Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär, allergi, och sjuka hus symptom SBS (ögon, näsa, hals, ansiktshud, huvudvärk, trötthet) Viktiga faktorer i innemiljön Damm, dålig städning Fuktskador, mögel, bakterier Kemiska emissioner Dålig ventilation (otillräcklig luftomsättning eller dåligt fungerade ventilationssystem) Temperatur och luftfuktighet
Visdomsord från 1800-talet Det är mycket klokare åtgärd att skaffa bort smutsen än att söka hålla luften ren genom ventilation och låta smutsen ligga (Professor Heyman, 1881) Olika typer av effekter av innemiljön (I) Komfortproblem (drag, dålig belysning, för varmt, för kallt, torr luft, instängd luft, lukt) Sjuka hus symptom (SBS) (ospecifika symptom, olika svårighetsgrad, kan bero på olika saker, andra sjukdomar)
Olika typer av effekter av innemiljön (II) Specifik byggnadsrelaterad sjuklighet (BRI) Inhalationsfeber, luftfuktarfeber Allergisk alveolit (mycket ovanligt) Innemiljörelaterad astma (kvalster, mögel, djurallergen) Legionärsjuka/pontiacfeber Luftvägsinfektioner, virus Tumörer (radon, passiv rökning) Olika typer av fukt i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, ej ventilation) Växt av mögel/bakterier inne i konstruktionen (byggfukt, läckage, markfukt, otillräcklig fuktspärr, otillräcklig fuktdimensionering) Kemisk nedbrytning i fuktiga byggmaterial (golvfukt, mattlim, mjukgörare i PVC, alkalisk hydrolys)
Hälsorisker med fukt och mögel i byggnader II Olika typer av fuktproblematik kan har olika stor riskökning I genomsnitt har man visat att risken är fördubblad för både astma och SBS Fukt i golvkonstruktionen kan innebära större riskökning (4-5 ggr ökning i vissa studier) Vilka exponeringar? Specifika ofta luktande ämnen (MVOC) (t. ex 1-octen-3-ol, geosmin, 3-metylfuran) Andra flyktiga ämnen (VOC)(t.ex butanoler, ketoner, 2-etyl-1-hexanol från mjukgörare) Icke flyktiga ämnen från cellväggarna (endotoxin/gramneg. bakterier, beta 1,3 glukaner/mögel, ergosterol, muraminsyra) Mögelsporer och mögelallergen Mögelgifter (mycotoxiner) (mycket låga halter i innemiljöer, men viktigt i födan)
Hur uppkommer hälsoeffekterna? I de flesta fall är orsaken inte mögelallergi (IgE medierad) Vanligaste orsaken är icke-allergisk inflammation eller irritation Det finns oftast inga specifika medicinsk test som kan bevisa att man blivit sjuk av byggnaden Mögelallergi kan förekomma hos ett fåtal personer i Sverige, men är vanligare i tropiska områden (utomhusmögel) Allergitester finns för några mögelarter Hur fort blir man frisk? Individer reagerar på olika sätt i en fuktskadad byggnad Olika personer blir symptomfria olika fort efter att man åtgärdat byggnaden Har man utvecklat symptom under lång tid kan det ta längre tid innan symptomen försvinner
Fukt, mögel och astma (I) Astma är ofta en livslång sjukdom som man kan ha kvar när man lämnat den fuktiga byggnaden (tidig behandling!) Diagnostik och behandling finns I befolkningen i genomsnitt: 0.2%/år av vuxna får ny astma 1%/år av barnen får ny astma Fukt, mögel och astma (II) Ett nytt extra fall av astma per år bland 100 barn i en fuktskadad byggnad Bara ett nytt extra fall var femte år bland 100 vuxna i fuktskadad byggnad (Om vi antar en dubblad risk för astma i fuktskadad byggnad)
Hur och hur fort ska man vidta åtgärder? (I) Det är av största vikt att göra en byggnadsteknisk undersökning av god kvalitet Enbart luftundersökningar eller fuktmätningar i byggnader är inte tillräckliga för att göra en riskbedömning En frågeformulärsundersökning bland brukarna kan var värdefull Hur och hur fort ska man vidta åtgärder? (II) Fuktskadade material som har varit fuktiga (men nu är torra) kan innebära hälsorisk Mögel som torkar kan ge större hälsorisk (sekundär metabolism, mögelsporer bildas) Det är svårt att göra en korrekt medicinsk riskbedömning om den tekniska utredningen är otillräcklig Det är bättre att ta den tid som behövs för att göra en grundlig teknisk utredning, än att snabbt driva fram åtgärder som sedan visar sig vara otillräckliga
Hur och hur fort ska man vidta åtgärder? (III) Rimlig tid för att vidta åtgärder, efter avslutad byggnadsteknisk utredning, kan vara 1/2 till 1 år Enskilda personer som reagerar kraftigt i byggnaden, speciellt vad gäller astmatiska besvär, kan behöva lämna byggnaden snabbt Hur och hur fort ska man vidta åtgärder? (IV) Åtgärderna i byggnaden måste göras på sådant sätt att brukarna inte exponeras (avskärmning, klädbyten, noggrann byggstädning) Dammande åtgärder problematiska De faktiska åtgärderna bör följa förslagen i den tekniska utredningen (bygget kan behöva följas av innemiljökunnig teknisk personal)