade böcker (med undantag av klassiker ) och slitet material. På Dofa Barn- och ungdomspsykologi behövs en gallring av föråldrade böcker. På avdelning Dop Parapsykologi ska gallras ej utlånade böcker. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 2,5 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år, för Dofa är målet max. 50 % äldre än 5 år. Avdelning E: Uppfostran och undervisning Bestånd: 242 Utlån 2003: 387 Utnyttjandegrad: 1,6 Andel utlån: 15 % Andel 0-5 år: 21 % Andel 6-10 år: 20 % Andel äldre än 10 år: 59 % Förvärv 2003: 6 Andel förvärv 2003: 2 % Utlån 2003: 387 Andel utlån 2003: 3 % Äldre upplagor av kurslitteratur ska gallras, gäller särskilt på Eh Uppfostran i hemmiljö. Föråldrade böcker på Ea Pedagogik ska gallras ut med undantag för vissa klassiker. På avdelningarna Em Undervisningsväsen och Em-c Undervisningsväsen: Sverige ska gamla ej utlånade böcker med vissa undantag, historia, gallras. På avdelning Eu Elever med särskilda behov ska föråldrat material gallras. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 3,0 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år. Avdelning F: Språkvetenskap Bestånd: 205 Utlån 2003: 440 Utnyttjandegrad: 2,1 Andel utlån: 19 % Andel 0-5 år: 26 % Andel 6-10 år: 17 % Andel äldre än 10 år: 57 % Förvärv 2003: 10 Andel förvärv 2003: 3 % Utlån 2003: 447 Andel utlån 2003: 4 % Föråldrad litteratur på F ska gallras. Fc Svenska: gamla ordböcker gallras och ny litteratur på Fct Svenska för utlänningar köps in, enklare grammatikor och någon språkkurs. Avdelning
5 Fc.03 Namnforskning har brutits ut. Hög utnyttjandegrad på Fd Övriga nordiska språk: 5,7 vi behöver köpa in nyare ordböcker på nordiska språk. På avdelningarna Fe, Ff, Fi, Fj, Fk och Fm ska föråldrade ordböcker och parlörer gallras och nya ordböcker köpas in. På avdelning Fk Spanska behövs ytterligare någon grammatik. Även fler persiska och arabiska ordböcker behöver köpas in. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 3,0 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år. Avdelning G: Litteraturvetenskap Bestånd: 653 Utlån 2003: 462 Utnyttjandegrad: 0,7 Andel utlån: 9 % Andel 0-5 år: 18 % Andel 6-10 år: 19 % Andel äldre än 10 år: 63 % Förvärv 2003: 31 Andel förvärv 2003: 10 % Utlån 2003: 312 Andel utlån 2003: 3 % Avdelning G har den lägsta utnyttjandegraden i beståndet med en hög andel litteratur äldre än 10 år. Avdelningen kan nog sägas vara överdimensionerad i förhållande till övriga avdelningar. Här behöver vi gallra en stor del av det som ej lånas. Våra målgrupper är dels skolan (högstadiet), dels studenter och allmänheten, vilket ställer krav på stor bredd. Med en utnyttjandegrad på 0,7 och en andel av förvärven på 10 % mot endast 3 % av utlånen är avdelningen kraftigt överdimensionerad i förhållande till låntagarnas behov. Det mesta köps genom BTJ, men vi får även en hel del kulturrådsstödda titlar och därutöver en del dubbletter (gåvor) från stadsbiblioteket. Avdelningen består till en stor del av litteraturhistoriska referensverk och författarbiografier av skiftande ålder och med varierande utnyttjandegrad. Många titlar finns bara på stadsbiblioteket och här. Bland biografierna på avdelningen kan vi dels magasinera delar av flerbandsverk, dels gallra det som lånas minst när vi har flera verk om samma författare. Behovet av tryckt referenslitteratur förändras i och med att mer och mer finns tillgängligt i elektronisk form (Alex m. fl.) Vi ska bryta ut G.092 och Gc.092 Barn- och ungdomslitteratur till en egen gemensam knubb för att lyfta fram böcker som rör barn- och ungdomslitteratur och öka överskådligheten på hyllan. Avdelning Gc.5 har integrerats i Gc. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 2,0 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år. Avdelning I: Konst, musik, teater och film Bestånd: 746 Utlån 2003: 715 Utnyttjandegrad: 1,0 Andel utlån: 6 % Andel 0-5 år: 9 % Andel 6-10 år: 18 % Andel äldre än 10 år: 73 % Förvärv 2003: 15
6 Andel förvärv 2003: 5 % Utlån 2003: 715 Andel utlån 2003: 6 % Avdelning I är något överdimensionerad i förhållande till övriga avdelningar. På avdelningarna Id Skulptur, If Grafisk konst, Ig Teckningskonst och Ih Konsthantverk med underavdelningar gäller minoritetsskyddet. På avdelningarna Ib Konsthistoria och Ic Arkitektur kan vi gallra gammalt material om vi har likvärdigt nyare, böcker med illustrationer i svartvitt gallras om det ej lånas. Ej utlånade biografier gallras om likvärdigt material finns i beståndet. Avdelningarna Ij Musik och Ijx Jazz, rock och populärmusik ska gå igenom och gallras. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 2,0. Avdelning J: Arkeologi Bestånd: 61 Utlån 2003: 40 Utnyttjandegrad: 0,7 Andel utlån: 0 % Andel 0-5 år: 2 % Andel 6-10 år: 10 % Andel äldre än 10 år: 89 % Förvärv 2003: 1 Andel förvärv 2003: 0 % Utlån 2003: 40 Andel utlån 2003: 0 % Avdelning J är en av bibliotekets minsta och kommer så att förbli. Jc Sveriges arkeologi står för en tredjedel av beståndet och hälften av utlånen. Här gallras gammal litteratur endast om likvärdig litteratur finns i beståndet. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 1,5. Avdelning K: Historia Bestånd: 813 Utlån 2003: 793 Utnyttjandegrad: 1,0 Andel utlån: 6 % Andel 0-5 år: 17 % Andel 6-10 år: 21 % Andel äldre än 10 år: 62 % Förvärv 2003: 31 Andel förvärv 2003: 10 % Utlån 2003: 791 Andel utlån 2003: 6 % Avdelning K är den tredje i storlek och något överdimensionerad i förhållande till övriga avdelningar. På avdelning K ska slitna böcker gallras, på avdelning K.54 Andra
7 världskriget kan ej utlånad litteratur gallras. Vi ska gå igenom Världspolitikens dagsfrågor och gallra det som ej längre gör skäl för namnet. På avdelning Kc har Hermans Lindqvists Historien om Sverige magasinerats, första delen behålls på öppen hylla. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 2,0 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år. Avdelning L: Biografi med genealogi Bestånd: 432 Utlån 2003: 728 Utnyttjandegrad:1,7 Andel utlån: 14 % Andel 0-5 år: 22 % Andel 6-10 år: 23 % Andel äldre än 10 år: 55 % Förvärv 2003: 22 Andel förvärv 2003: 1 % Utlån 2003: 58 Andel utlån 2003: 0 % På avdelning Ld Genealogi ska några av de äldsta släktforskningsböckerna bytas ut mot nyare litteratur. Avdelning Lz Biografier är överdimensionerad och gallringsunderlag ska tas ut för gallring av det som ej längre lånas. Många biografier har en mycket begränsad livslängd. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 3,0. Avdelning M: Etnografi, socialantropologi och etnologi Bestånd: 182 Utlån 2003: 144 Utnyttjandegrad: 0,8 Andel utlån: 4 % Andel 0-5 år: 14 % Andel 6-10 år: 23 % Andel äldre än 10 år: 63 % Förvärv 2003: 12 Andel förvärv 2003: 4 % Utlån 2003: 144 Andel utlån 2003: 1 % På denna avdelning gäller minoritetsskyddet i högsta grad. Vi ska gallra gammalt material om nyare, likvärdigt finns. Fataburen gallras efter 5 år. Föråldrad (med fördomar om olika folkgrupper) litteratur ska gallras. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 1,5 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år. Avdelning N: Geografi Bestånd: 628 Utlån 2003: 971 Utnyttjandegrad: 1,5
8 Andel utlån: 6 % Andel 0-5 år: 16 % Andel 6-10 år: 24 % Andel äldre än 10 år: 65 % Förvärv 2003: 12 Andel förvärv 2003: 4 % Utlån 2003: 971 Andel utlån 2003: 8 % Avdelning N är en av tre avdelningar där vi idag köper in för få nya böcker i förhållande till efterfrågan. Här behöver vi gallra ut gammalt och inaktuellt material och satsa på att köpa in nya böcker. Resehandböcker ska inte vara äldre än 5-10 år, beroende på typ av bok och av hur avdelningen i övrigt ser ut. Dubbletter och föråldrade atlaser gallras. Vi ska gallra föråldrade folianter om enskilda länder. STF:s årsbok ska sparas i 5 år. Hela avdelning Nccg lyfts ut och bildar tillsammans med andra fackböcker om Västerbottens län på vår nya västerbottenshylla. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 3,0 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år. Avdelning O: Samhälls- och rättsvetenskap Bestånd: 830 Utlån 2003: Utnyttjandegrad: 1,4 Andel utlån: 10 % Andel 0-5 år: 20 % Andel 6-10 år: 31 % Andel äldre än 10 år: 49 % Förvärv 2003: 40 Andel förvärv 2003: 13 % Utlån 2003: 1149 Andel utlån 2003: 9 % Avdelning O är den största avdelningen efter avdelning Q. Läget i världen gallras efter 5 år. Världspolitikens dagsfrågor gås igenom och gallras. Demokratiutredningen gallras. Kursböcker: gallra äldre upplagor. Föråldrade böcker på avd. Ob Internationella relationer gallras. På avdelningarna Oe Rättsvetenskap och Oea Civilrätt gallras äldre upplagor och föråldrade böcker. Avdelning Ohj Könsrollsfrågor är i behov av gallring av slitna böcker. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 3,0 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år. Avdelning P: Teknik, industri och kommunikationer Bestånd: 574 Utlån 2003: Utnyttjandegrad: 1,8 Andel utlån: 14 % Andel 0-5 år: 14 % Andel 6-10 år 20 %
9 Andel äldre än 10 år: 67 % Förvärv 2003: 12 Andel förvärv 2003: 4 % Utlån 2003: 1019 Andel utlån 2003: 8 % Avdelning P är en av de avdelningar där vi köper in för få nya böcker och har gallrat för lite. Avd. P.08 Energiförsörjning ska gås igenom och föråldrat material gallras, nytt ska köpas in. På avd P.09 Amatör- och hobbyverksamhet ska nya böcker köpas in. På avd. Pci Elektronik ska vi gå igenom utlån och gallra Elektronik för alla och Allmän elektronik. Avdelningarna Pg-Pk ska gås igenom och gallras, obs! minoritetsskyddet. Avdelning Pn Fotografi och filmteknik ska gallras, nyinköp behövs, särskilt mer om digitalfoto. Pra: körkortsböcker ska gås igenom och gallras, fler på engelska köps till. Avd. Prab: här behöver vi köpa till någon bok om snöskotrar. Bilens svaga punkter ska sparas 10 år. På avdelning Prc Fartyg och sjöfart ska inaktuella böcker gallras. Prd: Flyg ska gallras, I luften ska sparas 5 år. Avdelning Pu ska gås igenom för koll av utlån och gallring av inaktuellt material. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 2,5 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år. Avdelning Q: Ekonomi och näringsväsen Bestånd: Utlån 2003: Utnyttjandegrad: 2,0 Andel utlån: 11 % Andel 0-5 år: 13 % Andel 6-10 år: 23 % Andel äldre än 10 år: 64 % Förvärv 2003: 33 Andel förvärv 2003: 11 % Utlån 2003: 2176 Andel utlån 2003: 18 % Avdelning Q som är bibliotekets största avdelning, är en av de avdelningar som behöver förnyas. Qa Nationalekonomi och näringsväsen med underavdelningar ska gås igenom och gallras, inaktuella böcker i skattefrågor gallras. Qb: inaktuella ordbehandlingsböcker ska gallras. Böcker om projektarbete ska köpas till. Qcab: föråldrade dietböcker ska gallras. På Qcae Bakning ska nytt köpas in. I övrigt ska gamla och slitna böcker på Qca med underavdelningar gallras. På avdelning Qcb behövs viss förstärkning, avdelningen om heminredning är idag något underdimensionerad. Avdelning Qcc Kläder och sömnad med underavdelningar gås igenom och kollas utlån. Qcd Personlig hygien och Qcg Umgängeskonst, etikettfrågor och andra personliga förhållanden: här behöver vi gallra inaktuellt material. Qd Lantbruk med underavdelningar: gallra gammalt och slitet material. På Qdfj Hundar och katter köps in nytt material om olika raser och grundläggande böcker om hundskötsel. På Qdfm Akvarier, terrarier, burfåglar, Qe Trädgårdsskötsel och Qef Prydnadsväxtodling gallras gammalt material. Qg Jakt och fiske med underavdelningar ska Jägaren och Sportfiske sparas 5 år, i övrigt kolla utlån. Qj Post- och televäsen: Facit special sparas 5 år. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 3,0 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år.
10 Avdelning R: Idrott, lek och spel Bestånd: 268 Utlån 2003: 368 Utnyttjandegrad: 1,4 Andel utlån: 10 % Andel 0-5 år: 14 % Andel 6-10 år: 25 % Andel äldre än 10 år: 60 % Förvärv 2003: 8 Andel förvärv 2003: 3 % Utlån 2003: 368 Andel utlån 2003: 3 % Avdelning Rb Idrott och sport: Sporten idag ska gallras, i övrigt gallras gammalt material. På avdelning Rd Spel och tidsfördriv gallras gammalt, obs! minoritetsskyddet. Någon pokerbok och nya schackböcker köps in. Årets fotboll, Årets ishockey ska sparas 5 år. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 3,0 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år. Avdelning S: Militärväsen Bestånd: 29 Utlån 2003: 38 Utnyttjandegrad: 1,3 Andel utlån: 10 % Andel 0-5 år: 15 % Andel 6-10 år: 12 % Andel äldre än 10 år: 79 % Förvärv 2003: 0 Andel förvärv 2003: 0 % Utlån 2003: 38 Andel utlån 2003: 0 % Gamla böcker och inaktuella debattböcker ska gallras. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 2,0 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år. Avdelning T: Matematik Bestånd: 42 Utlån 2003: 56 Utnyttjandegrad: 1,3 Andel utlån: 19 % Andel 0-5 år: 9 % Andel 6-10 år: 12 % Andel äldre än 10 år: 79 % Förvärv 2003: 1 Andel förvärv 2003: 0 %
11 Utlån 2003: 56 Andel utlån 2003: 0 % Matematik på egen hand ska gallras. Matematik 3000 köps till fler ex. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 2,0 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år. Avdelning U: Naturvetenskap Bestånd: 475 Utlån 2003: 316 Utnyttjandegrad: 0,7 Andel utlån: 0 % Andel 0-5 år: 8 % Andel 6-10 år: 18 % Andel äldre än 10 år: 74 % Förvärv 2003: 6 Andel förvärv 2003: 2 % Utlån 2003: 315 Andel utlån 2003: 3 % Hela avdelning U är i stort behov av gallring. Föråldrade böcker på Ua Astronomi gallras. Avdelning Uf Botanik: svampböcker ska gås igenom. Avdelning Uh Miljöfrågor och naturskydd ska gås igenom och inaktuellt material, debattböcker gallras. Naturskyddsföreningens årsbok ska sparas 5 år, Tillståndet i världen sparas 3 år. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 2,0 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år. Avdelning V: Medicin Bestånd: 596 Utlån 2003: 951 Utnyttjandegrad: 1,6 Andel utlån: 23 % Andel 0-5 år: 17 % Andel 6-10 år: 25 % Andel äldre än 10 år: 59 % Förvärv 2003: 20 Andel förvärv 2003: 7 % Utlån 2003: 950 Andel utlån 2003: 8 % På hela avdelning V gallras inaktuella och föråldrade böcker. På avdelning Vb Anatomi behöver vi köpa in mer. Ve Allmän medicin: gallra föråldrat material. Även Vg Gynekologi och andrologi och Vh Pediatrik ska gallras, dubbletter gallras. Vl Psykiatri: föråldrade och slitna böcker gallras. Avdelning Vm Terapimetoder gallras. Vn Samhällsmedicin, hygien, sexologi gallras och nya knubbar för hyllsigna Vnam Misshandel och vanvård och Vndp Prostitution, otukt, incest, våldtäkt införs. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 3,0 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år.
12 Avdelning X: Musikalier Bestånd: 129 Utlån 2003: 156 Utnyttjandegrad: 1,2 Andel utlån: 18 % Andel 0-5 år: 8 % Andel 6-10 år: 14 % Andel äldre än 10 år: 78 % Förvärv 2003: 4 Andel förvärv 2003: 1 % Utlån 2003: 156 Andel utlån 2003: 1 % Hela avdelning X gås igenom och gammalt, ej utlånat material gallras. Nyare gitarrskola köps in. Vi ska sträva efter en genomsnittlig utnyttjandegrad på 2,0 med målet att max. 50 % ska vara äldre än 10 år.
Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3
1 Innehållsförteckning Medieplan för Alfta bibliotek 3 Facklitteratur Avdelning A 4 Avdelning B 5 Avdelning C 6 Avdelning D 7 Avdelning E 8 Avdelning F 9 Avdelning G 10 Avdelning I. 11 Avdelning J. 12
Hylluppställningar i Öppen samling (ÖS)
Hylluppställningar i Öppen samling (ÖS) A BOK- & BIBLIOTEKSVÄSEN A Ab Bok- & biblioteksväsen Bibliotek B ALLMÄNT & BLANDAT B Be Bs Bv Allmänt & blandat Allmän idé- & lärdomshistoria Masskommunikation:
Medieplan. för. Vimmerby bibliotek
Bil 2 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning
Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken
Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken Bibliotekskunskap för årskurs 5 4 lektioner i ½ klass 1. KLASSIFIKATIONSSYSTEMET Böckerna är ordnade ämnesvis i olika huvudavdelningar, med en stor bokstav, en signatur,
Medieplan. för. Vimmerby bibliotek
Bil 3 Medieplan för Vimmerby bibliotek 2010 Innehållsförteckning Inledning 3 Medieurval.4 Riktlinjer för magasinering 5 Riktlinjer för gallring.6 Nulägesanalys och prioriteringar på våra avdelningar Avdelning
Medieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun
Medieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun Medieplanen är ett komplement till biblioteksplanen och beskriver hur vi ska jobba med medier. I medieplanen har vi tagit i hänsyn till kommunens demografiska
Medieplan Finströms bibliotek
Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns en grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan finns eftis och
PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn
PM för bokuppsättare Först hyllsignum Hyllsignum anger på vilken hylla och avdelning en bok skall placeras ( se gult häfte Bibliotekstjänsts rygg- och hyllsignaturer ) Det finns bara en plats för en bok
Visa ämne per ämnesgrupp
Visa ämne per ämnesgrupp Huvudämnesgrupp Dans, teater, scenkonst Dans 212p 212q 212r 212s 212t Modern konstdans Balett, klassisk dans Folklig dans Övriga danser Koreografi Dans- och teaterhistoria 212c
LITTERATUR UTGIVEN I FINLAND 2000
LITTERATUR UTGIVEN I FINLAND 2000 2000 Encyklopedier 193 12 19 224 Filosofi, psykologi 234 3 18 255 Religion 258 13 19 290 Sociologi, statistik 137 6 31 174 Nationalekonomi, politik 474 22 183 679 Rättvetenskap,
Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)
Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet
ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM
ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM Facklitteratur A 866 660 164 29 0,8 18.9 306 A 593 550 143 28 0,8 50 346 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: Utnyttjandegraden är fortfarande låg trots omfattande gallringar.
Medieplan Finströms bibliotek
Medieplan Finströms bibliotek Om kommunen Finströms ligger centralt på Åland och Godby är norra Ålands centralort. I Finström finns: En grundskola åk 1-6, Källbo skola i Godby. I skolan inryms även eftis
Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning
Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning Medieplanering ht 03 2003-11-26 Maja Samuelsson Innehåll: Inledning, mål, nyckeltal...s 2 Plan för vuxenverksamheten...s 4 Jämförande översikt över alla avdelningar...s
Medieplan Solna stadsbibliotek 2011
Medieplan Solna stadsbibliotek En medieplan görs för att bättre tillgodose brukarnas behov få bättre kunskap om mediebeståndet effektivisera mediehanteringen medvetet profilera sig skapa ett budgetunderlag
Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben!
Sök effektivt 1. Uppslagsböcker - i biblioteket eller på webben 2. Sök böcker direkt på hyllan eller använd ämnesdatabaser - eventuellt också tidningsartiklar 3. Länkbibliotek - kvalitetskontrollerade
för samt för filialerna:
för samt för filialerna: December 2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 SAMMANFATTNING 11 1. INLEDNING 14 1.1 Avgränsningar 14 1.2 Varför medieplanera? 14 1.3 Faktorer som styr och gör att medieplanering bör ske
Vad kan jag låna på biblioteket?
Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra
Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy
Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Biblioteken i Södertälje Telefon (direkt): 08-523 02080 E-post: stadsbiblioteket@sodertalje.se 2 (6) Innehållsförteckning Mediepolicy... 3 Bibliotekens uppdrag och
Mediaplanering inför block 2. Profilering av media på Tegs bibliotek.
Mediaplanering inför block 2. Mål: Under året ska faktaavdelningens folianter flyttas från sin särskilda folianthylla och integreras med faktaböckerna under varje avdelning. Detta för att öka överblick
Version 2.0 [ ]
Version 2.0 [2015-11-06] 1 2 Innehåll: Sida 1. Inledning och syfte 4 2. Sammanfattning 4 3. Om Götabiblioteken 4 4. Omvärldsbeskrivning 4 5. Organisation 4 6. Prioriterade grupper 5 7. Medieinköp och urval
Gemensam medieplan för Götabiblioteken
Gemensam medieplan för Götabiblioteken 2019 2022 Inledning och syfte 3 Målbild och viljeinriktning 3 Götabiblioteken 3 Strategiska samarbetsvinster 3 Prioriterade grupper 4 Barn och ungdomar 4 Personer
Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24
Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling
Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland
Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.
Tjänsteskrivelse Riktlinjer för medier
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2016-02-01 DNR KN 2016.005 MARIE GUSTAVSSON SID 1/1 SCHEF 08-587 853 45 MARIE.GUSTAVSSON@VALLENTUNA.SE KULTURNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Riktlinjer för medier Förslag till
Medieplan på Rinkeby bibliotek
Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.
Medieplan. Luleå kommuns folkbibliotek. för. Stadsbiblioteket steg 1
Medieplan för Luleå kommuns folkbibliotek Stadsbiblioteket steg 1 Luleå mars 2004 Medieplan för Luleå kommuns folkbibliotek Stadsbiblioteket steg 1 Innehållsförteckning Inledning & sammanfattning 2 Facklitteratur
Mediepolicy
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Mediepolicy 2016 2018. Örebro stadsbibliotek Örebro kommun 2016-09-21 Km 235/2016 orebro.se 2 MEDIEPOLICY 2016-2018 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd
Inledning Ockelbo kommun Ockelbo folkbibliotek
Inledning Ockelbo kommun Ockelbo är en liten kommun med ca 6000 invånare. Av dessa bor ca 3500 i tätorten. Ockelbo kommun beskriver sig självt som smultronstället i Gästrikland : där viltrika skogar och
Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm
Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm En dag i november 2015 lämnade delar ur personalen på Gagnefs kommunbibliotek Dalarna för att åka till huvudstaden och besöka Internationella biblioteket
På andra språk än svenska
På andra språk än svenska Inledning Strax efter påsk 2008 skickade Regionbibliotek Västra Götaland ut en enkät till kommunbiblioteken i regionen angående böcker på andra språk än svenska. Ett angeläget
Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.
HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans
Introduktion till Dewey MARIE HOEN, HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET
Introduktion till Dewey MARIE HOEN, HT-BIBLIOTEKEN VID LUNDS UNIVERSITET Dewey decimalklassifikation Skapades av Melvil Dewey Publicerades första gången 1876. Utveckling och underhåll sköts av fyra redaktörer
Kramfors kommunbibliotek. Baserad påstatistik från 2003. Ewa Schuitema, Anne-M arie Böhlin 2005-05
Kramfors kommunbibliotek Baserad påstatistik från Ewa Schuitema, Anne-M arie Böhlin 2005-05 Innehållsförteckning Sid. Medieplan 3 Bakgrund 3 Metod 3 Kommunbeskrivning 4 Biblioteksverksamheten 4 Mål 5 Inköp
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.
Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008
Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas
Medieplan för Södervångskolans bibliotek
Medieplan för Södervångskolans bibliotek Innehållsförteckning Sally Knutsson Augusti-2011 Pedagogiska aspekter... 3 Inköp av medier... 5 Gallring av medier... 5 Metod... 5 Efter medieplanen... 6 A Bok-
Verksamhetsberättelse för. Ullvigymnasiets bibliotek. Läsåret 2012/13
Verksamhetsberättelse för Ullvigymnasiets bibliotek Läsåret 2012/13 Under läsåret 2012/13 har det varit en stor ruljangs på personal på biblioteket. Under höstterminen 2012 arbetade en bibliotekarie på
Medieplan Olofströms bibliotek 2015
Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Kultur- och fritidsförvaltningen A Johnsson / A-C Fandén Datum: 2015-03-20 2 (10) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Folkbibliotek i Olofströms kommun... 3
Medieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun
Medieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun 2018 Innehåll Syfte, mål och fokusområden... 2 Barn och ungdomar... 2 Personer med funktionsnedsättning... 3 Personer med annat modersmål och nationella
Medieplan för biblioteken i Uddevalla
Medieplan för biblioteken i Uddevalla 2018-2019 Inledning Medieplanen för Uddevallas bibliotek huvudbibliotek och två närbibliotek- är framtagen för att vara ett stöd i planeringen och det strategiska
Appendix 3 - Ämneskombinationer för LIR
Appendix 3 - Ämneskombinationer för LIR 17 juni 2015 Innehåll Färgkoder 2 LIR, Idé- och lärdomshistoria 3 LIR, Litteraturvetenskap 6 LIR, Religionsvetenskap 11 LIR, Scen och medier 14 LIR, Teologi 16 1
BOKFÖRSÄLJNINGS- STATISTIKEN
BOKFÖRSÄLJNINGS- STATISTIKEN Första och andra tertialet 2015 Erik Wikberg Rapport från Svenska Bokhandlareföreningen och Svenska Förläggareföreningen Bokförsäljningsstatistiken Första och andra tertialet
Medieplan för Finspångs bibliotek. Ett av 14 Götabibliotek
Medieplan 2015-2018 för Finspångs bibliotek. Ett av 14 Götabibliotek Innehåll: Inledning och syfte s. 2 Omvärldsbeskrivning s.3 Organisation s.4 Prioriterade grupper s.4 Nyckeltal s.5 Medinköp och urval
Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2
Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 955 5 558 Företagsekonomi 2 739 2 480 5 219 Teknisk informationsbehandling
Länsbibliotekets kurspool en uppföljning Bestånd och utlån
Länsbibliotekets kurspool en uppföljning Bestånd och utlån Kurslitteraturprojektet, som Länsbibliotek Skåne drev under år 000, resulterade bland annat i att vi bestämde oss för att fortsätta med den delen
Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1
Mediaplan för KTH Biblioteket Version 1.1 Innehåll KTH Bibliotekets uppdrag... 3 Urvalskriterier... 3 Förvärvsprinciper... 3 Kursböcker... 3 KTH-publikationer... 3 Fjärrlån... 4 Tillgängliggörande... 4
INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK
Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna
Medieplan. Oskarshamns bibliotek
Medieplan Oskarshamns bibliotek 2018-2020 Innehåll Inledning... 3 Varför en medieplan?... 3 Styrande dokument... 3 Bibliotekslagen... 3 Unescos Folkbiblioteksmanifest 1994... 3 Biblioteksplan, Oskarshamns
Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg
Regional medieplan för Blekinge och Kronoberg Roller, ansvar och mediesamarbete - 2016 2015-12-18 Innehåll 1 Inledning... 2 2 Styrdokument och riktlinjer... 2 2.1 Nationella styrdokument... 2 2.2 Regionala
MEDIE PLAN BODENS STADSBIBLIOTEK
MEDIE PLAN 2006 BODENS STADSBIBLIOTEK 1 Innehållsförteckning Medieplan för Bodens Stadsbibliotek 4 Facklitteratur Avdelning A 8 Avdelning B 9 Avdelning C 10 Avdelning D 11 Avdelning E 12 Avdelning F 14
Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.
MEDIEPLAN FÖR LESSEBOS BIBLIOTEK 2013 Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla. Innehåll Mål...3 Bakgrund kommun...3
Medieplan för Falköpings bibliotek
Medieplan för Falköpings bibliotek?! Den tänkande poeten Maj-Britt Bäckström 2004 (uppdaterad 2005, 2008 och 2009) 2 Innehållsförteckning INLEDNING...3 1 STYRANDE DOKUMENT...4 1.1 Bibliotekslagen och bibliotekets
VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK
VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK HISTORIK Det var en tid då nästan alla innerstadsförsamlingar hade ett eget bibliotek. Idag finns endast två kvar, det ena är S:t Matteus Församlingsbibliotek
Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun
Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Inledning Medieplanen hjälper
Mediepolicy 2013-2014
Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker
Medieplan. Biblioteken i Mölndal
Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren
Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017
Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017 Innehåll Inledning... 3 Inköp... 4 Översyn av beståndet... 5 Fjärrlån... 6 Gåvor... 6 Litteraturstöden...
Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun
Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun Innehåll Inledning... 3 Inköp... 4 Översyn av beståndet... 5 Fjärrlån... 5 Gåvor...
Vad biblioteket kan erbjuda Hvitfeldtskas bibliotek läsåret 17/18
Vad biblioteket kan erbjuda Hvitfeldtskas bibliotek läsåret 17/18 Hej! Vi på biblioteket vill visa vad vi kan göra för lärare och elever på skolan. Vårt uppdrag är pedagogiskt och vi är gärna med på lektionerna.
Medieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun
Medieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun 2006 2007-08-30 Gunnel Wikström Johansson Medieplan för Centrumbiblioteket och Valstabiblioteket 2006 Inledning Kommunen Sigtuna kommun har ca 37
Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek
Annika Johansson, Annelie Ekberg-Andersson & Britt-Marie Klinghagen Karlstads universitetsbibliotek annika.johansson@kau.se 2011 Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Karlstads
Medieplan 2015-2017. Älmhults Bibliotek
Medieplan 2015-2017 Älmhults Bibliotek Medieplan för Älmhults bibliotek Medieplanen gäller för Älmhults huvudbibliotek. Medieplanen ses över vart 3:e år. Cirkulationstal för facklitteratur och skönlitteratur
Sydöstra Skåne ur ett folkbiblioteksperspektiv
Innehåll Inledning... 2 Sydöstra Skåne ur ett folkbiblioteksperspektiv... 3 Biblioteken Skåne Sydost... 4 Organisation... 4 Prioriterade grupper... 5 Mediesamverkan på Bibliotek Skåne Sydost... 5 Skönlitteratur
Informationssökning och Källkritik
Informationssökning och Källkritik Anna Lidén Senast uppdaterad: 2009-03-23 Informationsstegen 8. Gör klart ditt arbete. 7. Är du nöjd med det du funnit? Notera var du hittat informationen. Ska finnas
Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012
26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång
Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen. Uppdaterad 26 januari 2012
Översättningsnyckel för statistik avseende forskningsämnen Uppdaterad 26 januari 2012 Översättningsnyckel för statistik avseende forskningsämnen Uppdaterad 26 januari 2012 Högskoleverket Luntmakargatan
Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1
Lund 23 februari 2015 Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett förslag
BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering
BOOK-IT Statistikprofiler för mediaplanering - Hur gör jag för att få fram? Länsbibliotek i samverkan kommunbibliotek i sydlänen har framfört önskemål om en lathund för statistikuttag i BOOK-IT för bibliotekens
Medieplan Olofströms bibliotek 2012
Medieplan Olofströms bibliotek 2012 Kultur- och fritidsförvaltningen Olofströms bibliotek Datum: 2012-03-02 2 (18) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Omvärldsbeskrivning... 3 Geografiskt... 3
Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0
Lund december 2015 Årsstatistik för år 2015 BOOK-IT 7.1 och 8.0 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett
Standard för svensk indelnng av forskningsämnesgrupp
Humaniora indelnng av Benämning - indelning av Religionsvetenskap/teologi 1101 603 Filosofi, etik och religion Filosofiämnen 1111 603 Filosofi, etik och religion Arkeologiämnen 1112 601 Historia och arkeologi
MEDIEPLAN H e d e m o r a s t a d s b i b l i o t e k
MEDIEPLAN Hedemora stadsbibliotek 2018-2022 20180101 Medieplan för Hedemora stadsbibliotek 2018-2022 Inledning Syftet med medieplanen är att vara ett stöd i det strategiska arbetet kring urval, inköp,
Ljungby kommunbibliotek. Medieplan Ljungby kommunbibliotek. Ljungby kommunbibliotek
Medieplan 2017-2018 Medieplan för Medieplanen gäller för (huvudbibliotek och filialer). Medieplanen uppdateras varje år. Medieplanen kommer att uppdateras under 2018. Våra syften med en medieplan är att;
2011-12-16 Bilaga 2. Ämneskoder. Omr. Kod Ämne 0 Allmän utbildning 4 080z Läs- och skrivinlärning för vuxna 4 090z Personlig utveckling
Omr. Kod Ämne 0 Allmän utbildning 4 080z Läs- och skrivinlärning för vuxna 4 090z Personlig utveckling 1 Pedagogik och ledarutbildning 4 142 Pedagogik 4 142o Uppfostran / föräldrakunskap 4 142z Pedagogik
Medieplan. Biblioteken i Mölndal
Medieplan Biblioteken i Mölndal 2017-2020 Kontaktuppgifter för mer information: Linda Anette Rydgren Eliasson, Rönnberg, bibliotekschef, bibliotekarie Biblioteken och i samordnare Mölndal Biblioteken Telefon:
Inköpspolicy. för. Mariestads Stadsbibliotek
Inköpspolicy för Mariestads Stadsbibliotek Maj 2006 Inköpspolicy för Mariestads Stadsbibliotek Inköpspolicyn för Mariestads Stadsbibliotek är ett vägledande dokument vid inköp av media på huvudbibliotek
Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek
Biblioteket Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Projekt under 2010-2012 Annelie Ekberg Andersson, Annika Johansson, Britt-Marie Klinghagen Karlstads universitetsbibliotek 651
Medieplan. Värnamo Bibliotek 2011
Medieplan Värnamo Bibliotek 2011 Innehållsförteckning Inledning 3 Omvärldsbeskrivning 4 Kvalitets- och urvalskriterier 6 Inköp 7 Inköp fjärrlån 7 Gallring 7 Öppet magasin 8 Huvudbibliotekets medieplan
Medieplan. Värnamo Bibliotek 2005
Medieplan Värnamo Bibliotek 2005 Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Omvärldsbeskrivning 4 Huvudbibliotekets medieplan 6 Avdelning A Bok- och biblioteksväsen 7 B Allmänt och blandat 8 C Religion 9 D
Övergång (återgång) till ämnesbaserad uppställning av böcker. Biblioteksrådet
Övergång (återgång) till ämnesbaserad uppställning av böcker Biblioteksrådet 2018-10-04 Uppställning av böcker på bibliotek Ämnesindelat Baseras oftast på ett biblioteksspecifikt klassifikationssystem
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)
I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.
KATALOGISERING OCH KLASSIFICERING AV LITTERATUR VID ÖSTER- GöTLANDS LANS LANDSTINGS BIBLIOTEK. Allmänt om biblioteket
KATALOGISERING OCH KLASSIFICERING AV LITTERATUR VID ÖSTER- GöTLANDS LANS LANDSTINGS BIBLIOTEK Allmänt om biblioteket Biblioteket vid Östergötlands läns landsting ar organisatoriskt inplacerat i kansliavdelningen,
Hylluppställning i tillfälliga GIH biblioteket
Hylluppställning i tillfälliga GIH biblioteket På grund av begränsat utrymme i de tillfälliga bibliotekslokalerna har vi tyvärr inte möjlighet att ha alla avdelningar tillgängliga under byggtiden januari
Stockholms universitet Bilaga punkt 8
Stockholms universitet 2010-03-17 Bilaga punkt 8 Lärarutbildningskansliet Lärarutbildningsnämnden Kristina Öberg Lars-Erik Olofsson 2010-03-10 Ämnen som kan ingå i en lärarexamen mot grundskolans senare
Biblioteksplan 2012-2015
Biblioteksplan 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 259 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Måldokument för biblioteksverksamheten 1 2.1 Bibliotekslagen 1 2.2 Skollagen 2 2.3 Unescos folkbiblioteksmanifest
GÖTABIBLIOTEKEN. För FörlagEtt: Kom ihåg att klicka på lägga in din order i Book-IT i sista steget av beställningen
Manual för inköp A. Inköp från AdLibris, BTJ och FörlagEtt. Beställ från leverantörerna som vanligt, de levererar poster via Libris. En katalogpost skapas automatiskt vid köpet om det inte redan finns
Beskrivning av Åsele kommun avseende demografi, utbildning, näringar m m
1 Kommunbeskrivning Beskrivning av Åsele kommun avseende demografi, utbildning, näringar m m Åsele ligger i Västerbottens län, som ett strategiskt nav i skogslandet, där Sagavägen och Konstvägen möts.
folk- och skolbibliotek
folk- och skolbibliotek 2016-2018 LAGAR OCH RIKTLINJER Det gröna Ockelbo: I det natursköna Ockelbo värnar vi om det gröna och har en nära relation till det spirande växtriket. Folkbiblioteket ser miljön
Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN
Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Förvärvskanaler... 3 Elektronisk version... 4 Åtkomst elektroniska
2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun
2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen
UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen Frida Håkansson och Mia Juntti Handledare: Olle Persson Utvärdering av informationstjänster
Göteborgs universitets publikationer. Utbildningsvetenskapliga fakulteten; Antal publikationer per ämneskategori
Göteborgs universitets publikationer Utbildningsvetenskapliga fakulteten; 2010- - Antal publikationer per ämneskategori Ämneskategori Antal SAMHÄLLSVETENSKAP 92 HUMANIORA 1 MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP 3
Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.
HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans
Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.
Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,
Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012
Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till
Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek
Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek Publicerad: 2017-10-17 Beslutsfattare: Torun Sundström Handläggare: Torun Sundström, avdelningen för vetenskaplig informationsförsörjning
7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1
7. Sammanställning av uppgifter lämnade i enkät och intervjuer. 1 Bibliotek (antal invånare i kommunen) % utrikes födda Uppgiftslämnare Aneby (6 400) 8 % Inger Eriksson Abrinius och Inger Hällfors Statistik