4 FÖRVARING Läkemedel skall förvaras enligt tillverkarens anvisningar i ett särskilt förråd, som är anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning. Läkemedlen skall vara oåtkomliga för obehöriga. Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste vara tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförråd. Dessa läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. SOSFS 2001:17 4.1 ANSVAR Ansvaret för rekvisition och förvaring har avdelningens läkemedelsansvariga sjuksköterska (jämför sidan 8). I detta ansvar ingår främst: Rekvisition av läkemedel Kontroll av leveranserna från apoteket Registrering av hemkommen narkotika Läkemedelsförrådets ordning Åtgärda indragningsskrivelser och meddelanden från apoteket Att eventuell lista över bassortiment hålls aktuell Vara kontaktperson för apotekets kvalitetsgranskande farmaceut NYCKLAR Läkemedel skall förvaras inlåst. Endast sjuksköterska (motsvarande) som dagligen iordningställer/administrerar läkemedelsdoser får inneha nycklar/ nyckelkod/kort till avdelningsförrådet. Rutiner för förvaring och inventering av nycklar till läkemedelsförrådet skall finnas i den lokala instruktionen på kliniken/avdelningen. Nycklar kan vara personliga eller bundna till tjänstgöringspass. Personliga nycklar till läkemedelsförrådet skall kvitteras skriftligt. Om nyckel förkommer skall låset bytas omedelbart. STÄNGNING Vid stängning av avdelning för kortare tidsperiod (t ex på grund av semester) rådgör avdelningschefen med apoteket om hur läkemedlen skall förvaras. Vid stängning under längre tid töms förrådet och förvaring av läkemedlen kan enligt överenskommelse ske på apoteket. Läkemedlen kan också överlåtas till annan avdelning. Angående narkotika se sidan 28. 4.2 FÖRRÅD LOKALER Läkemedelsförrådet bör vara beläget så att arbetet kan utföras ostört, vilket är svårt att uppnå på avdelningsexpeditionerna. Det bästa alternativet är särskilda läkemedelsrum, disponerade så att man har nödvändig utrustning inom räckhåll. God belysning är också väsentlig ur säkerhetssynpunkt. Rumstemperaturen får inte vara för hög, dels med tanke på läkemedlens beskaffenhet, dels då detta kan utgöra en säkerhetsrisk för patienten i och med att risken för felhandlingar ökar. 22 LÄKEMEDELSHANTERING
Skötselanvisningar för läkemedelsförråd med signeringslista, se bilaga 9. Sparas ett år. Läkemedel lagerhålls på avdelningen i avdelningsförråd. Det finns flera alternativ: Speciellt läkemedelsrum. I detta finns kylskåp och eventuellt svalskåp samt plats för infusionsvätskor, sprutor och kanyler och andra hjälpmedel för iordningställande av patientdos. Läkemedelsrum skall vara låst. SKÖTSELANVISNINGAR AVDELNINGSFÖRRÅD LÄKEMEDELSRUM Fördelar med läkemedelsrum är att: Förvaringen kan ske på öppna hyllor med god överskådlighet Arbetet kan utföras ostört Endast en nyckel behövs för hela förrådet I häftet»läkemedelsrum Funktion Utformning Utrustning«(Apoteksbolaget 1996) finns riktlinjer för hur läkemedelsrum bör utformas för att uppfylla krav på rationalitet, hygien och säkerhet. Detta häfte kan fås från levererande apotek och finns i Apotekspärmen. Kontakta apoteket vid ombyggnad som berör läkemedelshanteringen. Medicinskåp, medicinkylskåp och eventuellt medicinsvalskåp, vid behov kompletterat med förvaringsutrymme för vätskor (infusions- och spolvätskor, lösningar för huddesinfektion) skall vara låsta. I förrådet placeras läkemedlen lämpligen i tre från varandra skilda grupper: Läkemedel för injektion Övriga läkemedel för invärtes bruk Läkemedel för utvärtes bruk Läkemedlen bör förvaras i bokstavsordning inom respektive grupp. Kontroll av kylskåp, svalskåp och rumstemperatur göres 1 gång/vecka. Vissa läkemedel kräver kylförvaring (+2 C +8 C). Dessa skall förvaras i kylskåp utrustat med termometer. Kylskåpstemperaturen kontrolleras vid översyn av förrådet och avfrostning görs vid behov. Temperaturen varierar på olika platser i kylskåpet. I kylskåpsdörren är den t ex i allmänhet för hög för känsliga preparat som vacciner. I medicinkylskåpet får endast läkemedel förvaras. Läkemedel som skall förvaras svalt (+8 C +15 C) kan, om svalskåp saknas, vanligtvis förvaras i kylskåp. Vid förvaring i rumstemperatur kan hållbarheten förkortas. MEDICINSKÅP TRE GRUPPER BOKSTAVSORDNING KONTROLL AV TEMPERATUR KALLT SVALT I akutvätskor och på akutbrickor behöver ibland förvaras läkemedel som kräver kall/sval förvaring. Rådgör i så fall med apoteket om hållbarhetstider. Vissa läkemedel måste förvaras i rumstemperatur eftersom de får förändrad effekt eller egenskaper vid förvaring under +15 C. Detta beror på utfällning av substans i lösningen eller på partikelväxt i suspensionen om de placeras i kylskåp. Andra följder kan vara dosaerosoler som inte fungerar och lösningar som blir för trögflytande. En förteckning över dessa läkemedel finns i Apotekspärmen. Huvudförråd och större förråd av sprutor och kanyler bör förvaras i låst utrymme (LVFS 1995:13). Om inte annat anges är hållbarhetstiden för fabriks- RUMSTEMPERATUR SPRUTOR OCH KANYLER LÄKEMEDELSHANTERING 23
steriliserade artiklar fem år när de förvaras i sin avdelningsförpackning. Om enskild produktförpackning tagits ut ur avdelningsförpackningen kasseras den efter ett år. TEKNISKA MEDEL Tekniska medel (rengöringsmedel, desinfektionslösningar för lokaler och utensilier samt reagenser) skall förvaras i separat utrymme. På vissa avdelningar (t ex barnavdelningar, psykiatriska avdelningar) bör detta utrymme vara låsbart. Medel för tekniskt bruk får inte fyllas över i omärkta eller felaktigt märkta förpackningar såsom begagnade läkemedelsförpackningar. BRANDFARLIGT UTANFÖR FÖRRÅDET Brandfarliga eller explosiva varor får inte förvaras i större mängd än att förvaringen är betryggande ur brand- och explosionssynpunkt (SFS 1988:1145). Rådgör med säkerhetsansvarig vid tveksamhet. Utanför läkemedelsförråd får, efter beslut av verksamhetschefen och efter samråd med inspekterande farmaceut, ett mindre antal läkemedel förvaras, t ex läkemedel: För omläggning Som används i akuta situationer (akutväska-/bricka) Som ofta används, t ex koksaltlösning, lokalbedövningsmedel Dessa läkemedel skall upptas på en särskild lista och ingå i den lokala instruktionen. Det får inte finnas risk för att obehöriga kan få tillgång till läkemedlen. Se bilaga 10. VAD FÅR INTE FINNAS? LÄKEMEDELSPROV I skåp där läkemedel förvaras får även finnas läkemedel närstående varor (exempelvis vissa salvor som inte är godkända läkemedel) samt utrustning för utdelning av läkemedel. I skåpet får t ex inte finnas pengar, mat eller laboratorieprover. Tillverkaren får dela ut läkemedelsprov i enstaka förpackningar till läkare som information om utformningen av läkemedlet och dess förpackning. De får inte placeras i läkemedelsförrådet och får inte användas för behandling av patient (LVFS 1995:25). 4.2.1 FÖRVARING AV LÄKEMEDEL SPECIELLT FÖR SLUTEN VÅRD LÄKEMEDELSVAGN Läkemedelsvagnar betraktas som förråd. De skall vara låsta och förvaras betryggande när de inte är under direkt uppsikt. Det är mest kostnadseffektivt att läkemedel som beställts till enskild patient placeras direkt i läkemedelsvagnen. Lådorna i vagnen är normalt patientbundna. Vissa lådor kan disponeras för de vanligaste läkemedlen, som ordineras generellt eller vid behov och för sprutor och andra doseringshjälpmedel. VÄTSKEVAGN Vätskevagnar är främst avsedda för infusions-, spol- och desinfektionsvätskor. På vagnarna levereras och förvaras de mest frekventa/skrymmande förpackningarna. Byte av vagn sker enligt överenskommelse, varvid full vagn levereras och den helt eller delvis tömda vagnen går i retur. Apoteket går igenom och fyller på vagnen efter en innehållsförteckning som gjorts upp med avdelning- 24 LÄKEMEDELSHANTERING
en. Systemet innebär att man på avdelningen slipper tunga lyft och minskar hantering av tomemballage. Vagnen skall förvaras betryggande, t ex i läkemedelsrum, där den då kan ersätta en hyllmodul. Läkemedel som patienten medför till avdelningen bör om möjligt efter medgivande från patienten sändas med anhörig hem. Går inte detta, skall sådan privat medicin låsas in i särskilt utrymme i avdelningsförrådet. Lägg patientens läkemedel i ett kuvert eller en påse, försegla och märk med patientens namn och födelsedatum. PATIENTENS PRIVATA MEDICIN Vid ankomst till avdelningen är patienten ibland ordinerad läkemedel som inte finns i avdelningsförrådet. För att lösa ett akut behov kan man då, i avvaktan på apoteksleverans, behöva använda patientens eventuellt medhavda medicin. Om detta undantagsvis är nödvändigt, måste följande villkor vara uppfyllda: Inskrivande läkare skall ha bedömt behovet och ordinerat läkemedlet Givna doser skall journalföras på normalt sätt Läkemedlets identitet måste vara helt fastställd Läkemedlet skall finnas i sin originalförpackning och bedömas vara i fullgott skick Läkemedlet skall förvaras väl åtskilt från ordinarie läkemedelssortiment I omvårdnadsjournal skall framgå när privat medicin givits Patientens egen medicin får inte användas som ett led i avdelningens besparingskrav. Vid patientens säng kan undantagsvis förvaras sådana läkemedel som patienten är väl förtrogen med och själv sköter. Patienten kan också sköta delar av sin läkemedelshantering själv som träning inför hemgång. Det får dock inte finnas risk för obehörig åtkomst, t ex av andra patienter och det ska framgå av omvårdnadsjournalen när patienten förvarar/sköter medicineringen själv. Läkemedel skall förvaras i den förpackning som det levererats i från apoteket. På så sätt bevaras väsentliga uppgifter om läkemedlen och förväxling undviks. Av säkerhetsskäl får uttagen dos aldrig återföras till originalförpackningen. HOS PATIENTEN ORIGINALFÖRPACKNING En intakt endosförpackning kan dock återanvändas till annan patient. 4.2.2 FÖRVARING AV LÄKEMEDEL SPECIELLT FÖR ÖPPEN VÅRD Förvaring sker i läkemedelsförråd. När individuellt förskrivna läkemedel förvaras i ett samlat förråd skall de förvaras åtskilda från varandra t ex i märkta plastbackar för varje enskild person för att förhindra förväxling. Den enskilde som själv ansvarar för sina läkemedel har också ansvar för en säker förvaring. VÅRDCENTRAL/MOTTAGNING DEN ENSKILDES HEM LÄKEMEDELSHANTERING 25
4.3 KASSATION ÖVERSYN REKLAMATION INDRAGNING Avdelningsförrådet skall vara överskådligt och aktuellt. För att garantera god säkerhet bör läkemedelsansvarig sjuksköterska gå igenom förrådet varje månad. För skötselanvisning av läkemedelsförråd se bilaga 9. På denna bilaga kan datum och signum för genomgången noteras. Förteckning över läkemedels användningstid i bruten förpackning på avdelning eller mottagning finns i Apotekspärmen. Upptäcks något fel på ett läkemedel (t ex fällning, missfärgning) skall förpackningen sändas tillbaka till apoteket. Detta gäller såväl läkemedel som övriga apoteksvaror och behövs för att felkällan skall kunna spåras hos tillverkaren. Reklamationsblankett finns i Apotekspärmen. Apoteket ersätter då beställaren med en ny förpackning, alternativ vara eller krediterar motsvarande belopp. Apoteket vidarerapporterar snarast alla reklamationer inom ett rikstäckande system och härigenom fås en kontinuerlig bevakning av felfrekvens och feltyp för olika produkter. Rutinerna har utarbetats i nära samråd med Läkemedelsverket och läkemedelsindustrin. Även synpunkter på t ex en produkts utformning kan lämnas på denna blankett. De läkemedel som av olika skäl dras tillbaka av fabrikanten (t ex efter många reklamationer) meddelas via särskilda indragningsblanketter med olika färg: gul indragningsblankett som används när sjukhusens avdelningsförråd och motsvarande skall verkställa indragningen röd indragningsblankett som används vid särskilt brådskande indragning Blanketten signeras av läkemedelsansvarig sjuksköterska efter kontroll (och eventuell retur av läkemedlet) och förvaras sedan i Apotekspärmen till nästa kvalitetsgranskning, utförd av farmaceut. Vid varje sjukvårdsinrättning skall dessutom finnas rutiner för omedelbar indragning av medicinteknisk utrustning. SOSFS 1994:21. KREDITERING RETURER LÄKEMEDEL EFTER AVLIDEN PATIENT KASSERADE LÄKEMEDEL OCH LÄKEMEDELSRESTER Obrutna förpackningar av läkemedel kan returneras till apoteket. Undantagna är bl a kylvaror och licenser. Regler för kreditering finns i Apotekspärmen. Lådan plomberas/låses alltid när den innehåller läkemedel och returneras till apoteket. Returplomber kan beställas från apoteket. Lådan överlämnas personligen till transportör, vaktmästare eller apotek. När större mängd narkotika returneras ska apoteket kontaktas. Läkemedel som förskrivits individuellt och betalats av den enskilde är patientens/dödsboets egendom (även om det är subventionerat). Närstående skall informeras om det olämpliga i att behålla läkemedel som förskrivits till den avlidne och att narkotiska preparat inte får innehas av annan än den det ordinerats för (olaga narkotikainnehav). Sjuksköterskan lämnar in narkotiska preparat till apotek för kassation och får ett kvitto som vid anmodan kan lämnas ut till närstående. Det finns en särskild burk (plast, 500 ml) avsedd för läkemedelsavfall. Burken förvaras i det låsta läkemedelsrummet/skåpet. I burken kan läggas fasta läkemedel såsom tabletter, kapslar, suppositorier liksom obrutna ampuller och brutna eller obrutna mindre injektionsflaskor. Fulla burkar liksom brutna eller obrutna originalförpackningar med kasserade läkemedel sänds till apoteket i plomberad läkemedelslåda. 26 LÄKEMEDELSHANTERING
Tomma läkemedelsförpackningar sorteras enligt gällande avfallsrutiner. Eventuella personuppgifter avidentifieras. För visst läkemedelsavfall gäller särskilda rutiner. Se även lokala instruktioner utarbetade av hygiensjuksköterskan. Narkotika hanteras som övriga läkemedel. Kassationen skall dubbelsigneras av två sjuksköterskor i narkotikajournal. Mindre mängd, t ex rest i bruten ampull kan hällas i avlopp. När större mängd narkotika returneras skall apoteket kontaktas. Infusionspåsar innehållande t ex antibiotika eller uppdragna sprutor får lämnas på apoteket förpackade så att risken för spill är minimerad. Kontakta apoteket för val av lämplig transportförpackning innan det skickas. Eventuella kanyler skall vara avlägsnade. Innehållet i sprutor eller nästan tomma flaskor kan om så önskas också tömmas i gemensam flaska, högst en liter, som från början märkts med etiketten Kasserade läkemedel. Låt inte flytande avfall stå utan se till att det transporteras bort snarast. Flytande läkemedelsrester i form av salt- eller näringslösningar utan tillsats av läkemedelssubstanser kan tömmas i spoldesinfektor. Skärande/stickande, smittförande läkemedelsavfall (inte cytostatika), t ex vaccinrester i ampull/injektionsflaska läggs i godkänd behållare för skärande/stickande, smittförande. Denna får endast fyllas till 2/3. Fylld behållare omhändertas enligt lokala instruktioner (sänds ej till apoteket). Cytostatikaavfall: Se lokal anvisning Cytostatikahantering, utarbetat av Nordvästra Läkemedelskommittén. Se hemsidan. Radioaktiva läkemedel: Insamling enligt lokala rutiner. Se även Handbok för hälso- och sjukvården elektronisk kunskapsbank, som inom kort kommer att finnas publicerad på nätet. 4.4 NARKOTIKAKONTROLL För narkotikaklassat läkemedel (enligt förteckning II-V) skall förbrukningen föras in i en särskild narkotikajournal som rekvireras från apoteket. Vilka preparat som ingår i de olika narkotikagrupperna framgår av kapitlet Narkotika i Läkemedelsboken (LB). NARKOTIKA LÄKEMEDELSHANTERING 27
Om endast en del av en ampull ges, förs kasserad mängd in i anmärkningskolumnen. Såväl kross som övrig kassation förs in omgående. Socialstyrelsen har möjlighet att bevilja dispens från denna registrering. För närvarande har anestesiavdelningar dispens från att registrera varje uttag av Fentanyl. Anteckningar skall dock göras när Fentanyl tillförs avdelningsförrådet. Dessutom skall noggranna anteckningar föras i anestesijournal. Beträffande lån mellan avdelningar, se sidan 19. En säker rutin är att både utlånande och inlånande avdelning kontrasignerar varandras förbrukningsjournaler. Inventering och kontroll av narkotikaförbrukningen skall utföras regelbundet av en annan utsedd sjuksköterska än läkemedelsansvarig sjuksköterska. Hur ofta kontrollen måste göras beror på den mängd som förbrukas och hur väl avstämningen stämmer. Farmaceuten utför dessutom stickprovskontroll i samband med kvalitetsgranskning. Fulltecknat häfte sparas till farmaceutens inspektion eller sändes till apoteket. Anvisningar finns på första bladet av förbrukningsjournalen. De lokala rutinerna skall beskrivas i den verksamhetsanpassade läkemedelsinstruktionen. Se bilaga 5. STÄNGNING Om en avdelning eller mottagning stängs för kortare tid (t ex på grund av semester) bör narkotika lämnas in till apoteket för förvaring. 4.5 MEDICINSKA GASER LÄKEMEDEL Medicinska gaser är läkemedel och skiljer sig från motsvarande gaser för tekniskt bruk genom bl a krav på kvalitet och hantering (angivna i Svensk läkemedelsstandard/sls) samt krav på märkning för identifiering av gassort och oförväxlingsbara anslutningar. Exempel på medicinska gaser finns angivna i tabellen på sidan 29. Gaserna levereras normalt via central gasanläggning, i stålflaska med gänganslutning, men t ex andningsoxygen kan levereras alternativt i lättviktsflaska och stålflaska med inbyggd tryckregulator och i kryokärl i flytande form. Ansvar för ordination, iordningställande (flödesinställning och övriga förberedelser för tillförsel till patient), administrering m m gäller som för andra läkemedel. ÅTERKOMMANDE KONTROLL GASKOMMITTÉ FÖRVARING Medicinska gaser liksom utrymmen där de förvaras, skall på samma sätt som avdelningsförrådet kvalitetsgranskas av farmaceut. Förutom den centrala gasanläggningen kontrolleras även alla lösa gasflaskor för medicinska ändamål. Arbetarskyddsstyrelsen har utfärdat föreskrifter om anestesigaser (AFS 2001:7 fr o m 020401). Central gasanläggning kontrolleras av gaskommitté/gasansvarig på sjukhuset. Färdigfyllda gasflaskor och flaskpaket med medicinsk gas skall förvaras överskådligt. Olika gassorter och gaskvaliteter skall särskiljas från varandra och tomma flaskor skall förvaras separat (SLS). Flaskorna förvaras skilt från andra varor och skall alltså normalt inte stå i det ordinarie läkemedelsförrådet. Vidare skall de förvaras skyddade för väder och 28 LÄKEMEDELSHANTERING
vind samt vid normala temperaturförhållanden. Fylld gasflaska får inte utsättas för onormal uppvärmning (max +65 C). Temperaturen skall kontrolleras och dokumenteras regelbundet (1 gång per vecka). Gasflaskor skall alltid förvaras i väl ventilerade utrymmen, ej brännbart material i närheten. I rummet får inte lagras fett eller oljor, inte heller absorberande material som t ex textilier. Ett trångt linneförråd är direkt olämpligt. Gasflaskor skall hanteras med aktsamhet så att påmålad färg och påsatta etiketter m m inte skadas eller utplånas och så att anbringade sigill inte bryts. Vid förvaring av gasflaskor skall flaskventilen vara stängd och ventilskydd påsatt. Gasflaska skall stå stadigt och vara fastkedjad. Dörren till förvaringsutrymmet skall på utsidan ha en varningsskylt för gasflaskor. Gasflaskor för medicinskt ändamål har hittills varit gråmålade. I enlighet med europeisk standard kommer dessa flaskor successivt under en tioårsperiod att vitmålas. Gråa och vita gasflaskor för medicinskt bruk kommer då att finnas parallellt. Gasflaskor för tekniskt bruk är vanligtvis svartmålade. Varje gas har en bestämd färg för identifiering målad på flaskbröstet. Denna färg återfinner man även i gasförsörjningssystemet på sjukhusen, t ex på gasuttag och slangar. FÄRGKODER Gas (exempel) Färgkod Användning Andningsoxygen, O 2 Vit Oxygenterapi, behandling av sår och brännskador, i samband med narkos och vid ventilatorbehandling Lustgas, N 2 O Blå Vid narkos, smärtlindring vid förlossning eller hos tandläkare Andningsluft, N 2 +O 2 Vit/svart Ventilatorbehandling, sugar Karbogen, O 2 +CO 2 Vit/grå Hävning av koloxidförgiftning, vid astmaterapi Medicinsk koldioxid, CO 2 Grå Kryobehandling, kalibreringsgas, finns även i fast form (torr-is) Entonox, Medimix 50, Blå/vit Smärtlindring vid olycksfall och N 2 O+O 2 hjärtinfarkter Kvävemonoxid NO Pulmonell hypertensiv kris, svår hypoxemi (licenspreparat) För gasflaskor i allmänhet föreskrivs återkommande kontroll (AFS 2001:4). Tid för senaste kontroll skall vara instämplat i flaskan (vanligen på flaskans övre avrundade del, det s k flaskbröstet). Dessutom finns det runt halsen en plastbricka, vars färg och form visar vilket år som nästa kontroll skall ske. På gasflaskans etikett skall förutom gasens namn och kvalitet bl a även finnas uppgift om senaste fyllningsdatum. Medicinska gaser får användas i högst fem år från fyllningsdatum. Tillverkaren kan inskränka denna tid. ÅTERKOMMANDE KONTROLL FYLLNINGSDATUM LÄKEMEDELSHANTERING 29
Läkemedelsansvarig sjuksköterska svarar för att avdelningens gasflaskor inte har överskridit användningstid. Flaskor returneras enligt lokala rutiner. BRANDFARLIGT TILLFÖRSEL AV OXYGEN Öppen eld och rökning är förbjuden där oxygenbehandling pågår. Efter avslutad behandling måste vädring och sanering genomföras innan öppen eld tänds. Samma säkerhetsföreskrifter gäller för syrgaskoncentratorer. Obs! Vid allt slags handhavande med syrgas(oxygen)-apparatur, kontrollera att denna samt händer och verktyg är fria från olja och fett. Oxygen i sig själv brinner inte, men den påskyndar och underhåller förbränning. Fett och olja kan självantändas i syrgas och därigenom orsaka explosion och brand. Behandling skall alltid ordineras av läkare med angivande av dos (liter/minut) och behandlingstid. Förutom via central gasanläggning kan syrgas tillföras med hjälp av oxygenkoncentrator eller som gas från oxygenflaskor. Doseringsanordningen på apparaturen måste vara sådan att gasflödet i liter per minut kan avläsas. Vid oxygenbehandling under längre tid brukar anfuktning av oxygenet behövas. Fuktflaskor finns av både engångs- och flergångstyp. Då flergångsfuktflaskan används, fylls den till hälften med sterilt vatten, som byts varje dag. I samband med detta görs flaskan ren och värmedesinfekteras. Metalldelarna torkas med M-sprit. Flaskan bör bevaras torr mellan behandlingarna. Om fuktflaskan förvaras separat, kan man sätta en plastpåse runt spridarröret på aggregatet för att förhindra kontamination. Se Handbok för hälso- och sjukvården elektronisk kunskapsbank, som inom kort kommer att finnas publicerad på nätet. ANESTESI BYTE AV GASFLASKA UTBILDNING Lustgas, oxygen och blandning därav är tyngre än luft och kan ansamlas på lågt belägna platser i lokalen. Regler för bortventilering av sådana gaser avsedda för bedövning eller smärtlindring (anestesigaser) finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 2001:7 fr o m 020401). Metoder för byte av gasflaska och anslutning av regulator eller rörledning finns utförligt beskrivet i Spri Tryck 057, 1985. Där finns också exempel på beräkning av disponibel gasmängd. På avdelningen skall finnas rutin, utarbetad av gaskommittén, för utbildning av personalen vad gäller handhavande av medicinska gaser. 30 LÄKEMEDELSHANTERING