Spridning av främmande populationer i Sverige

Spridning av främmande populationer i Sverige RAPPORT 5475 OKTOBER 2005

SPRIDNING AV FRÄMMANDE POPULATIONER I SVERIGE Spread of alien populations in Sweden Linda Laikre & Anna Palmé Naturvårdsverket Zoologiska institutionen, Avdelningen för populationsgenetik, Stockholms Universitet

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Naturvårdsverket Tel 08-698 10 00, fax 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 91-620- 620-5475-9.pdf ISSN 0282-7298 Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2005 Tryck: CM Digitaltryck AB Omslag: Utsättning av öring i Stockholms ström i maj 2005. Den utsatta fisken är producerad i odling och härstammar från Åvaån som mynnar vid kusten ca. 30 km från utsättningsplatsen. Det är oklart i vilken utsträckning Åvaåöringen är genetiskt skild från de andra, ytterst få, naturliga öringbestånd som fortfarande finns kvar i Stockholmsområdet. Det är också oklart i vilken utsträckning den omfattande spridningen av Åvaåöring påverkar den genetiska sammansättningen hos dessa bestånd. Foto: Lars Hedlund

Förord Ett av tre huvudsyften med Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald är att bevara den biologiska mångfalden. Detta arbete som är den centrala delen av naturvården har av tradition koncentrerats till naturtyper och arter, såväl i Sverige som internationellt. Länge ägnades betydligt mindre intresse åt att slå vakt om inomartsvariationen, trots att denna för de flesta organismer är högst påtaglig. Inomartsvariationen, som består i genetiska skillnader mellan individer och populationer av samma art, utgör en grundläggande del av den biologiska mångfalden och omfattas uttryckligen av konventionen. Orsaken till inomartsvariationens styvmoderliga behandling i naturvårdssammanhang torde främst vara okunskap och omedvetenhet om dess betydelse. Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald tillkom i samband med att Sverige 1994 blev part till konventionen om biologisk mångfald. Rådet utses av regeringen och består av ett drygt 10-tal forskare med sakkunskap inom olika delar av det breda begreppet biologisk mångfald. Det har bland annat till uppgift att följa den nationella och internationella utvecklingen inom forskning som är relaterad till rådets verksamhet och att medverka i rådgivningen till regeringen i vetenskapliga frågor som rör biologisk mångfald. Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald har i samband med konventionens tillämpning tagit upp frågor med koppling till den genetiska variationens betydelse särskilt de vetenskapliga aspekterna kring detta. Rådet har på olika sätt agerat för att få dessa frågor uppmärksammade och belysta, framför allt i det internationella arbetet. En aspekt av stor betydelse är att öka kunskapen genom forskning och inventering. Vi behöver veta mycket mer både om förekomsten av genetiskt skilda populationer och andra former av naturlig variation inom olika arter och om hur vi bäst bevarar denna viktiga del av den biologiska mångfalden. Vi behöver också veta hur olika ingrepp i naturen påverkar den biologiska mångfalden. En viktig fråga när det gäller inomartsvariationen är effekterna av att introducera främmande populationer. Trots otillräckligt kunskapsunderlag vågar jag påstå mot bakgrund av bland annat min erfarenhet från många års arbete med fiskevårdsfrågor att sådana introduktioner kan få negativa konsekvenser av högst påtaglig art. Denna rapport redovisar kunskapsläget när det gäller spridning av främmande populationer i Sverige. Den utgör den första samlade redovisningen av sitt slag och fyller ett starkt behov som länge påtalats av Vetenskapliga rådet för biologisk 3

mångfald. Rapporten visar med all önskvärd tydlighet hur angeläget det är att vi förbättrar vår kunskap på detta viktiga område och ger det en ökad tyngd i vårt arbete med att leva upp till våra åtaganden i Konventionen om biologisk mångfald, både i Sverige och internationellt. Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald kommer att ägna denna fråga stor uppmärksamhet också framöver. Stockholm den 17 augusti 2005 Per Wramner Professor i tillämpad miljövetenskap Ordförande för Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald 4

Förord Introduktionen av främmande arter och populationer är ett hot mot biologisk mångfald. Det finns uppenbara risker att spridning av främmande populationer påverkar den biologiska mångfalden hos "mottagande" naturliga populationer. Sådan påverkan kan leda till förlust och förändring av biologisk mångfald i första hand på gennivå, men i förlängningen även på art- och ekosystemnivån. Utsättningar av främmande populationer eller provenienser av växter och djur sker i stor skala i svenska marker och vattendrag. I stor utsträckning förefaller registrering av omfattningen av utsättningar, liksom lokalen för utsättningar vara bristfallig. I dagsläget är därför förekomsten av spridning av främmande populationer i stora delar oklar, liksom eventuella effekter av sådana spridningar. Det är alltså inte känt vilka konsekvenser främmande populationer kan ha för inhemska växters och djurs genetiska populationsstruktur, anpassning till lokala miljöförhållanden och framtida möjligheter för evolution. Föreliggande rapport har beställts av Naturvårdsverkets naturresursavdelning med syfte att sammanställa information om förekomsten och omfattningen av olika former av utsättningar av främmande populationer. Sammanställningen är avsedd att fungera som underlag för uppföljningsarbetet kring artikel 8h i Konvention om biologisk mångfald som särskilt berör främmande arter och deras effekter på den biologiska mångfalden. Författarna är ensamt ansvariga för rapportens innehåll. Stockholm den 31 augusti 2005 Björn Risinger Direktör för Naturresursavdelningen Naturvårdsverket 5

Innehåll Förord - Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald 3 Förord - Naturvårdsverket 5 Innehåll 6 Sammanfattning 8 Summary 14 1. INLEDNING 21 1.1 MÅLSÄTTNING 22 1.2 DEFINITIONER 22 1.2.1 Konventionen om biologisk mångfald - CBD 22 1.2.2 Naturvårdsverket 23 1.2.3 Fiskeriverket 23 1.2.4 Centrum för biologisk mångfald - CBM 24 1.2.5 Definitioner i denna rapport 24 1.3 ARBETETS UPPLÄGGNING 25 1.3.1 Fiskevården 25 1.3.2 Viltvården 26 1.3.3 Skogsbruket 26 2. POTENTIELLA EFFEKTER AV SPRIDNING AV FRÄMMANDE POPULATIONER 27 2.1 SWAMPING-EFFEKT 27 2.1.1 Effektiv populationsstorlek 27 2.2 HYBRIDISERING 28 2.3 EMPIRISKA STUDIER 28 3. REGELVERK KRING SPRIDNING AV FRÄMMANDE POPULATIONER 30 3.1 LAGSTIFTNING 30 3.1.1 Fiskevård 30 3.1.2 Viltvård 31 3.1.3 Planerad ändring av gällande jaktlagstiftning 32 3.1.4 Skogsbruk 32 4. SPRIDNING AV FRÄMMANDE POPULATIONER INOM FISKEVÅRDEN 34 4.1 GRANSKNING AV TRE LÄN 37 4.1.1 Utsättningar i Norrbottens län 38 4.1.2 Utsättningar i Jämtlands län 42 4.1.3 Utsättningar i Skåne län 44 4.2 KOMPENSATIONSUTSÄTTNINGAR 45 4.2.1 Laxutsättningar i Vättern 49 4.3 UTSÄTTNINGAR AV ÅL 49 4.4 UTSÄTTNING AV OSTRON 50 4.5 ANDRA SÄTT PÅ VILKA FRÄMMANDE FISKSTAMMAR KAN SPRIDAS 50 4.6 EFFEKTER AV GENSPRIDNING INOM FISKEVÅRDEN 51 6

5. SPRIDNING AV FRÄMMANDE POPULATIONER INOM VILTVÅRDEN 52 5.1 TILLSTÅND FÖR HÅLLANDE AV VILT I HÄGN 53 5.2 INFORMATION OM RYMNING FRÅN VILTHÄGN 55 5.3 IMPORT AV ÄGG FRÅN FASAN, GRÄSAND OCH RAPPHÖNA 56 5.3.1 Uppgifter från en fågeluppfödare 57 5.4 TIDIGARE UTSÄTTNING AV HARE 58 5.5 EFFEKTER AV GENSPRIDNING INOM VILTVÅRDEN 59 6. SPRIDNING AV FRÄMMANDE POPULATIONER INOM SKOGSBRUKET 60 6.1 EFFEKTER AV GENSPRIDNING INOM SKOGSBRUKET 65 7. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 66 7.1 REKOMMENDATIONER 68 8. REFERENSER 71 8.1 PERSONLIGA KONTAKTER 75 9. TABELLER 77 Bilaga 1 116 Bilaga 2 117 Bilaga 3 118 Bilaga 4 126 Bilaga 4 forts. 127 7

Sammanfattning Föreliggande rapport har tillkommit som ett led i uppföljningsarbetet kring artikel 8h i Konventionen om biologisk mångfald (CBD) som särskilt berör främmande arter och deras effekter på den biologiska mångfalden. En art enligt CBDs definition omfattar även lägre taxonomiska enheter och genetiskt distinkta grupperingar som kan förekomma inom en art. Främmande arter utgörs därför både av arter som inte förekommer naturligt inom ett geografiskt område, och av genetiskt främmande populationer av arter som förekommer naturligt inom ett område. Det finns uppenbara risker att spridning av främmande populationer påverkar den biologiska mångfalden på gennivå hos "mottagande" naturliga bestånd. Sådan påverkan kan leda till förlust och förändring av biologisk mångfald i första hand på gennivå, men i förlängningen även på "högre" nivåer (art- och ekosystemnivån). Negativ påverkan på mångfalden på gennivå kan t.ex. uppstå om 1) mängden utsatt material är av en sådan omfattning att det naturliga beståndet genom konkurrerens minskar i storlek (vilket kan resultera i förlust av genetisk variation) eller helt försvinner s.k. "swamping-effekt", eller om 2) hybridisering mellan utplanterade och "naturliga" individer förekommer och sådan hybridisering leder till att genetiska anpassningar till lokala miljöförhållanden bryts ner. Utsättning och utplantering av olika djur och växter sker inom flera olika verksamhetsområden; här fokuseras på sådana utsättningar som sker inom ramen för fiskeoch viltvården samt skogsbruket. Inom dessa områden görs sedan lång tid tillbaka storskaliga utsättningar där bl.a. främmande populationer används. Följande frågor belyses i rapporten: 1. I vilken omfattning sprids främmande populationer? 2. Vilka arter är främst utsatta för genspridning? 3. Var sker spridningarna? 4. I vilken utsträckning registreras olika uppgifter kring de utsättningar som görs? 5. Vilken typ av uppföljning görs för att utreda eventuella effekter av utsättningarna på biologisk mångfald? 6. Vilken kunskap finns om den genetiska sammansättningen hos det material som sätts ut respektive hos de vilda bestånd som lever där utsättningar görs? Arbetet har visat att det saknas effektiva system för registrering av de utsättningar/ utplanteringar som äger rum i Sverige. Spridning av främmande populationer kan därför ske utan att det är möjligt att följa exakt var och i vilken omfattning sådan spridning äger rum (Avsnitt 3). Bristen på information är inte lika påtaglig inom alla de tre verksamhetsområdena (vilt, fiske, skog). Den information som presenteras har framför allt erhållits via kontakter med Fiskeriverket, länsstyrelserna och Skogsstyrelsen, men även andra instanser/personer har bidragit med uppgifter. 8

Främmande populationer sprids i stor omfattning i Sverige; uppgifter om vilka mängder som sprids årligen är komplicerade eller omöjliga att få fram, det handlar dock om miljontals skogsträd, fiskar och fåglar. De arter som främst sätts ut är öring, lax, röding, sik, harr, gran, tall, gräsand, rapphöna och fasan. (Fasanen är en för landet främmande art som sedan minst hundra år är etablerad i landet - den betraktas av många som naturlig för landet och har därför inkluderats i denna rapport). Spridning av främmande populationer förekommer i hela landet. Fiskutsättningar dominerar i landets mellersta och norra delar, medan fågel för jakt främst sätts ut i de södra delarna. Kompensationsutsättningar av lax och öring sker i anslutning till de stora älvarna. Spridning av tall och gran med för utplanteringsområdet främmande bakgrund sker i större delen av landet och rekommenderas till viss del av Skogsstyrelsen. Ett områdes latitud och höjd över havet avgör vilken härkomst (med avseende på latitud) skogsodlingsmaterialet ska ha (Bilaga 4). FISKEVÅRD Den information som erhållits angående fiskutsättningar i Sverige gäller främst de tillstånd som länsstyrelserna givit till privatpersoner och fiskevårdsorganisationer (krav på tillstånd för utsättning av fisk finns sedan 1955), och uppgifter om kompensationsutsättningar som bygger på vattendomar. Länsstyrelsernas tillståndsgivning har granskats för perioden 1995-2001. Majoriteten av vattendomarna om kompensationsutsättning gäller sedan flera decennier tillbaka. Information om tillstånd under perioden 1995-2001 har erhållits från 16 av landets 21 län (Tabell 1). Totalt har tillstånd för 11 157 utsättningar av 18 olika inhemska fisk- och kräftarter utfärdats (Tabell 2). I mindre än 36% av tillstånden anges vilken stam som ska sättas ut. I 18% av fallen saknas uppgift om hur mycket fisk som ska planteras ut. Uppgifterna om mängden fisk som avses att sättas ut anges inte på ett konsekvent sätt, utan kan anges som antalet fiskar, totalvikt hos den utsatta fisken eller i liter. Öringen är den art som förekommer i flest utsättningstillstånd - arten svarar för 62% av tillstånden. Därefter kommer rödingen (24%), harren (6%), gösen (3%) och ålen (2%; Figur 1). Flest tillstånd har under den aktuella perioden 1995-2001 utfärdats i Dalarnas (18%), Jämtlands (18%) och Västerbottens (14%) län. Domar för kompensationsutsättningar av fisk finns inte samlade på ett överskådligt och tillgängligt sätt, och de utsättningar som görs sammanställs inte hos någon myndighet. Enligt gällande vattendomar ska ca. 6.5 miljoner individer av arterna lax (närmare 2 miljoner), öring (ca 350 000) och sik (närmare 4 miljoner) sättas ut i Sveriges kustmynnande vattendrag. I Vänern ska, enligt gällande domar, 130 000 laxar och 45 000 öringar sättas ut årligen. Kompensationsutsättningarna sköts av kraftbolagen, och de flesta av bolagen har även egna fiskodlingar där 9

utsättningsfisken produceras. I de flesta fall står ingenting angivet i vattendomarna om vilket ursprung den utsatta fisken ska ha. Sedan slutet av 1960-talet görs årliga utsättningar av lax i Vättern. Dessa utsättningar sker inte enligt ordinarie vattendom utan har tillkommit efter att miljödomstolen har utdömt fiskeavgifter mot vattenkraftsutbyggnaden i Motala ström. Under 2004 sattes 20 000 smolt ut i Vättern. Tre län, Norrbotten, Jämtland och Skåne, har granskats närmare vad gäller utfärdade tillstånd för fiskutsättningar där främmande stammar kan var inblandade (Avsnitt 4.1). I Norrbottens län har 1 020 tillstånd utfärdats under 1995-2001, och endast i 18% av tillstånden finns den stam som avses att användas angiven (Tabell 5). I Jämtlands län har 2 042 tillstånd utfärdats och i 45% av fallen finns uppgift om utsättningsstam. I Skåne finns uppgift om stam endast i 8 av 118 utfärdade tillstånd (7%). VILTVÅRD Arterna gräsand, rapphöna och fasan får sättas ut för jaktändamål. Andra arter får inte planteras ut, men undantag kan göras efter tillstånd från Naturvårdsverket. Tillstånd krävs för att hålla gräsand, rapphöna och/eller fasan. Import av kläckägg ska rapporteras till Jordbruksverket. Tillstånd krävs endast för import från land utanför EU och Norge, för införsel av ägg från länder inom EU/Skandinavien behövs inte. Utsättning får också ske obehindrat utan vare sig tillstånd eller rapporteringsskyldighet. Det är oklart exakt hur många fåglar av respektive art som sätts ut, var dessa sprids, samt vilket geografiskt och genetiskt ursprung dessa fåglar har. Vilt får efter tillstånd hållas i hägn. Uppgifter om geografiskt och genetiskt ursprung för de individer som ska hållas i hägnet efterfrågas inte och finns inte med på tillstånden. Konstaterad eller misstänkt rymning från vilthägn ska rapporteras till länsstyrelsen. De åtta länsstyrelser som särskilt tillfrågats om rymningar från vilthägn svarar att det är ytterst sällan rapporter om sådana inkommer - det handlar om maximalt några enstaka anmälningar per år (Tabell 17). Kläckägg för uppfödning och utsättning av fasan, gräsand och rapphöna importeras från i huvudsak Danmark. Närmare uppgifter om geografisk och genetisk bakgrund saknas helt. Sammanställningar kring äggimporten finns endast att tillgå för de senaste sex åren (Tabell 18). Totalt har drygt en halv miljon ägg importerats under dessa år, med ett genomsnitt på ca 85 000 ägg per år. De importerade äggen kläcks i hägn och sätts ut för jakt på den egna jaktmarken eller säljs för utsättning på annan plats. En del uppfödda fåglar används för vidare avel. Uppgifter om hur stora fågelutsättningar som årligen görs samt var dessa görs saknas. 10

SKOGSBRUK Information gällande spridning av främmande populationer inom skogsbruket har varit mycket svår att få fram. Såvitt vi kunnat utröna registreras endast det exporterande landet vid import av frö och plant. Regelverk finns för vilket gran- och tallmaterial som den enskilde markägaren ska plantera på sina marker, och dessa regler anger att delvis främmande material kan användas (Bilaga 4). Ingen rapporteringsskyldighet föreligger kring ursprunget hos det skogsmaterial som planteras ut. Det förefaller alltså vara helt oklart i vilken utsträckning främmande populationer har planterats ut, vilket geografiskt och genetiskt ursprung dessa populationer har samt när och var de främmande populationerna spridits. Skogsstyrelsen har enligt uppgift endast information om mängden importerat material inskrivet på fil för de senaste fyra åren. Uppgifter för tidigare år har hämtats från äldre publikationer (Tabell 19 och 20). Sammanställningarna visar att mycket stora mängder skogsodlingsmaterial har importeras. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Få eller inga uppföljningar har gjorts vad gäller effekterna av utsättningarna på den naturligt förekommande biologiska mångfalden. Detta gäller mångfald på samtliga nivåer - vare sig effekter på andra arter, ekosystem som helhet, eller den genetiska sammansättningen hos naturligt förekommande populationer har undersökts. Kunskapen och förståelsen för den grundläggande problematiken med att sprida genetiskt främmande bestånd förefaller vara mycket bristfällig inom de sektorer som här granskats. Endast inom fiskevården tycks insikten finnas om att utsättningarna är förknippade med biologiska risker, och här har man också kommit längst vad gäller såväl regelverk som informationssammanställning. Stora brister föreligger vad gäller registrering av olika uppgifter i samband med utsättningarna. Endast för utsättningar av fisk har det varit möjligt att över huvud taget erhålla någon information om det antal individer som planteras ut. Ett samlat system för registrering saknas dock även vad gäller fiskutsättningar. Varje länsstyrelse samlar de tillstånd som utfärdas för utsättning av fisk, men uppföljning av vad som sedan i de enskilda fallen verkligen sattes ut görs inte. I ca. 20% av de tillstånd som givits under perioden 1995-2001 saknas uppgift om hur mycket fisk som ska sättas ut. Vid tillstånd för fiskutsättningar förekommer stamangivelse endast i en minoritet av fallen, och i de fall där utsättningsstam anges saknas detaljerade uppgifter om stammens ursprung, tid i odling, genetisk likhet med naturliga bestånd på utsättningsplatsen, etc. För utsättningar inom ramen för viltvården är informationen ännu mer bristfällig. Här registreras bara, i bästa fall, importlandet och arten (i vissa fall separeras dock inte uppgifterna för arterna utan en registrerad import kan gälla en eller flera av arterna fasan, rapphöna och gräsand ). Inom skogbruket är situationen 11

likartad. Vid import av skogsodlingsmaterial anges exportlandet, men närmare uppgifter kring geografiskt ursprung finns inte tillgängligt. REKOMMENDATIONER 1. Riskerna och problemen kring spridning av främmande populationer bör aktualiseras och synliggöras. Riktade informationssatsningar behövs både till de olika sektorerna, och till olika intressenter i samhället (fiske-, jaktvårdsföreningar, naturskyddsföreningar, skogsägare, m.fl.). En eller flera konferenser/workshops kring ämnet kan vara lämpligt, men även någon form av informationsutskick eller information via organisationstidskrifter och liknande. Sådana utskick/riktade satsningar bör inkludera information kring den lagstiftning och de regelverk som redan finns på området. 2. Samtliga utsättningar av främmande populationer bör registreras på ett överskådligt, lättillgängligt och konsekvent sätt. Effektiva, datoriserade, system för sådan registrering och "mallar" för informationsinsamling bör utarbetas i samråd mellan Naturvårdsverket, berörda sektorsorgan och forskare med bevarandebiologisk inriktning. Endast inom fiskevården förekommer någon registrering av vad som sätts ut. Skogssektorn och jaktintressena bör kunna tillskansa sig probleminsikt och grundläggande idéer kring registrering av utsatta populationer från fiskevårdssidan. Samtidigt krävs dock en rejäl utveckling även inom fiskesektorn så att registreringssystemen blir enhetliga, datoranpassade, lättillgängliga samt mer kompletta vad gäller uppgifter som samlas. Uppgifter som är viktiga i sammanhanget inkluderar bl.a. i) exakt angivelse av var utsättningen görs (detaljerad beskrivning av geografiskt läge med geografiska koordinater), ii) när utsättningen görs, iii) hur många individer som sätts ut, iv) den utsatta populationens härkomst, genetiska karaktäristika och genetiska likhet med mottagande bestånd, v) spridningsmöjligheter i det aktuella området, och vi) så detaljerad information som möjligt om eventuella naturligt förekommande populationer i utsättningsområdet. Systemen för registreringen bör följa samma mall inom alla länsstyrelser och andra registerförande organ, och föras på ett sådant sätt att informationen är lättillgängligt för tjäntemän, forskare och andra även utanför den egna organisationen. 3. En övergripande sammanställning av den information som finns rörande spridning av främmande populationer bör följa upp den här redovisade initiala genomgången. Det är exempelvis angeläget med en fördjupad granskning av spridningen av främmande populationer inom skogsbruket, en kartläggning av hur många fåglar som sprids för jaktändamål på olika platser och i vilken utsträckning dessa fåglars geografiska ursprung och genetiska bakgrund kan klarläggas. Det vore också angeläget med en sammanställning över samtliga stammar av inhemsk fisk som används för utsättning, och en genetisk kartering av dessa stammar. 12

4. Nuvarande regelverk och lagstiftning inom samtliga sektorer bör ses över med avseende på spridning av främmande populationer och hållande av främmande populationer på ett sätt som kan leda till spridning. En målsättning bör vara att klarlägga i vilken utsträckning nuvarande regelverk är förenliga med Sveriges miljömål och internationella åtaganden. Rimligheten i att exempelvis inga tillstånd krävs för spridning av främmande populationer av skogsträd och fåglar för jakt, och att tillstånd för fiskutsättningar kan utfärdas trots minimal information om mängd och ursprung hos fisk som sprids bör penetreras. 5. En utredning kring spridningen av främmande populationer av rapphöna, gräsand och fasan inom ramen för viltvården bör genomföras med avsikt att bl.a. klarlägga omfattningen och nödvändigheten av dessa utsättningarna. 6. Uppföljnings- och övervakningsprogram där effekterna av utförda utsättningar på den naturligt förekommande biologiska variationen utreds bör initieras. Förslag till initiala insatser för utvecklande av övervakningsprogram av biologisk mångfald på gennivå har lämnats i rapport till Naturvårdsverket (Laikre & Ryman 1997), och dessa förslag är fortfarande aktuella. 7. Rutinerna för uppföljning av de tillstånd som utfärdas av länsstyrelserna för fiskutsättningar och hållande av vilt i hägn bör förbättras så att kontroll av vad som faktiskt satts ut/hålls i hägn utförs och bokförs. 8. En översyn av gällande vattendomar bör göras och befintlig information rörande vilka utsättningar som verkligen utförts bör samlas in och sammanställas på ett lättillgängligt sätt. 9. En genetisk kartläggning av de fiskodlingsstammar som används vid utsättningar bör genomföras, liksom en granskning av de avelsstrategier som tillämpas vid uppfödning av utsättningsfisk. 10. Ett forskningsprogram som fokuserar på effekterna (genetiska, ekologiska, etologiska) av utsättningar av främmande populationer samt möjligheterna att följa upp och övervaka sådana effekter bör initieras, och forskning som belyser frågor inom dessa områden bör rent allmänt erhålla ett ökat stöd. 13

Summary This report represents a first attempt to compile information on the release of alien populations in Sweden. Alien populations refer to non-native populations of indigenous species. Release of alien populations implies the transfer of individuals representing a particular population to an area in which this population does not occur naturally. The report has been produced as part of the work in implementing Article 8h of the Convention on Biological Diversity (CBD). Article 8h specifically deals with alien species and their effects on biological diversity. A species, according to CBD s definition, includes also taxonomic entities below the species level, such as genetically distinct populations that may be found within a species. Alien species therefore consist both of species that are not naturally found within a geographical area and of genetically alien populations of indigenous species. In this report we use the terms "population", "stock" and "strain" synonymously to indicate an entity within the species that has the potential to be genetically distinct. The latter terms (stock and strain) are primarily used with respect to fishes. There are obvious risks that the spread of alien populations can affect the gene level biodiversity of receiving natural populations. Such effects can lead to losses and changes of biological characteristics, primarily with respect to genetic composition, but in the long-term also at species and ecosystem levels of diversity. Negative effects on variation at the gene level can occur if 1) the amount of introduced material is of such a quantity that the natural population is reduced in size through competition (which can result in loss of genetic variation) or disappears entirely the so called swamping effect or if 2) hybridization between introduced and natural individuals occurs and such hybridization leads to the break down of genetic adaptations to local environmental conditions. Release of animals and plants into natural settings occurs within several different fields of activities. This report focuses on spread of alien populations which are carried out within the framework of fisheries and wildlife management as well as forestry. Within these lines of activities large-scale releases have been conducted for several decades or more. The following questions are addressed: 1. To what extent are alien populations spread in Sweden? 2. What species are primarily exposed to the spread of alien genes? 3. Where are the alien populations released? 4. To what extent is the information about these releases registered? 5. How are the effects of the releases monitored with respect to possible effects on biological diversity? 6. What is known about the genetic composition of the material that is released and the wild, recipient populations, respectively? 14

We found that effective systems for registering the releases are largely lacking. It is therefore difficult or impossible to follow what and how much has been spread, and where the releases have taken place (Section 3). The degree to which information is missing varies between the three sectors examined (forestry, fisheries and wildlife management). The information presented in this report has primarily been obtained through contacts with the Swedish National Board of Fisheries, the county administrative boards and the National Board of Forestry, but also other authorities/people have contributed information. The present study shows that alien populations are spread to a great extent in Sweden. Information on the quantities that are spread every year is complicated or impossible to obtain, but it amounts to millions of forest trees, fishes, and birds. The species that are mainly released are brown trout (Salmo trutta), Atlantic salmon (Salmo salar), Arctic char (Salvelinus alpinus), common whitefish (Coregonus spp.), grayling (Thymallus thymallus), Scots pine (Pinus sylvestris), Norway spruce (Picea abies), mallard duck (Anas platyrhynchos), grey partridge (Perdix perdix), and pheasant (Phasianus colchicus). (The pheasant is an alien species for Sweden, which has been established here for at least one hundred years. It is considered by many as natural for the country and is therefore included in this report). The spread of alien populations occurs all over Sweden. The release of fish dominates in the country s central and northern parts, while birds released for hunting dominate in the southern parts of the country. Releases of salmon and brown trout to compensate for hydropower developments occur in waters adjacent to the large rivers. The planting of spruce and pine with, for the area, alien background occurs in the greater part of the country and is in many cases recommended by the National Board of Forestry. The latitude and altitude of the area determine what origin (according to latitude) the material for forest planting is recommended. FISHERIES MANAGEMENT Information concerning releases of fish into the wild in Sweden was obtained mainly from the permits that the county administrative boards grant to private parties and sport fisheries organizations (the requirement for permits for release of fish has been in force since 1955), and from the decisions from the water courts regar-ding the release of fish to compensate for hydropower developments. The permits granted by the county administrative boards have been studied for the period 1995-2001. The majority of the decisions from the water court on compensation releases are from the past several decades. Information on permits during the period 1995-2001 was obtained from 16 of Sweden s 21 counties (Table 1). In total, the permits for 11,157 releases of 18 15

different indigenous fish and crayfish species were granted (Table 2). The particular strain/stock of the fish to be used for the release was given in less than 36 % of the permits. In 18 % of the cases, information on how many fish that was intended to be released to the wild was lacking. Data on the amount of fish to be released was not given in a consistent manner, but was presented as either the number of fish, the total weight of the fish, or in liters. The brown trout is the species which most commonly occurs in permits for release this species accounts for 62 % of the permits. The most common species thereafter are Arctic char (24 %), grayling (6 %), pike-perch (3 %) and European eel (2 %). During the period 1995-2001 most permits were granted by the County Boards of Dalarna (18 %), Jämtland (18 %), and Västerbotten (14 %). Court decisions for compensation releases of fish are not collected in a manner which is accessible, easy to overview, and information about these releases are not compiled by any single authority. According to court decisions that are in effect, a total of approximately 6.5 million individuals of three species, salmon (c. 2 million), brown trout (c. 350,000) and common whitefish (c. 4 million), are annually released into Swedish rivers emerging at the coasts. In Lake Vänern, according to court decisions in effect, 130,000 salmon and 45,000 brown trout should be released annually. Compensation releases are conducted by the hydropower companies themselves, and most of them have their own fish aquaculture facilities where fish for release are produced. In most cases nothing is stated in the court decisions regarding the origin of the fish to be released, but the hydropower companies themselves have adopted a policy of using local strains. The degree to which this policy is followed is unclear, as well as other details concerning the production of fish for release (number of males and females used, origin of breeders, mating schemes, etc.). Salmon is released annually into Lake Vättern since the end of the 1960 s. The salmon is an alien species to this lake and the releases are not based on ordinary decisions from the water court, but have started after the environmental courts judged for fishing compensations in ex-change for hydropower development in the River Motala Ström. During 2004, 20,000 salmon smolt were released into Lake Vättern. Permits for fish release granted in three counties, Norrbotten, Jämtland and Skåne, have been studied in greater detail with respect to available information on origin and amount of released fish (Section 4.1). In Norrbotten County 1020 permits were granted during 1995-2001. The strain that was intended to be used was specified in only 18 % of these permits (Table 5). In Jämtland County 2042 permits were granted, and in 45 % of the cases information on the strain to be released was available. In Skåne, information on strain is given in only 8 of 118 permits granted during this period (7 %). 16

WILDLIFE MANAGEMENT In Sweden it is permitted to release mallard, grey partridge and pheasant to the wild for hunting purposes. Other species are not permitted to be released, but exceptions can be made after permission from the Swedish Environmental Protection Agency. Permission is required for keeping mallard, grey partridge, and pheasants in captivity. Import of eggs for hatching should be reported to the Swedish Board of Agriculture. Permission is required for import from countries outside of the EU and Norway, but is not necessary for import of eggs from within the EU/Scandinavia. Releases to the wild may also freely occur without either permission or requirements to report such releases. It is unclear exactly how many birds of these species that are released, but it is probably several hundred thousands per year. The birds are primarily released in the southern parts of the country. The genetic origins of released birds are unknown. Wildlife may be kept in captivity within enclosures if permission is granted by the authorities. Information about the geographic and genetic origins of the individuals that are kept in captivity is not requested, and is not given on the permits. Escapes (including suspected ones) from enclosures must be reported to the county administrative board. The eight county administrative boards that were especially asked about escapes from wildlife enclosures answered that it is extremely rare that reports about escapes are received, not more than 1-5 reports per year are typically received (Table 17). Eggs for hatching and release of pheasant, mallard and grey partridge are imported mainly from Denmark. More detailed information about the geographic and genetic background is lacking. Compilations of the records for the import of eggs are only available for the past six years (Table 18). More than a half million eggs have been hatched in enclosures and released to the wild for hunting. Some of these imported birds are used for breeding. Information on the number of birds released annually, as well as where the releases occur is lacking. FORESTRY Information on spread of alien populations within the field of forestry has been very difficult to obtain. As far as we have been able to find out, only the exporting country is registered with import of seeds and plants, whereas more detailed information about the geographic and genetic origin appear to be missing. There are regulations for what pine and spruce material private land owners should plant on their land, and these regulations imply that in some cases alien material can be used (Appendix 4). It is not obligatory to report the origin of the forest material that is planted. Therefore, the geographic and genetic origin of the material used for planting is unclear as is the degree to which alien populations are spread. 17

The National Board of Forestry has, according to information received, data on the amount of imported material available on computerized lists for the past four years only. Information for earlier years has been obtained from older publications (Tables 19 and 20). Obviously, very large amounts of forest material have been imported. CONCLUSIONS AND RECOMMENDATIONS Few or no follow-ups have been made with respect to the effects of the large scale releases and spread of populations to the wild on the naturally occurring biological diversity. This applies to biological diversity on all levels; effects on neither species, ecosystems, nor genetic composition of naturally occurring populations have been studied. Knowledge and understanding of the basic problems with releasing genetically alien populations seems to be poor within the sectors analyzed in the present report. The fisheries sector appears to have come the farthest with respect to regulations and data compilation, and there appears to be a general under-standing that releases into the wild are associated with biological risks. There are great shortcomings with respect to documenting releases to the wild. Only with respect to releases of fish has it been possible to obtain some direct information about the number of individuals released and their origin. A central system for registration is, however lacking also in this case. For the fields of forestry and wildlife management no direct information on releases is available. In this report we compile data on imports and permits for housing birds which indirectly indicate the magnitude of the releases. RECOMMENDATIONS 1. The risks and problems with the spread of alien populations should be brought to the forefront for discussion and made visible. Information in various forms directed towards different sectors and different interest groups (hunting and fishing organizations, nature conservation organizations, land owners, etc.), including conferences/workshops on the subject seem appropriate. 2. All releases of alien populations should be registered in a clear, easily available and consistant manner. Effective, computerized systems for such registration and forms for collecting information should be developed in collaborations between the Swedish Environmental Protection Agency, relevant sector organizations and researchers working with conservation biology. Releases to the wild are only registered for fishes. The forest sector and the hunting interests need to adopt both the realization that releases potentially cause conservation genetic problems and the basic ideas pertaining to documentation of intro-duced populations from the fisheries sector. At the same time a major 18

development is needed within the fisheries sector to make systems for registration more uniform, adapted to computers, easily available, and more complete as to the information that is collected. Information that is important in this context includes i) location where the release is made, ii) date for release, iii) how many individuals are released, iv) the released population s background, genetic characteristics and genetic similarity with the receiving population, v) the possibilities for spread to surrounding areas, and vi) as detailed information as possible about naturally occurring populations in the areas of release. The system for documentation should follow the same scheme within all authorities. It is important that the information is easily available to officials, researchers, and others outside of the registering organization. 3. A comprehensive compilation of the information that exists about the release of alien populations should follow this initial report. For example, it is important that an in-depth survey is made of the spread of alien populations within the field of forestry, a survey of how many birds that are released for hunting in different places and to what extent the geographic origins and genetic backgrounds of these birds can be determined. 4. The present regulations and laws affecting the release of alien populations and the keeping of alien populations in a way that could lead to escapes should be reviewed. One important aim would be to clarify to what extent present regulations are consistent with Sweden s environmental goals and international commitments. 5. A more extensive study of the release of alien populations of grey partridge, mallard and pheasant, including the objectives and necessity of these releases should be carried out. 6. Follow-up and monitoring programs should be initiated in order to study the effects of released populations on the naturally existing biological variation. Suggestions for initial steps for developing monitoring programs for gene level biodiversity have been presented several years ago in a report to the Swedish Environmental Protection Agency (Laikre & Ryman 1997). These suggestions are still relevant. 7. Routines for follow-up of permits that have been granted by the county boards for fish releases and keeping of wildlife in enclosures should be improved so that inspections of what is actually released or held in captivity are made and registered. 8. A review of valid decisions from the water courts should be made and existing information about what releases that are actually carried out should be compiled in an easily accessible manner. 19

9. The hatchery strains of fish used for releases as well as the wild source populations they aim to represent should be screened genetically. The procedures for hatchery production should also be reviewed. 10. Research programs focusing on the effects (genetic, ecologic, ethologic) of releases of alien populations into the wild, and the means to monitor such effects need to be initiated and supported. 20

1. INLEDNING Föreliggande rapport har tillkommit som ett led i uppföljningsarbetet kring Konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity - CBD), särskilt artikel 8h i konventionen som berör främmande arter och deras effekter på den biologiska mångfalden. En art enligt CBDs definition inkluderar inte enbart den strikta taxonomiska kategorin utan omfattar även lägre taxonomiska enheter och genetiskt distinkta grupperingar som kan förekomma inom en art. Främmande arter utgörs således både av arter som inte förekommer naturligt inom ett geografiskt område, och av genetiskt främmande populationer av arter som förekommer naturligt inom ett område. Exempelvis betraktas en genetiskt distinkt stam av öring som introduceras i ett vattensystem där den inte förekommer naturligt som en främmande art enligt CBDs definition. Det finns uppenbara risker att spridning av främmande populationer påverkar den biologiska mångfalden på gennivå hos "mottagande" naturliga bestånd. Sådan påverkan kan leda till förlust och förändring av biologisk mångfald i första hand på gennivå, men i förlängningen även på "högre" nivåer (art- och ekosystemnivån). Utsättning av treveckor gamla gräsänder. Foto: Sten Christofferson Utsättning och utplantering av olika djur- och växter sker inom flera olika verksamhetsområden, men vi har valt att i detta första steg begränsa fokus till sådana utsättningar som sker inom ramen för fiske- och viltvården samt skogsbruket. Inom 21

dessa områden görs sedan lång tid tillbaka storskaliga utsättningar där bl.a. främmande populationer används. Inom ramen för fiskevården sker t.ex. utsättning av fisk för att öka mängden fisk som kan fiskas av sport- eller yrkesfiskare. Inom viltvården sätts vissa fågelarter, och även tidigare däggdjursarter, ut för att öka mängden jaktbart vilt, och inom skogbruket görs omfattande utplanteringar av t.ex. gran och tall för att öka virkesproduktionen. I många fall finns naturliga bestånd av samma art i de områden där utplanteringarna och utsättningarna görs. 1.1 MÅLSÄTTNING Avsikten med denna rapport är att redovisa kunskapsläget gällande spridning av främmande populationer (gener/genotyper) inom ramen för fisk- och viltvården samt skogsbruket i Sverige, samt att lämna förslag till lämpliga åtgärder i det fortsatta uppföljningsarbetet. Sammanställningar gällande förekomsten och spridningen av främmande arter i strikt taxonomisk mening har gjorts (Berg & Nilsson 1997; Josefsson 1999; Weidema 2000), men, så vitt vi känner till är detta första gången som ett försök till granskning av läget gällande spridning av främmande populationer görs. Målsättningen är att belysa följande frågor: 1. I vilken omfattning sprids främmande populationer? 2. Vilka arter är främst utsatta för genspridning? 3. Var sker spridningarna? 4. I vilken utsträckning registreras olika uppgifter kring de utsättningar som görs? 5. Vilken typ av uppföljning görs för att utreda eventuella effekter av utsättningarna på biologisk mångfald? 6. Vilken kunskap finns om den genetiska sammansättningen hos det material som sätts ut respektive hos de vilda bestånd som lever där utsättningar görs? 1.2 DEFINITIONER Flera definitioner av begreppen rörande främmande arter och populationer finns och några av dem redovisas kortfattat nedan. 1.2.1 Konventionen om biologisk mångfald - CBD I arbetet kring främmande arter inom ramen för CBD har man internationellt enats om följande definitioner (Sixth Conference of the Parties to the Convention on Biological Diversity 2002, Decision VI/23).): Främmande art (Alien species): En art, underart eller lägre taxonomisk enhet som introducerats utanför sin historiska eller nutida naturliga utbredning. Detta inne- 22

fattar alla delar, gameter, frön, ägg eller andra enheter som kan överleva och reproducera sig. Invasiv främmande art (Invasive alien species): En främmande art vars introduktion och/eller spridning hotar biologisk mångfald. Introduktion (Introduction): Direkt eller indirekt förflyttning av en främmande art till en plats utanför dess nuvarande eller historiska utbredningsområde. Etablering: Den process under vilken en främmande art i en ny miljö framgångsrikt producerar livskraftig avkomma och når en hög sannolikhet för fortsatt överlevnad. Enligt dessa definitioner är det uppenbart att genetiskt distinkta populationer inom arter är att betrakta som främmande arter om de flyttas till områden utanför sin naturliga utbredning. Det är vidare klart att sådana genetiskt främmande populationer är att betrakta som invasiva främmande arter om de exempelvis introduceras i områden där naturligt förekommande bestånd av samma art med en annan genetisk sammansättning förekommer. I en sådan situation utgör den utsatta populationen ett direkt hot mot den biologiska mångfalden på gennivå. Inom ramen för de områden som här särskilt ska granskas - fiske- och viltvården samt skogsbruket - är avsikten med utsättningarna många gånger att åstadkomma en etablering, dvs. avsikten är att de utsatta individerna ska reproducera sig i naturen. 1.2.2 Naturvårdsverket Naturvårdsverket lämnar i sin policy för främmande arter (Naturvårdsverket 1997) följande definitioner: Främmande art: En art som genom någon form av mänsklig aktivitet förflyttas till ett område utanför det naturliga utbredningsområdet. Främmande population: En population som har en annorlunda sammansättning av gener än den population (av samma eller annan art) som förekommer inom ett område, och som har flyttats till området av människan. Främmande gener: Gener som normalt inte förekommer hos någon av individerna i en viss population utan har tillförts populationen med människans hjälp. 1.2.3 Fiskeriverket Fiskeriverket ger följande definitioner i sin rapport "Ekologiska konsekvenser av utsättning av fisk med utgångspunkt i regelverket för främmande arter och fiskstammar - delrapport" (2003): 23

Främmande fiskarter: Fiskarter som ursprungligen inte är en del av den svenska faunan, men som förts hit med människans hjälp eller på annat sätt. I ekologisk mening kan även inhemska arter betraktas som främmande arter, när de sätts ut utanför sitt naturliga utbredningsområde. Främmande fiskstammar: Populationer av ursprungliga arter som härstammar från ett annat vattensystem eller geografiskt område än utsättningsvattnet. Motsvarande definitioner av främmande arter och stammar används även i Naturvårdsverkets (2004) rapport "Ekologiska konsekvenser av utsättning av främmande arter till sötvattensmiljön". 1.2.4 Centrum för biologisk mångfald - CBM I CBMs rapport "Sveriges genomförande av Konventionen av biologisk mångfald med avseende på främmande arter och genotyper" (2004) definieras ytterligare en term -främmande genotyper - till att motsvara Naturvårdsverkets främmande populationer och främmande gener. CBMs rapport innehåller också en utförlig diskussion kring definitionsfrågan, och slutsatsen dras att koncensus råder vad gäller CBDs, Naturvårdsverkets, Fiskeriverkets och CBMs syn på vad som utgör främmande arter/populationer/genotyper. 1.2.5 Definitioner i denna rapport Förutom de ovan nämnda begreppen kommer vi i denna rapport att använda följande termer: Utsättning/utplantering: Plantering/frisläppande av växt- eller djurindivider i miljöer från vilka spridning kan ske (ej inhägnader). Genspridning: Innefattar den, ur människans synvinkel, aktiva handlingen att sätta/plantera ut av växt- eller djurindivider som har en annan genetisk bakgrund än de artfränder som finns i, eller i anslutning till, det område där utsättningen/ utplanteringen görs (synonymt med spridning av främmande populationer). Innefattar även fenomenet då redan utsatta individer, eller ättlingar till sådana, reproducerar sig och sprider sina gener vidare. Biologisk mångfald på gennivå: Ärftligt betingad variation med avseende på varianter av gener (alleler) som fördelar sig dels mellan individer inom populationer och dels mellan populationer inom arter (synonymt med genetisk variation). Vi använder begreppet främmande populationer med samma definition som den Fiskeriverket (2003) och Naturvårdsverket (2004) anger för främmande fiskstammar, men utvidgat till att inte enbart beröra fisk. Ur genetisk synvinkel är en främmande population en population som, förutom att härstamma från ett annat 24

geografiskt område, också är genetisk distinkt från den/de naturligt förekommande populationerna i utsättningsområdet. Det är inte nödvändigtvis så att bestånd av en art inom ett geografiskt område är genetiskt skilt från bestånd inom ett annat geografiskt område. Om tillräckligt stort genetiskt utbyte mellan de olika områdena äger rum kan bestånd från olika geografiska områden tillhöra samma genetiska population. För att avgöra graden av genetisk skillnad mellan bestånd är laborativa analyser nödvändiga. Genetiska data finns dock ytterst sällan tillgänglig för de arter/populationer som används vid utsättningar/utplanteringar (Laikre & Ryman 1997). De genetiska undersökningar som gjorts av den naturliga genetiska differentieringen hos arter som i Sverige är utsatta för spridning av främmande populationer visar också att mer eller mindre påtagliga genetiska skillnader oftast finns mellan bestånd i olika geografiska områden (Lagercranz & Ryman 1990; Ryman 1983; Ståhl 1987). I enlighet med försiktighetsprincipen bör därför bestånd som flyttas från ett geografiskt område till ett annat betraktas som genetiskt främmande populationer även i avsaknad av information från genetiska undersökningar. 1.3 ARBETETS UPPLÄGGNING Fokus har lagts vid att försöka beskriva omfattningen av sådana utsättningar/ utplanteringar som sker inom ramen för fiske- och viltvården samt skogsbruket. Skälet till detta fokus är dels att det varit nödvändigt att begränsa granskningen i detta första steg, och dels att storskaliga utsättningar bedrivs inom ramen för dessa verksamheter. Arbetet har också omfattat sammaställning av befintlig lagstiftning rörande utsättning/spridning inom dessa verksamheter. Under arbetets gång har det dessvärre visat sig att det saknas ett fullständigt system för registrering av de utsättningar/utplanteringar som äger rum i Sverige. Spridning av främmande populationer kan därför ske utan att det är möjligt att följa exakt var och i vilken omfattning sådan spridning äger rum (se avsnitt 3 nedan). Bristen på information är inte lika påtaglig inom alla de tre verksamhetsområdena (vilt, fiske, skog). För att få en bild av läget har det varit nödvändigt att försöka överblicka de uppgifter som över huvud taget finns tillgängliga. Den information som presenteras här har framför allt erhållits via kontakter med Fiskeriverket, länsstyrelserna och Skogsstyrelsen, men även andra instanser/personer har bidragit med uppgifter. 1.3.1 Fiskevården Information om utsättningar av främmande populationer inom ramen för fiskevården har till stor del erhållits genom det material som Susanna Pakkasmaa vid Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium samlat in från länsstyrelserna i samband med arbetet kring ekologiska konsekvenser av utsättningar av fisk (Fiskeriverket 2003). Materialet omfattar tillstånd för fiskutsättningar som givits under perioden 1995-2001 i 13 av landets 21 län (Tabell 1). För tre ytterligare län finns information från 25