TJÄNSTESKRIVELSE Genomförandeplan 2010 2011 1. Inriktning för näringslivsarbetet Strategin för att nå den angivna visionen och nå de uppsatta målen, sträcker sig över ett brett spektrum av åtgärder. Det är inte enstaka insatser eller aktiviteter som skapar ett framgångsrikt näringslivsarbete utan en mångfald av insatser. Näringslivsarbetet under 2011-2014 kommer därför att ha en fortsatt bred ansats. Insatserna omfattar allt från förnyelse och utveckling av befintligt näringsliv, nyetableringar och nyföretagande till regionalt samarbete. De nödvändiga och ständiga förbättringarna inom service, attityder, information och kommunikation fortsätter enligt den långsiktiga strategin. Den stora utmaningen är att möta näringslivets offensiv och expansion samt att behålla tempo och kontinuitet. Särskilt fokus under de kommande åren kommer att läggas på etableringsfrågorna. 1 (11) Datum 2010-03-03, rev 2010-03-09 2. Utgångspunkter för näringslivsprogrammet 2.1 Bakgrund Kungsbacka ligger i en av Sveriges starkaste tillväxt- och arbetsmarknadsregioner med närhet till Göteborg, Göteborgs Hamn och Landvetter Airport. Utmärkta förutsättningar för logistik och transport gör att intresset för att etablera sig i kommunen är stort. Det attraktiva läget ger också fördelar i form av stark befolkningstillväxt. Ett växande och välmående lokalt och regionalt näringsliv drar nytta av den stora rörligheten i tillväxt och arbetsmarknadsregionen. Många Kungsbackabor arbetar i annan kommun än i hemortskommunen. Senaste beräkningen från SCB AMPAK (2008) visar att 19 924 personer arbetar i en annan kommun. Under perioden 2000 2008 har utpendlingen ökat från 17 936 till 19 924 samtidigt som inpendling har ökat från 4 001 till 6 489. Utpendlingen från Kungsbacka är fortfarande betydligt större än inpendlingen men det finns en tydlig trend, skillnaden minskar. Kungsbacka kommun har haft en stabil sysselsättningsutveckling och ökning av nya arbetsställen. Vid senaste beräkningen från SCB på kommunnivå, 2007, ökade sysselsättningen från 06 07 med 3,7 % och antalet arbetsplatsställen med 4 %. Under perioden 0809-0909 ökade antalet aktiva företag med 284 till totalt 7195. Bra, trygg och effektiv infrastruktur i alla former är grundläggande och nödvändig för en hållbar utveckling i ett modernt samhälle. Bra allmänna kommunikationer till uniform KUB101 v 1.0, 2005-11-25 Kommunstyrelsens kansli förvaltning Michael Fransson 0300-83 40 50 070-383 40 57 Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset Telefon vx 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 kommun@kungsbacka.se www.kungsbacka.se
arbetsområdena i kommunen och i regionen är nödvändiga. Trängseln i trafiken är ett hot mot regionens utveckling och måste lösas inom ramen för det regionala samarbetet. Kommunen ska bidra med en god infrastruktur i form av vägar, järnvägar, industri- och verksamhetsmark, kollektivtrafik och bredband. Kungsbacka är en av landets mest expansiva och attraktiva kommuner. Kommunen erbjuder attraktivt boende såväl längs den långa kustlinjen som i de östra delarna med böljande landskap och genuin bebyggelsemiljö. Sedan 1950-talet har invånarantalet mer än tredubblats, och ökningen fortsätter med ungefär 1000 personer varje år. En befolkningsökning på 1 000 invånare om året kräver ett tillskott av 500 nya bostäder. De ska vara en blandning av olika boendeoch upplåtelseformer. Kommunen planerar för att möta den stora efterfrågan på bostäder. En stor del av nyproduktionen har ägt rum i de attraktiva, västra kommundelarna utmed kusten, där det också funnits tillgång till gamla byggrätter. Efterfrågan på centralt belägna bostäder har samtidigt ökat, framförallt ifrån ungdomar och äldre. Kommunfullmäktige antog 2005 en vision för utvecklingen i kommunen, som innebar en omorientering av den kommunala planeringen. Den tar sikte på att en stor del av expansionen i kommunen ska äga rum i Kungsbacka stad. Kungsbacka kommun erbjuder god social omsorg och service i form av förskolor, skolor, omsorg, fritids och kulturliv. Tillgänglighet till och hög kvalitet på kommunens service och tjänster är viktiga förutsättningar för företagens möjligheter att växa och utvecklas. Faktorer som kan påverka, men som vi har valt att bortse ifrån i utformningen av programmet är förändringar av politik såväl nationellt som internationellt, miljölagstiftning, infrastruktur, konjunktursvängningar, drivmedelspriser samt ränteutveckling. Vi kan ändå konstatera att de snabba skeendena i vår omvärld under konjunkturnedgång och finanskris med tydlighet har visat att näringslivet ställs inför krav på snabbt agerande och snabb omställning av verksamheten. Det innebär också ökade krav på kommunens förmåga och ambition att möta näringslivets behov och önskemål. 2 (11) 2.2 Kopplingen till andra strategiska områden Ett framgångsrikt näringslivsarbete beror till stor del på hur väl kommunen lyckas i sitt övriga arbete. För att skapa goda förutsättningar för ett snabbt växande näringsliv krävs också attraktiva boendemiljöer, fungerande infrastruktur och kollektivtrafik, en väl utbyggd kommunal service och hög kvalitet i skolorna. Ett framgångsrikt näringslivsprogram måste därför ta hänsyn till och ske i samarbete med övriga utvecklingsområden och utvecklingsstrategier. Som en del i näringslivsarbetet och det systematiska kvalitetsarbetet genomförs vartannat år en nöjd kund undersökning där företagare bedömer service och kontakter med de kommunala förvaltningarna. Undersökningen omfattar fem delar av myndighetsutövningen, serveringstillstånd, markupplåtelse, bygglov, miljö- och hälsoskyddstillsyn samt brandtillsyn. Den första nöjd kund undersökningen genomfördes 2009. Resultatet visar att företagarna i Kungsbacka i huvudsak är nöjda med kommunens service. Enkätundersökningen och resultatet ger respektive förvaltning ett värdefullt redskap i det systema-
tiska kvalitetsarbetet men bidrar också till en helhetssyn på näringslivsservice över förvaltningsgränserna. 3 (11) 2.3 Näringslivet i Kungsbacka Kungsbackas näringsliv präglas av ett stort och diversifierat näringsliv utan någon stor dominerande arbetsgivare eller industri. Det innebär ett stort och varierat utbud av produkter, tjänster och arbetstillfällen. Det finns drygt 480 verksamma branscher och 7195 aktiva företag i Kungsbacka kommun, SCB 2009 09. Den breda företagsstrukturen i Kungsbacka ger stabilitet och gör oss totalt mindre sårbara vid avmattningar i konjunkturen och vid stora förändringar i enskilda branscher som t.ex. bilindustrin. Handel, såväl detaljhandel som partihandel tillsammans med bygg, fastigheter, service och tjänsteföretag utgör den största delen av det lokala näringslivet. Tillverkningsindustri finns i en inte försumbar mängd. De största företagen i kommunen har cirka 150 anställda. Kungsbacka kommun är den i särklass största arbetsgivaren i kommunen med cirka 5 900 anställda. 2.4 Företagsklimatet Ett bra företagsklimat skapas av en mängd olika faktorer. Svenskt Näringsliv definierar företagsklimat som Summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som finns i företagarens närmiljö. Kommunen råder inte ensam över dem, men kan inom sina ansvarsområden medverka till att näringslivet ges bra förutsättningar. Ett bra lokalt företagsklimat har en avgörande betydelse för tillväxten, jobben och välfärden. I ett gott lokalt företagsklimat är det lättare att starta, driva och utveckla företag. För att hävda Kungsbackas konkurrenskraft, och vara ett självklart alternativ vid nyetableringar och omlokaliseringar, krävs det ett Kungsbacka kommun erbjuder ett företagsklimat i toppklass jämfört med övriga svenska kommuner. Kommunen ska se till att ett bra lokalt företagsklimat råder för såväl befintliga företag som företag som önskar etablera sig i kommunen. Den stora utmaningen är att behålla tempo och kontinuitet i det ständigt pågående förbättringsarbetet för ett bättre företagsklimat. Kommunens tjänstemän och övriga anställda kan bidra i det arbetet genom en positiv attityd och ett professionellt bemötande. Varje enskild tjänsteman har ett ansvar för att skapa ett bra företagsklimat. 2.5 Samarbetspartners i näringslivsfrågor En grundläggande del i näringslivsarbetet är kontakter med organisationer som arbetar för att stärka näringslivet och bidra till dess utveckling. En nära relation och dialog med näringslivsföreträdare är nödvändig för att få kunskap om vad näringslivet efterfrågar. Lokalt Kommunen samarbetar aktivt med näringslivets organisationer, enskilda företag och andra aktörer i näringslivsarbetet. Företagsbesök är en viktig del och ska ske i betydande omfattning.
Regionalt Regionalt samarbete och samverkan är nödvändigt för näringslivets utveckling i Kungsbacka kommun. Då Kungsbacka ingår i både Göteborgsregionens kommunalförbund och Region Halland måste vi ta hänsyn tas till de regionala perspektiven. Kungsbacka kommun är drivande i der regionala samarbetet samtidigt som vi tar tillvara det lokala näringslivets intressen. Göteborgsregionens stora betydelse för Kungsbacka och omvänt gör det naturligt att prioriteringen av de befintliga resurserna i första hand riktas mot samarbetet med de olika företrädarna för Göteborgsregionens näringsliv. Regionen är viktig för kommunens försörjning av arbetstillfällen och arbetstagare samt för näringslivets utveckling. Det regionala tillväxtprogrammet för Halland, RTP, ska beaktas i näringslivsarbetet i Kungsbacka. I samband med bildandet av Regionkommunen Halland 2011 kommer ett nytt Regionalt Tillväxtprogram att ha arbetats fram i samarbete med de sex halländska kommunerna. Kungsbacka kommun har ett nära och gott samarbete med Region Halland. 4 (11) Internationellt Kommunen samarbetar med sina vänorter och samarbetspartners i och utanför Europa. Internationella kontakter är viktiga för kommunen. De ger möjligheter att ta del av andra kulturer, språk och kunskaper, som är betydelsefulla för all verksamhetsutveckling. Kommunfullmäktige har antagit en strategi för kommunens internationella arbete. Strategin ska fungera som ett verktyg för att skapa en öppenhet mot och medvetenhet om omvärlden. Kommunledningen har fastslagit att EU-frågor med Näringslivsinriktning ska handläggas med hjälp av våra samarbetspartners BRG, Business Region Göteborg, EEN, Enterprise Europé Network, Region Halland och West Sweden. Inom dessa organisationer finns ett omfattande stöd för de företag som vill utvidga sitt samarbete med övriga Europa. Näringslivskontoret informerar löpande det lokala näringslivet om EU och möjligheter att delta i olika näringslivsrelaterade projekt. Ett flertal av kommunens förvaltningar deltar i olika projekt med EU-anknytning. Internationella study visits genomförs också inom ramen för det regionala samarbetet med Business Region Göteborg och Region Halland. 3. Insatsområden 3.1 Förnyelse och utveckling av näringslivet För att etablerade företag ska kunna ges möjlighet att stanna kvar i Kungsbacka, växa och utvecklas, och för att nya ska kunna etablera sig, är tillgång på verksamhetsmark en grundläggande förutsättning. Tillväxt och utveckling i befintliga företag och etablering av nya företag ger positiva effekter för hela kommunens näringsliv. Fler arbetstillfällen skapas, underlaget ökar för olika typer av företagsservice, den lokala marknaden växer och näringslivet blir mera mångsidigt. Ett dynamiskt näringsliv har också effekter på entreprenörskap och nyföretagande.
Handlingsplanen Ny mark för näringslivet möter efterfrågan från såväl etablerade företag som nya etableringar i Kungsbacka på ett till fem års sikt. Handlingsplanen stödjer det näringspolitiska programmets långsiktiga strategi och ger förutsättningar som bidrar till att nå de övergripande målen. Handlingsplanen stödjer också visionen i ambitionen att etablera nya företag och arbetsplatser i kommunens olika delar. I handlingsplanen definieras 15 nya verksamhetsområden i åtta av tio tätorter i Kungsbacka kommun. De har tillsammans en yta på mer än 50 ha. Vart och ett av dessa områden befinner sig olika långt i planprocessen men kommer att drivas parallellt. Varje verksamhetsområde kommer att föras fram till eget beslut. Mot dessa områden matchas näringslivets behov och önskemål. Intresset för att utveckla befintlig eller etablera verksamhet i anslutning till det egna boendet på egen fastighet har ökat under senare tid. Orsakerna kan vara flera, kostnadsmässiga, livssituation, pendling eller att man ser nya affärsmöjligheter och marknader. Oavsett vad är det ett initiativ och en möjlighet som måste tas tillvara för att skapa nya företag och öka antalet förvärvsarbetande inom kommunen. Möjligheten att utveckla befintlig verksamhet eller etablera ny på egen fastighet är också en viktig del av landsbygdsutvecklingen. Det är därför angeläget att stödja den typen av etableringar i så stor utsträckning som lagstiftningen tillåter. 5 (11) 3.2 Information, kommunikation och mötesplatser Dialog, kommunikation och information är kanske den viktigaste delen i kommunens arbete för att skapa ett bra näringslivsklimat. En nära och omfattande relation och dialog med det lokala näringslivet är nödvändig för att fånga upp önskemål, behov och synpunkter. Företagsbesök är en viktig och värdefull del i de relationerna. Minst 100 företagsbesök ska göras årligen varav 10 tillsammans med ledamöter i KSAU. Näringslivsträffarna på Frukostklubben har blivit en väletablerad mötesplats för Kungsbacka näringsliv. Vid nio tillfällen per år får näringsliv, ledande politiker och tjänstemän möjlighet att träffas och lyssna till intressanta föredrag. Ledord för Frukostklubben är Kungsbacka, kunskapande och aktuellt. Frukostklubben arrangeras i samarbete med Svenskt Näringsliv, Företagarna, Handelskammaren och Kungsbacka Innerstadsbolag AB. Informella mötesplatser har stor betydelse för uppfattningen om det lokala företagsklimatet. Ambitionen är att skapa flera sådana mötesplatser. Kommunen informerar regelbundet företagen och medborgarna i kommunen om näringslivsarbetet. Två gånger om året informeras de lokala företagarna om pågående och kommande insatser i näringslivsarbetet via nyhetsbrev från näringslivschefen. Aktuella händelser, information och inbjudningar publiceras på kommunens webbplats. På kommunens webbplats finns marknadsplats för lediga lokaler och fastigheter. Det finns också ett näringslivsregister över företagen i kommunen som är sökbart på namn, bransch och ort. Det bidrar till att ge företagen möjlighet till affärer med varandra och att bygga nätverk. Innehållet och informationen på kommunens webbplats ska utvecklas och uppdateras under 2010/11. Grundläggande information ska tillhandahållas på engelska.
3.3 Kompetensutveckling Kompetensförsörjning är av avgörande betydelse för ett livskraftigt näringsliv och en hög sysselsättning. Den snabba tekniska utvecklingen och högre internationaliseringsgrad ställer också högre krav på vidareutbildning i företagen. Allt fler vidareutbildar sig under sin yrkesverksamma karriär. Företagsamma och kunniga individer är grunden för all tillväxt. Tillsammans med Göteborgsregionen, Business Region Göteborg och Region Halland ska kommunen arbeta för att erbjuda kvalificerad och efterfrågad utbildning även till näringslivet. Kompetenscentrum arbetar i nära samarbete med Högskolan i Halmstad, Campus Varberg och Region Halland för att kartlägga företagens behov av att kompetensutveckla sin personal. Det resulterar bland annat i att Kompetenscentrum kan samordna företags utbildningsbehov och erbjuda högskoleutbildningar på distans. Kompetenscentrum ska se till att företagen inom kommunens gränser får möjlighet till efterfrågad kompetensutveckling. 6 (11) 3.4 Nyföretagande En viktig faktor för en god sysselsättningsutveckling är att det startas många nya företag. Fler och växande företag utgör också den enskilt viktigaste tillväxtkällan i en ekonomi. Kungsbacka är en av landets mest entreprenörstäta kommuner, nyföretagandet är bland det högsta i landet. En viktig del i näringslivsarbetet är att uppmuntra och utveckla entreprenörskapet. Entreprenörskap behöver inte handla om att starta egna företag, det kan också handla om att tillföra sin arbetsplats nya idéer och engagemang. Kungsbacka kommun arbetar för att stötta och stimulera entreprenörskap och för att det startas nya livskraftiga företag. Genom samarbete med Business Region Göteborg och NyföretagarCentrum får de som funderar på att starta eget företag kostnadsfri, objektiv och konfidentiell rådgivning. I samarbete med Business Region Göteborg, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och NyföretagarCentrum genomförs två gånger om året inspirations- och informationsträffar för blivande företagare. Under 2009 etablerades Kungsbacka Entreprenörskola som årligen genomför fyra kurser med totalt 50-60 deltagare och nya företagare. Kungsbacka kommun är en aktiv och engagerad partner i Region Hallands stora projekt för att utveckla nyföretagarrådgivning. Projektet Bra, bättre, bäst syftar till att öka tillgängligheten och kvalitén på nyföretagarrådgivning i Halland så att den på ett optimalt sätt bidrar till att fler växande företag startas. 3.5 Näringsliv skola Väl fungerande kontakter mellan näringsliv och skola är mycket viktig för att unga människor ska intressera sig för och få kunskap om arbets- och näringslivet. Gymnasiernas samarbete med näringslivet är också en förutsättning för att företagen ska få personal med rätt utbildning. Skolan har aktiviteter för dessa kontakter i form av Ung företagsamhet, arbetsplatsförlagd utbildning (APU), praktisk arbetslivsorientering (PRAO),
studiebesök med mera. Yrkesråd och programråd inom gymnasieskolan finns som forum för skolan och branscherna på de yrkesinriktade programmen inom gymnasieskolan. För att underlätta kontakterna mellan elever, skola och arbetsplatser har kommunen tagit fram en strategi för samverkan mellan skola och näringsliv. Den visar bland annat hur befintliga nätverk kan stärkas och nya bildas samt beskriver utbud och efterfrågan av de olika typer av praktik och studiebesök som finns. Under 2009 tog Näringslivskontoret/Kommunstyrelsens förvaltning initiativ till Made by Kungsbacka Det är ett samverkansprojekt mellan Näringslivskontoret och förvaltningarna för Gymnasie & Vuxenutbildning och Förskola & Grundskola. Made by Kungsbacka är en inspirationsdag för elever, lärare och företagare med ungas företagsamhet och kreativitet i fokus. Syftet är att bygga broar och långsiktiga relationer mellan skola och näringsliv. Made by Kungsbacka kommer att genomföras årligen under höstterminen. 7 (11) 3.6 Näringslivsservice Kungsbacka kommun ska sträva efter att ge god service åt näringslivet. För företagen är god service ofta detsamma som snabb och obyråkratisk handläggning. Kungsbacka kommuns ambition är att underlätta företagens kontakter med kommunen och att säkerställa att kommunens service till näringslivet motsvarar deras behov. Kommunens tjänstemän och övriga anställda kan genom en positiv attityd och ett professionellt bemötande bidra till att skapa ett bra företagsklimat. Delar av den kommunala verksamheten och mycket av kontakterna med näringslivet handlar om myndighetsutövning. Men den kan utföras på olika sätt. En viktig uppgift i näringslivsarbetet är att bidra till en ömsesidig respekt och förståelse om den verklighet som präglar det dagliga arbetet. Snabb, tydlig och rättssäker handläggning av olika tillståndsfrågor och myndighetsutövning från kommunens tjänstemän är nödvändigt. Bemötandet samt kort och effektiv handläggning kan vara avgörande för om ett företag väljer att etablerar sig i kommunen. Nöjd kund undersökningen mäter hur näringslivet bedömer kommunens service samt säkerställer och utvecklar kvalitén i kommunens näringslivsservice. En viktig del i utvecklingsarbetet är att ständigt pröva och ifrågasätta arbetssätt och handläggningsrutiner. Under verksamhetsåret 2010 kommer kommunen att etablera och marknadsföra en företagslots. Företagslotsens funktion och syfte är främst att göra det enklare för företaget och få ett smidigt och rationellt flöde genom kommunen. Men det ger också de berörda förvaltningarna gemensam kunskap i det enskilda ärendet som underlättar för tjänstemännen att se helheten i ett ärende. Företagslotsen bidrar också med erfarenheter, kontakter, resurser och befogenheter i näringslivsfrågor. 3.7 Omvärldsbevakning Det lokala och regionala näringslivet påverkas i allt högre grad av globala omvärldsfaktorer. Nya branscher och tillväxtmarknader föds, andra försvinner eller får nya former. De snabba skeendena på en gränslös marknad och i en global
ekonomi ställer krav på snabbt agerande och snabb omställning för såväl näringsliv som offentlig verksamhet. Det är en marknad där det inte är de stora som vinner över de små utan de snabba som vinner över de långsamma. Den globala utvecklingen har satt näringslivet, företagens utveckling och deras betydelse för ekonomin än mer i fokus. Omvärldsbevakning ska göras med utgångspunkt från näringslivets behov. Det är angeläget att följa trender och vad som sker i angränsande regioner, inom våra två samverkansregioner och utanför landets gränser. Kungsbacka kommun som alternativ etableringsort agerar på en konkurrensutsatt marknad. I vårt ständigt pågående förbättringsarbete jobbar vi mot rörliga mål. Vi måste hela tiden vara lite bättre där andra är bra. Vi måste ständigt bevaka och följa våra konkurrenter. Om dessa framstår som ett mera attraktivt och företagarvänligt alternativ kommer investeringarna inte att hamna i Kungsbacka. Kungsbacka kommun måste marknadsföra såväl hårda värden, fysisk planering och mark, som mjuka värden, service och kvalitet i omsorg och välfärd. 8 (11) 3.8 Regional samverkan Regionalt samarbete och hänsyn till regionala perspektiv är inte bara fördelaktigt utan också nödvändigt för näringslivsutvecklingen. Den regionala attraktionskraften och de regionala förutsättningarna blir en hävstång för det lokala näringslivet. Den regionala styrkan och bredden ökar slagkraften vid gemensam marknadsföring av regionen, nationellt och internationellt. Ett stort antal av kommunens företag verkar internationellt och har etablerade kontakter på flera exportmarknader. Många fler skulle kunna dra nytta av och växa med tillgång till en större internationell marknad. Det regionala samarbetet är en resurs för de företag som verkar för en ökad internationalisering men är ovana vid export. Göteborgsregionens stora betydelse för Kungsbacka och omvänt gör det naturligt att prioriteringen av de befintliga resurserna i första hand riktas mot samarbetet med de olika företrädarna för Göteborgsregionens näringsliv. De tretton kommunerna, som utgör Göteborgsregionens kommunalförbund, har för näringslivets utveckling alltsedan 1992 samarbetat för en god utveckling och tillväxt i regionen. Samarbetet sker i bolaget Business Region Göteborg, BRG. Det regionala tillväxtprogrammet för Halland, RTP, ska beaktas i näringslivsarbetet i Kungsbacka. I samband med bildandet av Regionkommunen Halland 2011 kommer ett nytt Regionalt Tillväxtprogram att ha arbetats fram i samarbete med de sex halländska kommunerna. Kungsbacka kommun har ett nära och gott samarbete med Region Halland. 3.9 Utveckla befintligt näringsliv Den största tillväxtpotentialen finns i de befintliga företagen på den egna orten, dessa är viktiga motorer för kommunens utveckling. De många små företagen och bredden i näringslivet ger kommunen en stabil struktur som är mindre känslig för konjunktursvängningar. Grunden i näringslivsarbetet är att ge de befintliga företagen förutsättningar för att utvecklas och utnyttja sin tillväxtpotential.
Insatser för att utveckla det befintliga näringslivet kan vara att stimulera ett företag att investera, söka sig till nya marknader, höja kompetensen bland de anställda, inklusive företagsledningen eller att kunna erbjuda ny lokalisering för expansion. Det kan också handla om att stimulera samarbete mellan näringsliv, högskola och universitet. Tillväxt Halland är ett regionalt tillväxtprojekt som syftar till att bland annat bygga strukturer för kunskapsöverföring mellan företag, högskola och universitet. En annan typ av insats kan vara lokala utvecklingsprojekt. Attraktiva Kungsbacka, som syftar till att öka Kungsbackas attraktionskraft som turism-, upplevelse- och besöksort är ett sådant projekt. 9 (11) 4. Insatser och aktiviteter Årligen genomför minst 100 företagsbesök varav 10 tillsamman med ledamöter i KSAU Årligen genomföra 9 näringslivsträffar (Frukostklubben) med minst 1000 deltagare från det lokala näringslivet samt politiker och tjänstemän Två gånger om året informera de lokala företagarna om pågående och kommande insatser i näringslivsarbetet via ett nyhetsbrev från näringslivschefen Vartannat år genomföra en omfattande nöjd kund undersökning där lokala företag bedömer service och kontakter med de kommunala förvaltningarna, 2009/2011 Årligen, i samarbete med Kompetenscentrum, genomföra en enkätundersökning till 1500 Kungsbackaföretag med syfte att stärka deras kompetens och konkurrenskraft Fortsätta att driva utvecklingsprojektet Attraktiva Kungsbacka med syfte att stärka Kungsbacka kommuns attraktionskraft inom turism, upplevelse och besöksnäringen Årligen genomföra två inspirations och informationskvällar för nya företagare i Kungsbacka Årligen starta upp fyra kurser med totalt 50-60 deltagare till Kungsbacka Entreprenörskola Fortlöpande marknadsföra marknadsplatsen för lediga lokaler och fastigheter på www.kungsbacka.se/naringsliv Genomföra årligen, i samarbete med förvaltningarna för Gymnasie & Vuxenutbildningen och Förskola & Grundskola näringsliv-skola projektet Made by Kungsbacka Genomföra minst en informationsträff om Ung Företagsamhet för Kungsbackaföretagare under året Delta på ett aktivt och engagerat sätt i de regionala samverkansgruppernas arbete (Business Region Göteborg och Region Halland)
Genomföra minst ett informationsmöte för Kungsbackaföretagen om Expedition Framåt (Företagsutveckling Business Region Göteborg) Under verksamhetsåret 2010 etablera och marknadsföra en företagslots i syfte att göra det enklare för företaget och få ett smidigt och rationellt flöde genom kommunen. Det medför också att de berörda förvaltningarna får gemensam kunskap i det enskilda ärendet Att under verksamhetsåret 2010/11 etablera ett näringslivsråd med representanter från Kungsbacka näringsliv i syfte att fånga upp önskemål, behov och synpunkter kring omfattning och inriktning av näringslivsarbetet Minst två gånger om året träffa representanter för näringslivets bransch och intresseorganisationer, Företagarna, Svenskt Näringsliv och Västsvenska Industri- och Handelskammaren Att under verksamhetsåret 2010/11 utveckla och uppdatera innehåll och informationen om näringslivsfrågor på kommunens hemsida. Grundläggande information ska tillhandahållas på engelska Att under verksamhetsåret 2010 ta fram ett skriftligt välkomst och informationsmaterial till nya företag i kommunen Löpande arbeta med bemötandefrågor inom kommunförvaltningen för att få en samsyn kring näringslivets förutsättningar, önskemål och behov. Till grund för arbetet ligger resultatet av undersökningen NKI, Företagslots och utbildningen Den företagsamma förvaltningen Fortsätta att utveckla näringslivsregistret på kommunens webbplats genom att delta i UC: s utvecklingsgrupp Medverka i organisationen Företagarnas arbete med att utse Årets Företagare Löpande informera företagen om aktuella program och projekt inom EU Delta i Kungsbacka Innerstads AB styrelsearbete Förbättra kommunens service till företagen. Ambitionen är att kunna ge en tydlig personlig återkoppling på en fråga via mail eller telefon inom 24 timmar Använda Kungsbacka kommuns värdegrund och vision BITT, Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet, som en självklar del i näringslivsarbetet 10 (11) 5. Organisation och ansvar Näringslivsenheten är underställd kommunstyrelsen som politisk styrelse och ansvarig nämnd för näringslivsfrågorna. Inom förvaltningen är näringslivschefen den som naturligt är företagarnas första kontakt. Frågor som rör försäljning av mark för verksamheter hanteras av verksamheten för Fysisk planering & Exploatering. Kommundirektören har ett övergripande ansvar för näringslivsfrågorna. Som ett resultat av det strategiska näringslivsarbetet har omfattningen på relationer och kontakter mellan det lokala näringslivet och Kungsbacka kommun ökat kraftigt under de senaste två åren. Likaså har Kungsbacka kommuns engagemang och delaktighet i de regionala frågorna om näringslivsutveckling ökat.
Parallellt med att det näringspolitiska programmet revideras och uppdateras planeras därför också en resursförstärkning till näringslivsarbetet. Enheten är i nuläget bemannad med en tjänst som Näringslivschef. Denna föreslås i årets budgetmaterial kompletteras med ytterligare en tjänst som näringslivsstrateg. 11 (11)