Etableringsprocess och arbetsmarknadspolitiska insatser - En studie om ungdomsarbetslöshet och ungdomars

Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Etableringsprocess och arbetsmarknadspolitiska insatser - En studie om ungdomsarbetslöshet och ungdomars upplevelse av arbetsmarknaden Establishment process and labour policies -A study on youth unemployment and young people s experience of the labor market Anna Mohlin Mimmi Rydhage Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2012-12-14 Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Irene Andersson

2

Sammanfattning Vårt syfte med studien var att undersöka vad arbetslösa ungdomar upplever om de arbetsmarknadspolitiska insatserna på Arbetsförmedlingen. Studiens syfte är också att undersöka problematiken ungdomar upplever i samband med etableringsprocessen på arbetsmarknaden. Vårt intresse för studien väcktes då vi tidigare haft en praktikperiod på Arbetsförmedlingen i samband med vår utbildning på Malmö högskola. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse av de intervjuade individernas upplevelse. Vi hade som krav att ungdomarna var mellan 18-25 år och hade varit arbetslösa i minst sex månader. Detta för att ungdomarna skulle ha hunnit få en uppfattning av de olika insatserna som finns på Arbetsförmedlingen. Studiens teoriförankring är Pierre Bourdieus begrepp om habitus, fält och kapital. Vidare belyses även en teori om livskvalitet samt karriärvalsteorin Careership. Studiens resultat visar att de ungdomar som intervjuades har olika erfarenheter när det gäller upplevelsen av att vara arbetslös. Informanterna menar att man måste ha arbetslivserfarenhet för att få ett fast arbete i dagens samhälle, vilket gör det svårt för ungdomar som aldrig har arbetat innan. Resultatet visar även att de flesta av informanterna är med i jobbgarantin och har olika synpunkter om denna insats fungerar. Nyckelord: Arbetsmarknadspolitiska insatser, Arbetsmarknad, Etableringsprocess, Ungdomar, Ungdomsarbetslöshet. 3

Förord Vi skulle vilja tacka de sju informanter som har ställt upp på intervjuer så att detta examensarbete har kunnat utföras. Vi skulle även vilja tacka Arbetsförmedlingen för att vi fick göra våra intervjuer där. Vi är två stycken som har skrivit detta arbete och vi har gjort detta tillsammans. Anna Mohlin och Mimmi Rydhage 4

Innehållsförteckning 1. Inledning... 7 1.1 Syfte och frågeställningar... 8 1.2 Disposition av examensarbete... 8 2. Tidigare forskning och kunskapsbakgrund... 9 2.1 Etableringsvillkor på arbetsmarknaden... 9 2.2 Upplevelse av att stå utanför arbetsmarknaden... 10 2.3 Arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitiska insatser... 11 2.4 Sammanfattning av tidigare forskning och kunskapsbakgrund... 13 3. Teori... 15 3.1 Habitus, fält och Kapital... 15 3.2 Karriärvalsteorin Careership... 16 3.3 Den objektivistiska pluralismen... 17 3.4 Sammanfattning teori... 18 4. Metod... 19 4.1 Metodval... 19 4.2 Urval... 20 4.3 Datainsamling... 20 4.4 Analysmetod... 21 4.5 Etiska överväganden... 22 5. Resultat... 23 5.1 Bakgrund och upplevelse av arbetslöshet... 23 5.2 Etableringsprocessen på arbetsmarknaden... 25 5.3 Arbetsmarknadspolitiska insatser... 27 5.4 Sammanfattning resultat... 30 6. Analys... 31 6.1 Analys av bakgrund och upplevelse av arbetslöshet... 31 5

6.2 Analys av etableringsprocessen på arbetsmarknaden... 32 6.3 Arbetsmarknadspolitiska insatser... 33 6.4 Sammanfattning analys... 35 7. Diskussion... 36 Referenslista... 39 Bilaga: Intervjuguide... 41 6

1. Inledning Vi har under utbildningen på studie- och yrkesvägledarprogrammet haft praktik på Arbetsförmedlingen i Malmö. Där fick vi kunskap om att det finns svårigheter som ung att etablera sig på arbetsmarknaden då man inte har tidigare arbetslivserfarenhet och att det finns olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder för dessa ungdomar. Hammarström (1996) beskriver att arbetslöshet bland ungdomar är ett stort problem i samhället då ungdomar och vuxna konkurrerar om samma arbeten och att de vuxna blir mer konkurrenskraftiga på grund av deras arbetslivserfarenheter. Det finns även olika socialt betingade skillnader mellan ungdomarna såsom olika hemförhållanden och skolförhållanden som socialiserar ungdomarna på olika sätt och genom detta skapas skillnader för individer att etablera sig på arbetsmarknaden. Vidare menar Hammarström (1996) att arbetsmarknadspolitiska program kallas för den dolda arbetslösheten. Arbetsförmedlingen får förändrade direktiv med jämna mellanrum och då blir de politiska åtgärderna vid arbetslöshet också förändrade. Då uppstår en problematik i att kunna utvärdera dessa arbetsmarknadspolitiska program. Forskningsstudier med medicinska inslag skildrar en teori där det finns ett direkt samband mellan arbetslöshet och ohälsa, teorin beskriver kopplingar mellan arbetslöshet och fysiologiska och psykologiska reaktioner (Hammarström, 1996). Arbetsförmedlingen arbetar med olika insatser för ungdomar som är under 25 år som saknar arbete. De arbetar med individuell coachning, jobbsökaraktiviteter, erbjuder praktikperioder, olika arbetsträningsprogram samt att man kan få bidrag och stöd för att driva eget företag (Är du under 25 år?, 2012). Statistik från EU kommissionen år 2011 visar att ungdomsarbetslösheten i Sverige låg på 12,0 procent (European Commission 2011). Genom arbetsförmedlingens hemsida kan man ta del av statistik för Malmö Stad som visar att i september 2012 var 1573 kvinnor och 2137 män i åldern 18-24 år utan arbete och deltagande i olika arbetsmarknadspolitiska program (Arbetsförmedlingens månadsstatistik, 2012). Vi tycker att de arbetsmarknadspolitiska insatserna, ungdomars etableringsprocess på arbetsmarknaden och ungdomsarbetslöshet är ett intressant ämne att studera. Trots de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som Arbetsförmedlingen tillhandahåller tenderar ungdomars arbetslöshet enligt statistiken fortfarande vara ett samhällsproblem. 7

Var är det då det brister? Arbetar inte Arbetsförmedlingen tillräckligt mycket för att åtgärda detta samhällsproblem? Är de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna inte förankrade i arbetsmarknaden och fungerar dessa åtgärder inte som en sluss till arbetslivet som de bör göra? 1.1 Syfte och frågeställningar Vårt övergripande syftet är att undersöka vad de arbetslösa ungdomarna har för upplevelse av de arbetsmarknadspolitiska insatserna som erbjuds på Arbetsförmedlingen. En del av syftet är också att undersöka vilka dilemman som ungdomarna anser finns i samband med etableringsprocessen på arbetsmarknaden. Utifrån syftet har vi formulerat följande frågeställningar: Hur upplever ungdomarna de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som de deltar i på Arbetsförmedlingen vid ungdomsarbetslöshet? Hur ser arbetslösa ungdomar på sin etableringsprocess på arbetsmarknaden? Hur upplever dessa ungdomar arbetslösheten? 1.2 Disposition av examensarbete I kapitel två kommer tidigare forskning tas upp samt en kunskapsbakgrund till Arbetsförmedlingen och de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Kapitel tre belyser de teoretiska utgångspunkterna vi kommer att använda oss av för att analysera vårt empiriska material. Vidare kommer kapitel fyra att innehålla vår valda metod samt urval och hur vi har gått tillväga för att samla in vårt empiriska material. Kapitel fem kommer att beskriva vårt resultat med de sju arbetslösa ungdomarna där vi kommer att beskriva deras upplevelser kring arbetslöshet, deras tankar om etableringsprocessen samt vad de anser om de arbetsmarknadspolitiska insatserna som de medverkar i. Vidare följs kapitel sex av vår analys av resultatet och i kapitel sju framförs vår avslutande diskussion av undersökningen. 8

2. Tidigare forskning och kunskapsbakgrund I detta avsnitt kommer vi att presentera tidigare forskning inom arbetslöshet samt en kunskapsbakgrund om Arbetsförmedlingens verksamhet och deras arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar. 2.1 Etableringsvillkor på arbetsmarknaden Sohlman m.fl. (2007) har skrivit en rapport för statens offentliga utredningar med syfte att undersöka arbetsmarknadsutbildningar och arbetsmarknadspolitiska program samt de insatser som görs för arbetslösa ungdomar. Rapporten menar att ungdomar, lågutbildade och individer med annan härkomst har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. En förklaring som framkommer i rapporten är att arbetsgivare tvivlar på ungdomars egentliga kompetens då ungdomar inte anses ha varit i arbetslivet. Denna faktor innebär ett dilemma för ungdomar vid övergången från skola till arbetsliv. Vidare beskriver Sohlman m.fl.(2007) att ungdomar anses vara mindre effektiva på arbetsmarknaden än vuxna då de inte har lika god kunskap om arbetslivet, detta då erfarenhet skapar ett effektivare förhållningssätt vilket tar tid att bygga upp. Rapporten påvisar också att 25 % av ungdomarna i Sverige går ut gymnasiet utan ett fullbordat slutbetyg, detta är också ett inträdeshinder på arbetsmarknaden. Studien påvisar också att ungdomar med annan härkomst löper större risk att inte kunna etablera sig på arbetsmarknaden då de inte har slutbetyg jämfört med inrikesfödda ungdomar. Rapporten behandlar dock inte de bakomliggande orsakerna till varför ungdomar med annan härkomst har en ökad problematik när det gäller att etablera sig på arbetsmarknaden (SOU 2007:18). Denna aspekt beskrivs också i Olofssons och Zavisics rapport (2006) om att barn till invandrarföräldrar löper större risk att inte kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Olofsson och Zavisic (2006) gick ut i Arbetslivsinstitutets årsrapport att ungdomar är den grupp som är mest utsatt då det handlar om att stå utanför arbetsmarknaden och att arbetslösheten bland ungdomar påverkas efter konjunkturen. Författarna nämner också att dilemmat för ungdomar att få arbete beror till stor del på att ungdomar saknar arbetslivserfarenhet och nätverk på arbetsmarknaden. Rapporten klarlägger också att det 9

har blivit vanligare bland ungdomar att frivilligt välja att skjuta upp studier och arbete för att resa och ta ett sabbatsår efter studenten. Detta skapar en förlängd övergång från studier till arbete. En utav förklaringarna till obalansen på arbetsmarknaden menar Olofsson och Zavisic (2006) är att Sverige tenderar till att ha stora brister i vissa yrkesområden. Rapporten beskriver att tillgång och efterfrågan är i obalans då det råder större söktryck på de populärare utbildningarna och mindre där det egentligen hade behövts. Vidare kan man även se i rapporten att det råder ett underskott av elever på vissa gymnasieprogram såsom vård- och omsorgsprogrammet. Tendensen är också att elever söker gymnasieprogram där det redan finns ett överskott på arbetsmarknaden. Till följd av detta tvingas ungdomar söka arbeten utanför sin yrkeskategori, detta skapar en problematik att etablera sig på arbetsmarknaden då ungdomen inte har någon kompetens inom något annat område (Olofsson, Zavisic 2006). Fortsättningsvis beskriver även Hammarström (1996) att etableringsprocessen skiljer sig mellan könen hos ungdomarna. Kvinnorna har oftast i större utsträckning lyckats få ett arbete efter gymnasiet än män och har därför oftast bredare arbetslivserfarenheter än männen. Detta menar Hammarström beror på att många män deltar i värnplikt efter gymnasiet och skjuter då upp sin etableringsprocess på arbetsmarknaden. Detta är dock inte lika vanligt förekommande idag då värnplikten är frivillig. En annan faktor är också att det tycks finnas fler okvalificerade yrken för kvinnor. Kvinnorna tycks också delta i fler arbetsmarknadspolitiska insatser än männen. Stojanovic (1998) beskriver även att ett annat problem för ungdomars etableringsprocess på arbetsmarknaden. Dagen generation strävar efter större frihet än förut. Tidigare i Sverige var man mer traditionsenlig och att det viktigaste var då att få ett arbete för att kunna försörja sig. Dagens ungdom har större behov av att kunna välja ett arbete fritt och vill inte fastna i ett arbete som inte ger någon möjlighet till självförverkligande. Stojanovic (1998) beskriver att dagens generation ungdomar ser okvalificerade yrken som något tillfälligt och inte ett yrke som man bygger en framtid på. 2.2 Upplevelse av att stå utanför arbetsmarknaden Stojanovic (1998) beskriver i sin studie att ett arbete bidrar till att man får tillträde till andra arenor i samhället såsom bostadsmarknaden. Då ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige tenderar ungdomar att bo hos sina föräldrar. Studien pekar även på att ungdomar får i större utsträckning idag flytta tillbaka till sina föräldrar igen då alltfler ungdo- 10

mar bara har tillfälliga arbeten. Denna upplevelse kan skapa en känsla av maktlöshet hos ungdomen då individen inte själv kan påverka sin boendesituation i följd av de ekonomiska begränsningarna (Stojanovic, 1998). En känsla av isolering är något som också förekommer hos individerna då studien hävdar att efter en tid som arbetslös försöker individen minska sin passivitet genom att aktivera sig i hemmet med olika sysslor. Genom att gå hemma upplever individen sig anonym och isolerad. Vidare beskriver Stojanovic (1998) att undersökningen har resulterat i att arbetslösa invandrarungdomar känner sig stigmatiserade i samhället. Invandrarungdomarna berättar att det finns en stereotyp bild i samhället av att denna grupp är lata och att de oftast utnyttjar samhällets bidragssystem. De menar även på att deras utseende och annorlunda kultur bidrar till en känsla av stigmatisering. Några av informanterna i studien har även funderat på att byta sitt namn till ett mer försvenskat namn för att kunna lättare etablera sig på arbetsmarknaden. Trots lagen i Sverige mot etnisk diskriminering menar de utländska ungdomarna att det försiggår en smygdiskriminering på arbetsmarknaden då denna grupp upplever att det är svårare att ta sig till en arbetsintervju och konkurrera om arbete med svenska ungdomar. Hammarström (1996) beskriver också att arbetslöshet påverkar ungdomen till upplevelse av psykisk ohälsa. De intervjuer som Hammarström(1996) gjorde med ungdomar i samband med undersökningen visar på att ungdomarna upplevde att deras självförtroende bröts ner ju längre tiden gick som arbetslös. I intervjuer framgick det även att de arbetslösa ungdomarna upplevde till en början att de kunde aktivera sig på annat sätt i sin vardag men efter en tid kände de sig alltmer deprimerade och passivitet ökade(hammarström, 1996). 2.3 Arbetsförmedling och arbetsmarknadspolitiska insatser Olofsson och Wadensjö (2009) skildrar att antalet personer som har fått jobb och avslutat sitt medverkande på arbetsförmedlingen har sedan år 2000 varierat mellan 500,000 och 600,000 individer. Denna statistik innebär att cirka 8 % av de inskrivna på arbetsförmedlingen har lyckats få ett arbete. Olofsson och Wadensjö (2009) beskriver att arbetsmarknadspolitiska insatser omfattar en viktig del av att skapa en aktiv arbetsmarknadspolitik i Sverige. Dessa insatser har i syfte att få arbetslösa individer att förbättra sina kvalifikationer och på så vis öka chansen till arbete. Arbetsmarknadspolitiska insatser har dock förändrats över tid beroende på den politiska 11

styrningen, dagens arbetsmarknadspolitik lägger större vikt vid enskild handledning och mer individfokuserad utveckling än tidigare då det mer syftade till en långvarig kompetensutveckling. Olofsson och Wadensjö (2009) beskriver också att de individuella handlingsplanerna bygger till stor del på förebyggande åtgärder för de mest utsatta individerna. Detta innebär att till exempel ungdomar och funktionshindrade kan delta i dessa insatser för att stärka sin konkurrenskraftighet på arbetsmarknaden. Dessa insatser ska även ha i syfte att minska socialt utanförskap. För varje år ökar antalet deltagare i dessa insatser på Arbetsförmedlingen. På Arbetsförmedlingens (Är du under 25 år? 2012) hemsida kan man få kunskap om att de individer som är arbetslösa i åldern 18-25 kan få hjälp med olika typer av insatser. Nystartsjobb är en av de insatser som Arbetsförmedlingen tillhandahåller, med nystartsjobb innebär att arbetsgivare som både arbetar inom den privata och offentliga sektorn kan få kompensation för att de anställer en individ. Det är Arbetsförmedlingen som beslutar om den arbetssökande får rätt till nystartsjobb men behöver inte ha varit den som tillhandahållit arbetet. Nystartsjobb finns för de ungdomar som har fyllt 20 år och har varit arbetslös i minst 6 månader. Denna typ av arbete får enbart pågå under ett år. Nystartsjobb är inte enbart för ungdomar utan för alla som uppfyller kraven som Arbetsförmedlingen kräver (Det här är nystartsjobb, 2012). För arbetslösa ungdomar i åldern 16-25 finns även jobbgarantin, för att få delta i denna insats måste man varit arbetslös i minst 4 månader och aktivt söka arbete på Arbetsförmedlingen. I jobbgarantin får man hjälp till att söka arbete, möjlighet till att träffa en jobbcoach och studie- och yrkesvägledare. Efter dessa åtgärder ska praktik tillämpas och även annan kompetensutveckling. Samtidigt som man är på praktik ska individen söka arbete som sedan ska redovisas för Arbetsförmedlingen. Praktik får endast pågå i tre månader, om arbetsgivaren inte vill anställa personen som gjort praktik får den arbetslöse inte ha praktik på samma arbetsplats igen. Man får ta del av jobbgarantin till dess att man fått en anställning, startar en utbildning eller har varit med i jobbgarantin i 1 år och 3 månader (Jobbgaranti för ungdomar, 2012). Om man saknar slutbetyg från gymnasiet eller inte har ett fullständigt betyg från grundskolan kan man under tre månader ingå i folkhögskolesatsningen. Genom att ta del av denna insats ökar man sina möjligheter till utbildning (Från IG till studiemotiverad Våga prova folkhögskola, 2012). Vid Arbetsförmedlingen ges även chans till arbetsmarknadsutbildningar vilket innebär att man får gå en utbildning som i 12

största mån ska leda till arbete, dock är Arbetsförmedlingen restriktiva med denna insats. Arbetsmarknadsutbildningen måste vara yrkesinriktad då arbetsmarknaden ändrar sig i snabb takt. Arbetsmarknadsutbildningen ska endast pågå under 6 månader, tiden för utbildningen kan förlängas om det behövs, på så vis för att man ska klara de målen man behöver, samt att få en godkänd utbildning. Arbetsmarknadsutbildningen riktar sig till de ungdomar som fyllt 25 år (Arbetsmarknadsutbildning, 2011). En annan insats som arbetsförmedlingen tillhandahåller är ett stöd för näringsverksamhet detta innebär att då man har fyllt 25 år får individen lov att starta eget företag och genom Arbetsförmedlingen få bidrag för detta. Arbetsförmedlingen tillhandahåller även kunskaper för hur man som ny företagare ska gå tillväga. Detta är en möjlighet för individer som är arbetslösa och har en affärsidé men detta stöd erbjuds även för individer som bor i de kommuner där arbetsförmedlingen bedriver denna insats (Stöd vid start av näringsverksamhet, 2010). 2.4 Sammanfattning av tidigare forskning och kunskapsbakgrund Vårt avsnitt om den tidigare forskningen belyser ungdomar och individer med annan härkomst, samt lågutbildades svårigheter till att etablera sig på arbetsmarknaden. En förklaring till detta kan vara att arbetsgivare tvivlar på ungdomars kompetens på grund av brist på arbetslivserfarenhet men också att ungdomar har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden då de inte alltid har fullständigt slutbetyg från gymnasiet. Vidare belyser den tidigare forskningen fler orsaker till ungdomsarbetslöshet. Detta kan vara att ungdomar skjuter upp arbetslivet för att resa eller för att studera. Forskningen beskriver även att kvinnor har lättare att få arbete efter gymnasiet än män då männen skjuter upp arbete på grund av värnplikt, vilket resulterar i att kvinnor får mer arbetslivserfarenhet. Den tidigare forskningen visar även att ungdomar ser okvalificerade arbeten som något tillfälligt och inte något som man ska livnära sig på. Eftersom arbetslösheten är hög minskar chansen för ungdomen att skapa sig ett självständigt liv. Tillfälliga arbeten skapar inte någon trygghet och ungdomen måste bo hemma hos sina föräldrar. Vidare visar forskningen att ungdomar som är arbetslösa över en tid blir isolerade och introverta. Arbetslöshet bidrar till psykisk ohälsa hos ungdomar. Ungdomar med annan härkomst belyses även i den tidigare forskningen, dessa ungdomar menar på att arbetslöshet gör att de känner sig stigmatiserade i samhället. De 13

arbetsmarknadspolitiska insatserna som Arbetsförmedlingen tillhandahåller för ungdomar i åldern 18-25 år är nystartsjobb, jobbgarantin, chans till att studera vid folkhögskola, arbetsmarknadsutbildningar samt stöd till att starta eget företag. Den tidigare forskningen ger stöd till vår studie då den belyser ungdomsarbetslöshet och ger förklaring till problematiken till att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta ger oss en bra grund till att vidga våra perspektiv men även till att kunna analysera och diskutera varför etableringsprocessen är problematisk. 14

3. Teori I detta kapitel komma vi att lyfta fram de teorier som kommer att användas för att analysera vårt resultat av studien. Vi kommer att använda oss utav Careershipteorin som har utvecklats av Hodkinson och Sparkes (1997) samt en teori om livskvalitet av Brülde (2003). Vi kommer även att använda oss utav Bourdieus (1992) begrepp om fält, habitus och olika sorters kapital. 3.1 Habitus, fält och Kapital Pierre Bourdieu beskriver tre olika begrepp för att förstå att individer har olika förutsättningar beroende på social bakgrund och tillhörighet. Bourdieu (1992) beskriver att individer har olika handlingsmönster som är inlärda. Detta begrepp kallas för habitus. Genom sin habitus tolkar och förstår individen sin omvärld och individer ser på detta på olika sätt. Habitus kan också ses ur ett förkroppsligat perspektiv där individen rör sig, går och beter sig på ett visst sätt efter de sociala erfarenheter som individen upplevt. Habitus kan även förändras över tid beroende på vilka sociala grupper som individen befinner sig i. Genom sin habitus uppfattar man omvärlden på olika sätt. Detta begrepp benämner Bourdieu (1992) som individens handlingshorisont. Det andra begreppet som Bourdieu (1992) beskriver är fält, detta begrepp kan beskrivas som olika spelplaner i samhället där det finns olika regler och sociala bestämmelser. I de olika fälten finns olika grupper av människor och för att kunna delta i fältet måste gemensamma intressen finnas. Inom ett fält kan det även uppstå konkurrens då nykomlingar inom fältet vill slå ut de som har etablerat sig i fältet. Ett exempel på fält kan vara politiker, då råder det olika åsikter om vad som är politik och vilka politiska frågor som anses vara aktuella. För att få delta i fältet krävs även att individen har det kapital som anses accepterat inom fältets ram. Vidare beskriver Bourdieu (1992) det sista begreppet, kapital. Med ekonomiskt kapital menas att vi människor har olika resurser av pengar, och då har olika förutsättningar i samhället. Socialt kapital innebär enligt Bourdieu grupptillhörigheter, vår sociala tillhörighet sedan uppväxten samt det nätverk som vi har tillgång till. En annan form av kapital är det symboliska kapitalet. Detta kapital är en dold resurs såsom utbildning samt 15

yrkestitlar. Symboliskt kapital kan också vara att man vet hur man uppför sig i fina sammanhang och har erfarenheter från finkulturen såsom konst och litteratur. Kulturellt kapital är det som värderas högst i samhället då det krävs att man har rätt social tillhörighet och familjebakgrund. Det kulturella kapitalet kräver lång erfarenhet för att kunna inneha dessa färdigheter. Dessa färdigheter kan ses ur ett förkroppsligande perspektiv av att man beter sig på olika sätt i samhället beroende på vad man har för familjebakgrund och uppfostran (Bourdieu, 1992). I vårt arbete kommer vi att använda oss av dessa begrepp, habitus, fält och kapital för att analysera förstå ungdomarnas olika villkor på arbetsmarknaden. 3.2 Karriärvalsteorin Careership Hodkinson och Sparkes (1997) teori grundar sig i ett sociologiskt synsätt och är en karriärvalsteori som handlar om ungdomars beslut - och val i samband med sin karriär. I denna teori används även Pierre Bourdieus begrepp Habitus, fält och kapital. Careershipteorin beskriver att när ungdomar resonerar sig fram till ett val påverkas dessa val av rationellt och pragmatiskt tänkande. Valen styrs även av känslor. För att bana vägen mot ett arbete resoneras ett val fram av ungdomen genom råd från familj och vänner, eller någon annan individ som påverkar ungdomens val. Även erfarenheter som individen tidigare varit med om samt tillfälligheter är två faktorer som också påverkar individen i sitt beslutsfattande. Vidare beskriver teorin att ungdomar fattar beslut genom sin handlingshorisont, individens handlingshorisont kan skiljas åt och är väldigt subjektiv för vilka val som är accepterade eller inte. Individens handlingshorisont grundar sig i dennes habitus. För att förstå olika val som ungdomar fattar benämner även Hodkinson och Sparkes (1997) faktorer som påverkar de olika valen. Kön, etnicitet och social bakgrund. De beskriver även att de olika kapitalen som Bourdieu använder sig utav påverkar ungdomarnas val genom att dessa skapar varierande utgångspunkter mellan individerna. Författarna beskriver att när ungdomen tagit sig från skola till arbete uppstår olika maktrelationer inom det nya fältet som ungdomen befinner sig i. Ungdomen kan ha haft i avsikt att skaffa ett arbete medan arbetsgivare är mer resultatinriktade. Skilda avsikter uppstår då mellan ungdomen och arbetsgivaren där ungdomen kan komma att befinna sig i ett underläge som nykomling inom detta fält. I denna situation kan människan uppleva att hon är underordnad och känna skam för att inte ha det habitus som anses 16

accepterat inom fältet. Dennes habitus kan dock förändras över tid när individen etablerat sig i den nya miljön. Hodkinson och Sparkes (1997) teori om karriärval menar på att ungdomar har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden då de saknar det kapital som behövs för att etablera sig i arbetslivet. Vidare beskriver Hodkinson och Sparkes (1997) att en del av en individs habitus kallas för schemata. Schematan används för att urskilja information, detta innebär att en individs handlingshorisont kan antingen vidga en persons perspektiv eller reducera möjligheter till ett val. Vändpunkter är ett begrepp som används i teorin. Det finns olika typer av vändpunkter beroende på när i livet ett val ska göras. När det gäller yrkes/arbetsrelaterade val kallas vändpunkterna för självinitierade. Teorin menar på att ungdomar gör sina val i vändpunkter i livet men att de formas av det som har hänt tidigare och efter vändpunkterna. Denna teori kommer vi att använda oss av för att kunna få en djupare förståelse av våra genomförda intervjuer. 3.3 Den objektivistiska pluralismen Brülde (2003) har doktorerat inom praktisk filosofi och beskriver olika teorier om livskvalitet. Författaren beskriver teorin om den objektivistiska pluralismen, denna teori beskriver ett synsätt för att få en god livskvalitet. För att uppnå ett betydelsefullt liv anser den objektivistiska pluralismen att individen bör ha ett kreativt och meningsfullt arbete samt att individen även bör värdesätta arbetet. Självförverkligande och utveckling är av vikt för att uppnå livskvalitet enligt den objektivistiska pluralismen. Vidare bör även andra faktorer såsom relationer till andra människor, att man har en god insikt i sig själv och sin självbild vara central. Desto högre grad av dessa faktorer en individ har desto bättre livskvalitet är möjlig hos individen. Dessa påståenden grundar sig i en uppfattning om människans natur. Människan anses vara produktiv och mår bäst vid en aktiv tillvaro. För att uppnå ett välbefinnande krävs ett arbete som nämndes ovan. Pluralister nämner också att människan bör sträva efter att utveckla sin potential och att sträva efter att förverkliga sig själv. Brülde (2003) skildrar i boken att teorier om livskvalitet bör lämna möjlighet till egen eftertanke då det kan vara svårt att mäta välbefinnandet efter endast teorier, då man måste ta hänsyn till varje individs ståndpunkt av vad välbefinnande anses vara. Denna teori kan även kombineras med andra teorier om livskvalitet och bör alltså inte tolkas som ett facit utan snarare som ett komplement. 17

3.4 Sammanfattning teori Pierre Bourdieu (1992) använder sig av tre begrepp för att förklara sin teori, dessa är habitus, fält och kapital. Bourdieu menar att de handlingsmönster en individ har är inlärd och kallas för habitus. Genom en individs habitus tolkas omvärlden på olika sätt. Habitus kan förändras beroende på vilka sociala grupper vi tillhör. Med fält menar Bourdieu (1992) en individs olika spelplaner i samhället. Inom de olika fälten kan konkurrens uppstå, detta infinner sig när det kommer nya människor in i fältet som vill etablera sig. Det finns många typer av kapital, detta är det tredje begreppet som Bourdieu använder sig utav. Det kan vara det ekonomiska kapitalet, det sociala, symboliska och slutligen det kulturella kapitalet. Karriärvalsteorin Careership (1997) utgår ifrån Pierre Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital. Teorin belyser ungdomars val i samband med karriärbeslut. Den sista teorin som vi valt att belysa är en teori som handlar om livskvalitet, den objektivistiska pluralismen. Denna teori belyser vikten av att ha ett tillfredställande arbete för att skapa ett betydelsefullt liv. Vidare beskriver Brülde (2003) att man bör arbeta mot att självförverkliga sig själv och uppnå de potentialer som man är skapt för. För att finna en god livskvalité bör man ha god självkännedom och insikt i sig själv. De centrala begreppen vi kommer att använda oss utav för att analysera vårt empiriska material är Habitus, fält, kapital, vändpunkter samt livskvalité. Vi använder begreppen livskvalité och vändpunkter när vi analyserar ungdomars upplevelse av att vara arbetslös. Habitus, fält och kapital användas för att se hur de arbetslösa ungdomarna ser på sin etableringsprocess på arbetsmarknaden samt att förstå hur arbetslösa ungdomar ser på de arbetsmarknadspolitiska insatserna som Arbetsförmedlingen erbjuder. 18

4. Metod I detta avsnitt kommer vi att presentera hur vi har gått tillväga för att genomföra vår studie. Vi kommer att beskriva vår valda metod och beskriva hur vi gjort vårt urval. Detta avsnitt presenterar även hur vi samlat in vårt empiriska material samt hur vi kommer att analyser materialet. Vidare presenteras även de forskningsetiska principerna som vår studie har följt. 4.1 Metodval Syftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelser av arbetslöshet och hur de ser på de arbetsmarknadspolitiska insatser som Arbetsförmedlingen erbjuder samt hur de ser på etableringsprocessen på arbetsmarknaden. Larsen (2009) menar på att man måste välja metod för arbetet efter vad syftet med studien är. Metoden som vi har använt oss av för att uppnå vårt syfte är den kvalitativa metoden. Larsen menar också i sin bok Metod helt enkelt (2009) att en fördel med kvalitativ metod är att man som forskare kan ställa följdfrågor om man vill få en fördjupad kunskap i samband med intervjun. Detta såg vi som en fördel, då vi med vår valda metod har kunnat korrigerar frågorna under intervjun om missuppfattningar uppstod. För att samla ihop vårt empiriska material har vi använt oss utav två olika metoder. Larsen (2009) kallar den ena metoden för kvoturval då man först bestämmer sig för vilket urval man vill ha av informanter såsom ålder och kön. Detta har vi gjort först genom att ställa frågor till besökarna på Arbetsförmedlingen, för att ta reda på ålder och hur länge de har varit arbetslösa. Därefter kommer vi att använda oss av slumpmässigt urval som Larsen (2009) beskriver är ett urval då man endast plockar ut de informanter man stöter på vid intervjutillfället. Detta gjorde vi i en direktservice på Arbetsförmedlingen i Malmö Stad. När urvalet var genomfört intervjuade vi ungdomar tills vi upplevde en mättnadskänsla på den Arbetsförmedling vi besökte tills vi inte fick fram någon ny information som berörde vår studie. Mättnadskänslan upplevde vi trädde i kraft efter sju intervjuer. Under våra intervjuer följde vi en så kallad ostrukturerad intervjuform som Larsen 19

(2009) beskriver som en intervjumetod där man har en intervjuguide med frågor men samtidigt låter informanterna prata fritt om de ämnen som tas upp i intervjuerna. Före intervjuerna besökte vi Arbetsförmedlingen för att få information om deras verksamhet. Genom denna information fick vi en fördjupad förförståelse om deras arbetsmarknadspolitiska insatser som finns för ungdomar. Vi anser att ha kunskap om de olika arbetsmarknadspolitiska insatserna var av stor vikt innan vi utförde våra intervjuer. 4.2 Urval För att samla in vårt empiriska material har kvalitativa intervjuer gjorts med arbetslösa ungdomar på arbetsförmedlingen. Då vårt syfte är att undersöka arbetslösa ungdomar valde vi att avgränsa oss till informanter som var i åldern 18-25 år. Då vi ville att informanterna skulle ha en god kännedom och deltagit i olika arbetsmarknadspolitiska insatser valde vi att göra anspråk på att informanterna bör ha varit arbetslösa i minst sex månader. Vi tog dock ingen hänsyn till genus eller etniska perspektiv utan urvalet skedde genom en slumpmässig metod vilket innebar att vi intervjuade de besökare som kom in på Arbetsförmedlingen den dagen vi skulle utföra våra intervjuer. Vi är medvetna om att det finns tre Arbetsförmedlingar i Malmö Stad men av hänsyn till studiens tidsram avgränsade vi oss till att utföra vår undersökning på en utav dessa Arbetsförmedlingar. Arbetsförmedlingen hade i september 3710 inskriva arbetslösa ungdomar. Detta bör finnas i åtanke när man läser vår resultatdel eftersom det inte funnits möjlighet till att intervjua alla inskrivna, men samtidigt upplevde vi förvånansvärt fort en mättnads känsla efter sju intervjuer då respektive ungdom deltagit i liknande insatser eftersom de tillhörde samma åldersgrupp. 4.3 Datainsamling Larsen (2009) beskriver att det finns positiva faktorer med gruppintervjuer såsom att individer kan komplettera varandra då det finns kollektiva åsikter i gruppen. Larsen menar också på att det finns vissa nackdelar med denna typ av intervju då alla inte vågar vara ärliga i andras närvaro. Den sistnämnda aspekten har vi tagit hänsyn till när vi gjort våra intervjuer. Samtidigt som informanterna tillhör samma grupp då alla är arbetslösa tyckte vi ändå det var bättre med enskilda intervjuer, då arbetslöshet kan vara ett 20

känslosamt ämne att diskutera för varje enskild individ. I de enskilda samtalen använde vi oss utav ostrukturerade intervjuer med en intervjuguide till hjälp. Larsen (2009) skildrar denna intervjumetod som en metod där informanten ska ha utrymme för att prata fritt. Intervjuguiden ska enbart ses som ett stöd för att få med de frågeställningar som ska undersökas. Detta påstående arbetade vi efter. Vi använde oss utav en diktafon för att spela in intervjuerna och för att kunna transkribera materialet, för att sedan analysera detta. Detta gav oss möjlighet till att få en djupare förståelse för vad informanterna sagt och även kunna hitta detaljer i samtalen. Att ha en hög validitet vid undersökningen innebär att det som kommit fram av resultatdelen bör vara relevant och gångbart. Det finns dock större svårigheter att ha en hög validitet i samband med kvalitativa metoder eftersom dessa metoder grundar sig i att tolka vad informanten har sagt och detta kan uppfattas olika av individer beroende på vem som utför forskningen. På grund utav denna aspekt är det viktigt att vara noggrann vid behandlandet av informationen för att få det empiriska materialet så pålitligt som möjligt (Larsen, 2009). Genom transkriberingen av det insamlade materialet upplever vi att vi har kunnat säkerställa så hög validitet som är genomförbar. Vår intervjuguide är kopplad till undersökningens syfte och frågeställning. Dessa frågor i vår intervjuguide diskuterades fram efter att ha läst källor som berör ungdomsarbetslöshet. Hammarström (1996) menar på att ungdomsarbetslöshet är ett stort problem i samhället eftersom det bidrar till ohälsa bland ungdomar. Hon menar även på att Arbetsförmedlingens politiska insatser dock är något som ungdomar upplever som positiva effekter på deras välbefinnande. Denna utgångspunkt tyckte vi var intressant och ville därför undersöka om dessa påståenden stämmer överens med hur ungdomarna upplever sin arbetslöshet. Därför har vi kommit fram till följande frågor i intervjuguiden som berör etableringsprocessen, bemötandet på arbetsförmedlingen, dilemman vid arbetslöshet samt deras syn på effekten av deltagande i arbetsmarknadspolitiska insatser. 4.4 Analysmetod För att kunna tyda och hitta samband mellan våra kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att innehållsanalys känns mest relevant för vår studie. Larsen (2009) beskriver innehållsanalysen som den mest brukbara metoden för att finna mönster i intervjumate- 21

rialet. Vi kommer att bearbeta informationen genom olika teman för att reflektera över skillnader och likheter av vad ungdomarna upplever kring ungdomsarbetslöshet. Vi kommer även att koppla an till tidigare forskning för att få en fördjupad förståelse av intervjuresultatet. 4.5 Etiska överväganden De forskningsetiska principerna som Vetenskapsrådet lagt fram på sin hemsida är följande: Informationskravet Samtyckekravet Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet Dessa principer har vi under examensarbetets gång tagit hänsyn till genom att informera våra informanter om vad studies syfte är samt att de som medverkar gör detta frivilligt och kan avbryta sin medverkan när de vill. Vi gav även informanterna möjlighet att avböja inspelning av samtalen. Vid intervjutillfällena informerade vi informanterna om att undersökningen är anonym då de inte behövde uppge sitt namn utan åldern var mer relevant för studien. Nyttjandekravet har också uppfyllts då vårt empiriska material endast används i syfte till vårt examensarbete (Vetenskapsrådet). 22

5. Resultat I detta avsnitt kommer vårt resultat av intervjuerna med de sju arbetslösa ungdomarna att presenteras (För intervjufrågor, se bilaga). Vi kommer att använda oss utav fingerade namn i resultatet. Våra informanter kommer att presenteras enskilt i varje del av resultatet. Vi har tematiserat vår resultatdel i tre delar, bakgrund och upplevelse av arbetslöshet, etableringsprocessen på arbetsmarknaden samt arbetsmarknadspolitiska insatser. Dessa teman har tagit form från vår intervjubilaga. 5.1 Bakgrund och upplevelse av arbetslöshet Suhad är 20 år och har varit arbetslös sedan juni 2011 och har varit inskriven på Arbetsförmedlingen sedan dess. Suhad kommer direkt från gymnasiet där hon har gått samhällsprogrammet. Hon har aldrig haft ett arbete men upplever att hon hellre vill arbeta än att studera vidare. Suhad berättar att hennes liv påverkas mycket av att vara arbetslös då hon känner att hon saknar ett liv med struktur och rutiner. Hon hade gärna flyttat hemifrån men bor hos sin mamma tillsammans med sin yngre syster pågrund utav sin begränsade ekonomi. Vidare beskriver Suhad att hennes självförtroende har minskat ju längre tid som hon har varit arbetslös. I början då hon var arbetslös kände hon en självsäkerhet i att söka arbete men nu känner hon sig nervös om ett arbete hon har sökt skulle leda till en personlig intervju. Martin är 24 år och har varit inskriven på Arbetsförmedlingen i två olika omgångar. Han har aldrig haft en tillsvidareanställning utan har haft kortare vikariat sedan gymnasietiden. Han har framförallt arbetat i störst utsträckning med lagerarbete på olika företag. Dessa arbeten känner han inte är tillfredställande men sett det som en tillfällig försörjning. Martin bor tillsammans med sin sambo och känner att han klarar av ekonomin med hjälp av sin flickvän. Han berättar att han känner skuld inför henne då det känns som ett misslyckande för honom att inte få ett heltidsarbete och kunna försörja sig. Martin upplever att vänner och familj inte hade så mycket åsikter om att han saknade arbete efter studenten, men ju äldre han blir desto större krav från omgivningen på att komma in i vuxenlivet. Han upplever också att självkänslan försämras när han ännu en gång fick skriva in sig på Arbetsförmedlingen. 23

Miguel är 22 år och har varit arbetslös sedan januari, han studerade hälsa och idrott på gymnasiet. Han har arbetat på en nattklubb som bartender men då nattklubben gick i konkurs blev han arbetslös. Miguel berättar att han inte påverkas speciellt mycket av arbetslösheten då de flesta av hans kompisar också är arbetslösa, dock känner han av den ekonomiska begränsningen och en olustighet av att inte vara sysselsatt om dagarna. Miguel känner press över att inte ha studerat vidare och tycker detta är större skam än att vara arbetslös. Han berättar att hans storasyster studerade vidare direkt efter gymnasiet och hans uppväxt har präglats av karriärlystna föräldrar. Rosanna är 24 år och har tidigare gått omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. Hon har varit arbetslös sedan dess men har varit mammaledig. Rosanna skrev in sig på Arbetsförmedling för 8 månader sen då hon känner att hon vill börjar arbeta för att kunna försörja sina tre barn. Rosanna är av utländsk bakgrund och beskriver att i hennes hemland är det vanligt att få barn tidigt och att detta kommer i första hand. Det är inte förrän nu hon har börjat känna press från samhället att börja arbeta. Emma har varit inskriven på Arbetsförmedlingen sedan december 2011 i olika perioder inom denna tidsgräns. Emma är 22 år gammal och berättar att hon hoppade av gymnasiet i årskurs två då hon var mycket skoltrött och fick timanställning inom äldreomsorgen trots att hon inte var klar med utbildningen. Emma gick omvårdnadsprogrammet men har inte ett fullständigt gymnasiebetyg. Emma beskriver att hon var glad över sitt arbete men har på senare tiden märkt stor problematik av att inte ha en fullständig utbildning till undersköterska. I den kommunen hon bor i har arbetsgivaren som krav på att ha en fullständig utbildning för att kunna få en fast anställning. Detta väcker oro hos Emma eftersom hon känner en osäkerhet av att vara arbetslös i olika perioder mellan sina vikariat. Emmas berättar att hennes vänner har fasta tjänster och hon känner sig sämre än de eftersom hon varken har utbildning eller något arbete. Angelica är 22 år gammal och har studerat naturvetenskapliga programmet men har varit arbetslös sedan april 2012. Angelica har läst två fristående kurser på högskola då hon inte kom in på läkarprogrammet då hon sökte in första gången. Hon vill inte studera fler kurser förrän hon kommer in på läkarprogrammet då hon inte vill använda sitt studiemedel i onödan. På grund utav detta har Angelica varit arbetslös i sex månader. Hon berättar att hon avskyr detta faktum och känner inget välbefinnande i väntan på att komma in på utbildningen. 24

Peter är 25 år och har varit arbetslös i ett år. Han har tidigare arbetat inom industriverksamheter men valde att resa med vänner en längre tid. Han upplever att arbetslösheten är påtagligt påfrestande och mår inte alls bra av att vara arbetslös. Han vill dock inte gå tillbaka till industriverksamheten då detta inte var motiverande för honom. Han vill ha ett arbete som stämmer överens med sina intressen. Han känner att han vill arbeta med människor och har funderat på sjuksköterska och polisyrket. Han anser att han blir bemött på ett annorlunda sätt av omgivningen när han berättar att han är arbetslös. Han anser att svenskar identifierar sig med sitt yrke. Detta har lett till att han känner sig deprimerad och tycker att dagarna är långa som arbetslös. 5.2 Etableringsprocessen på arbetsmarknaden Suhad anser att det är svårt för ungdomar att ta plats på arbetsmarknaden, hon upplever också att det är svårare med en invandrarbakgrund och berättar att även hennes mor varit arbetslös när Suhad och hennes syster var mindre. Rosanna beskriver även hon om svårigheterna kring att etablera sig på arbetsmarknaden och anser att hennes unga ålder och utländska bakgrund inte alltid är vad arbetsgivaren söker. Att vara ung och invandrare är inte alltid lätt. Utan arbetslivserfarenhet och att ha ett utländskt efternamn är ingen bra kombination för att söka arbete (Rosanna). Informanterna belyser svårigheterna kring att vara ung och arbetslös, de anser att det är svårare att få ett arbete om man inte har arbetslivserfarenhet. Suhad menar att eftersom hon aldrig har arbetat så har hon ännu svårare att få ett arbete då hon inte har någon arbetslivserfarenhet. Emma anser att det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden då hennes största bekymmer är att hon saknar slutbetyg från omvårdnadsprogrammet. Emma beskriver att hon inte har tillräcklig kunskap enligt arbetsgivarna för att kunna få ett fast arbete. Vidare belyser Emma precis som de tidigare informanterna att dilemmat att få ett arbete som ungdom är avsaknaden av arbetslivserfarenhet. Peters tankar om etablering på arbetsmarknaden är att alla konkurrerar med alla. Han tror att arbetsgivare idag ställer större krav på bekräftade kunskaper hos de arbetssökande och att man som ungdom inte har en stor chans till arbete utan meriter och utbildning. Han tycker dock det är ledsamt att etableringsprocessen för ungdomar ska vara så svår eftersom många ungdomar idag vill ha ett okvalificerat yrke en tid innan fortsatta studier. Miguel menar också att det är lättare att få ett arbete om man har arbetslivserfarenhet och att om man 25

inte har det så hamnar man längst ned i kedjan och har svårare att ta sig upp och få ett arbete. Alla konkurrerar med alla på arbetsmarknaden, gammal som ung (Peter). Suhad berättar att hon gick det samhällsvetenskapliga programmet och att det är svårt för henne att söka jobb på den utbildningen. Hon berättar också att hon önskade att hon hade läst ett yrkesförberedande program istället då hon inte har i avsikt att studera vidare. Trots att Rosanna har gått omvårdnadsprogrammet på gymnasiet anser hon att det är svårt att ta sig in på arbetsmarknaden Hon är medveten om att i äldreomsorgen är det lättare att få sysselsättning men känner inte att hon vill vårda äldre människor. Trots att hon känner motstånd för att arbete i äldreomsorgen börjar hon uppleva desperation i att inte ha ett arbete med tanke på hennes barn hon behöver försörja. Vidare beskriver Rosanna att det hade varit givande att arbeta som personlig assistent men ofta när man söker dessa typer av arbeten ska personkemin och bakgrund stämma överens med vårdtagaren. Angelica berättar att det är bra att läsa naturvetenskapliga programmet om man har som syfte att studera vidare men att det är svårt att få ett arbete efter detta gymnasieprogram, då det inte är ett yrkesförberedande program. Hon beskriver även att hennes etableringsprocess på arbetsmarknaden förskjuts i samband med hennes ansökningar till läkarprogrammet. Miguel beskriver att hans tankar skiljer sig ifrån sina föräldrars då de anser att etableringsprocessen hade varit enklare om han hade haft en högre utbildning. Miguel menar att han har många vänner som har fått arbete trots att de inte har någon vidareutbildning. Han upplever att etableringsprocessen idag bygger mycket på det privata nätverket. Hans tidigare arbete har han fått genom sina kontakter. Att plugga ett studieförberedande program på gymnasiet är ju bra om man vill studera vidare men om man vill jobba direkt efter gymnasiet så får man det jättesvårt (Angelica). Att komma in på arbetsmarknaden är inga problem enligt Martin, han anser att den största svårigheten är att få en fast anställning och ett arbete som han trivs med. På de arbetsplatser där han har varit timanställd berättar han att många vuxna har varit anställda där i många år och har fasta tjänster. Detta innebär att det är svårt för ungdomarna att ta plats i de okvalificerade yrkena. Emma tycker det varit enkelt att etablera sig på arbetsmarknaden med timanställningar i vården då hon redan hade kontakter i denna bransch efter sin praktikperiod. Det är inte förrän nu som Emma beskriver problematiken i att sakna utbildning. Hon önskar att hon hade kunskap om arbetslivet och vad som krävs innan hon bestämde sig för att sluta studera på gymnasiet. Emma känner sig ång- 26

erfylld över detta. Då Emma fick besked på att inte kunna få en fast anställning i vården utan utbildning, insåg hon att hon inte hade någon arbetslivserfarenhet från någon tidigare bransch och har då svårt att konkurrera om dessa tjänster då hon aldrig har blivit kallad till någon arbetsintervju inom andra yrkesområden. Angelica berättar att hon känner motvillighet till att söka okvalificerade arbeten eftersom hon redan har en önskan och strävan efter ett mål att nå. Angelica har dock sökt några arbeten inom administration utan resultat efter anställningsintervjuerna. Hon har varit på två intervjuer hos arbetsgivare inom denna bransch. Peter tror också att arbetsgivare är medvetna om dagens generation av ungdomar om hur de inte vill fastna i ett arbete. Kanske är detta en faktor till att arbetsgivare hellre anställer en vuxen individ som kan tänka sig att etablera sig i verksamheten över en längre tid. För oss ungdomar som lever i dagens samhälle har vi lätt för att få timanställningar, men för att kunna få ett fast arbete krävs så mycket mer av oss. Men hur ska vi kunna få ett fast arbete om vi inte får chansen att få erfarenhet under en längre tid? (Peter) 5.3 Arbetsmarknadspolitiska insatser Suhad berättar att hon har varit i med i Arbetsförmedlingens nystartsjobb. Detta innebär att hon har varit anställd hos en arbetsgivare och att arbetsgivaren har fått kompensation från arbetsförmedlingen så att hon kunnat vara där. Hon tycker inte att detta medfört någon positiv effekt till att få en etablerad plats i arbetslivet, då hon inte har kunnat få en fast tjänst inom företaget. Hon är numera med i jobbgarantin och är ute på praktik. Suhad beskriver ändå en positiv upplevelse av åtgärderna eftersom dessa håller henne sysselsatt. Samtidigt finns en ständig oro för att inte finna ett arbete. Suhad berättar att praktiken som hon befinner sig på inte stämmer överens med hennes intressen och därför har hon inte presterat som hon borde. Hon beskriver även att Arbetsförmedlingen i första hand gör sitt bästa för att finna en praktikplats som stämmer överens med individens önskemål, dock är det inte alltid de kan ta hänsyn till allas önskningar. Suhad tror att om hon hade fått en mer tillfredställande praktikplats hade hon visat framfötterna betydligt mer. Martin anser att Arbetsförmedlingens verksamhet inte bedrivs som den bör göra. Han tycker att Arbetsförmedlingen i större utsträckning ska kunna hjälpa till med att 27