PM Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) i Jönköpings län

PM Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) i Jönköpings län

Bakgrund och syfte Strandskydd råder vid land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen. Om det finns särskilda skäl och syftena med strandskyddet inte motverkas får dispens medges eller strandskyddet upphävas i samband med detaljplaneläggning. Från och med 1 februari 2010 får de nya bestämmelserna om det särskilda skälet landsbygdsutveckling (7 kap. 18 d miljöbalken 1 ) vid strandskyddsdispenser och upphävande av strandskydd tillämpas. Den kommunala översiktsplanen ska ge vägledning vid bedömningen av om en plats ligger inom ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (så kallade LIS-områden). I syfte att nå ett gemensamt förhållningssätt till områden för LIS i Jönköpings län har Länsstyrelsen gjort en tolkning av vad en sådan landsbygdsutveckling i länet kan innebära. Länsstyrelsens slutsatser presenteras i detta PM, som är tänkt att vara ett stöd vid tillämpningen av reglerna om LIS. Detta PM innebär inget ställningstagande i enskilda ärenden. Utpekande av LIS-områden förutsätts ske med ett beaktande av allmänna intressen i planeringen. Detta PM avgränsas dock till landsbygdsutvecklingens och strandskyddets intressen. Vid Vättern är synen vid utpekandet av områden för LIS restriktivare. Därför har Länsstyrelserna runt Vättern gemensamt utarbetat särskilda riktlinjer (Landsbygdsutveckling vid Vättern i strandnära lägen - ett gemensamt förhållningssätt för länsstyrelserna runt Vättern) för Vättern. För områdena runt Vättern i Jönköpings län gäller förutom PM Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) i Jönköpings län även nämnda särskilda riktlinjer för Vättern.

Utgångspunkter Jönköpings läns särskilda förutsättningar Av landsbygdsutvecklingsprogrammet 2 i Jönköpings län framgår att stränderna i länet tillhör landskapets viktigaste tillgångar. De är attraktiva för olika slags friluftsliv, för turism och för byggande samtidigt som övergången mellan land och vatten är en särskilt artrik miljö och en förutsättning för en rad organismer. Länets många sjöar och vattendrag är en unik tillgång i ett europeiskt perspektiv. Ett av länets särdrag är de stora sjöarna till exempel Vättern, Fegen, Bolmen och Sommen. I länet finns ett flertal sjöar som utgör dricksvattentäkter. Strandzonen är en viktig uppväxtmiljö för småfisk och därmed även en miljö för större fiskar. Landzonen närmast vattenlinjen påverkas av sjöns varierande vattennivå. Området intill strandkanten utgör en värdefull livsmiljö och spridningskorridor för många växt- och djurarter. Ut- och inlopp till sjön har också viktiga biologiska funktioner. De utgör ofta viktiga födosöksområden för både fisk och fåglar. Stränderna i Jönköpings län är viktiga för friluftslivet såsom fiske, bad- och båtliv. Många rekreationsområden är lokaliserade intill sjöar och vattendrag. Turism- och besöksnäringen är särskilt viktig för länet och tillgången på stränder, inte minst de oexploaterade, är en attraktivitetsfaktor. Länets sjöar och vattendrag är i många fall punktvis exploaterade med bebyggelse samtidigt som ett antal sjöar och vattendrag helt eller delvis saknar bebyggelse. Under åren 2001-2005 skedde i Sverige 23 % av byggandet utanför tätorterna inom strandskyddat område. Jönköpings län tillhörde de län som låg över riksgenomsnittet med 25 % av byggandet inom strandskyddat område 3.

Utgångspunkter serviceutbud Karaktäristiskt för flera av länets kommuner är att de har flera serviceorter i sina kommuner. I många av dessa orter är serviceutbudet hotat på grund av bland annat befolkningsminskning. Länsstyrelsen genomförde under år 2005 en enkätundersökning 4 inom projektet Strandnära boende. De tillfrågade i projektet bedömde mataffär som den service som var viktigast att ha i närheten följt av kollektivtrafik, post/ bank, fritidsaktiviteter, skola och förskola. Av de tillfrågade ville 74 % inte heller ha mer än 20 minuters bilfärd till en större tätort. I den enkät 5 angående permanentboende som Glesbygdsverket genomförde år 2004 svarade, av de som definierades som flyttare, 30 % att serviceutbudet på orten haft betydelse vid flytten och 45 % att det inte haft betydelse. Få av de svarande tyckte att systembolag och svenska spel är viktigt vid flytt till ett nytt ställe, däremot spelar tillgängligheten till livsmedel, sjukvård, polis, postoch bankservice roll. Bland de svarande där barnomsorg eller skola var aktuellt var även dessa funktioner viktiga vid valet av bostadsort. Effekterna för en bygd som mister sin sista butik är många gånger mycket stora. Dagligvarubutiken fungerar ofta som ombud för andra serviceslag såsom post, apotek och systembolagsvaror. Om butiken försvinner riskerar därför även annan service att försvinna. Detsamma gäller tankställen som även de ofta är kopplade till annan service. Minskat serviceutbud påverkar i sin tur människors och företags möjligheter att bo och verka i dessa områden. Det kan även påverka besöksnäringen och blir då en ytterligare konkurrensnackdel för företagen. För att behålla och attrahera människor och kvalificerade verksamheter krävs åtgärder som bevarar eller skapar attraktiva miljöer för boende, arbete, god uppväxt, fritid, social sammanhållning samt offentlig och kommersiell service. Ny bebyggelse behöver lokaliseras och anpassas till bebyggelsemönster och förutsättningar. Därutöver är attraktiva och miljövänliga kommunikationer såväl som grundläggande serviceutbud viktiga förutsättningar. Det behöver också finnas mötesplatser samt kultur- och fritidsutbud.

Riktlinjer för utpekande av områden för Landsbygdsutveckling I Strandnära lägen (LIS) Övergripande målsättning Området ska vara lämpligt för utvecklingen av landsbygden. Det ska vara av allmänt intresse att området tas i anspråk. Endast en begränsad del av en kommuns sjöar och vattendrag får pekas ut. Utpekat område får endast ha en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften i eller i närheten av tätorter. Anledningen till detta är att tätortsnära områden har ett stort värde för rekreation samtidigt som bebyggelsetrycket ofta är högt. LIS-områden ska pekas ut i översiktsplaner LIS-områden ska pekas ut i en översiktsplan eller som ett tematiskt tillägg till en översiktsplan. Det är inte lämpligt att LIS-områden endast pekas ut i en fördjupad översiktsplan, om det inte är så att kommunen kan visa att det är det enda området som är intressant i den aktuella kommunen. Det måste ändå finnas en kommunomfattande syn på tillgång och exploateringstryck på alla strandområden. Förskolor är en form av service som kan vara viktig för landsbygden.

Områden som är landsbygdsområden Länsstyrelsen anser att större tätorter inte kan klassas som landsbygd och att det är Glesbygdsverkets definition av landsbygd 6 som ska gälla vid utpekande av LIS-områden i Jönköpings län. Definitionen, som är den samma som används i länets landsbygdsprogram 7, anger att det är områden på ett avstånd om mer än 5 minuters bilresa från närmaste tätort om mer än 3000 invånare som kan klassas som landsbygdsområden. Tätorter med 3000 invånare är kommunhuvudorterna i länet samt Anderstorp, Smålandsstenar och Skillingaryd. Runt Jönköping finns ett antal sammanhängande tätorter (se karta nästa sida) som enligt definitionen inte heller kan klassas som landsbygdsområden.

Skrafferade områden visar Sammanhängande tätortsområden i Jönköpingstrakten som inte kan klassas som landsbygd vid utpekande av LIS-områden.

Att tillgodose strandskyddets syften Vid utpekandet av LIS-områden måste alltid hänsyn tas till strandskyddets syften. 7 kap. 13 miljöbalken: Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag. Strandskyddet syftar till att långsiktigt 1.trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och 2.bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Behovet av landsbygdsutveckling ska vägas mot den inverkan på strandskyddets syften som långsiktigt kan förutses i de redovisade områdena. Om behovet av landsbygdsutveckling kan tillgodoses inom flera olika områden, bör de områden väljas där inverkan på strandskyddet bedöms bli minst. En restriktivare syn bör gälla i fråga om områden som har stora värden för djur- och växtlivet eller för allmänhetens friluftsliv. Den orörda stranden som en tillgång för landsbygdsutveckling Orörda stränder är bland annat en tillgång för besöksnäringen, friluftsliv och närrekreation. Tillgång till orörda stränder kan ge förutsättningar för landsbygdsutveckling. Vid utpekande av LIS-områden ska de allmänna intressena som är beroende av tillängligheten till orörda stränder vägas mot de allmänna intressena bostadsändamål och service. Stranden kan vara en viktig tillgång för rekreation och för turismnäringen.

Områden som är lämpliga att peka ut som LIS-områden Områden för bostadsändamål Utpekande av LIS-områden för bostadsändamål kan ske i och i anslutning till mindre tätorter och bebyggelseansamlingar runt sjöar och vattendrag. Förutsättningen är att orterna redan har eller har förutsättningar för service. Målet ska vara att kunna stärka eller utöka befintlig service. Utpekandet av LIS-områden ska i första hand ske för att stärka mindre orter som har en negativ befolkningsutveckling. Länsstyrelsen anser att utpekade områden ska ha tillgång till och därmed stärka några av följande servicefunktioner: skola, barn- och äldreomsorg dagligvaruhandel och drivmedelsförsäljning kollektivtrafik och annan infrastruktur (bredband, telefoni) Områden för övriga verksamheter Vid utpekande av LIS-områden ska strandkontakten vara en förutsättning eller åtminstone en avsevärd fördel för föreslagen verksamhet. Länsstyrelsen anser att exempel på verksamheter som kan dra fördelar av ett strandnära läge är besöksnäringen och friluftslivet. LIS-områden för verksamheter ska långsiktigt ge positiva sysselsättningseffekter. En bedömning bör göras av om det finns klusterområden där olika besöksnäringar genom sin geografiska närhet drar nytta av varandra. I sådana områden kan det finnas anledning att ge möjlighet till ytterligare verksamheter. Kollektivtrafiken är en viktig servicefunktion.

Områden som är olämpliga att peka ut som LIS-områden Områden som är olämpliga som LIS-områden med hänsyn till natur- och friluftsvärden: Områden i och i närheten av större tätorter (se Länsstyrelsens definition under områden som är landsbygdsområden). Speciell hänsyn ska tas till tillgängliga stränder i närheten av tätorter då dessa ofta är viktiga rekreationsområden för många människor. Opåverkade strandnära områden. Skyddade områden såsom nationalpark, naturreservat, kulturreservat, fågelskyddsområden, naturminnen, biotopskyddsområden. Natura 2000-områden, undantaget Natura 2000-sjöar och vattendrag där en bedömning får göras från fall till fall. Bedömningen ska grunda sig på vilka värden som sjön/ vattendraget har och hur åtgärden påverkar dessa. Verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område är tillståndspliktiga och därför olämpliga. Områden där större krav ställs/särskild hänsyn ska tas inför ett eventuellt utpekande av LIS-områden med hänsyn till natur- och friluftsvärden: I eller i närheten av Särskilt värdefulla vatten som är utpekade inom ramen för miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Riksintressena för naturmiljö- och friluftsliv enligt 3 kapitlet miljöbalken ska bedömas från fall till fall. Åtgärder får inte påtagligt skada riksintressena. Verksamheter eller åtgärder i anslutning till ett Natura 2000-område kan påverka miljön i Natura 2000-området. En bedömning ska göras från fall till fall.

Övrigt att ta hänsyn till vid utpekande av LIS I bedömningen av områdets lämplighet för föreslaget ändamål ska även hänsyn tas till: Målet om ett långsiktigt hållbart samhälle. Det kan bland annat gälla områden som saknar sammanhang till befintlig bebyggelse. Om det finns infrastruktur samt kommunalt vatten och avlopp eller om detta kan anordnas på ett miljömässigt och ekonomiskt tillfredsställlande sätt. Risk för påverkan på vattenskyddsområden. Översvämnings-, ras- och skredrisker. Att miljökvalitetsnormerna för vatten inte överträds och förutsättningarna för att uppnå desamma inte försämras. Särskilda krav kan behöva ställas för områden som påverkar vatten som ej uppnår god ekologisk status och/eller kemisk status (exklusive kvicksilver). Riksintressena för kulturmiljövård, vindbruk samt försvarets anläggningar. Andra allmänna intressen till exempel kulturmiljövärden, jord- och skogsbruk. LIS i områden med utvidgat strandskydd Arbete med översyn av de utvidgade strandskyddsområdena pågår på Länsstyrelsen. Nya beslut ska fattas senast 31 december 2014. Om en kommun avser att föreslå områden för LIS inom områden som har ett utvidgat strandskydd så ska det föregås av en särskild diskussion med Länsstyrelsen. Översvämning är en faktor att ta hänsyn till vid utpekande av LIS-områden.

Innehåll i översiktsplaner Eftersom strandskyddets syften är långsiktiga, bör kommunen ha ett långt tidsperspektiv när den överväger LIS-områden och vilka typer av åtgärder som kan tillkomma inom dessa. Andra viktiga utgångspunkter är förutsättningarna för landsbygdsutveckling och förhållandena i kommunens strandskyddsområden. Många sjöar och vattendrag berör flera kommuner och här behövs ett mellankommunalt samarbete både avseende ett gemensamt planeringsunderlag och kommunernas ställningstaganden. Vid utpekande av landsbygdsutveckling i strandnära lägen bör de frågor som vanligtvis hanteras i en översiktsplan ingå i bedömningen. Detta gäller särskilt de hänsynsfrågor som presenterats under rubriken övrigt att ta hänsyn till vid utpekande av LIS. Nedan presenteras sådana ämnesområden som särskilt bör behandlas för att kunna ta ställning till områdets lämplighet för landsbygdsutveckling och åtgärdens påverkan på strandskyddets syften. Till grund för översiktsplanen (ÖP) bör följande underlag finnas: Kommunens tillgång på stränder (bebyggda och obebyggda) och bebyggelsetrycket. Redovisningen ska innehålla en bedömning av sjöarnas/vattendragens kvalitet och kvantitet med avseende på strandskyddets syften (friluftsliv samt goda livsvillkor för djur- och växtliv). Regionala och lokala landsbygdsutvecklingsprogram. Förutsättningarna för landsbygdsutveckling i olika delar av kommunen. Landsbygdsutvecklingsfrågan bör bedömas i ett större sammanhang där ett större geografiskt område än endast själva strandområdet ingår. Betydelsen stränderna har för olika näringar, i första hand besöksnäringen. Strändernas betydelse för attraktiviteten i befintliga be-

byggelsemiljöer. Ett underlag som presenterar naturvärdena för att kunna visa hur strandskyddets syften tillvaratas långsiktigt. För att skapa en översiktlig bild över hela kommunen finns ett bra regionalt underlag. Följande regionala och lokala underlag kan vara av intresse i ett översiktsplanesammanhang: Natura 2000 Riksintressen (natur och friluftsliv) Nationalpark Naturreservat, kulturreservat och naturvårdsområden Planerade områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Naturminnen Biotopskydd Naturvårdsavtal Skyddsområden för vattentäkter Myrskyddsplan Våtmarksinventeringen Äng- och betesmarksinventeringen Skogliga nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt Särskilt värdefulla vatten Naturvärdesbedömningar av sjöar och vattendrag Kommunala naturvårdsprogram Grönstrukturplan Denna bild ska sedan i varje enskilt fall, i samband med efterkommande planläggning, kompletteras med beskrivningar/inventeringar av de enskilda områdena. Det är viktigt att beskriva både markanvändning och naturvärden. Ett underlag som presenterar friluftslivsvärdena för att kunna visa hur strandskyddets syften tillvaratas långsiktigt. Något bra övergripande regionalt planeringsunderlag när det gäller friluftsliv finns inte. En första utgångspunkt kan vara områden där det finns anläggningar för friluftslivets intressen. Lokalbefolkningen är ofta också en bra källa till kunskap om viktiga rekreationsområden. Tre viktiga faktorer att titta på är: tillgänglighet, förutsättningar för friluftsliv och områdets kvaliteter för friluftsliv.

När kommunen beskriver och prioriterar mellan anspråk bör framgå: Kriterier för vilka områden som kan vara av intresse för landsbygdsutvecklingen. Syftet med utpekat LIS-område, det vill säga vad kommunen föreslår att det används till för ändamål, ska anges. Hur föreslagna åtgärder i utpekade områden ska kunna stärka serviceutbudet eller ge långsiktiga sysselsättningseffekter och därigenom bidra till utvecklingen i kommunen. Strandområdena bör ingå i ett större geografiskt sammanhang och det ska finnas en tydlig målsättning med landsbygdsutvecklingen. Vilken betydelse olika områden har för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften. Områden som är särskilt viktiga att värna med beaktande av strandskyddets syften bör pekas ut. Var kommunen bäst kan tillgodose friluftslivets behov av tillgängliga stränder samt hur tätorternas behov av lättillgängliga stränder kan tillgodoses. Kommunens syn på hur kravet på fri passage kan tillgodoses. Vilka insatser som behövs för att främja biologisk mångfald inom strandskyddsområden. Sammanhängande områden som inte bör fragmenteras med hänsyn till den biologiska mångfalden. Vilka konflikter som finns mellan strandskyddsintresset och olika exploateringsintressen. Kommunens prioriteringar ska framgå och motiveras. Hur den kvalitet som vattenkontakten är kan bevaras och utvecklas. I konsekvensbeskrivningen bör framgå vad förslaget innebär för kommunalekonomiska konsekvenser såväl som konsekvenserna för natur-, friluftsoch kulturvärden.

Enskilda strandskyddsdispenser/upphävande av strandskydd i detaljplaner Bostadsbebyggelse, som inte är enstaka en- eller tvåbostadshus i anslutning till befintligt bostadshus, ska föregås av detaljplaneläggning. För vägledning i det enskilda ärendet i form av dispenser och upphävanden av strandskydd i detaljplaner se Naturvårdsverkets handbok om strandskydd 8.

Referenser 1. Miljöbalken 1998:808 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2008, Landsbygdsprogram 2007-2013. Genomförandestrategi för Jönköpings län Version 3. 3. SCB, 2007, Statistiska meddelanden, Strandnära byggande 2001-2005. 4. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2005, Strandnära boende, Attitydundersökning. Meddelande 2005:52. 5. Glesbygdsverket, 2004, En god servicenivå i alla delar av landet. Hur bör målet följas upp och utvärderas? 6. http://www.glesbygdsverket.se/site/default.aspx?id=3587 2010-03-26 7. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2008, Landsbygdsprogram 2007-2013. Genomförandestrategi för Jönköpings län Version 3. 8. Naturvårdsverket, 2009, Strandskydd - en vägledning för planering och prövning. Handbok 2009:4. PM Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) i Jönköpings län har tagits fram av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan mellan Naturavdelningen, Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen och Landsbygdsavdelningen, 2010-04-19. Samtliga fotografier: Länsstyrelsens bilddatabank