Remiss Plan för räddningsinsatser för Sevesoföretag

Dnr Remiss Plan för räddningsinsatser för Sevesoföretag Inom Sörmlandskustens räddningstjänsts insatsområde 2015-05-29 Antagen 2015-xx-xx Reviderad datum -

Innehållsförteckning Allmänt... 4 Syfte och Mål... 5 Insatsplanering... 6 SKRs förmåga att genomföra insats... 7 Ledningsförmåga... 11 Räddningschef... 11 Räddningschef i Beredskap (RCB)... 11 Insatsledare (IL)... 11 Styrkeledare (SL)... 12 Arbetsledare (AL)... 12 Ledningsansvar... 13 Normativ och strategisk ledning... 13 Operativ ledning... 13 Normalinsats... 13 Insats med samordningsbehov... 13 Insats med stort samverkans- och samordningsbehov (Omfattande räddningsinsats)... 13 Ledningsstöd, inre stab och operativ stab... 14 Samverkan... 15 Kommunikationssystem... 15 Varning och information till allmänheten... 15 Allmänhetens åtgärder vid en allvarlig kemikalieolycka... 16 Övning... 16 SSAB EMEA AB... 17 Verksamhet... 17 Risker... 17 Insats... 17 Samverkan... 18 Underrättelse till annan stat... 18 AGA Gas AB... 19 Verksamhet... 19 Risker... 19 Insats... 19 2

Samverkan... 19 Underrättelse till annan stat... 20 Oxelösunds hamn... 21 Verksamhet... 21 Risker... 21 Insats... 21 Samverkan... 21 Underrättelse till annan stat... 22 3

Allmänt Enligt 3 kap. 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, FSO, ska en kommun upprätta en plan för räddningsinsatser för verksamheter som tillhör den högre kravnivån enligt 10 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen). Sörmlandskustens räddningstjänsts, SKR, verksamhetsområde omfattar kommunerna Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta. Inom SKR finns i dagsläget tre verksamheter som tillhör den högre kravnivån i enlighet med Sevesolagen. Verksamheterna är: SSAB EMEA AB AGA Gas AB Oxelösunds hamn De tre verksamheterna tillsammans med en rad andra verksamheter ingår i SKR:s benämning som särskilt objekt. I detta ingår verksamheter som bedöms ha en riskbild som sticker ut från övriga objekt och det kan exempelvis vara verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen, farlig verksamhet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, och större komplexa objekt i övrigt. Flera typer av samverkansområden finns mellan SKR och de särskilda objekten, dels genom insatsplanering, inom ny- och ombyggnationer, utbildningsbehov eller övning. Enligt 1 kap. 3, LSO, ska räddningstjänsten planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Vidare anges i 3 kap. 8, LSO, att det i varje kommun ska finnas ett handlingsprogram som bland annat beskriver den kommunala räddningstjänstens förmåga att genomföra räddningsinsatser. Detta dokument är ett underliggande dokument till det kommunala handlingsprogrammet. Den kommunala planen för räddningsinsatser gällande de verksamheter som tillhör den högre kravnivån ska uppdateras vart tredje år. I samband med detta ges allmänheten möjligheten att komma med synpunkter på planen. 4

Syfte och Mål Syftet med detta dokument är att beskriva hur SKR avser tillgodose lagstiftningens krav på planering av räddningsinsatser för ovannämnda verksamheter. Avsikten är att förhindra eller begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor vid de verksamheter som tillhör den högre kravnivån inom SKRs insatsområde. I planen dokumenteras de förberedelser för räddningsinsatser som räddningstjänsten vidtar i syfte att minimera skador på människor, miljö och egendom. SKR ska: Delta i det förebyggande arbetet med att så långt som möjligt förhindra att allvarliga olyckshändelser inträffar. Ha en beredskap för att ingripa mot och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor så att skador på människor, miljö och egendom minimeras. Tillsammans med berörda verksamheter och kommunen ge allmänheten kunskap om hur varning och information vid en olycka kommer att ges och vilka åtgärder som allmänheten skall vidta om en sådan olycka inträffar. 5

Insatsplanering Planering av insatser är en grund för att räddningsarbetet ska kunna genomföras på ett snabbt, säkert och effektivt sätt. SKR verkar för att ha tillgång till aktuell och rätt information i ett tidigt skede vid en insats. Till hjälp för att uppnå detta används insatsstöd och genom förebyggande planering och arbete kortas angreppstiden, rätt åtgärder prioriteras och vidtas samt eventuella skador och konsekvenser minskar på människor, egendom och miljö. Likaså ökar säkerheten för verksamhetens och räddningstjänstens personal vid insatsen samt risker uppmärksammas och kan övervägas/beaktas vid beslut av taktik, inriktning och mål med insatsen. Det finns ett flertal exempel på insatsstöd som SKR använder i räddningsarbetet vid en händelse. Vilken/vilka typ/-er av stöd som används beror på verksamhetens art och komplexitet samt typ av händelse och omfattning. Insatsstöd som används är bland annat: Instruktioner och styrdokument. o Rök- och kemdykarreglemente vid Sörmlandskustens Räddningstjänst o Sambandsplan för Sörmlandskustens Räddningstjänst o Viktigt meddelande till allmänheten o Stab Sörmland o Oljeskyddsplan o Operativ ledning och samverkan - Handbok Säkerhetsrapport. o SSAB EMEA AB o AGA Gas AB o Oxelösunds hamn Insatskort o Biprodukt-bensenlagring - SSAB o Gasvarningslarm CO-halt - SSAB o Hyttgas spridningsbild vid utsläpp - SSAB o Stålverket - SSAB o Valsverket SSAB 6

SKRs förmåga att genomföra insats Det är hjälpbehovet av den olycksdrabbade kopplat till liv, egendom och miljö som är styrande för utformningen av den skadeavhjälpande verksamheten. Hjälpbehovet varierar beroende på olyckstyp och med olyckornas variation i tid och rum. Räddningstjänsten organiseras, planeras och leds så att skadebegränsande åtgärder kan sättas in inom godtagbar tid. Arbetet bygger på en flexibel organisation, där de skadebegränsande resurserna utgörs av olika enheter med olika typer av bemanning, exempelvis ledningsenhet, offensiv enhet, släckenhet, specialutrustning och båtar, se Figur 1. Trots ett väl fungerande förebyggande arbete kommer det alltid att inträffa händelser då snabb hjälp behövs i form av insatser från samhället (polis, ambulans och räddningstjänst). Den enskilde får hjälp från kommunens organisation för räddningsinsats vid olyckor och andra nödlägen. Hjälpen består dels av en första med en eller flera personer, dels en styrkeuppbyggnad i nivåer upp till en samlad insats som består av de taktiska enheter som krävs för att ha förmåga att klara att göra en effektiv insats vid aktuell olycka. Inriktningen av insatsförmågan är att snabbt komma till olycksplatsen med personal för att bryta skadeutvecklingen i den tidiga delen av olycksförloppet och samtidigt skicka enheter som hanterar olyckan i senare och eventuellt mer omfattande skede. Räddningstjänstens resurser utgör även grunden för den infrastruktur som behövs för att hantera olika typer av kriser i kommunen. Dessutom används resurserna för fler akuta uppdrag utan att ansvaret från andra myndigheter övertas. En komplex händelse förväntas påverka samhällets olyckshanterande förmåga genom bland annat långvariga insatser, vilket i sin tur ställer krav på uthållighet och samverkan mellan aktörer. Exempel på komplexa händelser är utsläpp av farliga ämnen, omfattande brand i industri, olycka på särskilda objekt samt miljöskador. 7

Sörmlandskustens räddningstjänst Beskrivning av vår förmåga Din egen insats gör skillnad Lagen om skydd mot olyckor utgår från principen att den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom. Att den enskilde aktivt förebygger olyckor och har beredskap för att ingripa när något händer påverkar i högsta grad vår möjlighet till en framgångrik räddningsinsats. Bemanning, områden och anspänningstider (maxtid från att larmet når räddningstjänsten till att styrkan rycker ut): Högre ledningsfunktioner Nyköping 90 s Heltid Nyköping Beredskap 10/8 min Dag/Kväll & helg Oxelösund 5 min Beredskap Trosa Gnesta 5 min 5 min Beredskap Beredskap RC STAB Vrena 5 min Beredskap Nävekvarn 5 min Tystberga Frivilligt värn Beredskap Nävekvarn Målsättn: 10 min Frivilligt värn Kila Frivilligt värn Målsättn: 10 min Målsättn: 10 min Gåsinge Frivilligt värn Målsättn: 10 min Skavsta Flygplatsräddningstjänst Studsvik Industriräddningstjänst! I byggnadstekniska frågor måste även hänsyn tas till de olika insatstiderna i regionen. Då kan inte heller värnen tillgodoräknas som en förmåga efter- SSAB som de inte har obligato- Industriräddningstjänst risk tjänstgöring. Kontakta oss för mer information. Räddnings enhet Oljeskyddsförråd Höjdenhet Kemdykare Vatten enhet Lednings enhet FIP-enhet Sjukvårdstält. (förvaring/montering åt landstinget.) I väntan på räddning Räddnings båt Räddnings båt Tung räddning Brandman Industri styrka Styrkeledare Insatsledare/ RCB Dykare RC STAB Räddningscentral Brandstationen Nyköping Egen organisation eller stabsorga nisation Sörmland. Beredskapsformen varierar beroende på om det är natt/ helg eller dagtid vardagar

Figur 1 SKR:s operativa organisation med resurser och bemanning. 8

Stationen i Nyköping har heltidsbemanning dygnet runt. Räddningsfordon ska vara på väg mot skadeplats senast 90 sekunder efter larm. I Nyköping, Vrena, Nävekvarn, Gnesta, Oxelösund och Trosa finns brandstationer med räddningspersonal i beredskap (RiB). På dessa platser förutom Nyköping ska räddningsfordon vara på väg mot larmadress 5 minuter efter larm. I Nyköpings tätort ska räddningsfordon vara på väg mellan 8-10 minuter beroende på tid på dygnet. Första insatsperson, FiP, finns på två orter, Gnesta samt i Nävekvarn. FiP innebär att en brandman/styrkeledare har ett utryckningsfordon med sig under beredskapen. Vid larm åker man direkt till skadeplats. Arbetssättet innebär att skadeavhjälpande åtgärder kan komma igång tidigt. Målsättning är att orterna Vrena, Oxelösund samt Trosa har FiP från årsskiftet 2016. För räddningsvärn/frivillig brandkår är målsättningen att 4 personer kan rycka ut vid larm. Inom SKR samt genom samverkan mellan SKR, Räddningstjänsterna i Södermanland, Södertörns brandförsvarsförbund och Räddningstjänsten Östra Götaland kan förmågan succesivt öka från en första insats med en mindre styrka till en omfattande insats med 90 personer insatta inom 90 minuter. Utöver nämnda resurser finns även att tillgå Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps nationella resurser inom bland annat oljeutsläpp och kemikalieolyckor. Grundtanken är att kommunen ska, så långt det är möjligt, ha beredskap för de risker som finns inom kommunen. För stora, komplexa och väldigt sällan förekommande händelser ska kommunen samverka med annan kommun. När en händelse är så stor, komplex eller långdragen att resurserna ändå inte räcker till kan de nationella resurserna utnyttjas, i form av utrustning och personal. SKR:s hantering vid inträffade komplexa händelser är: Insats med farliga ämnen. o Påbörja insats vid olycka alternativt miljöskada med farliga ämnen med krav på särskild kompetens för teknisk insats, indikering och ledning samt med användning av särskild teknisk utrustning. Möjlighet att disponera nationella resurser. Räddningsinsats. o Påbörja insats vid olyckor på väg, järnväg eller i anläggning med krav på särskild kompetens samt med användning av specialutrustning. Brandsläckningsinsats. o Påbörja storskalig släckinsats vid bränder i depåområden och riskanläggningar med användning av särskild utrustning för släckning och vattenförsörjning. Möjlighet att disponera verksamheternas skumresurser samt kompetens och utrustning från Släckmedelscentralen (SMC) för släckning av oljebränder. SMC:s resurser finns lokaliserade i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. Insats med oljeutsläpp. 9

o Påbörja insats av utsläpp i form av begränsning med krav på ledning, specialutrustning och specialkompetens. Aktivering av aktuell oljeskyddsplan inom SKR. Möjlighet att disponera nationella resurser. 10

Ledningsförmåga För att på ett effektivt sätt bedriva kommunal räddningstjänst samt ha ett flexibelt och hållbart ledningssystem krävs att kapacitet och uppbyggnad av ledningssystemet ska anpassas efter en eller flera händelsers ledningsbehov. För att nå flexibilitet och förmåga att hantera händelsernas dynamik avser systemet att kunna på ett smidigt sätt förflytta ett räddningsledarskap och bygga system, som tydligt visar på var ansvaret ligger för de olika besluten och aktiviteterna. Operativ ledning och samverkan inom SKR finns reglerat i en framtagen handbok. Därav görs ingen ingående förklaring till SKR:s ledningsförmåga i detta dokument. Övergripande kan nämnas att SKR har en ledningsorganisation där ledning av kommunal räddningstjänst delas upp i fem nivåer: normativ, strategisk, operativ, samordning och ledning av enskild enhet. Kort kan anges att normativ och strategisk ledning hanteras av beslutsfattare i räddningscentralen och syftar bland annat till resursförsörjning till pågående insats samt att upprätthålla beredskap för nya händelser i förhållande till riskbild och hjälpbehov. Operativ ledning, samordning av enskild enhet och ledning av enskild enhet hanteras av beslutsfattare på skadeplats och syftar bland annat till att bestämma mål för insatsen, besluta och fördela arbetsuppgifter samt leda utförandet av de fördelade arbetsuppgifterna. Räddningschef Räddningschefen är enligt LSO ansvarig räddningsledare. Genom delegation kan Räddningschefen delegera mandatet som räddningsledare till annan person i organisationen. Räddningschefen kan även delegera mandatet som Räddningschefens ersättare då denne inte kan var tillgänglig årets alla dagar och dygnets alla timmar. Räddningschef i Beredskap (RCB) Funktionen RCB fungerar som Räddningschefens ersättare. Funktionen är tillgänglig dygnet runt året runt. Som RCB har man det övergripande ansvaret för den normativa och strategiska ledningen inom SKR. RCB kan leda större räddningsinsatser på plats, leda stabsverksamhet samt ha befogenhet att initiera och stödja krisledning inom berörda kommuner. Funktionen kan innebära att man är räddningsledare vid komplicerade räddningsinsatser eller vid insatser där det finns ett utökat ledningsbehov. Man ska även fungera som stöd åt insatsledare ute på plats, vilket kan ske från annan plats än skadeplats. Insatsledare (IL) Funktionen som IL har innebär att man är räddningsledare vid komplicerade räddningsinsatser eller vid insatser där ett utökat ledningsbehov föreligger. IL ska även fungera som stöd åt Styrkeledaren ute på plats, vilket kan ske från annan plats än skadeplats. I funktionen ingår även att ha ett strategiskt ansvar för SKR:s operativa organisation. 11

Styrkeledare (SL) SL är den tjänstgörande arbetsledaren som finns på räddningsstyrkan och utövar direkt ledning över denna. Alla styrkor eller enskilda enheter har en SL. SL startar upp en insats med en eller flera enheter. Första SL på plats tjänstgör som räddningsledare fram tills högre befäl tar över räddningsledarmandatet. Arbetsledare (AL) AL används i huvudsak inom SKRs räddningsvärn. AL startar upp en insats och är ansvarig tills dess att befäl är på plats. AL fungerar sedan som ledare över den enskilda enheten. 12

Ledningsansvar Normativ och strategisk ledning RCB har ett övergripande ledningsansvar för normativa och strategiska beslut. I den normala verksamheten utövar IL normativ och strategisk ledning. IL har då det övergripande ansvar för att initiera räddningsinsatser, utse räddningsledare vid behov samt definiera och ge ram för insatser avseende avsikt, resurs, tid och geografi. Vid komplexa händelser har RCB dessa typer av uppgifter. Beroende på typ av händelse ska IL eller RCB väga pågående räddningsinsatser, det vill säga det drabbade sammanhanget, mot riskbilden och förmågan att upprätthålla beredskap så att det totala hjälpbehovet tillgodoses. RCB/IL kan ha i sitt utövande av ledning tillgång till ett ledningsstöd eller en stab. Operativ ledning En insats komplexitet, egna organisationens resursbehov samt samverkansbehov med andra organisationer är avgörande för hur ledningsorganisationen på skadeplats byggs upp. Insatsen leds av olika ledningsnivåer beroende på dess komplexitet och omfattning. För effektiv ledning av insats behöver behoven av operativ ledning, samordning och ledning av enskild enhet tillgodoses. Vid en insats är det den ledningsnivå som har bäst förutsättning att utöva räddningsledarskap som utses till räddningsledare. Normalinsats Insatsen leds på normativ och strategisk nivå av IL. På operativ nivå leds insatsen av SL som tillika är räddningsledare och hanterar i sitt utövande av ledning en eller ett begränsat antal enheter. Insats med samordningsbehov Insatsen leds på normativ och strategisk nivå av RCB. På operativ nivå leds insatsen av IL som tillika är räddningsledare och hanterar i utövande av ledning upp till fem-sex enheter. Begränsningen i utövande av ledning på denna nivå ligger i samordningsbehovet mellan interna och externa resurser, vilket kan medföra en ökning eller minskning i antalet enheter. Insats med stort samverkans- och samordningsbehov (Omfattande räddningsinsats) En insats med stort samverkans- och samordningsbehov, tillika även kallat omfattande räddningsinsatser, leds av RCB som är räddningsledare. IL har samordningsansvar mellan skadeplatsens sektorer och verkar i rollen som Skadeplatschef, med uppgiften att bedriva insatsen enligt räddningsledarens mål med insatsen. SL/AL leder sin enhet eller sektor med samordningsansvar mellan enheter och verkar i rollen som Sektorchef. Ledningsorganisationen kan förstärkas med ledningsstöd, inre stab eller 13

operativ stab. Som resurs finns att tillgå den länsgemensamma stabsorganisationen Stab Sörmland. Ledningsstöd, inre stab och operativ stab Ett ledningsstöd eller inre stab/operativ stab utgör stöd till utövare av ledning inom nivåerna normativ, strategisk, operativ samt samordning och ledning av enskild enhet. En operativ stab eller ett ledningsstöd stödjer beslutsfattaren för operativ ledning och etableras ute på skadeplats. Den etableras vid en stor insats eller när en insats tenderar till att bli omfattande efter önskemål från räddningsledare till RCB. En inre stab eller ett ledningsstöd stödjer beslutsfattaren för antingen normativ-, strategisk- eller operativ ledning och etableras på räddningscentralen. Den etableras vid en stor insats eller när en insats tenderar till att bli omfattande efter önskemål från räddningsledare till RCB. Finns behovet av ledningsstöd eller stab kan rutinerna följas för den länsgemensamma stabsorganisationen Stab Sörmland. Ett ledningsstöd eller inre stab/operativ stab kan arbeta med analys, planering och framtagande av beslutsunderlag och eller uppföljning av beslut och effekt. Funktionen kan också direkt avlasta en ledande funktion med arbetsuppgifter som ligger på den ledande funktionen, till exempel samband, plotting, lägesuppföljning eller massmediahantering Ledningsstöd och/eller inre stab/operativ stab ska, om möjlighet ges, tidigt utses och kan omfatta allt från en person till en komplett stabsorganisation. Erfarenheter från större insatser visar på att det är oerhört viktigt att tidigt förstärka den operativa staben. 14

Samverkan Samverkan mellan olika aktörer är en grundförutsättning för att det totala hjälpbehovet ska tillgodoses. I händelse av olycka vid ett av objekten som nämns i detta dokument är det delat ansvar mellan inblandade aktörer att initiera att samverkan kommer till stånd. På skadeplats etableras en gemensam ledningsplats. Gemensamma brytpunkter används för samtliga samverkande aktörer. För att samverkan ska fungera behöver företrädare från respektive aktör samt den aktuella verksamheten tillsammans identifiera behovet av åtgärder gentemot händelsen. För att skapa förutsättningar för att olika aktörers beslut ska bli enhetligt utformade behövs en gemensam inriktning för respektive aktörs parallella insatser. När den gemensamma inriktningen formats ska respektive aktör fatta sina egna formella beslut. Beroende på händelse och situation kan samverkan även ske på normativ och strategisk nivå. Samverkan sker då företrädesvis i gemensamma staber vilka kan lokaliseras i exempelvis räddningstjänstens lokaler där samverkanscentralen finns belägen tillsammans med övrig stabsutrustning och teknik. Kommunikationssystem Samverkan på skadeplats sker genom telefonkontakt och gemensamma radio- och kommunikationssystem så som RAKEL och rökdykarradio. Detta möjliggör kommunikation mellan involverade aktörer och organisationer i händelse av olycka. Varning och information till allmänheten Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i samhällsviktiga funktioner samt vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Radio och TV är de primära kanalerna för att varna och informera allmänheten vid olyckor och andra allvarliga händelser. Ett VMA sänds alltid i radio och TV, men vid vissa tillfällen kompletteras varningen genom att ljudsändare utomhus används. Utomhussignalen följs alltid av information i radio och TV. Efter att ett VMA har sänts ut, kan allmänheten söka vidare information på till exempel webbplatsen Krisinfo.se, informationsnumret 113 13 eller på kommunens eller SKR:s webbplatser. VMA-information kan även spridas via fast och mobil telefoni i områden som den som begär VMA bestämmer. Varningsmeddelande sänds när det är omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom eller miljö. Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller miljö. 15

I de fall då det är överhängande fara för att en allvarlig kemikalieolycka ska eller har inträffat och där konsekvenserna kan ge allvarliga skador på människor, finns möjlighet att aktivera ett utomhuslarm via ett system med sirener runt SSAB:s, AGA Gas:s och Oxelösunds hamns industriområde samt i de centrala delarna av Oxelösund. Varningssignalen är ett VMA-larm och kan utlösas av räddningstjänsten. Beslut om aktivering av VMA initieras av räddningsledaren på skadeplatsen. En operativ och en inre stab etableras vid en stor insats eller när en insats tenderar till att bli omfattande efter önskemål från räddningsledaren till RCB, med funktioner för att hantera kontakt och information mot allmänheten och media. Allmänhetens åtgärder vid en allvarlig kemikalieolycka En informationsbroschyr, Om larmet går, finns framtagen. I arbetet har deltagare från Oxelösunds kommun, SKR, AGA Gas, Oxelösunds hamn samt SSAB varit med. Broschyren har distribuerats inom kommunen och finns på SKR:s samt Oxelösunds kommuns hemsida. I broschyren informeras allmänheten samt de verksamheter dit allmänheten besöker om vilka åtgärder de ska vidta i händelse av en allvarlig kemikalieolycka. Vidare anges i informationsmaterialet vad som kan hända och hur allmänheten och verksamheter kan skydda sig i händelse av en allvarlig kemikalieolycka. Informationen kommer att uppdateras regelbundet och ska gå att finna på Oxelösunds kommuns och SKR:s hemsidor. Övning Övning sker i samverkan med verksamheterna för att säkerställa planernas funktion. En större insatsövning eller ett ledningsspel där personal från SKR och från aktuell verksamhet deltar och ska genomföras minst var tredje år. 16

SSAB EMEA AB Verksamhet SSAB EMEA AB i Oxelösund producerar stålämnen och plåt av järnmalm, koks och andra råvaror. Verksamheten är nordens ledande tillverkare av platta produkter inom handelsstålsområdet. I processen bildas stenkolstjära, gas med höga halter av kolmonoxid samt bensen och blästerstoft. I processen används också malet kol och gasol. Verksamheten tillverkar ca 1 200 000 ton stålämnen och ca 600 000 ton plåt per år. Under 2008 var antalet anställda ca 2400 personer och antalet entreprenörer ca 3000 stycken. Inom verksamheten arbetar kontinuerligt 5 skift. Följande ämnen utgör grund för verksamhetens säkerhetsrapport: Gasol Hyttgas Koksugnsgas LD-gas Bensen Stenkolstjära Kolpulver Blästerstoft Risker Risker som har identifierats i anläggningens säkerhetsrapport: Läckage/utsläpp av Koksugnsgas, Bensen, Stenkolstjära, Gasol, Hyttgas, Kolpulver, LD-gas eller Blästerstoft. Förgiftning till följd av läckage av Koksugnsgas eller LD-gas. Tillförande av luft i koksugnsgassystemet, hyttgassystemet eller LDgassystemet. Brand i bensenanläggningen eller bensenkällare. Lastning av Bensen och Stenkolstjära till fartyg. Exponering för Hyttgas. Insats SKR har förmåga att efter framkomst till skadeplatsen påbörja livräddande insats alternativt begränsande skadeavhjälpande åtgärder vid händelse. Därefter har SKR förmåga att leda och genomföra fortsatt insats som avser att hantera utflöde av gaserna, begränsning av brandspridning och brandsläckning vid brand i anläggningen. Hanteringen av skadeavhjälpande åtgärder sker i samverkan med andra aktörer. SSAB EMEA AB har ett antal organisatoriska och tekniska förebyggande skyddsåtgärder samt organisatoriska och tekniska skadebegränsande 17

åtgärder för att förhindra och begränsa allvarliga kemikalieolyckor. Dessa skydds- och skadebegränsande åtgärder är bland annat en egen industribrandkår, automatiskt brand- och utrymningslarm, sprinkler m.m. Samverkan Vid en större händelse upprättas ledningsplats där representanter från SKR:s lednings- och stabsorganisation, verksamheten, polis, ambulans samt kommunen kan samverka. Underrättelse till annan stat Det finns i nuläget inga händelser angivna i verksamhetens säkerhetsrapporter som kan komma att påverka något annat land vid en allvarlig kemikalieolycka. 18

AGA Gas AB Verksamhet AGA Gas AB producerar, lagrar och distribuerar gaserna Syrgas (Oxygen), Kvävgas (Nitrogen) och Argon. Verksamheten är belägen inne på SSAB EMEA ABs industriområde. Vätgas (Hydrogen) används i den kemiska reningen vilket produceras i en närliggande fabrik. På anläggningen arbetar sju operatörer, två för mekaniskt underhåll, en instrumenttekniker och en fabrikschef. Operatörerna arbetar kontinuerligt i skift. Följande ämnen utgör grund för verksamhetens säkerhetsrapport: Oxygen. Enbart lagringsmängden av oxygen överstiger gränsmängden enligt AFS 2005:19 8 bilaga 3. Nitrogen Argon Ammoniak Hydrogen Risker Risker som har identifierats i anläggningens säkerhetsrapport: Utsläpp av stora mängder flytande Oxygen. Utsläpp av stora mängder flytande Nitrogen/Argon. Explosion i processorn. Explosion i hydrogenanläggningen. Insats SKR har förmåga att efter framkomst till skadeplatsen påbörja livräddande insats alternativt begränsande skadeavhjälpande åtgärder vid händelse. Därefter har SKR förmåga att leda och genomföra fortsatt insats som avser att hantera utflöde av gaserna, begränsning av brandspridning och brandsläckning vid brand i anläggningen. Hanteringen av skadeavhjälpande åtgärder sker i samverkan med andra aktörer samt den etablerade katastroforganisationen inom AGA Gas AB. Aga Gas AB har ett antal organisatoriska och tekniska skyddsåtgärder i form av larm gällande brand- och gasdetektor, nödstopp, utbildning, instruktioner och regler, processövervakning m.m. Samverkan Vid en större händelse upprättas ledningsplats där representanter från SKR:s lednings- och stabsorganisation, verksamheten, polis, ambulans samt kommunen kan samverka. 19

Underrättelse till annan stat Det finns i nuläget inga händelser angivna i verksamhetens säkerhetsrapporter som kan komma att påverka något annat land vid en allvarlig kemikalieolycka. 20

Oxelösunds hamn Verksamhet Oxelösunds hamn ägs till hälften av Oxelösunds kommun och till hälften av SSAB EMEA AB. Verksamheten bedriver hamnverksamhet där det tillåts en hantering av 5,5 miljoner ton gods över kaj bestående huvudsakligen av järnmalm, kol, koks, spannmål, biobränsle, skrot, vegetabilolja, cement, salt, järnbärare, stålprodukter, containers och andra enhetslaster. Inom hamnens område finns ett antal företag som bedriver egen verksamhet kopplade till hamntjänster levererade av hamnen, exempelvis Nordic Bulkers och Svenska Foder. Oxelösunds hamn hanterar även tjockolja över kaj för lagring i bergrum. Hanteringen har bedrivits sedan början 1970-talet och den tillåtna lagring är 2 miljoner m 3 årligen. Följande ämnen utgör grund för verksamhetens säkerhetsrapport: Tunga eldningsoljor och VGO (Vacuum Gas Oil, ett tungt vakuumdestillat av råolja): Oljeprodukt med lägsta tillåtna flampunkt >55 C eller oklassad oljeprodukt med lägst tillåtna flampunkt >100 C. Risker Risker som har identifierats i anläggningens säkerhetsrapport: Utsläpp av olja vid hantering (lossning-lastning). Spridning av svavelväte. Spridning av metangas. Insats SKR har förmåga att efter framkomst till skadeplatsen påbörja livräddande insats alternativt begränsande skadeavhjälpande åtgärder vid händelse. Därefter har SKR förmåga att leda och genomföra fortsatt insats som avser att hantera utflöde av olja, begränsning av brandspridning och brandsläckning vid brand i anläggningen. Hanteringen av skadeavhjälpande åtgärder sker i samverkan med andra aktörer samt företagsledningen av Oxelösunds hamn. Oxelösunds hamn har en rad utarbetade rutiner och instruktioner för att förhindra utsläpp av olja vid lossning-lastning. Inför varje lossning-lastning upprättas en skriftlig säkerhetsplan mellan fartyg och terminal. Oxelösunds hamn har även tekniska lösningar till att tvångsventilera bergrum vid förhöjda värden av svavelväte och metangas. Samverkan Vid en större händelse upprättas ledningsplats där representanter från SKR:s lednings- och stabsorganisation, verksamheten, polis, ambulans samt kommunen kan samverka. 21

Underrättelse till annan stat Det finns i nuläget inga händelser angivna i verksamhetens säkerhetsrapporter som kan komma att påverka något annat land vid en allvarlig kemikalieolycka. 22