Synpunkter på detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 i Region Gotland (f.d. Gotlands kommun), dnr 962031

Relevanta dokument
6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

DOM Stockholm

SICKLAÖN 73:10 Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, Skuruparken

Svensk författningssamling

DOM Stockholm

Nya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr Ks

Dokumenttitel Detaljplanering. Underrubrik. Senast reviderad av Andrea Eriksson. Dokumentnamn/Sökväg. Godkännandedatum

MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för del av Tivedstorp 2:47 Laxå kommun, Örebro län

Underlag för planuppdrag

Nya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar. Tillståndsprocessens nya utmaningar

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Upphävande av Bp 12 för Vålan

Planering av markanvändning. Föreläsare: Signe Lagerkvist,

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Brevik 1:99 Inom Tyresö kommun, Stockholms län

En renässans för friluftslivet?

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 19 februari 2013 kl. 08:30 11:45

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.

Ramlösa Hälsobrunn mm

SAMRÅDSFÖRSLAG , rev ANTAGANDEHANDLING

Miljökonsekvensbeskrivning

ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Björnö 1:20 Dnr: Ks

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning

Miljöbedömningar Ett nytt 6 kap. MB

Mats Hultin (M), ordförande Ingmar Wallén (M) Eva Öländer (C) Margaretha Lundgren (S) Lennart Svenberg (S) Robert Beronius (FP) adjungerad

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

PLANBESKRIVNING. Stadsarkitektkontoret SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av förråd inom Gumbodahamn, fastigheten Gumboda 31:15

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun

Förslag till detaljplan för Örmölla 13:15 i Abbekås, Skurups kommun

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Bjurbäcken 1:27 m fl i Karlsborg, Karlsborgs kommun. Granskningshandling. Detaljplan för. Samrådsredogörelse

Datum PLANBESKRIVNING. Antagandehandling. Antagen av Bygg- och miljönämnden: Laga kraft:

BEHOVSBEDÖMNING STANDARDFÖRFARANDE

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

1 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM meddelad i Nacka Strand. KLAGANDE 1. Gunnar de Freitas, Kopparvägen 180, Täby

Samrådsredogörelse för detaljplan för bostäder inom fastigheten Malevik 1:6

Dispens för att ta bort tre lindar i allé på fastigheten Inom Vallgraven 701:27 i Göteborgs kommun

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD

BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2)

SAMRÅDSFÖRSLAG , rev ANTAGANDEHANDLING. ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Slottsmöllans tegelbruk

Naturvårdsverkets författningssamling

Plan och marklagstiftning

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:

PLANBESKRIVNING. Solvarbo 19:18 mm. ANTAGANDEHANDLING Laga kraft Detaljplan för. i Säters kommun, Dalarnas län

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

NYA DETALJPLANERREGLER I PLAN OCH BYGGLAGEN M.M.

Sektor samhälle och utveckling Enhet plan

Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda. Samrådshandling 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Djäkneboda 1:68

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Oskarshamn 3:31 Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret, februari 2018

Ansökan om strandskyddsdipsens för parkering på fastighet SKAFTÖ-FISKEBÄCK 1:5 vid Gullmarn i Lysekil kommun

Planeco samhällsplanering. Detaljplan för del av BOKENÄS-BUA 1:16. Bokenäs, Uddevalla kommun

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus inom fastigheten Näs 3:33

4 Trots 2 och 3 behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.

FAMMARP 8:2, Kronolund

Analys av bebyggelse- och plansituation inom nytt påverkansområde utanför område av riksintresse för Försvarsmakten på Tofta skjutfält

Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom Risbäcks by Dorotea kommun, Västerbottens län

Upphävande av tomtindelningsplan för kv. Strömmen

DOM meddelad i Nacka strand

DOM Stockholm

Yttrande över ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av attefallshus inom fastigheten Klintsjön 14:5

DOM Stockholm

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

DOM Stockholm

Remiss om Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Behovsbedömning. Detaljplan för östra Gårvik, Munkedals kommun

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Byggnadsnämnden

Strandskyddsdispens och bygglov för nybyggnad av småbåtshamn

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Detaljplan för Fjugesta 5:2 m.fl, Lekebergs kommun, Örebro län.

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS

Transkript:

2012-10-07 1 (10) Byggnadsnämnden 621 81 Visby Synpunkter på detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 i Region Gotland (f.d. Gotlands kommun), dnr 962031 Härmed lämnar vi, styrelsen för den ideella föreningen Ihrevikens Vänner (med i skrivande stund 194 medlemmar) följande synpunkter på förslaget till detaljplan för del av Hangvar Ire 1:188 som, efter Miljödomstolens upphävande av beslutet om antagande av detaljplanen, återigen är utställd. 1. Inledning Inledningsvis vill vi framhålla att Ihreviken och dess omgivningar med dels hög klintkust vid vikens båda sidor, dels höga klinter som sträcker sig från kusten inåt landet genom skogen, med grottor vid bergets fot, samt Ihreån som slingrar genom landskapet, är en mycket vacker plats och helt unik i sitt slag. Något liknande finns varken på Gotland, i resten av Sverige eller någon annanstans. Det är därför av största vikt att områdets unika karaktär beaktas utifrån ett helhetsperspektiv och att bedömningen av den inverkan på miljön som blir följden av ny bebyggelse i ett tidigare orört naturområde görs med utgångspunkt från området i sin helhet, inte bara den mindre del som är föremål för detaljplanen. Att tillåta bebyggelse i kalktallskogen i närheten av klintkanten skulle innebära att stora naturvärden ödeläggs för överskådlig framtid och att hela Ihreviksområdets unika karaktär förändras på ett synnerligen negativt sätt. Vi vill här speciellt peka på att lagstiftaren i förarbetena till miljöbalken framhåller att de samlade natur- och kulturvärdena i hela det geografiska området ska vara föremål för bedömningen. I detta sammanhang vill vi hänvisa till vad dåvarande Gotlands kommun skrev i sitt dokument Bygg Gotland, förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010-2025, nämligen att regionen i sitt fördjupade planarbete med framförallt kustzonen kommer att analysera riksintresset för friluftslivet ytterligare och att detta kommer att ges ett fullgott skydd. Ihrevikens Vänner, c/o Bjersander, Hejdeby Suderbys 250, 621 76 Visby, info@ihrevikensvanner.se

Ihrevikens Vänner 2012-10-07 2 (10) Region Gotland fastställer att det, i avvaktan på att kustzonsplaneringen kan färdigställas, är viktigt att översiktsplanens riktlinjer om en mer samlad bebyggelse särskilt beaktas i de områden där friluftslivets intressen är särskilt stora. Region Gotland meddelar även att utvecklingen i kustzonen måste ske utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv där de grundläggande natur- och kulturvärdena inte försvinner och det rörliga friluftslivet inte hindras av enskilda intressen. Samt att kustzonen är en av Gotlands största resurser som måste vårdas för kommande generationer och inte ska förbrukas (sid. 28 och 90 i Bygg Gotland). Med anledning av att det i förslaget till detaljplan hänvisas till att Ihreviken, enligt Bygg Gotland, är ett utvecklingsbart område vill vi nämna att det finns exploateringsmöjligheter inom området som inte förstör de orörda klintarna. Det har under de senaste tolv åren planarbetet löpt planerats och utförts en stor alternativ bebyggelseutveckling i Ihreviken och dess omgivningar. Villor, sommarhus samt ett vandrarhem har uppförts, utan att omistliga natur- och kulturvärden ödelagts. I Ihreviken har regionen med andra ord bevisligen en stor potential att bereda möjligheter för att bygga och bo och samtidigt bevara de orörda klintarna. Mot denna bakgrund är det förvånande att regionen väljer att lägga fram förslag till detaljplan i ett kustnära område innan den nämnda kustzonsplaneringen är färdig, särskilt med tanke på att en detaljplan i detta område med all sannolikhet kommer att åtföljas av fler propåer från markägare om detaljplaner och bygglov på den vidsträckta klinten ner mot havet. Vilket skulle innebära att den första detaljplanen då riskerar att bli utgångspunkt och prejudikat. Det är därför mycket angeläget att regionen utreder hela klintområdets betydelse ur perspektivet skyddsvärt område och riksintresse i miljöbalkens mening, innan ett första exploateringsskede tillåts starta och att därför resultatet av kustzonplaneringen inväntas. Naturreservatet Ireå och naturreservatsbegäran för sydvästra klinten Det måste i detta sammanhang framhållas att ett för hela Ihreviken mycket betydelsefullt beslut har fattats 2012-05-24 av regeringen (dnr M2010/3865/Ma/M), som innebär att Ireån med omgivande mark nu är naturreservat. Regeringen avslog ett överklagande och därmed har Länsstyrelsens i Gotlands län beslut den 6 september 2010 att bilda naturreservatet Ireån vunnit laga kraft. Följaktligen finns det numera ett naturreservat i Ihreviken och ett annat angränsar till Ihreviken, Hall-Hangvarreservatet. Därtill kommer att Länsstyrelsen i Gotlands län för närvarande utreder ett ärende om naturreservatsbildande för sydvästra klinten i Ireviken, inom vilket område den här för detaljplanen aktuella delen av fastigheten Hangvar Ire 1:188 ingår (Länsstyrelsens dnr: 2242-2012-1 2012-07-18).

Ihrevikens Vänner 2012-10-07 3 (10) De ovan nämnda omständigheterna ber vi byggnadsnämnden och regionfullmäktige att väga in i sin bedömning, samt det faktum att konsekvenserna av att detaljplanen beviljas och exploatering sker av mark i nära anslutning till klintkanten är att de naturvärden som präglar Ihreviken och som är unika i sitt slag - med orörda klintlandskap på båda sidor av havsviken ödeläggs för överskådlig framtid. Det är inte rimligt att detta blir konsekvensen av att byggnation tillåts för ett antal villor, när det samtidigt finns gott om mark där byggnation kan ske utan att det får denna förödande effekt på landskapet. Vi vill därför att byggnadsnämnden och regionfullmäktige ser på Ihreviken i sin helhet och i det sammanhanget betraktar den för detaljplanen aktuella delen av den sydvästra klinten som en del i ett unikt natursammanhang som utgör storheten med Ihreviken. Det finns därmed tunga argument som talar för att klinten måste skyddas från klintnära bebyggelse, vilket skulle bli fallet om den aktuella detaljplanen beslutas (vissa tomtgränser ligger närmare klintkanten än den 100 metergräns som sägs gälla, se vidare nedan sid. 5 under rubriken Beträffande punkt 2 ). Ny bebyggelse kan mycket väl i stället tillåtas på den aktuella, mycket stora fastigheten Hangvar Ire 1:188, längre bort från klintkanten in i skogen mot landsväg 149 där den inte blir synlig från stranden och Hall-Hangvarreservatet. (se vidare nedan sid. 7, punkt 5 Alternativ plats för bebyggelse ) 2. Bristfällig samrådsredogörelse Det kan konstateras att samtliga de synpunkter från allmänhet, föreningar och myndigheter som har inlämnats till byggnadsnämnden gällande detaljplaneförslaget daterat den 10 februari 2010 saknas i den nu, till detaljplanen, utställda samrådsredogörelsen som i september 2012 presenteras på regionens hemsida (http://www.gotland.se/imcms/64864) märkt och daterad Samhällsbyggnadsförvaltningen 2012-05-30. Redogörelserna i det nu aktuella dokumentet avser endast de synpunkter som avlämnades under åren 2004 och 2008. Vidare kan det konstateras att samrådsredogörelsen avseende synpunkterna som inkom 2004 och 2008 endast utgör korta sammanfattningar och således inte redovisar samtliga, från var och en, inlämnade synpunkter. Det framgår av 5 kap. 21 plan- och bygglagen (1987:10) att de synpunkter som har framförts vid samråden samt kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna skall redovisas i en gemensam samrådsredogörelse. Vi anser att samrådsredogörelsen för den aktuella detaljplanen, även denna gång, är bristfällig och att den måste kompletteras med de synpunkter som lämnades 2010 på förslaget till detaljplan samt att redogörelsen avseende synpunkterna som inkom 2004 och 2008 måste kompletteras på så sätt att samtliga synpunkter från var och en redovisas, för att uppfylla kraven som ställs i 5 kap. 21 plan- och bygglagen. Således måste ett nytt samrådsförfarande ske med en fullständig samrådsredogörelse presenterad.

Ihrevikens Vänner 2012-10-07 4 (10) 3. Detaljplanen strider mot 4 kap. 1, 2 och 4 miljöbalken Vi kan konstatera att det i 4 kap. 1-2 miljöbalken, MB, anges att Gotland är ett sådant område som med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området i sin helhet omfattas av riksintresse, vilket innebär att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön endast får komma till stånd om det 1. inte möter något hinder enligt 2-8 och 2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur. Beträffande punkten 1 ovan - hinder enligt 2-8 - vill vi framhålla följande. I 2 MB anges att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen skall särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. I förarbetena till miljöbalken, proposition 1997/98:45 s. 36, anges beträffande bestämmelserna i 4 kap. att en vägning redan har gjorts och således att natur- och kulturvärdena skall ges företräde i konkurrenssituationer. Av detta följer att regionen, som är skyldig att beakta natur- och kulturvärdena i området, måste ge naturvärdet företräde i en konkurrenssituation mellan exploateringsintresset och intresset av att bevara naturen. Vidare måste regionen vid sin bedömning utgå från de samlade natur- och kulturvärdena i hela det geografiska området. Vidare framgår av 4 kap 4 MB att utmed Gotlands kust får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Således är det lagstadgat att endast fritidsbebyggelse i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse får komma till stånd utmed Gotlands kust. Det aktuella området finns i närheten av Ihrevikens strand och de planerade husen kommer tack vare markägarnas redan genomförda avverkning av skog i Ihredalen och Ihreåns deltaområde sannolikt få viss havsutsikt. Området är således kustnära och kommer även att bli synligt från Hall Hangvar-reservatet på andra sidan Ihreviken, varför bestämmelserna i 4 blir tillämpliga. Med anledning av detta vill vi påpeka att det i detaljplanen anges att syftet är att tillskapa nya tomter för bostadsbebyggelse i anslutning till befintlig exploatering i närheten av Ihreviken och att det gäller avstyckning av 20 småhustomter med en storlek mellan 2100 och 3000 kvm och med husstorlek om 140 till 160 kvm. Av detta kan slutsatsen dras att det därmed skulle bli tillåtet att bygga villor som permanentbostäder, helt i strid mot miljöbalkens bestämmelser. Men även om det skulle bli fråga om endast fritidshus är bebyggelse inte tillåten enligt 4 kap. 4, eftersom det aktuella området är ett orört naturområde på en höjd, helt avskilt från den befintliga fritidshusbebyggelsen i dalen. Det framgår av förarbetena till bestämmelsen vad som avses med begreppet komplettering till befintlig fritidsbebyggelse, nämligen följande.

Ihrevikens Vänner 2012-10-07 5 (10) Med kompletteringar avses sådana tillskott till en befintlig bebyggelsegrupp, som innebär att det av fritidsbebyggelse ianspråktagna området inte ökar nämnvärt i omfattning. Vidare avses tillskott som innebär en naturlig avrundning av ett befintligt bebyggelseområde. (a.a. sid. 38). Vi konstaterar mot denna bakgrund att det i förevarande fall inte kan vara fråga om komplettering av den befintliga fritidshusbebyggelsen eftersom nybyggnationen inte kommer att ske i dalen där fritidshusbebyggelsen finns, utan uppe på klinten i ett område som är helt obebyggt. Det är således fråga om bebyggelse inom ett helt nytt område och på en helt annan marknivå än den befintliga, vilket strider mot miljöbalkens bestämmelser. Beträffande punkten 2 ovan - påtagligt skadar naturen - vill vi understryka följande. I proposition 1997/98:45 s. 36, anges beträffande uttrycket påtagligt skadar att det som avses är sådana åtgärder som kan ha en bestående negativ inverkan på de skyddade intressena eller som tillfälligt kan ha stor negativ inverkan på detta. Vidare betonas att bedömningen bör utgå från de samlade natur- och kulturvärdena i hela det geografiska området. Vidare kan vi konstatera att konsekvensen av att bebyggelse sker i området kommer att bli förstörd natur, eftersom avverkning av träd och övrig vegetation kommer att ske för byggnation av hus och anläggning av vägar, samt förstörd naturupplevelse och tillgänglighet i området. Den bedömning som ska ske i enlighet med 4 kap. 1 2 MB gällande ingreppet i miljön - dvs. om detta är sådant att det inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärde ska, som tidigare nämnts, utgå från de samlade natur- och kulturvärdena i hela det geografiska området. Härav följer att skadebedömningen ska ske med hänsyn tagen till hela Ihreviken och dess omgivningar. Vi vill i anslutning till detta framhålla följande. Av kartan till detaljplanen framgår att flertalet av de föreslagna tomtgränserna kommer att vara närmare klintkanten än den föreslagna gränsen för bebyggelse om 100 m. vilket självklart leder till att avverkning av träd och annan vegetation kommer att ske i närheten av klintkanten i syfte att åstadkomma sjöutsikt. Dessutom kan vi till vår förvåning konstatera att på sex av de inritade tomterna är det inte ens möjligt att bygga 100 m från klintkanten då det helt enkelt inte finns plats, utan på dessa tomter kommer husen närmare klintkanten (se bif. karta där 100 m-gränsen har markerats med en röd linje). Eftersom det rör sig om ett tidigare helt orört naturområde på en höjd ovanför bebyggelsen i dalen blir skillnaden stor och hela synintrycket i området förändras. Avverkningen och de nya husen kommer att bli väl synliga i området och även från vandringslederna i Hall Hangvarreservatet, från Svarthäll utmed klintkanten såväl norrut som söderut för den del av vandringsleden som är mellan Svarthällsklinten och fornborgarna kommer naturupplevelsen i siktlinjerna att punkteras av den väl synliga nya bebyggelsen.

Ihrevikens Vänner 2012-10-07 6 (10) Det är en fantastisk upplevelse att vandra i skogsområdet längs med klinten, då man på denna höjd kan se utöver Ihredalen och havsviken längre bort. Att i detta natursköna område, vars likhet inte finns någon annanstans, avverka skogen för att bygga hus och anlägga vägar nära klintkanten, väl synligt från alla håll, måste anses medför en i lagens mening påtaglig skada i naturen. Till saken hör vidare att denna åtgärd självfallet kommer att försämra allmänhetens möjlighet att vandra längs klintkanten, då hela området kommer att få karaktären av tomtmark och därmed uppfattas som privat, vilket innebär att tillgängligheten för det rörliga friluftslivet begränsas väsentligt. Vi vill uppmana byggnadsnämnden att noga granska kartan till detaljplanen och att betänka att det är fråga om bebyggelse på en annan höjd än den i dalen och att det inte går att bygga 100 m från klintkanten på alla tomter samt att det är fråga om ett skyddsvärt kustnära område. Vi är således av uppfattningen att ingreppet i naturen kommer att medföra påtaglig skada av permanent slag, vilket inte är tillåtet enligt 4 kap. 1 2 MB. Vi anser följaktligen att detaljplanen strider mot 4 kap. 1, 2 och 4 miljöbalken dels genom att den tillåter ny bebyggelse i form av permanentbostäder inom ett tidigare helt obebyggt område uppe på klinten inom ett skyddat område som omfattas av riksintresse, dels genom att det aktuella området är på en sådan nivåskillnad i naturen att det inte kan ses som en komplettering till befintligt fritidshusområde i dalen, varför den nya bebyggelsen även om den skulle komma att utgöras av fritidshus inte kan ses som en naturlig avrundning av det befintliga bebyggelseområdet, dels genom att ingreppet i miljön kommer att påtagligt skada områdets naturvärde, eftersom det leder till en permanent negativ inverkan på hela områdets karaktär och därmed både förstör naturupplevelsen i området och försvårar det rörliga friluftslivet. 4. Skyddsvärd kalktallskog på klinten I detta sammanhang vill vi vidare peka på Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för kalktallskogar 2009-2013, rapport 5967 (maj 2009), där framförallt Gotlands kalktallskogar beskrivs och åtgärder föreslås i syfte att skydda dessa skogar som tillhör Sveriges och övriga Europas mest hotade och mest skyddsvärda skogsmiljöer med mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden. Den skog som finns i det aktuella klintområdet som nu är föremål för detaljplan är sådan kalktallskog som omnämns i rapporten. Vi undrar om regionen har vidtagit några åtgärder med anledning av Naturvårdsverkets rapport och om den aktuella skogen är bedömd ur denna

Ihrevikens Vänner 2012-10-07 7 (10) synvinkel. Om så inte är fallet anser vi att det är mycket angeläget att en sådan bedömning av skyddsvärdet för skogen görs, innan det är för sent. 5. Alternativ plats för bebyggelse Vi anser att en alternativ bebyggelseplats är skogen närmare landsväg 149, på sådant avstånd från klintkanten och dess omgivningar att bebyggelsen och avverkningen inte syns från Ihreviksvägen och Ihredalen, kanske på 300-500 m håll från klintkanten. Det lämpliga är att avverkning av skog och ny bebyggelse sker i en del av skogen där det inte får någon negativ inverkan på själva klintområdet, naturupplevelsen och det rörliga friluftslivet. Där är naturvärdena inte lika stora och dessutom torde markförhållandena vara bättre för bebyggelse. Detta är således ett rimligt alternativ till bebyggelse på klinten. Vi menar att det vore skäligt att regionen genomför en förnyad granskning av förslaget till detaljplan, i vilken man respekterar Ihrevikens unika natur- och kulturvärden, samt även överväger något av de alternativa bebyggelseområden med lägre skyddsvärden som står till buds. 6. Behov av miljökonsekvensbeskrivning Vi kan konstatera att regionen har bedömt att genomförandet av förslaget till detaljplan inte medför en betydande miljöpåverkan och att det angivna skälet till denna bedömning är att vatten- och avloppsproblemet löses genom anslutning till regionalt VA-nät. Någon bedömning av miljöpåverkan i övrigt har regionen inte gjort. Regionen har inte heller gjort någon bedömning av de geologiska förutsättningarna för bebyggelse på klinten. Det framgår av 6 kap. 11 MB att regionen ska göra en miljöbedömning av detaljplanen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I 4 2 st. förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar finns närmare bestämmelser om när en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, i bilaga 4 till förordningen anges ett antal bedömningskriterier för detta av vilka särskilt kan nämnas följande. Punkten 1 a) och b) dvs. att detaljplanen anger förutsättningar för bebyggelse av tidigare helt orörd klintmark och att detaljplanen kommer att få betydelse för kommande detaljplaner och dess miljöpåverkan, samt punkten 2 a), b), f) och g), dvs. att påverkan på området blir varaktigt, omöjlig att avhjälpa, påverkan får en totaleffekt inom området, det påverkade områdets speciella särdrag i naturen och påverkan gäller ett område som skyddas av riksintresse. Vidare framgår av 5 kap. 18 plan- och bygglagen att när detaljplanen upprättas ska bestämmelserna i 6 kap. 11-18 och 22 MB tillämpas om planen kan antas medföra en sådan miljöpåverkan som avses i 6:11 MB. Oavsett detta ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för bl.a.

Ihrevikens Vänner 2012-10-07 8 (10) hotellkomplex eller fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, eller permanent campingplats. Av förarbetena, prop. 2003/04:116 s. 38, framgår att man ska vid bedömningen i frågan om vad som är en betydande påverkan på miljön ska ta hänsyn till både projektets karaktär och områdets känslighet. I förevarande fall rör det sig om avstyckning av mark för småhustomter, varför det lika gärna kan bli fråga om permanentbostäder som fritidshus. Enligt 6 kap.12 MB ska regionen inom ramen för en miljöbedömning enligt 11 upprätta en miljökonsekvensbeskrivning där den betydande miljöpåverkan som planens eller programmets genomförande kan antas medföra identifieras beskrivs och bedöms. Rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd skall också identifieras, beskrivas och bedömas. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd är, enligt 6 kap. 3 MB, att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Vi anser att det följer av ovan nämnd lagstiftning att regionen är skyldig att göra en miljöbedömning och att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning. Vi anser således att regionen inte kan fastställa detaljplanen förrän en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats och varit föremål för samråd. Med vänlig hälsning Ingrid Fransson, Ordförande Bilagor 1. Karta med 100 m-gränsen rödmarkerad 2. Satellitbild från Google Earth med det aktuella området i gult och med markerade inlandsklintar

Ihrevikens Vänner 2012-10-07 9 (10) Bilaga 1:

Ihrevikens Vänner 2012-10-07 10 (10) Bilaga 2: