Operativ ledning och samverkan

Transkript

1 Operativ ledning och samverkan Handbok Version 1.0 Antagen av Funktionschef för RoM och RI Datum Reviderad datum:

2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Syfte... 4 Mål... 5 Avgränsning... 5 Juridik... 6 Räddningsledare... 6 Befogenheter och skyldigheter... 6 Andra statliga- och kommunala myndigheter... 7 Kompetens... 7 Räddningstjänstens planering och organisation... 7 Arbetsmiljöansvar... 8 Arbetsmiljödelegation... 8 Ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter... 8 Samordningsansvar... 9 Organisation för utövande av ledning... 9 Beslutsmodell Befälsnivåer och utmärkning Räddningschef Räddningschef i Beredskap (RCB) Insatsledare (IL) Styrkeledare (SL) Arbetsledare (AL) Grundkompetens Ledningssystem Normativ och strategisk ledning Operativ ledning och samordning av enskilda enheter Ledning av enskild enhet Ledningsstöd, inre stab och operativ stab Ledningsansvar Kommunal rtj Normativ och strategisk ledning Operativ ledning Normalinsats Insats med samordningsbehov Insats med stort samverkans- och samordningsbehov (Omfattande räddningsinsats)

3 Rutiner för övertagande av räddningsledarskapet Rutiner för framkomst- och lägesrapportering Resurser och ledning i gränsområden Hantering av beredskap för andra larm Ej kommunal räddningstjänst Normativ och strategisk nivå Operativ nivå Statlig räddningstjänst Normativ och strategisk nivå Operativ nivå Litteraturförteckning Bilaga Komplettering av instruktioner kring delegering avseende operativ verksamhet Straffrättsligt ansvar Arbetsmiljöansvar i operativ verksamhet - exempel Exempel Exempel Exempel Bilaga Mottagningsbevis av Handbok för operativ ledning och samverkan

4 Inledning Detta dokument redovisar Sörmlandskustens Räddningstjänsts (benämns SKRTJ) operativa ledningsorganisation och den gemensamma syn på ledning av insatser. Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, 1 kap. 3 (Rättsnätet - Notisum, 2015) ska räddningstjänsten planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Ett väl fungerande ledningssystem är en förutsättning för ett tillfredsställande och effektivt resultat vid räddningsinsatser. Det här dokumentet är styrande och vägledande för all operativ verksamhet inom organisationen. Ledningsförhållanden vid räddningsinsatser regleras bland annat i LSO 3 kap. 16. Dessa bestämmelser säger att det i varje kommun ska finnas en räddningschef som ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad och som leder räddningsinsatserna. Räddningschefen får utse någon annan att leda en räddningsinsats. Detta sker genom delegation till berörd person. Delegationen revideras löpande och aktuell namnlista med delegerade räddningsledare finns i separat delegationslista. Med räddningsledarskapet följer även arbetsmiljöansvar. Delegationen innebär att fördela uppgifter för att uppnå en trygg och säker arbetsmiljö under insats. Delegationen revideras löpande och aktuell namnlista med delegerade räddningsledare med arbetsmiljöansvar finns i separat delegationslista. Handboken är tänkt att fungera som ett levande dokument. Med det menas att dokumentet fortlöpande över tid kan komma att ändra, förbättras och revideras. Syfte Denna instruktion har till syfte att klargöra ledningsförhållanden i den gemensamma ledningsorganisationen inom SKRTJ som är bestående av kommunerna Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta. I handlingsprogrammen för de berörda kommunerna ställs krav på en väl dimensionerad ledningsorganisation. Detta är nödvändigt för att kunna bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. Organisationen ska kunna vara anpassad för att med egna resurser hantera vanligt förekommande olyckor samt en förmåga att kunna leda och samverka med tillkommande resurser i händelse av en större olycka. Utöver generella ledningsprinciper behandlas räddningsledarfunktionen enligt LSO samt arbetsmiljöansvaret vid skadeplats. 4

5 Mål Ledningsorganisationen ska utformas efter det ledningsbehov som insatsen kräver. Utgångspunkten ska därför alltid vara ett standardiserat synsätt på hur SKRTJ organiserar sig och etablerar ledning. SKRTJ ska samtidigt vara flexibla och kunna anpassa ledningen när ledningsbehovet varierar. SKRTJs mål och grundprinciper för ledning av insatser är att resultatet av en insats ska stå i focus. Vi ska i så hög grad som möjligt möta det hjälpbehov som olyckan/händelsen medfört. En insats är effektiv om den både av oss själva och av den drabbade uppfattas som att den gett ett bra resultat. Vi ska alltid skapa mervärde. Målet är även att SKRTJ ska påbörja en räddningsinsats inom godtagbar tid samt genomföras på ett effektivt sätt utifrån den grundberedskap som finns. Vidare ska organisationen utifrån grundberedskap som finns sedan inom rimlig tid succesivt kunna öka från en första insats av mindre styrka till en omfattande insats. Avgränsning Handboken för operativ ledning och samverkan omfattar inte TiBfunktionen i kommunernas krisledning som ingår i rollen som Räddningschef i beredskap. Funktionen beskrivs i de kommunala krisledningsplanerna samt handlingsprogram. Vidare kommer inte den kommunala krisledningen att beröras i detta dokument. Handboken behandlar inte den övningsverksamhet som ska finnas för befälen i organisationen. Detta beskrivs i separat styrdokument för övningsverksamheten. 5

6 Juridik Räddningsledare I LSO, 3 kap. 16, anges att Räddningschefen är räddningsledare men får utse någon annan som uppfyller de behörighetskrav som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att vara räddningsledare. Tolkningen som gjorts av denna paragraf innebär att räddningsledarrollen ska vara delegerad i förväg till namngivna befäl som kan upprätthålla denna funktion vid räddningsinsatser. I Förordning om skydd mot olyckor, FSO, 3 kap. 9 (Rättsnätet - Notisum, 2015) står att behörig att vara räddningsledare i kommunal räddningstjänst är den som genomgått särskild utbildning hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller hos Statens räddningsverk. Delegationen revideras löpande och aktuell namnlista med delegerade räddningsledare, RL, finns i Fel! Hittar inte referenskälla.. Delegationslistan med namngivna RL revideras årligen. Den som är utsedd RL vid räddningsinsatser ska ha goda kunskaper om juridiken förknippat med dessa. Funktionen uppkommer i samband med att en räddningsinsats enligt LSO, 1 kap. 2, startar. Befogenheter och skyldigheter RL:s skyldigheter och befogenheter regleras i LSO, 1 kap 2 om kriterier för räddningstjänst. 6 kap. 1 om tjänsteplikt. 6 kap 2 om ingrepp i annans rätt. 6 kap 4 om hjälp med uppehälle till dem som berörts av beslut enligt 2. 6 kap 6 om redovisning av beslut enligt 1 eller 2. 6 kap 7 om andra myndigheters skyldighet att delta. 3 kap 9 om beslut om avslutande av insats samt efterföljande åtgärder. Samt i FSO, 3 kap. 7, om skyldigheten att rapportera iakttagelser till berörda myndigheter. Enligt Sveriges grundlagar har vi som medborgare vissa fri- och rättigheter. I regeringsformen finns det möjlighet för samhället att begränsa vissa fri- och rättigheter genom lagar. LSO 6 kap. 2 om ingrepp i annans rätt är ett exempel på detta som ger RL stora befogenheter under vissa förutsättningar. Beslut får dock inte ske godtyckligt och på gammal hävd, utan varje situation ska prövas specifikt. 6

7 Nedanstående principer är att betrakta som skyldigheter vid användandet av befogenheterna enligt LSO. Legalitetsprincipen; All offentlig maktutövning ska utgå från laglig grund, vilket innebär att beslut om åtgärder ska kunna hänvisas till en lag och dess paragrafer. Ändamålsprincipen; Då en specifik lagstiftning används ska tvångsmedlen vara knutet till det syfte som lagstiftaren haft med lagen i fråga. Exempelvis ska inte paragrafer för tillsynsändamål, ex tillsyn, användas i polisiärt eller annat syfte. Behovsprincipen; en tvångsåtgärd får inte användas om den inte är nödvändig för att lösa uppgiften. Jämför LSO 6 kap. 2 inte lämpligen kan hindras på något annat sätt. Proportionalitetsprincipen; tvångsmedel får tillgripas endast om skälet för åtgärden uppväger intrånget för den enskilde. Jämför LSO 6 kap. 2 I den mån ingreppet är försvarligt med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som vållas genom ingreppet och omständigheterna i övrigt. Myndighetsbeslut i samband med räddningsinsats ska dokumenteras i insatsrapport. Det ska klart framgå i dokumenteringen: Vem som fattat beslutet Grunden för beslutet och tidpunkten när det fattats Vem eller vilka som blivit berörda av beslutet Vem som genomfört beslutet Tidpunkten för när beslutet hävts och åtgärden avslutats Andra statliga- och kommunala myndigheter Enligt LSO, 6 kap. 7, är en statlig myndighet eller kommun skyldig att med personal eller lämpliga resurser delta i en räddningsinsats på anmodan av RL. Förutsättningen är att deras medverkan inte allvarligt hindrar deras vanliga verksamhet. Kompetens I LSO, 3 kap. 14, framgår att den som är RL ska genom utbildning och erfarenhet ha den kompetens som behövs. RL ska även ha kunskap om samverkande myndigheters lagstiftning och ansvarsfördelningen mellan dessa verksamheter. Räddningstjänstens planering och organisation Enligt LSO, 1 kap. 3, ska räddningstjänsten planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 7

8 Arbetsmiljöansvar Arbetsmiljödelegation I SKRTJs larm- och ledningsorganisation gäller arbetsmiljödelegationen oberoende av i vilken kommun insatsen äger rum och i vilken organisation den insatta personalen har sin anställning. Delegationen innebär att fördela uppgifter för att uppnå en trygg och säker arbetsmiljö under insats. I delegationen ingår att säkerställa så att arbetsmiljöregler samt instruktioner inom området följs. Arbetsmiljöansvaret följer delegationen för räddningsledare. I Bilaga 1 finns exempel på arbetsmiljöansvar tagna från Storstockholms brandförsvar. Det är en exemplifierad sammanställning på situationer som är unika för just den operativa verksamheten kopplat till hur arbetsmiljöansvaret kan se ut i olika typsituationer. Ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter RL har alltid det övergripande arbetsmiljöansvaret för insatser som är kommunal räddningstjänst. På insatser som inte är kommunal räddningstjänst har det högsta operativa befäl som finns på plats det övergripande arbetsmiljöansvaret. RL ska se till att arbetsmiljöaspekter uppmärksammas och att samordning av insatsen sker på ett säkert sätt, samt att hålla sig informerad och se till att viktig information återkopplas till övriga berörda. Den person som utsetts att leda arbetet på insats-, skadeplats- sektorrespektive enhetsnivå har uppdrag och mandat att leda den personal som tilldelats uppgiften. Med uppdraget följer automatiskt uppgiften att säkerställa arbetsmiljön inom ramen för den del av insatsen som man är utsedd att leda. Det innebär bland annat att göra riskbedömningar av insatser, värdera riskerna i det arbete som utförs i förhållande till vad som kan uppnås i den delen av insatsen, bedöma utmattning hos brandpersonal samt hålla RL informerad om arbetsmiljömässiga risker. De riskbedömningar som görs ska dokumenteras efter insats. I organisationens framtagna rökdykarreglemente anges att riskbedömning vid insatsen ska göras samt att riskbedömningen ska dokumenteras snarast efter insats i insatsrapporten. RL får fördela arbetsmiljöuppgifter inom sin del av insatsen där så krävs. Den som får en arbetsmiljöuppgift ska ha tillräcklig kunskap för att klara uppgiften. RL kan delegera uppgiften att följa upp arbetsmiljöaspekterna till ett eller flera befäl. 8

9 All personal i insatsstyrkan har uppgiften att kontinuerligt värdera riskerna i det arbete som utförs i förhållande till vad som kan uppnås i den delen av insatsen som man verkar samt kommunicera detta till överordnat befäl. Samordningsansvar Vid en gemensam insats där fler räddningstjänstorganisationer deltar gäller arbetsmiljölagens regler för samordningsansvar. Inriktningen är att RL tar ansvar för att dessa regler tillämpas. Även andra organisationer kan svara för samordningen av arbetsmiljöaspekterna på skadeplatsen. Exempelvis kan det vid en större industri vara lämpligt att den egna industrin tar denna uppgift. Organisation för utövande av ledning Räddningsledning innebär att i en dynamisk och komplex situation få ett helhetsgrepp och bedöma den omedelbara påverkan och behovet av räddningsåtgärder. Ledningsarbetet präglas av tydlighet i uppmärkning, beslut och ordergivning. Befäl inom SKRTJ ska ha hög förmåga att i situationer kunna fatta snabba beslut baserat på analys och igenkänning. Han/hon ska ha hög grad av ledarförmåga, samarbetsförmåga, social förmåga, hög fackmässig kompetens inom områden som taktik, olycksdynamik, byggnadstekniskt brandskydd och farliga ämnen samt god kunskap om samverkande organisationer och i samhällskunskap. Han/hon ska i den omfattning som krävs för respektive ledningsfunktion ha kunskap om organisationens särskilda objekt, däribland verksamheter som klassas som Sevesoanläggningar, farliga verksamheter utifrån LSO, 2 kap. 4, och andra större komplexa anläggningar. Ledning ska utövas så att effekten av åtgärden blir så stor som möjligt. Första befälet på plats ska så snart det är möjligt efter ankomst till skadeplatsen informera närmast högre befäl om olyckans art och omfattning genom att lämna en lägesrapport enligt mallen OSHMIP, se Rutiner för framkomst- och lägesrapportering Den som är RL ska samråda med högre befälsnivå i frågor som kan ha principiell betydelse eller särskilt stor betydelse för enskilda. Befäl som leder en insats ska samråda med högre befäl om insatsen kräver beslut enligt LSO som ger eller kan ge stora konsekvenser. Exempel på detta kan vara ekonomiska, miljömässiga eller för enskild omfattande konsekvenser. 9

10 Beslutsmodell För att forma ledning ska en beslutsmodell i sju steg tillämpas inom SKRTJ enligt: 1. Läs olycka och gör en riskbedömning 2. Identifiera möjliga åtgärder 3. Besluta om Mål med insatsen (MMI) och taktisk plan 4. Sätta organisation och utse ledningsplats 5. Etablera en effektiv kommunikation och samverkan 6. Planera för uthållighet 7. Följ upp resultat Till modellen kan det komma att krävas beslut av karaktären omedelbar åtgärd utifrån hastigt uppkomna situationer. Exempelvis nödställd rökdykare, fara för liv. Ledningsorganisationen ska utformas efter det ledningsbehov som insatsen kräver. Utgångspunkten är ett standardiserat synsätt på hur vi organiserar oss och etablerar ledning. Vi ska samtidigt vara flexibla och kunna anpassa ledningen när ledningsbehovet varierar. RL ska enligt LSO vid en pågående räddningsinsats alltid beakta om de fyra kriterierna för räddningstjänst uppfylls. En räddningsinsats startas då dessa kriterier uppfylls: Behovet av ett snabbt ingripande Det hotade intressets vikt Kostnaderna för insatsen Omständigheterna i övrigt Som befäl inom SKRTJ kan man antingen agera i en ledande roll eller i en ledningsstödjande roll. Vår ledningsorganisation ska agera som ett ledningsteam. Samtidigt som vi är tydliga med vem och vilka som ansvarar för ledning, är de olika ledande funktionerna beroende av varandra. Vi ska därför alltid försöka göra varandra bra genom att stödja och coacha varandra till bästa möjliga resultat. Det gäller både inre och yttre ledning. Befälsnivåer och utmärkning Räddningschef Räddningschefen är enligt LSO ansvarig RL i kommunen men får utse någon annan person som uppfyller behörighetskraven som föreskrivs. Detta sker genom att Räddningschefen delegerar mandatet ner i organisationen. Räddningschefen kan även delegera mandatet som Räddningschefens ersättare då denne inte kan var tillgänglig årets alla dagar och dygnets alla timmar. 10

11 Räddningschef i Beredskap (RCB) Beskrivning Funktionen som RCB innebär att man fungerar som Räddningschefens ersättare. Funktionen ska vara tillgänglig dygnet runt året runt. Som RCB har man det övergripande ansvaret för den normativa och strategiska ledningen inom SKRTJ. RCB kan leda större räddningsinsatser på plats, leda stabsverksamhet samt ha befogenhet att initiera och stödja krisledning inom berörda kommuner. Funktionen kan innebära att man är RL vid komplicerade räddningsinsatser eller vid insatser där det finns ett utökat ledningsbehov. Man ska även fungera som stöd åt insatsledare ute på plats, vilket kan ske från annan plats än skadeplats. Den beredskap RCB ska ha är att kunna svara i telefon direkt. RCB ska kunna svara upp i RAKEL inom 90 sekunder. RCB ska befinna sig inom SKRTJs insatsområde. Utmärkning RCB har gul larmrock med svart hjälm. När RCB arbetar som RL ska ryggskylt ändras till Räddningsledare samt rött dok placeras på hjälmen. När det inte föreligger en räddningsinsats ska ryggskylt Sörmlandskustens räddningstjänst användas. Det är RCB som är ansvarig för att rätt utmärkning föreligger på en olycksplats när de tar över räddningsledarmandatet. I 3180 finns en väska med gula västar för utmärkning av bl.a. yttre stab och sektor chefer. Insatsledare (IL) Beskrivning Den operativa funktionen som IL innebär att man är RL vid komplicerade räddningsinsatser eller vid insatser där ett utökat ledningsbehov föreligger. Då numerären ändras i den operativa styrkan på station 3000 på nätter och helger medverkar IL på de räddningsinsatser som kan föranleda en rökdykarinsats. Det gäller kvällar från 17:30 och helger. IL ska även fungera som stöd åt Styrkeledaren ute på plats, vilket kan ske från annan plats än skadeplats. I funktionen ingår även att ha ett strategiskt ansvar för hela regionens operativa organisation. Vid en normalinsats ska IL stötta Styrkeledare/RL från räddningscentralen. IL kan även vara RL åt ett räddningsvärn eller åt räddningsstyrkor från annan kommun som genomför insats i vårt område enligt intentionerna för gränslös räddningstjänst. Den beredskap IL ska ha är att kunna svara i telefon samt RAKEL direkt. IL ska befinna sig inom Sörmlandskustens Räddningstjänsts insatsområde. Hur IL kan röra sig inom området beror på numerären av styrkan på station

12 Utmärkning IL har gul larmrock med svart hjälm. När IL arbetar som RL ska ryggskylt ändras till Räddningsledare samt rött dok placeras på hjälmen. När det inte föreligger en räddningsinsats ska ryggskylt Sörmlandskustens räddningstjänst användas. Det är IL som är ansvarig för att rätt utmärkning förligger på en olycksplats när de tar över räddningsledarmandatet. Om RCB tar över räddningsledarmandatet så ska hjälmdok tas av och ryggskylten ändras till Skadeplatschef alternativt Sörmlandskustens Räddningstjänst. I 3080 finns en väska med gula västar för utmärkning av bl.a. yttre stab och sektor chefer. Styrkeledare (SL) Beskrivning SL är den tjänstgörande arbetsledaren som finns på räddningsstyrkan och utövar direkt ledning över denna. Alla styrkor eller enskilda enheter har en SL. SL startar upp en insats med en eller flera enheter. Vid framkomst till skadeplatsen ska en lägesrapport alltid lämnas till närmast högre befäl, se Rutiner för framkomst- och lägesrapportering. Första SL på plats tjänstgör som RL fram tills högre befäl tar över räddningsledarmandatet. SL kan då tjänstgöra som Skadeplatschef, Sektorchef alternativt Styrkeledare över enskild enhet. SL kan även vara RL åt ett räddningsvärn som har ett eget uppdrag eller åt en räddningsstyrka från annan kommun som genomför insats i vårt område enligt intentionerna för gränslös räddningstjänst. Då numerären ändras i den operativa styrkan på station 3000 nätter och helger tjänstgör stationens SL som rökdykarledare på de larm som rökdykning används som metod. Det gäller kvällar från 17:30 och helger. Utmärkning SL har gul hjälm och larmställ. Som RL ska SL bära väst med ryggskylt Räddningsledare samt rött dok placeras på hjälmen. Om högre befäl tar över räddningsledarmandatet ska ryggskylt ändras till Skadeplatschef, Sektorchef alternativt Sörmlandskustens Räddningstjänst. Arbetsledare (AL) Beskrivning AL används i huvudsak inom SKRTJs räddningsvärn. För att få tjänstgöra som AL ska du ha genomfört organisationens lokala utbildning med ett godkänt resultat. AL startar upp en insats och är ansvarig tills dess att befäl är på plats. AL lämnar lägesrapport till det befäl som är på väg till platsen. AL fungerar sedan som ledare över den enskilda enheten. Utmärkning AL har varselväst med ryggskylt Arbetsledare. Västen ska alltid bäras oavsett typ av räddningsinsats. 12

13 Grundkompetens Grundkompetensen hos de olika befälsnivåerna ser ut enligt följande; RCB, IL samt SL ska ha genomgått utbildning Räddningsledning A eller motsvarande. En målsättning för RCB samt IL är att ha genomgått Räddningsledning B eller motsvarande. AL ska ha genomgått organisationens lokala utbildning eller motsvarande. 13

14 Ledningssystem För att på ett effektivt sätt bedriva kommunal räddningstjänst samt ha ett flexibelt och hållbart ledningssystem krävs att kapacitet och uppbyggnad av systemet ska anpassas efter en eller flera händelsers ledningsbehov. För att nå flexibilitet och förmåga att hantera händelsernas dynamik avser systemet att kunna på ett smidigt sätt förflytta ett räddningsledarskap och bygga system, som tydligt visar på var ansvaret ligger för de olika besluten och aktiviteterna. Likt Grunder för ledning (Cedergårdh & Wennström, 1998) har SKRTJ en ledningsorganisation där ledning av kommunal räddningstjänst delas upp i fem komponenter: normativ, strategisk, operativ, samordning och ledning av enskild enhet. Kort kan anges att normativ och strategisk ledning hanteras av beslutsfattare i räddningscentralen och de övriga på skadeplats. Normativ och strategisk ledning Syftar till att: Definiera organisationens roll. Definiera insatsers ram. Resursförsörjning till pågående insatser över tid. Beredskap för nya händelser i förhållande till riskbild och hjälpbehov. 14

15 Operativ ledning och samordning av enskilda enheter Syftar till att: Bestämma mål för insatsen. Besluta om och fördela arbetsuppgifter. Samordna insatsens genomförande. Ledning av enskild enhet Syftar till att: Leda organisatorisk del i utförande av tilldelad uppgift. Samordna utförandet inom den organisatoriska enheten. Ledningsstöd, inre stab och operativ stab Ett ledningsstöd eller inre stab/operativ stab utgör stöd till utövare av ledning inom nivåerna normativ, strategisk, operativ samt samordning och ledning av enskild enhet. En operativ stab eller ett ledningsstöd stödjer beslutsfattaren för operativ ledning och etableras ute på skadeplats. Den etableras vid en stor insats eller när en insats tenderar till att bli omfattande och initieras av RL eller RCB. En inre stab eller ett ledningsstöd stödjer beslutsfattaren för antingen normativ-, strategisk- eller operativ ledning och etableras på räddningscentralen. Den etableras vid en stor insats eller när en insats tenderar till att bli omfattande och initieras av RL eller RCB. Finns behovet av ledningsstöd eller stab kan rutinerna följas för den länsgemensamma stabsorganisationen Stab Sörmland. Ett ledningsstöd eller inre stab/operativ stab kan arbeta med analys, planering och framtagande av beslutsunderlag och eller uppföljning av beslut och effekt. Funktionen kan också direkt avlasta en ledande funktion med arbetsuppgifter som ligger på den ledande funktionen, till exempel samband, plotting, lägesuppföljning, massmediahantering. I dessa fall ska mandat och ramar för den avlastande uppgiften tydligt anges. Ledningsstöd och/eller inre stab/operativ stab ska, om möjlighet ges, tidigt utses vid behov och kan omfatta allt från en person till en komplett stabsorganisation. Erfarenheter från större insatser visar på att det är oerhört viktigt att tidigt förstärka den operativa staben. 15

16 Ledningsansvar Kommunal rtj Normativ och strategisk ledning RCB har ett övergripande ansvar för hur systemet leds genom normativa och strategiska beslut. I den normala verksamheten utövar IL normativ och strategisk ledning. IL har då det övergripande ansvar för att initiera räddningsinsatser, utse räddningsledare vid behov samt definiera och ge ram för insatser avseende avsikt, resurs, tid och geografi. Vid komplexa händelser har RCB dessa typer av uppgifter. Beroende på typ av händelse ska IL eller RCB väga pågående räddningsinsatser, det vill säga det drabbade sammanhanget, mot riskbilden och förmågan att upprätthålla beredskap så att det totala hjälpbehovet tillgodoses. RCB/IL kan ha i sitt utövande av ledning tillgång till ett ledningsstöd eller en stab. I de fall IL har normativ och strategisk ledning men blir utlarmad på en händelse ska IL kommunicera med RCB att ledningsnivåerna frångås och att RCB måste ta över den normativa och strategiska ledningen. Det finns också fall när IL leder normativ och strategisk nivå men där beslut ändå måste kommuniceras och fattas av RCB. Det kan till exempel röra sig om beslut som påverkar bemanningen på de olika stationerna, det vill säga när handlingsplanen frångås. Detta för att RCB vid en händelse där denne måste leda på normativ och strategisk nivå då ska ha kännedom om eventuella frånsteg i handlingsplanen. Operativ ledning En insats komplexitet, egna organisationens resursbehov samt samverkansbehov med andra organisationer är avgörande för hur ledningsorganisationen på skadeplats byggs upp. Insatsen leds av olika ledningsnivåer beroende på dess komplexitet och omfattning. För effektiv ledning av insats behöver behoven av operativ ledning, samordning och ledning av enskild enhet tillgodoses. Vid normala insatser hanteras alla av en och samma ledningsnivå, vid komplexa insatser av flera ledningsnivåer. Vid en insats är det den ledningsnivå som har bäst förutsättning att utöva räddningsledarskap som utses till RL. Normalt sker detta genom att första SL på plats tjänstgör som RL fram tills högre befäl tar över räddningsledarmandatet. Vid insatser där det behövs en utökad ledningskapacitet larmas de på begäran av RL. 16

17 Normalinsats Insatsen leds på normativ och strategisk nivå av IL. På operativ nivå leds insatsen av SL som tillika är RL och hanterar i sitt utövande av ledning en eller ett begränsat antal enheter. Exempel på insats är trafikolycka, brand i mindre omfattning, undersökning av röklukt i trapphus. Insats med samordningsbehov Insatsen leds på normativ och strategisk nivå av RCB. På operativ nivå leds insatsen av IL som tillika är RL och hanterar i utövande av ledning upp till fem-sex enheter. Begränsningen i utövande av ledning på denna nivå ligger i samordningsbehovet mellan interna och externa resurser, vilket kan medföra en ökning eller minskning i antalet enheter. Exempel på insats är större trafikolycka, villabrand, lägenhetsbrand, automatlarm i riskobjekt. 17

18 Insats med stort samverkans- och samordningsbehov (Omfattande räddningsinsats) En insats med stort samverkans- och samordningsbehov, tillika även kallat omfattande räddningsinsatser, leds av RCB som är RL. Viktigt är att RCBmandatet tidigt måste lämnas över till det ledningsstöd/stab som har motsvarande kompetens. Detta för att RL inte ska ha kvar de normativa och strategiska frågorna. IL har samordningsansvar mellan skadeplatsens sektorer och verkar i rollen som Skadeplatschef, med uppgiften att bedriva insatsen enligt RL:s mål med insatsen. SL/AL leder sin enhet eller sektor med samordningsansvar mellan enheter och verkar i rollen som Sektorchef. Ledningsorganisationen på skadeplatsen kan förstärkas med operativ stab där funktioner som exempelvis information/media, analys, resurs och säkerhet kan vara en del. Ledningsorganisationen kan också förstärkas i räddningscentralen med en stab. Som resurs finns att tillgå den länsgemensamma stabsorganisationen Stab Sörmland. Exempel på insats är vindsbrand, brand i industri, olyckor med farligt gods och andra större insatser där RCB är räddningsledare. 18

19 Rutiner för övertagande av räddningsledarskapet Räddningsledarskapet kan tas över dels genom personligt övertagande, vilket kräver att den avlämnande och övertagande RL sammanträffar personligen, dels som distansövertagande. Vid personligt övertagande ska övertagande RL orientera sig om läget av den avlämnande RL:s åtgärder, planer och intentioner. Det krävs av den avlämnande RL att noga orientera den nya RL om allt som kan vara av vikt för insatsen. Avlämning ska ske genom att övertagande RL till avlämnande, klart utsäger att han tar över räddningsledarskapet. Till exempel: -"Jag tar över som räddningsledare". Det är sedan den övertagande RL:s ansvar att se till att den avlämnade har uppfattat detta. Därefter ska den övertagande RL själv anmäla till SOS den ändring som skett. Rutiner för framkomst- och lägesrapportering Personal inom SKRTJ ska när de anländer till en händelse lämna en framkomstrapport. Rapporteringen sker utifrån förkortningarna OSHMIP (Objekt, Skada, Hot, Mål med insats, Insats, Prognos). I framkomstrapporten används endast OSH på grund av en snabb rapportering, detta brukar kallas vindruterapport. Modellen används i MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) befälsutbildningar Räddningsledare A och B. Fördelen med modellen är att den även kan användas i ett senare skede av händelsen när en lägesrapport ska lämnas. En framkomstrapport ska alltid lämnas av första enheten på plats. Rapporten ska lämnas på den tilldelade samverkanstalgruppen, det vill säga RAPS-talgruppen. Detta för att samtliga enheter på väg till olyckan ska få samma information. Tidigare skulle rapporten lämnas till SOS men i samband med användningen av RAKEL är detta inte längre nödvändigt utan istället lämnas rapporten öppet i RAPS-talgruppen. Viktigt att tänka på när räddningstjänsten är först på plats är att ambulansen är intresserade av numerären av antalet drabbade. Detta för att de ska ha möjlighet att i ett snabbt skede kunna planera och organisera sina resurser. Skillnaden mellan framkomstrapport och lägesrapport är att den sistnämnda lämnas när insatsen startats upp och en orientering har skett på platsen. Rapporten ska lämnas till närmast högre befäl via RAKEL:s individsamtal eller telefon och ska innehålla samtliga delar i OSHMIP. Viktigt när mål med insats, MMI, fastslås är att målet ska vara mätbart över tid och praktiskt genomförbart. Anledningen till att en lägesrapport ges till närmast högre befäl är att denne ska ha möjlighet att kunna 19

20 planera den operativa eller den normativa och strategiska ledningen över en längre tidsskala. En lägesrapport lämnas sedan kontinuerligt när behov uppstår. Behovet kan till exempel vara att det var länge sedan den första rapporten gavs eller att förutsättningarna ändras till det sämre/ bättre. Resurser och ledning i gränsområden Räddningstjänsterna i Sörmland, Östra Götaland och Södertörns brandförsvarsförbund har en ömsesidig ambition att vara varandra behjälpliga med resurser vid räddningsinsats både som förstärkning och vid första insatser i kommunala gränsområden. Vid insatser i kommunala gränsområden kan det bli aktuellt att ett högre befäl från vår organisation är RL på distans för den aktuella händelsen. När detta sker behöver kontakt tas med räddningscentralen eller högre befäl från den stödjande organisationen innan våra styrkor kallas tillbaka. Hantering av beredskap för andra larm Om grundorganisationen på station 3000 är låst av insats i minst en timme bör en förstärkningsresurs kallas in för att upprätthålla beredskapen. Om en station, förutom station 3000, inom SKRTJ är låst av insats och prognosen är 3 timmar eller längre ska resurser för andra larm byggas upp. Detta gäller all beredskapspersonal. Ej kommunal räddningstjänst Normativ och strategisk nivå Beslut avseende huruvida SKRTJs resurser ska nyttjas vid insatser som ej klassas som kommunal räddningstjänst enligt LSO, 1 kap. 2, fattas på normativ och strategisk nivå. Regionens beredskapssituation ska beaktas vid beslut om möjligheten att nyttja resurser. Beslutet ska dokumenteras. Operativ nivå Insatsen ska ledas av den ledningsnivå som har bäst förutsättningar avseende samverkan, insatsens ram avseende avsikt, resurs, tid och geografi. Exempel på insatser kan vara att bistå sjukvård alternativt polis vid insatser som ej är kommunal räddningstjänst eller bistå kommunen vid svåra påfrestningar som ej klassas som kommunal räddningstjänst. 20

21 Statlig räddningstjänst Normativ och strategisk nivå Beslut om bistånd vid statlig räddningstjänst fattas på normativ och strategisk nivå. Beslutet ska dokumenteras. Operativ nivå Insatsen ska ledas av den ledningsnivå som har bäst förutsättningar avseende samverkan, insatsens ram avseende avsikt, resurs, tid och geografi. Exempel är insats på statligt vatten där JRCC har räddningsledaransvaret. 21

22 Litteraturförteckning Cedergårdh, E., & Wennström, O. (1998). Grunder för ledning. Karlstad: Räddningsverket. Rättsnätet - Notisum. (den 10 Februari 2015). Hämtat från den 09 Mars 2015 Rättsnätet - Notisum. (den 15 Januari 2015). Hämtat från den 09 Mars 2015 Svensson, G., & Robertsson, M. (2008). Styrdokument - Instruktion avseende räddningsledar- och arbetsmiljödelegation. Stockholm: Storstockholms brandförsvar. 22

23 Bilaga 1 Bilagt finns en utredning som Bengt-Arthur Brevitz genomfört på uppdrag av Stockholms brandförsvar (Svensson & Robertsson, 2008). Bilagan är tagen i sin helhet från Storstockholms brandförsvars styrdokument angående instruktion avseende på räddningsledar- och arbetsmiljödelegation. Bilagan är tänkt att användas som informationsmaterial för SKRTJ. Det är sedan upp till läsarens bedömning att applicera exemplifierade situationer till den egna organisationen avseende räddningsledar- och arbetsmiljödelegation. Komplettering av instruktioner kring delegering avseende operativ verksamhet Källa: Utredning genomförd av Bengt-Arthur Brevitz på uppdrag av Stockholms brandförsvar I denna sammanställning finns exempel på situationer som är unika för just den operativa verksamheten och där den vanliga delegationen i hemmaorganisationen kan uppfattas som oklar. Det finns också exempel på hur arbetsmiljöansvaret kan se ut i olika typsituationer. Straffrättsligt ansvar Eftersom en delegation ytterst kan medföra ett straffrättsligt ansvar (åtal/dom) som kan innebära böter eller fängelse, är det viktigt att alla förstår sin roll och sitt ansvar inom ramen för delegationen och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att i förväg bestämma vem som kan komma att bära ett straffrättsligt ansvar för olyckor som inträffar i samband med räddningsinsatser är, strängt taget, omöjligt. Blir en brottsutredning aktuell görs denna i efterhand, och det finns så många olika faktorer som kan påverka vem som kan anses ansvarig att detta ej går att bestämma i förväg. Vilka personer som normalt har ett ansvar för arbetsmiljön går däremot att fastställa, detta utvecklas mer under nästa rubrik. Arbetsmiljöansvar i operativ verksamhet - exempel Med arbetsmiljöansvar menas det som brukar kallas för skyddsansvar, alltså skyldighet att vidta åtgärder samt följa AML och arbetsmiljöverkets föreskrifter i syfte att förhindra olycksfall och ohälsa. I operativ verksamhet, dvs. i samband med utryckning till en olycksplats eller vid en brand, så fördelar sig ansvaret mellan de chefer som har ett operativt ansvar för insatser. 23

24 Den som är räddningsledare har ett övergripande ansvar för att tillse att arbetsmiljöaspekter uppmärksammas och att samordning av insatsen sker på ett säkert sätt, samt att hålla sig informerad och att tillse att viktig information återkopplas till övriga berörda. Övriga chefer har ett ansvar, att inom ramen för sin del av insatserna tillse att arbetsmiljöaspekten tillgodoses. Exempel på detta kan vara att göra riskbedömningar av insatser, bedöma utmattning hos brandpersonal samt hålla räddningsledare informerad om arbetsmiljömässiga risker. Det bör också påpekas att även andra än chefer/arbetsledare kan åtalas för arbetsmiljöbrott enligt brottsbalken, t.ex. om en brandman som fått tydliga arbetsmiljöuppgifter (ej delegering) åsidosätter dessa och detta åsidosättande leder till en allvarlig olycka. Brandmannen kan då åtalas för arbetsmiljöbrott. Det åligger också chefer/arbetsledare att fördela arbetsmiljöuppgifter där så krävs. För att tydliggöra arbetsmiljöansvaret i uttryckningsverksamheten följer några typexempel på situationer. Exempel 1 En släckenhet från Storstockholms brandförsvar larmas till annan region för insats vid en omfattande brand i ett höglager. Med i gruppen finns en brandmästare och rökdykargrupp. Vid ankomst till brandplatsen beordrar räddningsledaren brandmästaren att göra en inträngning genom den östra lastporten för att därigenom kunna bekämpa branden från fyra sidor. Räddningsledaren informerar brandmästaren om att detta kommer att innebära att man tränger in ca. trettio meter i lokalen som är en lagerlokal, höglager med blandade varor staplade. Rökdykargruppen tar sig in i lokalen genom anvisad angreppsväg, lokaliserar branden och inleder släckningsarbetet. Samtidigt får räddningsledaren information av skadeplatschefen via sektorchefen vid den västra porten att brandförloppet har orsakat instabilitet i höglagret och att detta riskerar att kollapsa, han påtalar också att det är tredje gången han varnar för detta och att han har beordrat ut sin rökdykargrupp p.g.a. av rasrisken. Räddningsledaren, som i den stressade situation han befunnit sig i, inte reagerat på denna varning, beordrar nu ut via skadeplatschefen samtliga rökdykargrupper. När han fått bekräftelse från skadeplatschefen att alla rökdykargrupperna är ute, beordrar han fortsatt yttre släckning. Brandmästaren från Storstockholms brandförsvar har nu blivit osäker om hur de ska agera eftersom de inte fått någon direkt order att utrymma, och kontaktar över radio skadeplatschefen för att få vidare order. Räddningsledaren och skadeplatschefen inser nu att han missat denna rökdykargrupp och beordrar omedelbar utrymning. Innan brandmästaren 24

25 hunnit beordra utrymning så viker sig benen på den första lagerhyllan och denna faller mot nästa. Dominoeffekten leder till att en lagerhylla faller över den kvarvarande rökdykargruppen. Kommentarer Rent mänskligt kan man förstås förstå att ett misstag som detta kan uppstå, men låt oss titta på detta utifrån ett ansvarsperspektiv. Vem hade arbetsmiljöansvaret? I denna situation har alltid räddningsledaren det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Ingen annan chefsperson fanns närvarande från Storstockholms brandförsvar, och även om så varit fallet var det räddningsledaren som rådde på platsen och hade alla befogenheter. Trots att rökdykargruppen från Storstockholms brandförsvar inte var anställda i samma kommun som räddningsledaren, hade han ändå skyddsansvaret för denna styrkan. Olyckan var inte en konsekvens av att någon underordnad chef eller brandman bröt mot sina arbetsmiljöuppgifter, utan av att räddningsledaren och skadeplatsledningen i den stressade situationen missade väsentlig information samt var oklar över vilka rökdykargrupper som fanns i byggnaden. Räddningsledaren borde i denna situation ha tillsett att han hade back up från personal som kunde ansvara för att t.ex. fokusera på arbetsmiljö/riskinformation. Att situationen är stressig är i sig ingen ursäkt, eftersom denna stressighet är förutsebar och också möjlig att bemöta med såväl strategisk planering av insatsen som operativ planering av riskbedömning genom tillräckliga resurser och uppgiftsfördelning. En god insikt i sina egna begränsningar och en bra utbildning kring detta kan också vara en god förebyggande åtgärd. Storstockholms brandförsvars ansvar Det ansvar som skulle kunna åläggas ansvarig chef inom Storstockholms brandförsvar är att se till att den styrka som skickas till en brandplats har tillräcklig kompetens för det arbete de ska utföra. Skulle olyckan bero på brister i utbildning och kompetens som räddningsledaren hade skäl att tro att brandmännen besatt, skulle skuldfrågan bli en annan. En arbetsgivare är skyldig att förvissa sig om att personalen har den utbildning som krävs för arbetet. Saknas detta skulle ett juridiskt ansvar kunna läggas på ansvarig chef inom Storstockholms brandförsvar. 25

26 Exempel 2 En större brand inträffar i utkanten av Vallentunas distrikt. Då flera styrkor kallas till skadeplatsen åker också vakthavande brandingenjör ut på till brandplatsen. Medan VBI är på väg till brandplatsen inträffar en allvarlig olycka p.g.a. brister i riskbedömningen. Kommentarer Vem hade arbetsmiljöansvaret? Det är inte rimligt att anse att vakthavande brandingenjör har ansvaret för en olycksplats som han/hon ännu inte har kommit fram till. Närvarande högste chef (brandmästare eller yttre befäl) får normalt anses ha arbetsmiljöansvar/skyddsansvar fram till att vakthavande brandingenjör anländer samt har hunnit sätta sig in i situationen. Arbetsmiljöansvaret ska åvila någon som har reella möjligheter att fatta beslut om skyddsåtgärder eller arbetsmetoder och följer inte nödvändigtvis befälsordningen i alla situationer. Även om räddningsledaren, i detta fall vakthavande brandingenjör, hade givit order om att en viss åtgärd ska vidtas t.ex. en inträngning, och närvarande sektorchef inser att denna åtgärd är förknippad med stora risker så måste närvarande sektorchef tydliggöra detta för vakthavande brandingenjör eller ytterst förhindra att åtgärden utförs. Exempel 3 I samband med övningar på Okvista övningsanläggning i Vallentuna drabbas en nyanställd brandman av utmattning i samband med rökdykning och kollapsar. Hans tillstånd är allvarligt och resulterar i en längre sjukhusvistelse. Övningen genomförs utan egna befäl men under överinseende av en övningsledare som också har ett uttalat ansvar för att övningarna genomförs på ett säkert sätt. Efter ett telefonsamtal lämnar övningsledaren övningen och är frånvarande i tio minuter Kommentarer Vem hade arbetsmiljöansvaret? Det är i detta fall tydligt att det är en arbetsmiljöuppgift som övningsledaren har att genomföra övningen på ett säkert sätt och vara observant på deltagarna. Genom att övningsledaren lämnar övningen gör han sig skyldig till en allvarlig underlåtenhet utifrån sitt ansvar enligt arbetsmiljöuppgiften. Även om övningsledaren inte har tagit emot ett delegerat arbetsmiljöansvar, kan han ändå åtalas eftersom detta var en tydlig arbetsmiljöuppgift som han hade, och där brast han i sitt ansvar. 26

27 Bilaga 2 Mottagningsbevis av Handbok för operativ ledning och samverkan I egenskap av min roll som befäl/arbetsledare vid Sörmlandskustens Räddningstjänst har jag muntligen och skriftligen via dokumentet Handbok för operativ ledning och samverkan informerats om mina skyldigheter och befogenheter som räddningsledare eller arbetsledare inom områdena arbetsmiljöansvar och roll i ledningssystemet. Jag mottager härmed räddningschef Stefan Ekholms delegation att låta mig verka som räddningsledare eller arbetsledare vid räddningsinsatser enligt LSO 1 kap 2 om kriterier för räddningstjänst inom Sörmlandskustens Räddningstjänst. Ort och datum Signatur Namn Befäl/arbetsledare Stefan Ekholm Räddningschef 27