Medieplan. Värnamo Bibliotek 2011

Transkript

1 Medieplan Värnamo Bibliotek 2011

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Omvärldsbeskrivning 4 Kvalitets- och urvalskriterier 6 Inköp 7 Inköp fjärrlån 7 Gallring 7 Öppet magasin 8 Huvudbibliotekets medieplan 9 A Bok- och biblioteksväsen 10 B Allmänt och blandat 10 C Religion 11 D Filosofi och psykologi 11 E Uppfostran och undervisning 12 F Språkvetenskap 12 G Litteraturvetenskap 13 H Skönlitteratur på svenska 14 H Skönlitteratur på skolspråk 15 H Skönlitteratur på invandrarspråk 15 I Konst musik teater och film 16 J Arkeologi 16 K Historia 17 L Genealogi 17 M Etnologi och folklivsskildring 18 N Geografi 18 O Samhälls- och rättsvetenskap 19 P Teknik 19 Q Ekonomi och näringsväsen 20 R Idrott lek och spel 20 S Militärväsen 21 T Matematik 21 U Naturvetenskap 22 V Medicin 22 X Musikalier 23 Y Musikinspelningar m.m. 23 Barn- och ungdomsavdelningen 24 Bokbussen 25 Bor 26 Bredaryd 27 Forsheda 28 Rydaholm 29 Vråen 30 2

3 Inledning Medieplanen ska vara ett hjälpmedel i arbetet med att hålla ett bra, relevant och aktuellt mediebestånd på biblioteket. Medieplanen upprättades första gången 2002, reviderades 2005 och 2011, och ska sedan revideras kontinuerligt vart 5:e år. Medieplanen ska, förutom en omvärldsbeskrivning, innehålla en beskrivning av dagsläget när det gäller media, d.v.s. hur många böcker och andra media det finns, hur många köps in under ett år, hur många gallras ut, hur många lånas ut samt hur beståndet används (hur många gånger en bok lånas ut under ett år). Det ska också finnas en redogörelse för de mål som finns för mediebeståndet i framtiden samt hur man ska nå dit. Värnamo biblioteksorganisation består av ett huvudbibliotek (HB), en stadsdelsfilial (Vråen), fyra filialer (Bredaryd, Bor, Forsheda och Rydaholm) samt en bokbuss. För huvudbiblioteket gäller att alla bibliotekarier har fått ämnesansvar, vilket innebär att man ansvarar för mediebeståndet inom ett eller flera ämnen. Planen redovisar därför varje ämnesavdelning för sig. Alla enheter gör sin egen medieplan med en mindre omvärldsbeskrivning. Med i planen finns dessutom några grundläggande dokument framtagna inom kulturförvaltningen. Andra dokument som kan vara relevanta i sammanhanget kan hämtas från annat håll: * Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun * Biblioteksplan för Värnamo kommun * Fjärrlån - rutiner * Regional medieförsörjningsplan för biblioteken i Jönköpings län (finns att läsa på Jönköpings länsbiblioteks webbsida) 3

4 Omvärldsbeskrivning Värnamo kommun ligger i Jönköpings län, och är ca 1380 km2 stort. Andelen tillverkningsindustri är större än i Riket, och hela regionen är ju känd för sina många småföretag. Utbildningsnivån är lägre än i Riket, men det skall beaktas att många studerar på distans och att många som studerar och är skrivna på annat håll ändå anlitar Värnamo bibliotek, vilket påverkar behovet av media. Antal utlån på biblioteken i kommunen totalt under 2010 var , vilket ger 8,1 utlån per invånare. Befolkning Tätorter 2009 Värnamo Bredaryd 1417 Forsheda 1455 Bor 1273 Rydaholm 1539 Horda 366 Hånger 360 Kärda 334 Lanna 341 Tånnö 189 Åminne 189 Landsbygd 6674 Totalt Invandrare Värnamo kommun kännetecknas av mångfald. Bland invånarna finns 50 olika nationaliteter och cirka 18 % av kommunens befolkning har utländsk härkomst. De största invandrargrupperna i Värnamo kommun kommer från forna Jugoslavien, Finland, Danmark, Tyskland, Polen, Norge, Nederländerna, Vietnam, Thailand och Chile. Begreppet invandrare inkluderar både de som är födda utomlands och de som har utländskt medborgarskap Utbildningsnivå Procentuell fördelning 2009 Utbildningsnivå Värnamo kommun Riket män kvinnor totalt män kvinnor totalt Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Uppgift saknas Avser år 4

5 Förvärvsarbetande efter näringsgren 2008 Näringsgren Antal % % Riket Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restauranger Information och kommunikation Kreditinstitut och försäkringsbolag Fastighetsverksamhet Företagstjänster Civila myndigheter och försvaret Utbildning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster, m.m Okänd bransch Totalt Institutioner för vård och omsorg Äldre- och handikappomsorg Särskilt boende, antal lgh 511 Gruppbostäder, antal personer 134 Daglig verksamhet, antal personer 113 Barnomsorg Antal barn Förskola 1414 Familjedaghem 31 Skolfritids/fritidshem 1251 Enskild barnomsorg 268 Undervisning Grundskola Antal elever Förskoleklass 366 Årskurs Årskurs Årskurs Friskolor 160 Totalt årskurs Antal elever Undervisning Gymnasieskola Finnvedens gymnasium 1278 Övriga gymnasieskolor 371 Särskola inkl särvux 75 Komvux 461 Kulturskolan

6 Kvalitets- och urvalskriterier Biblioteket ska eftersträva ett aktuellt, attraktivt, användbart och aktivt mediebestånd. Biblioteket köper in böcker, tidskrifter och tidningar, talböcker, ljudböcker, musik, DVD (instruktionsvideo, musikvideo, spel- och barnfilmer), multimedia (bok-och-daisy, språkkurser m.m) tv-spel och andra medier för utlån till allmänheten och för referensbruk. Biblioteket prenumererar även på databaser, e-böcker/e-ljudböcker och hyr en mediejukebox. Utbudet på mediemarknaden är så stort att biblioteket absolut inte kan och skall köpa allt, utan ett urval måste göras. Biblioteken i Värnamo kommun skall ses som en helhet för vilken följande urvalskriterier skall gälla och i möjligaste mån tillämpas på alla olika medier: Det som köps in skall vara av god kvalitet litterärt, språkligt, pedagogiskt, musikaliskt eller på annat sätt. Särskild omsorg skall härvid ägnas inköp av medier för barn och ungdom. Biblioteket tar avstånd från alla medier som spekulerar i våld, fördomar och verklighetsförfalskning. Det skall finnas ett representativt urval av skönlitteratur, svensk och översatt, äldre och nyare, enklare och mer avancerad. Facklitteraturen skall omfatta alla ämnesområden, såvitt möjligt både med grundläggande och mer avancerade verk. Vägledande vid urvalet skall vara innehållets saklighet och att kontroversiella frågor belyses från olika håll. Bibliotekets lokalsamling skall vara så komplett som möjligt och medier skall därför anskaffas både för utlåning och som referensexemplar. Biblioteket skall ha ett aktivt mediebestånd, som används så mycket som möjligt. Därför skall hänsyn tas till efterfrågan, och inköpsförslag från brukarna skall beaktas. Tidskrifter kompletterar bokbeståndet, framförallt med aktuellt material. Dagstidningarna skall i möjligaste mån representera olika delar av Sverige och olika politiska riktningar. Biblioteket skall noga följa utvecklingen av elektroniska tidskrifter och annan digital information som kompletterar de äldre medierna. Biblioteket skall ha ett bestånd av böcker, tidningar och andra medier på de invandrarspråk som talas i Värnamo kommun samt på de stora skolspråken. Härutöver skall biblioteket samarbeta med andra bibliotek, i första hand länsbiblioteket och Internationella biblioteket. Stadsbiblioteket skall ha det mest kompletta beståndet, medan filialerna kan profilera sig i enlighet med de intressen som är rådande på orten. Alla bibliotek skall dock ha ett bra urval av barnböcker. 6

7 Inköp Biblioteket ska följa de riktlinjer för upphandling som finns i kommunen. Vid köp av reserverade medier är det viktigt att vi eftersträvar så snabb leverans som möjligt. Inköp - fjärrlån Medier (i första hand tryckta medier) som biblioteket inte självt äger kan fjärrlånas enligt gällande riktlinjer t.ex. de regionala medieförsörjningsplaner som finns i länet. Vid beställningar av fjärrlån skall i första hand alltid inköp övervägas, om boken finns på marknaden. En rutinbeskrivning för arbetet med fjärrlån har utarbetats. Värnamo bibliotek köper in kurslitteratur (=läromedel för grundläggande utbildning från grundskole- till universitetsnivå) om medierna anses kunna användas även av en intresserad allmänhet. Kurslitteratur kan fjärrlånas från andra folkbibliotek. Däremot kan grundläggande kurslitteratur i princip inte fjärrlånas från universitets- och högskolebibliotek. Gränsen mellan kurslitteratur och annan litteratur är ofta otydlig, och Värnamo bibliotek försöker ge sina låntagare så god service som möjligt även i detta sammanhang. Gallring Gallring skall ses som en integrerad del i medieplaneringen, och har lika stor betydelse som inköpen för att skapa ett attraktivt, användbart, aktuellt och aktivt bokbestånd. Gallring skall ske regelbundet. Eftersom Värnamo är ett kommunbibliotek har vi inte samma krav på oss att bevara böcker som t.ex. ett länsbibliotek har. Det vi saknar, eller har gallrat bort, kan fjärrlånas t.ex. via Jönköping. Lokalsamlingen skall dock bevaras, och bli så komplett som möjligt. Filialerna har inte samma krav som huvudbiblioteket att spara. Gallringskriterier: Föråldrat eller missvisande innehåll. Ny bok /upplaga eller aktuellare material i annan form, finns i ämnet. Trivial och ej av intresse. Sliten, ofräsch eller trasig. Lite utlånad/ej utlånad på länge. Dubbletter. Till hjälp för att gallra: Ämneskunskap är denna bok bra, finns annat, bättre, nyare, i ämnet? Yrkesprofession erfarenhet, vana att bedöma och kategorisera litteratur. Statistik vilka böcker lånas sällan ut/har inte varit utlånade på länge. 7

8 Öppet magasin Till Öppet magasin lokaliseras böcker som inte längre platsar i öppen hylla, men som vi ändå vill ha kvar. Det bör i första hand gälla böcker som inte går att köpa längre. Några exempel: Böcker som är slitna och fula, men som fortfarande läses och efterfrågas (Ulf Lundell, Alice Lyttkens, fackböcker i speciella ämnen som t.ex. knyppling). Böcker som lånas mycket sällan, men som vi vill ha kvar (klassiker som Zola, Turgenjev, Ibsen) Böcker som kan få en renässans. Nyare klassiker som Lo-Johansson, Siwertz, Böll, Sandemose. Böcker som det finns ett lokalt intresse för och som vi tror att det kan vara svårt att fjärrlåna (Harry Sjöman och liknande). Lite mindre aktuell facklitteratur som dock fortfarande har ett läsvärde, bl.a. på avd C, K, L, M. Bildverk (om natur, konst, länder) och andra vackra böcker som inte är så aktuella längre. Böcker som, utan att tillhöra Hembygdssamlingen, kan vara av intresse för släkt- och lokalforskarna. Magasinera inte äldre upplagor av fackböcker som förväntas innehålla inaktuella uppgifter. debattböcker som tiden har gått ifrån om inte författaren i övrigt har ett bestående värde. underhållningslitteratur av mindre kända eller helt bortglömda författare det är väldigt sällan som sådana böcker får en renässans! Allmän regel: Om en bok är mogen för att tas bort ur öppna hyllan, så är förstahandsalternativet gallring! Magasinera endast om det finns skäl enligt ovan. Även magasinet måsta gallras, på samma sätt som öppna hyllor. 8

9 Huvudbibliotekets (HB) medieplan Av kommunens invånare bor i Värnamo tätort. Lägger man till dem som bor på landsbygden kring staden (och undantar de områden som betjänas av filialer eller bokbuss) får man som underlag för HB och Vråenbiblioteket ca invånare. Allmänt vet vi att det på Vråen bor många barnfamiljer (därav många invandrarfamiljer), men också rätt många pensionärer. Många använder båda biblioteken. Viktiga för planeringen är de institutioner som finns i området och som biblioteket samarbetar med/ger service till: förskolor och fritidshem, skolor, fritidsgårdar, äldreboende osv. I Värnamo stad finns fyra rektorsområden: Apladals-, Enehags-, Gröndals- och Mossleområdet. Det finns sammanlagt 34 förskolor och fritidshem, av vilka 7 anlitar Vråenbiblioteket och övriga stadsbiblioteket. Det finns två grundskolor åk 6-9 med egen bibliotekarie och fyra grundskolor 1-5 med lärarbibliotekarier. Grundskolorna får service från Skolservice, men anlitar också folkbiblioteken mycket. Särskolan finns integrerad på flera av skolenheterna. Finnvedens Utbildningscentrum består av Finnvedens Gymnasium (med integrerad särskola), Kommunal vuxenutbildning och Högskolan på hemmaplan. Naturbruksgymnasiet drivs av landstinget och är integrerat med Stora Segerstadskolan i Reftele. Gymnasieskolorna har egna bibliotek med hel- eller deltidsbibliotekarier, men utbildningarna påverkar också i hög grad folkbibliotekets verksamhet, särskilt stadsbibliotekets. Ett lärcentrum finns på stadsbiblioteket. Kulturskolan erbjuder frivillig undervisning i musik, dans, drama och bild. Värnamo Folkhögskola drivs av landstinget och erbjuder bl.a. fritidsledarutbildning och textilakademi. Det finns även friskolor i kommunen. Socialförvaltningen har delat in äldre- och handikappomsorgen i Värnamo stad i sex områden. I varje område finns både vårdbostäder/servicehus och hemtjänst. Omvärldsbeskrivningen visar att befolkningen i Värnamo har en något lägre utbildningsnivå än i Riket, men också att det finns många skolor och andra former av utbildning för livslångt lärande. I en expansiv kommun som Värnamo är det viktigt att biblioteket stödjer alla former för kompetensutveckling. Fack- och skönlitteratur (och andra medier), huvudsakligen på svenska, skall anskaffas i enlighet med de principdokument som finns, men tillräckligt med utrymme skall lämnas för inköp efter förfrågan från låntagarna. Stadsbiblioteket (huvudbiblioteket) skall fungera som lokalt bibliotek för alla som väljer att besöka det, men också som centrum för hela kommunens biblioteksverksamhet och för samarbetet med andra förvaltningar och med omvärlden i övrigt. Biblioteket köper in böcker, tidskrifter och tidningar, talböcker, ljudböcker, musik, DVD (instruktionsvideo, musikvideo, spel- och barnfilmer), multimedia (bok-och-daisy, språkkurser m.m) tv-spel och andra medier för utlån till allmänheten och för referensbruk. Biblioteket prenumererar även på databaser, e-böcker/e-ljudböcker och hyr en mediejukebox. 9

10 Avdelning A Bok- & biblioteksväsen A ,1 1,2 Referens: Filmografi, Författarlexikon Kitab m.fl. Länkar på hemsidan: Svenskt Bibliografiskt lexikon Tidskrifter: Barn & Kultur, Biblis, Ikoner, Svensk Bokhandel Detta är en smal avdelning som ändå används av olika typer av låntagare. Både en stor bredd studenter som behöver böcker om uppsats/rapportskrivande, men också en smalare kategori skrivintresserade som vill fördjupa sig i skrivandet, samt bibliotekspersonal som har intresse av biblioteksrelaterade referensböcker. Målet är att skapa ett fräsch och inbjudande avdelning med aktuellt och efterfrågat bestånd. Avdelning B Allmänt & blandat B ,9 Referens: Här finns gott om olika typer av lexika 10

11 Avdelning C Religion C ,2 1,3 Referens: Bibelutgåvor, handböcker, uppslagsböcker. Länkar på hemsidan: Indiko (gamla kyrkoböcker). Tidskrifter: 7 på Vuxen, 0 på Barn & ungdom. Det finns ett ganska stort bestånd och mycket referensmaterial. Cirkulationstalet är jämförelsevis lågt både på vuxenavdelningen och barnavdelningen och ligger på samma nivå som tidigare år. Underavdelning Cm vuxen visar hög utlåningsstatistik, vilket sannolikt beror på att skoleleverna lånar litteratur till temastudier om olika religioner. För att möta efterfrågan på denna typ av litteratur bör avdelningen vara uppdaterad, ha ett bra urval och helst 2 ex av vissa titlar. Underavdelning Ci bör gallras hårdare. Avdelning D Filosofi & psykologi D ,8 2,1 Referens: Psykologi- och filosfilexikon Tidskrift: PS personlig utveckling och psykologi Utlåningen är relativt hög på vissa underavdelningar. Glädjande nog är intresset för böcker om filosofi ganska stort. Böcker om livsstil, ofta av amerikanskt ursprung, är fortfarande rätt efterfrågade. De har dock ganska kort livslängd och det finns inget bevarandebehov så man kan gallra ganska hårt.. 11

12 Avdelning E Uppfostran & undervisning E ,1 Referens: Ett fåtal, främst termlexikon och information om utlandsstudier Länkar på hemsidan: Skolverket, Högskolan i Jönköping m.fl. Tidskrifter: 1 på Vuxen, 0 på Barn & ungdom. På grund av den ökade efterfrågan på studentlitteratur krävs ett mycket aktuellt bestånd, ofta inköp vid efterfrågan snarare än via listan. Många studenter och HPH:s nystartade lärarutbildning gör att trycket på kurslitteratur är väldigt högt. Ea är den underavdelning som har störst bestånd, men är också den avdelning som har högst cirkulationstal. Avdelning F Språkvetenskap F ,5 1,9 Referens: ordböcker, språklexikon Avdelningens bestånd ska hållas uppdaterat när det gäller den vetenskapliga litteraturen. Böckerna ska vara tilltalande och språkkurserna inte vara för gamla och slitna. På lång sikt skulle språkkurserna kunna förnyas. Idag finns kurser på kassett, videoband och CD-rom. Framöver bör de språkkurser som köps in vara på CD eller CD-rom. När det gäller invandrarspråken är det viktigt att hålla sig uppdaterad med vilka språk som talas i kommunen så att man kan tillhandahålla medier på dessa språk. De största språken prioriteras. När det gäller språklexikon finns det önskemål om lexikon som inte bara går från svenska till ett annat språk, utan även från det andra språket till svenska. 12

13 Avdelning G Litteraturvetenskap G ,6 0,6 Referens: Litteraturhistoria, såväl svensk som utländsk. Översiktsverk, författarpresentationer. Databaser: Artikelsök, Mediearkivet, Presstext, Alex Online, Länkar finns på hemsidan och Kulturnät Sveriges hemsida Tidskrifter: 5, Lyrikvännen, Parnass, Vi biografier, Vi läser och 10-tal Magasinering och gallring: Avdelningarna behöver gallras om än med en viss försiktighet. Litteratur om författare av bestående värde bör finnas i beståndet. Avdelning G är en av de avdelningar som har lågt cirkulationstal 0,6 utlån/volym. Ofta efterfrågas kort och översiktlig information om en specifik författare eller recensioner av ett verk. Uppgifterna hämtas ur referensverk eller från nätet vilket inte ger utlåningsstatistik. Av författarbiografier lånas mest sådana om kända författare, antingen författare till klassiker eller nutida omtalade författare. Vi bör köpa in litteratur om nutida och samtida författare och litterära strömningar, och litteratur om populära genrer. En del av nyförvärven kan hänföras till Kulturrådets litteraturstödda titlar vilket har medfört en ökning av beståndet. Tyvärr har andelen lån på avdelning G inte ökat. Ökad gallring bör eftersträvas. Nätresurser bör användas för att få tillgång till information om nya författare. Om möjligt ska biblioteket tillhandahålla information om litteraturen i de språkområden som finns representerade i kommunen. En idé som skulle kunna testas är att placera avdelningarna F och G dvs. språk och litteratur tillsammans på stadsbiblioteket. Avd G står väldigt undanskymt i dagsläget. 13

14 Avdelning H Skönlitteratur H ,3 2,2 Avdelning Hc Hc/Hce Hc/Hce.02 Hc/Hce.03 Hc/Hce.07 Hci Skönlitteratur på svenska Bestånd Förvärv Utlån Utl/best Avd Hc* ,3 Referens: Diktantologier och ordspråksböcker Länkar på hemsidan/elektroniska resurser: Projekt Runeberg, Projekt Gutenberg och databasen Lyrics Tidskrifter: 1 Magasin: Titlar av bestående värde liksom författare med anknytning till Värnamotrakten magasineras. Prosa lånas ut överlägset mest. Utlåningen av skönlitteratur, prosa, ökar. Trots rejäl gallring har beståndet ökat. Detta får till följd att cirkulationstalet inte ökar. Vissa titlar lånas dock inte ut, många klassiker har inte varit aktiva på tre år. Marknadsföring och skyltning behövs för att öka utlånet av lyrik, dramatik och serier. Likaså behövs udda författarskap lyftas fram i t ex bokprat. Regelbunden och kraftig gallring behövs. Bokinköpen sker genom löpande bevakning av sambindningslistan och andra källor exempelvis Svensk bokhandel och dagspressen, det är därför svårt att peka på vad i beståndet som skulle behöva förstärkas. Ett brett bokbestånd eftersträvas; klassiska författare liksom debutanter. 14

15 Avdelning H Hda, Hdb, He, Hf, Hj Skönlitteratur på skolspråk Bestånd Förvärv Utlån Utl/best Avd H* ,3 Länkar på hemsidan: Project Gutenberg utländsk litteratur i fulltext Tidskrifter och tidningar: finns på dessa språk, men ingen är klassificerad på H. Magasin: Klassiker bör sparas, om de är i hyggligt skick. Egentligen är det bara He och uhe som når en sådan volym att det känns meningsfullt. På de övriga språken är det viktigt att köpa få, men riktigt användbara böcker, och i övrigt supplera med vandringsbibliotek från länsbiblioteket. Gallring har genomförts och både lån och cirkulationstal ökar på engelskspråkig litteratur. Det finns även ett bestånd med ljudböcker på engelska. Avdelning H Skönlitteratur på invandrarspråk Bestånd Förvärv Utlån Utl/best Avd H* ,5 När det gäller utlåningsstatistiken är skillnaderna små jämfört med den senaste medieplanen. Beståndets storlek är nästintill oförändrat på denna underavdelning. Vi lånar in vandringsbibliotek från Jönköping på vietnamesiska, vilket är bättre än att öka vårt eget bestånd eftersom det är en begränsad grupp som lånar dessa böcker. De största avdelningarna är Hmf (bosniska, serbiska, kroatiska) och Hub (finska). Vissa språk lånas inte, men ska kanske ändå finnas på hyllan. 15

16 Avdelning I Konst musik teater film I ,7 0,8 Referens: Konst-, musik-, teater- och filmlexika, konsthistoria Länkar på hemsidan samt på Kulturnät Sveriges hemsida Ny intressant länk: Svenska Filminstitutets Filmarkivet, 100 år i rörliga bilder Tidskrifter: Arkitektur, Antik & Auktion, Bon, Cinema, Dans, Form, Hemslöjden, Konstperspektiv, Orkesterjournalen, Opera, Rum, Sonic Böcker om de mest omtalade nutida konstnärerna lånas inte så mycket som klassikerna, men det finns dock en viss efterfrågan på dem. Flest utlån har avdelningarna för arkitektur, konsthantverk och biografier. Beståndet har gallrats kraftigt men cirkulationstalen har ändå inte ökat. Med satsningen på Vandalorum, centrum för konst och design samt satsningen på Värnamo som en del av Möbelriket bör biblioteket köpa in rikligt med litteratur om samtida konst och design. För att locka till läsning bör böckerna skyltas bättre. Avdelning J Arkeologi J ,7 0,7 Länkar på hemsidan: Länsmuseet i Jönköping Tidskrifter: Populär arkeologi Avdelningen är liten det lilla som finns i magasin är ganska gammalt, men fullt användbart. 16

17 Avdelning K Historia K ,3 1,2 Referens: Årtals- och epoklexikon samt numismatiska uppslagsverk Tidskrifter: 2 på Vuxen, 0 på Barn & ungdom. Avdelningen har en låg nyttjandegrad på vuxensidan eftersom bredden på beståndet är viktig. Vissa underavdelningar är dåligt representerade, till en del beror på att utbudet är litet. Inköpen bör ligga på en populärvetenskaplig nivå. Att hitta bra länkar att lägga ut på hemsidan är viktigt. Det finns ett litet men välutnyttjat bestånd av film och ljudböcker på avdelningen. Avdelning L Genealogi L ,4 1,5 Referens: Statskalendern, Adels- och släktkalendrar, Den introducerade adelns ättartavlor samt Svenska män och kvinnor och Svenskt biografiskt lexikon Länkar på hemsidan: Biography Resource Center. I släktforskardatorn: Emigranten, Nationell arkiv databas, Svenska ortnamn, SBL- svenskt biografiskt lexikon, Sveriges befolkning 1890, 1970 och 1980, Sveriges Dödbok Tidskrifter: 2 på vuxen, 0 på Barn & ungdom Kommentar, slutsatser: Biografierna för vuxna ligger kvar på 1,4 lån per vol. Däremot har cirkulationstalet för barn minskat från 1,4 till 0,8 lån per vol. Åtskilliga memoarer och biografier har kort livslängd och kan sedan bli stående på hyllan under lång tid. En kontinuerlig gallring behövs, framför allt när det gäller populära böcker som köps in i många exemplar. Avdelning Ld släktforskning och Ls biografiska samlingar har låg nyttjandegrad. Viktigt med möjlighet till bättre exponering av böckerna. Gallring bör ske kontinuerligt 17

18 Avdelning M Etnologi & folklivsskildring M ,8 1 Referens: Något uppslagsverk, annars inte särskilt mycket böcker Mest populära verkar fortfarande vara böcker om livets högtider (jul, påsk, bröllop osv.). På avdelning M har utlåningen sjunkit något och cirkulationstalet är ganska lågt, det är möjligt att man kan exponera en del av böckerna lite oftare för att höja utlåningen. Avdelning N Geografi N ,5 1,5 Referens: Världens länder Länkar på hemsidan: Länder i fickformat Tidskrifter: 6 stycken på vuxen Det råder brist på böcker om vissa länder, ex. Holland, Belgien, det kommer inte ut några böcker om dessa länder. Vi köper också en hel del på engelska, framför allt då böcker om länder utanför Europa. Många drar sig för att låna litteratur på engelska så därför blir kanske cirkulationstalet på dessa väldigt lågt. Avdelning N är väl också i viss mån säsongsstyrt. Mest efterfrågan på sommarhalvåret. 18

19 Avdelning O Samhälls- & rättsvetenskap O ,1 Referens: Statskalendern, statistik, EU, juridik Länkar på hemsidan: EU-upplysningen, Sverige.se, Samhällsguiden, Lagrummet, Svenska statistiknätet m fl. Tidskrifter: 25 på Vuxen, 0 på Barn & ungdom Nödvändigt att hålla aktuella upplagor vilket leder till många nyinköp trots låg utlåning i vissa fall. När det gäller vissa typer av aktuella uppgifter är Internet överlägset de tryckta källorna. Det är en aspekt som man bör ha i åtanke vid inköp av nya böcker/upplagor. På grund av mycket studenter står avdelning O också för en relativt stor andel av fjärrlånen. På denna avd. bör omloppstiden/volym vara lägre än 10 år. Vi borde alltså köpa fler böcker och gallra fler böcker. Avdelning P Teknik P ,1 1,9 Referens: Aktuella termlexikon, formelsamlingar och tabeller Länkar på hemsidan/elektroniska resurser: Tidskrifter: 14 tidskrifter på vuxenavdelningen, varav 2 fås som gåva, 0 på barnavdelningen Förstärkning: Flera avdelningar behöver förstärkas, främst gäller detta böcker inom hårdare tekniska ämnen, exempelvis avdelning Pa (Teknisk fysik). Magasinering och gallring: Böckerna på avdelning Pu ses över med jämna mellanrum eftersom databöcker fort blir föråldrade, dessa bör inte magasineras annat än i undantagsfall. Pu har också högst cirkulationstal på avdelningen. Detta bör ses över för att eventuellt köpa in fler böcker inom ämnet. Böcker om att ta körkort bör också vara så aktuella som möjligt. Aktuella upplagor av körkortsboken på invandrarspråk saknas, de äldre har gallrats, men ges inte ut av förlaget. Det är därför viktigt att även ha aktuella upplagor av den lättlästa varianten samt talboken. 19

20 Avdelning Q Ekonomi & näringsväsen Q ,8 2,5 Referens: Några få av uppslagskaraktär, t.ex. hundraslexikon, vinlexikon, mm. Sparsamt! Länkar på hemsidan: Företagarguiden Tidskrifter: 15 stycken Magasin Äldre mat- handarbets- och husdjursböcker har endast i undantagsfall större bevarandevärde. Dock kan böcker om t.ex. äldre handarbetstekniker som inte efterfrågas så mycket sparas i öppet magasin. Q är en stor avdelning, som inrymmer många olika kategorier. Det som lånas mest är husdjurs-, trädgårds-, heminrednings- och matböcker. Avd Qa* och Qb* - ekonomi - är också väl utnyttjade. Här är det viktigt att hålla ett aktuellt bestånd, både av debattböcker i ekonomiska frågor, och av rena handböcker i t.ex. företagsekonomi. Avdelning R Idrott lek & spel R ,5 1,5 Referens: Få och huvudsakligen gamla referensböcker Tidskrifter: 7 Inom vissa sportgrenar har det inte skrivits nya böcker sedan 1970-talet (ex. bordtennis). Svårt att gallra när inget nyare finns. Skyltningen borde vara bättre; stora tydliga skyltar och större, bättre orienteringskarta, där man kan se enskilda ämnens placering. Idrottsbiografier (Rbz) kunde återvända från allmänna biografi-hyllan, där idrottsmännen/kvinnorna drunknar i mängden. Fackvideo skulle kanske locka fler om det placerades på en avd för Fackvideo. Förslag på idrottslänkar: Riksidrottsförbundet ( Smålands idrottsförbund ( Sportnätet Sverige ( ) SAB-systemet ibland osmidigt; kanske möjligt att slå ihop vissa avdelningar vad gäller komma i form: Kost, motion, hälsa & idrott? 20

21 Avdelning S Militärväsen S ,2 1,3 Referens: Sparsamt Länkar på hemsidan: Tidskrifter: Arménytt Magasin: Kommentar, slutsatser: En liten avdelning som innehåller både krigs- och vapenhistoria, samt debattböcker i bl.a. fredsfrågor. Cirkulationstalet har minskat sedan förra revideringen av medieplanen, något som beror på minskad utlåning i samband med något ökat bestånd. I och med att avdelningen är förhållandevis liten ger dock en även liten förändring i utlån och bestånd tämligen stort utslag. Cirkulationstalet är lägre än snittet på HB s fackböcker (2,1) och målet är att höja det till åtminstone denna nivå genom att köpa in fler attraktiva böcker samt gallra det gamla. Avdelning T Matematik T ,2 2,5 Referens: Några formelsamlingar Tidskrifter: Kommentar, slutsatser: Avdelningen bör innehålla ett aktuellt bestånd av läroböcker i ämnet. När det gäller matematikhistoria kan även äldre böcker vara av intresse. Formelsamlingar och tabeller bör finnas både som referens och till utlån. Ett cirkulationstal på ca 3 är rimligt. Utlånen på denna avdelning har ökat, vilket har fått till följd att cirkulationstalet ökad sedan förra medieplanen. 21

22 Avdelning U Naturvetenskap U ,2 0,9 Referens: Finns flera uppslagsverk om växter och djur Tidskrifter: 3 på vuxen Lånas relativt mycket på barnavdelningen. Avdelning U är en typisk avdelning för de lägre klasserna i skolan, man forskar. Hyfsat utlån på vuxensidan men en sådan avdelning där man kanske inte alltid lånar hem böckerna utan bläddrar i dem när man besöker biblioteket. Avdelning V Medicin V ,8 2,1 Referens: Medicinska uppslagsverk, handböcker Länkar på hemsidan: FASS, MARS, PION, PubMed, Små och mindre kända handikappgrupper, Socialstyrelsen, SveMed+, Svensk MeSH. Tidskrifter: 11 Vuxen, 1 Barn & ungdom. Magasin: Kraftig gallring har skett under året. Inköpsförslag och låntagares efterfrågan mycket viktig i inköpsprocessen Böcker som fjärrlånats flera gånger bör köpas in direkt Ett aktuellt, mångsidigt och välutnyttjat bestånd viktigt Stora delar av avd V åldras snabbt, därför viktigt med ständig översyn och gallring Inköp av kurslitteratur nödvändig vid stor efterfrågan Ökad möjlighet att skylta skulle medföra bättre cirkulationstal och måste prioriteras Avdelningens placering/synlighet i biblioteket också av stor betydelse för utlån/användning Testa att uppdela efter "besläktade" avdelningar, t ex signum V, Do, Oh och R > "Medicin och Hälsa" 22