Till Miljödepartementet. 2014-04-14 MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO ingår i samverkansgruppen MABO, Miljöanpassad Avfallshantering i Boendesektorn. Vi som ingår i gruppen välkomnar att Miljödepartementet tillsatt en arbetsgrupp för kretsloppsfrågor inom regeringskansliet vars syfte är att föreslå hur ansvaret för insamlingen av förpackningsavfall och returpapper ska utformas och framförallt tydliggöra producenternas ekonomiska ansvar. Vi föreslår att: Producentansvaret för förpackningar ska utvidgas till att likställa det ekonomiska ansvaret för fastighetsnära insamling (FNI) med det som gäller för återvinningsstationer (ÅVS). Producenternas ersättning för fastighetsnära insamling ska vara transparent. En ersättningsmodell för fastighetsnära insamling tas fram. Den ska baseras på en fast ersättning för drift mm samt en rörlig ersättning för insamlat material. En mer precis definition av fastighetsnära insamling (FNI) införs. Nedan utvecklar vi närmare våra synpunkter på nuvarande system och vad vi tycker bör åtgärdas i nuläget. Se även vår vision i bilaga 1, där vi beskriver hur ett idealt system borde fungera, som bör eftersträvas på sikt. 1. Vi vill skärpa producenternas ekonomiska ansvar för fastighetsnära insamling Producentansvaret som infördes för att minska miljöbelastningen och förebygga mängden förpacknings- och returpapper lever inte upp till intentionerna. Vi anser att fastighetsägare och boende tar en stor del av ansvaret insamlingen förpackningar- och tidningar. Den fastighetsnära insamlingen har byggts ut och bekostats av fastighetsägare eftersom producenterna inte har haft något krav från myndigheter att bygga ut tillräckligt antal återvinningsstationer. Vår förhoppning är att regeringen hittar en långsiktig lösning för hur ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper ska ske. Oavsett om det blir ett kommunalt insamlingsansvar som Avfallsutredningen föreslog eller om det blir en annan lösning måste producenternas ekonomiska ansvar förtydligas så att det främjar en ökad insamling och materialåtervinning av förpackningar och returpapper. En tvingande utbyggnad av fastighetsnära insamling har avfärdats som omöjlig av flera tunga remissinstanser som lutar sig mot egendomsskyddet enligt EU-rätt och mot regeringsformen. Den fastighetsnära insamlingen kan enbart byggas ut på frivillig basis om det införs en princip för en ersättnings- och incitamentsmodell för fastighetsägare som ingår i producenternas ekonomiska ansvar.
2. Vad kostar den fastighetsnära insamlingen? Det är svårt för oss att uppskatta vad den fastighetsnära insamlingen kostar. Det finns dock ett par studier där man uppskattar kostnaderna. 2.1 Fastighetsägares kostnader för fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper En studie 1 från 2006 visar att den fastighetsnära insamlingen kostar i genomsnitt 769 kr per lägenhet för boende i flerfamiljshus. Denna siffra har analyserats statistiskt och anses tillförlitlig och bygger på kostnader år 2005. Sannolikt har både andelen som har FNI samt kostnaden som drabbar boende ökat fram till 2014. 2.2 Naturvårdverkets rapport Nya etappmål Till Naturvårdsverkets Nya etappmål finns delrapport Samhällsekonomisk analys av etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall där beräkningar har gjorts på vad en utbyggnad av FNI kan kosta. 2.3 Hur många gånger betalar boende med FNI för insamling? Vi hävdar att boende med FNI betalar upp till fyra gånger för insamling av förpackningar 1) Via förpackningsavgiften 2) Via kostnad för FNI 3) Via kommunal skatt för kommunens kostnad för ÅVS 4) Via kommunal avfallstaxa för förpackningar som hamnar i restavfallet. Vi anser det ytterst angeläget att regeringen skyndsamt åtgärdar detta missförhållande genom att fastslå att producenternas ekonomiska ansvar även gäller för FNI. 3. Ersättningsmodell för fastighetsnära insamling MABO anser att man i första hand måste få ett beslut om principen att den fastighetsnära insamlingen ska ingå i producenternas ekonomiska ansvar, och därefter komma fram till rimliga ersättningsnivåer. Vi anser att principerna för en ersättningsmodell för fastighetsnära insamling ska innehålla två delar, en fast ersättning för drift och en rörlig dito baserad på insamlad mängd material. Detta var något som saknades i avfallsutredningen. Vi är mer än gärna delaktiga i en sådan utredning. För oss är ersättningsmodellens principer lika oavsett om det blir ett kommunalt insamlingsansvar eller om det organiseras på ett annat sätt. Det viktiga är att producenterna får ett tydligt ekonomiskt ansvar för den fastighetsnära insamlingen på samma sätt som de har för insamling via ÅVS. Hur ersättningen kommer fastighetsägaren tillgodo går vi inte heller in på, men en förutsättning är att ersättningen från producenterna, via som idag en insamlingsentreprenör, ska vara transparent och kunna följas. 3.1 Fastighetsägaren får ersättning i två delar: 1. Fast ersättning som täcker kostnader enligt tabell 1, t ex i kr/lgh 2. Rörlig ersättning för materialvärde, kr/ton för respektive materialslag för att skapa incitament för alla att öka insamlingen. 1 VILKA BETALAR FÖR DET SVENSKA PRODUCENTANSVARET PÅ FÖRPACKNINGS- OCH TIDNINGSAVFALL? Conscia 2006
3.2 Hur ser ersättningsmodellen ut idag? Idag får fastighetsägare handla upp insamlingsentreprenörer som är godkända av FTI. Fastighetsägaren har avtal med entreprenören och får faktura från denne för insamling och bortforsling. FTI ersätter entreprenören för insamlingen, en fast kostnad samt materialvärde. Fastighetsägaren kan eventuellt få del av ersättningen vid upphandling men det finns ingen transparens och det kan vara svårt att veta hur mycket entreprenören får i ersättning av FTI. I Tabell 1 nedan visar vi hur fördelning av kostnadsposter för insamling av förpackningar och returpapper ser ut idag för FNI respektive ÅVS. 3.3 Fördelning av kostnadsposter för insamling av förpackningar och returpapper, Tabell 1 Kolumn 1 FNI idag baseras på det som står på FTI:s hemsida om fastighetsnära insamling. Kolumn 2 ÅVS samverkansavtal baseras på ett samverkansavtal mellan Huddinge kommun och FTI, en modell som FTI provar i Stockholm idag. Kolumn 3 Framtiden FNI är ett förslag på vilka poster det ekonomiska ansvaret för FNI ska fördelas. Vi anser att det ska vara analogt med samverkansavtalet för ÅVS. Tabell 1
Bilaga 1. Vår vision om avfall från förpackningar och returpapper Minska och förebygg avfallet från förpackningar och returpapper Avfallet ska förebyggas Avfallet ska minska Avfall ska ses som en resurs en ny råvara Öka insamlingen och materialåtervinningen Inför insamlingskrav för förpackningar och returpapper Öka kraven på materialåtervinningen från förpackningar och returpapper Inför materialströmmar så att fler varor kan materialåtervinnas Boende i fokus konsumentnytta Vi anser att bättre konsumentnytta uppnås genom Märkning på förpackningar så att man vet hur de ska sorteras Märkning som talar om vilken miljöbelastning förpackningarna har. Jämför med energimärkning. Det ska vara självklart att konsumenten kan göra rätt miljöval vid inköpstillfället. Att det blir enkelt för konsumenten att lämna sitt avfall. Det ska hållas rent och snyggt samt kännas tryggt. Rätt till information och återkoppling om insamlade mängder och vad som händer med det insamlade materialet. Rätt till information om vad förpackningen/tidningar/produkter kostar att samla in, återvinna mm. Information och incitament för boende att källsortera. Insamlingssystemet måste utvecklas och anpassas till den som lämnar avfallet Insamlingssystemet måste utvecklas Det ska vara lätt att göra rätt för boende Det ska vara korta avstånd till en insamlingsplats Det ska löna sig att göra rätt för boende Det ska fungera i lågkonjunktur Det ska finnas insamling i hela Sverige även om systemen kan vara olika i tätort respektive glesbygd Det ska vara miljöeffektivt Kommunikation med konsumenter och fastighetsägare om insamlingssystemet och utveckling av denna. Information och kommunikation till brukare och fastighetsägare Återrapportering av viktbaserad statistik. Det ska redovisas så att de insamlade mängderna kan redovisas per insamlingsställe Producentansvarets ekonomiska ansvar förtydligas Insamlingssystemet, insamlingen och återvinning ska bära sina egna kostnader och betalas av producenterna via en förpackningsavgift (och motsvarande för returpapper) Förpackningsavgift (och motsvarande för tidningar) ska betalas av konsumenterna vid inköpstillfället Producenternas ekonomiska ansvar enligt ovan ska ge incitament till att minska mängden onödiga förpackningar och att förbättra möjligheten att materialåtervinna dem
Oavsett vilken huvudman (kommunalt/fortsatt som idag) det blir för insamlingen, ska producentansvaret kvarstå med ett ekonomiskt ansvar Fastighetsnära insamling en mer precis definition behövs En insamling som är fastighetsnära insamling kan vara både en publik insamlingsplats (typ ÅVS) eller på en fastighetsägares mark eller i byggnad. En nomenklatur bör finnas så att vi vet vilken sorts insamlingssystem som avses Fastighetsnära insamling som fastighetsägare kan anordna på sin fastighet eller i byggnad Fastighetsägare har ingen skyldighet att ordna insamling av förpackningar och tidningar som lyder under producentansvaret Det ska vara frivilligt för fastighetsägare att tillhandahålla ett utrymme för fastighetsnära insamling Standardavtal mellan fastighetsägare och entreprenör behöver utvecklas och omformas. I avtalet regleras vad respektive part ska göra. En ersättning till fastighetsägare utgår för utrymme, kärl, kärltvätt, information, drift och insamling enligt ny ersättningsmodell. Principerna för ersättningsmodell bör fastslås av regering eller myndighet. Stockholm, som ovan Reinhold Lennebo, VD Fastighetsägarna Sverige Anders Lago, Förbundsordförande HSB Barbro Engman, Förbundsordförande Hyresgästföreningen Leif Linde, VD Riksbyggen Kurt Eliasson, VD SABO