. Nummer DT 1224 l (9) 000AD01.SAM Överklagat avgörande Trelleborgs tngsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se blaga A Klagande Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ Ombud Bolagsjursten Lef Alshemer Ömvägen 30,310 42 HAVERDAL Motpart Jan Wjkström, 340524-7853 Fädrften 13,23940 FALSTERBO Ombud Advokaten Lars Laurn Hjälmaregatan 3,211 18 MALMÖ Saken Skadestånd på grund av vårdslös rådgvnng Hovrättens domslut Hovrätten fastställer tngsrättens domslut. Gustaf Them skall ersätta Jan Wjkström får rättegångskostnader hovrätten med trettoentusentvåhundrafemto (31 250) kr, avseende ombudsarvode, jämte ränta enlgt 6 räntelagen från tlls betalnng sker. I beloppet ngår mervärdesskatt med 6 250 kr. 201 80 MALMÖ
j 2 Yrkanden hovrätten Gustaf Thern har yrkat att hovrätten bfaller hans vd tngsrätten förda talan. Han har dock nedsatt yrkandet om ränta på skadeståndet tn att avse tden från den 17 mars 1994. Jan Wjkström har bestrtt ändrng men vdhållt stt vd tngsrätten gjorda vtsordande av kaptalbeloppet samt vtsordat ränta enlgt vad Gustaf Thern nu yrkat. Vd tngsrätten yrkade Gustaf Thern ersättnng för rättegångskostnad med 162 000 kr nklusve mervärdesskatt. Jan Wjkström har vtsordat 87 000 kr avseende arvode tll Lef Alshemer och utgven vttnesersättnng men överlämnat åt hovrätten att bedöma om ett delbelopp om 75000 kr kan ersättas som rättegångskostnad. Delbeloppet avser arvode tll advokaten Bengt Kappeln för bträde vd ersättnngskrav gentemot ansvarsförsäkrng. Gustaf Thern har - lksom vd tngsrätten - vtsordat av Jan Wjkström fordrad ersättnng för rättegångskostnad vd tngsrätten. hovrätten och vtsor Parterna har yrkat ersättnng får rättegångskostnader dat varandras anspråk på ersättnng för sådana. Grunder för parternas talan, m. m. Parterna har hovrätten upplyst att Thernwood AB försattes konkurs den 8 jul 1991. De har tll stöd får sn talan hovrätten åberopat samma omständgheter som vd tngsrätten. Gustaf Thern har framhållt: Jan Wjkström skötte tllsammans med Bertl Thern och Themwoods revsor Teddy Lönnegren överlåtelsen september 1988 av maskner från Thernwood tn HESAB. - I den skyldghet att nformera Gustaf Thern om de sakrättslga konsekvenserna av transaktonerna maj 1989 som åvlade Jan Wjkström ngck också att Jan Wjkström, även om han nte vsas ha känt tll överlåtelsen från HESAB tll Thernwood, skulle ha noga undersökt äganderätts- och besttnngs förhållandena. Ä ven om Gustaf Thern nte kan anses ha vart Jan Wjkströms uppdragsgvare har det ålegat Jan Wjkström att nfonnera Gustaf Them om de sakrättslga konsekvenserna, om han nsett att denne svävat vllfarelse om dessa. - Jan Wjkströms vårdslöshet under tden t. o. m. den 16 maj 1989 har vållat honom skada med yrkat belopp. Någon skada skulle nte ha uppkommt om nte överlåtelsen från Thernwood tll HESAB hade skett. Hade Jan Wjkström upplyst honom om det brstande sakrättslga skyddet skulle det
3 ha vart möjlgt att häva avtalet mellan honom och Thernwood brstande förutsättnngar. på grund av Jan Wjkström har framhållt: Han kände nte tll överlåtelsen från Thernwood tll HESAB som skedde september 1988 och nte heller överlåtelsen från HESAB tll Thernwood maj 1989. Påståendet, att han handlat på Thernwoods uppdrag, har nte vart beroende av vad tngsrätten skulle fnna frågan om han handlat vårdslöst. Den 16 maj 1989 var det nte möjlgt att förhndra den senare uppkomna skadan genom att låta överlåtelsen från Thernwood tll Gustaf Thern gå åter; en återbetalnng av köpeskllngen tll GustafThern skulle ha vart återvnnngsbar Thernwoods konkurs på gnmd av beloppets storlek och Gustaf Therns ställnng av närstående tll bolaget. Om emellertd hovrätten skulle fnna att Jan Wjkström vart vårdslös och att det skulle ha vart möjlgt för Gustaf Thern att undvka skada genom att låta affåren gå åter"gör Jan Wjkström nte någon nvändnng mot kausaltec mej]an vårdslösheten och skadan. Utrednngen Utrednngen har vart huvudsak densamma som vd tngsrätten. Skrftlg bevsnng När det gäller den skrftlga bevsnngen kan följande handlngar nämnas. Ett brev från SE-Banken tll Thernwood den 14 februar 1989 var banken fårklarar att ett pantföreskrvet företagshypotek "cke omfattar de maskner och nventarer N försålt tll Hässleholms Exportsåg AB, Hässleholm". Gustaf Thern har gjort gällande att handlngen överlämnats tll Jan Wjkström under konsultatonerna före den 16 maj 1989, vlket Jan Wjkström förnekat. Köpekontraktet, daterat den 10 maj 1989, mellan HESAB och Thernwood AB, båda bolagen företrädda av Bertl Thern som ostrdgt vart den som upprättat handlngen. Enlgt Gustaf Thern tllkom handlngen på Jan Wjkströms ntatv, vlket Jan Wjkström förnekat. Köpekontraktet, daterat den 16 maj 1989 mellan Thernwood och Gustaf Thern. Av kont~aktets nnehåll har Gustaf Thern särsklt framhåll t punkten 2. Enlgt denna punkt garanterar säljaren (Thernwood) sn äganderätt tll egendomen samt att egendomen nte är belastad av panträtter eller,sakrätter. Vdare anges att egendomen fnns hos HESAB. Jan Wjkström
4 har pekat på att överlåtelsen anges ske redan per den 28 aprl samt avse maskner och nventarer enlgt Thernwoods faktura av den 3 maj 1989. Leasngkontraktet, som daterats den 28 aprl 1989, mellan Gustaf Thern och. HESAB. Båda parterna har åberopat handlngen tll stöd for sn uppfattnng frågan om vem som var Jan Wjkströms uppdragsgvare. Muntlg bevsnng Förnyade förhör har hållts med Gustaf Thern, Jan Wjkström och Bertl Thern. De har huvudsak lämnat samma uppgfter som vd tngsrätten med följande precserngar och tllägg. Gustaf Thern: Sedan revsorn Teddy Lönnegren uppmanat honom att kontakta Jan Wjkström hade han någon gång före den 17 aprl 1989 ett telefonsamtal med advokaten. Vd detta nämnde han att han skulle försöka låna. pengar för att forvärva en del av masknparken samt att en förutsättnng var att han fck sakrättslgt skydd. Jan Wjkström gav honom ett postvt besked, och den 17 aprl besökte han banken. - Det har vsserlgen gått sju år sedan dess och han har nga mnnesantecknngar att stödja sg på. Men han är övertygad om att han gjorde två personlga besök hos Jan Wjkström under aprl månad. Det första besöket ägde rum någon gång mellan den 18 och 30 aprl. Då överlämnade han tll Jan Wjkström brevet från SE-Banken tll Thernwood, daterat den 14 februar 1989, och ett värderngsutlåtande avseende masknparken. Brevet från SE-Banken hade han med sg för att Jan Wjkström skulle se att masknerna nte var pantförskrvna. På värderngsutlåtandet hade han markerat vlka maskner - nte alla - det var han skulle förvärva. Han strök under for Jan Wjkström hur vktgt det var för honom att affåren genomfördes korrekt, eftersom han skulle ta på sg ett så stort ekonomskt ansvar. - Vd besöket den 16 maj 1989 hos Jan Wjkström medförde han nog den förtryckta blanketten "Allmänna vllkor" och Thernwoods faktura daterad den 3 maj 1989. Gustaf Thern hade då redan betalat fakturan utan att särsklt konsultera Jan Wjkström, eftersom denne tdgare hade sagt att affåren gck att genomföra. Vd detta besök frågade han på nytt Jan Wjkström om han skulle vara skyddad och fck beskedet att "det höll". Jan Wjkström: Han har som regel bträtt Thern-sfåren med "externjurdken", företagens tvster med andra företag. "lnternjurdken", såsom skattefrågor, har han aldrg bträtt med. De ekonomska uppläggen sfåren har revsorn skött. I merpmen av de ärenden han haft med sfåren har han uppfattat Thernwood som uppdragsgvare. I stt darum har han haft en samlngsmapp for Thernwood. Tll särsklda darenummer har han hänfört de strkt personlga ärenden vlka han bträtt som offentlg försvarare. I övrgt är det emellertd Thernwood som vart hans klent och som även 201 80 MALMÖ
Mälnummer 5 fakturerats löpande för olka små åtgärder, såsom möjlgen bträdet vd försäljnngen från Thernwood och leasngen tll HESAB av masknerna maj 1989. - Han använde advokatverksamheten en dagbok som debterngsunderlag. I denna antecknade han alla besök av klenter. Eftersom det nte fnns någon antecknng dagboken om besök av Gustaf Thern under aprl 1989 vet han därför att något sådant nte ägt rum. Han vet också att Gustaf Thern nte vsat honom några andra handlngar än fakturan från Thernwood och blanketten med "Allmänna bestämmelser". Han koperade nämlgen alltd handlngar som klenter hade med sg och tog n sn akt, och några andra handlngar fnns nte denna. - "Han har nte på något sått medverkat tll att fakturan den 3 maj 1989 upprättades. - Han såg vd I besöket den 16 maj 1989 affåren som redan uppgjord. Om han vd upprättandet av köpekontraktet mellan Thernwood och GustafThern eller av leasngavtalet - de enda handlngar affåren han bträtt med - tllfört någon klausul kan han nte säga dag. Punkten 2 köpekontraktet är en standardklausul; det var nte någon dskusson mellan honom och Gustaf Thern om sakrätt. Han vsste att masknerna fanns hos HESAB och han trodde att de tllhörde Thernwood. Överlåtelsen från Thernwood tll HESAB under år 1988 kände han111cl. tll. - Han hade vd denna td nte några kontakter med Bertl Thern om affåren med masknerna. Bertl Thern: Jan Wjkström deltog nte bolagens löpande affårer och fck nte heher årsbokslut sg tllstähda. - Överlåtelsen september 1988 av masknerna från Thernwood tll HESAB var Jan Wjkströms de. Jan Wjkström genomförde affåren tllsammans med revsorn, och Jan Wjkströms uppgft var att ttta närmare på rsken för återvnnng. Ä ven vd denna överlåtelse var det Jan Wjkström som gav order om att faktura skuhe stähas ut. Gustaf Thern tog böljan av aprl telefonkontakt med Jan Wjkström, det har Gustaf Thern berättat. Själv hade han telefonkontakt med Jan Wjkström den 20 eher 21 aprl med anlednng av ett annat ärende. Vd detta telefonsamtal efterhörde han hur affåren med masknerna förlöpte och om Gustaf Thern skuhe bl helt säkrad, vlket Jan Wjkström bejakade. Han tecknade borgen för det lån fadern tog upp PK-Banken för att förvärva masknerna. Han har emehertd nte blvt avkrävd något borgensansvar. Det var Jan Wjkström som gjorde "hela upplägget" med HESAB:s återförsäljnng tll Thernwood. Detta har han väl fått veta av Gustaf Thern. Närmare tllfrågad om sstnämnda uppgft har Bertl Thern förklarat att han har "en känsla" att det var Jan Wjkström som låg bakom upplägget. Han har därefter uppgett att Gustaf Thern nformerade honom, varefter Jan Wjkström gav honom nstruktoner. 201 80 MALMÖ
I ---...- -..-.-- Hovrätten över Skåne 1996-11- 22 6 Hovrättens domskäl Utgångspunkter för bevsvärderngen Tll en början bör framhållas att partsuppgfter och vttnesuppgfter, avseende händelser som nträffat för mer än sju år sedan, måste tas med stor försktghet. Denna reservaton träffar alla de tre hördas uppgfter. Jan Wjkström har, tll skllnad från Gustaf Thern och Bertl Thern, kunnat relatera sna uppgfter tll dagboksantecknngar och aktbldnng sn advokatverksamhet. När det gäller Gustaf Thern och Bertl Thern förtjänar vdare att framhållas att de tdgast l Y2 år efter den aktuella affåren har haft anlednng att närmare lägga på mnnet vad som detalj nträffade när affåren genomfördes. Det var Inär frågan om sakrättslgt skydd för Gustaf Thern aktualserades genom IHESAB:s konkurs. Beträffande Bertl Thern kan slutlgen sägas att hans uppgfter vssa, relevanta delar präglas aven ganska stor obestämdhet. Mot denna bakgrund fnner hovrätten nte Gustaf Therns eller Bertl Therns uppgfter - ens de delar de är samstämmga - ha sådant starkt bevsvärde att de - på de punkter där Jan Wjkström uppgett något annat - kan anses vsa att det har gått tll så som Gustaf Thern påstått men Jan Wjkström f<;srnekat.den målet förebrngade skrftlga bevsnngen ger nte fog för en annan bedömnng. Hovrätten återkommer det följande tll vad som kan anses vsat målet de sammanhang där de tvstga sakförhållandena har betydelse för prövnngen. Uppdraget Parterna är tll en början oense frågan om vem som skall anses ha vart Jan Wjkströms uppdragsgvare, Thernwood eller Gustaf Thern. Det står enlgt hovrättens menng klart att ett drekt uppdragsförhållande etablerats mellan Jan Wjkström och Gustaf Thern. Det har nämlgen framkommt att Gustaf Thern nte haft någon formell roll den s. k. Thernsfåren. Det är också ostrdgt att Jan Wjkström engagerats leasngaffåren genom att Gustaf Thern vänt sg tll denne för att ta hjälp med upprättande av handlngarna. Enlgt Jan Wjkström var det t. o. m. den 16 maj 1989 bara med Gustaf Thern som han hade kontakter med anlednng av affåren. Däremot förekom enlgt honom nga kontakter med företrädare för Thernwood. Jan Wjkström har nte ens påstått att Gustaf Thern vd dessa kontakter agerat på ett sätt som gett honom anlednng utgå från något annat än att Gustaf Thern vänt sg tll honom för egen räknng. Att Jan Wjkström nte senare har fakturerat GustafThern för det utförda arbetet har mycket lten betydelse vd bedömnngen..
7 Pmerna är vdare oense om uppdragets nnebörd. Gustaf Thern har gjort gällande att han gett Jan Wjkström uppdrag att säkerställa sakrättslgt skydd får honom. Jan Wjkström har däremot fårnekat att uppdraget haft denna nnebörd och stället hävdat att det endast nneburt att formalsera redan ngångna avtal. Det får anses åvla Gustaf Thern att mot Jan Wjkströms fårnekande bevsa stt påstående om vad som avtalats mellan honom och Jan Wjkström om uppdragets nnebörd. Lksom tngsrätten fnner hovrätten att han nte lyckats med det. Hovrätten återkommer det foljande tll om det lkväl kan - som Gustaf Thern gjort gällande - anses ha ålegat Jan Wjkström att skaffa sg underlag får och att nformera Gustaf Thern om transaktonernas sakrättslga konsekvenser. Utgångspunkter tör skadeståndsskyldghet En advokat som är vårdslös vd utfårandet av ett uppdrag är skyldg att ersätta uppdragsgvaren får skada som han därgenom vållar denne. Vd bedömnngen av om en advokat vart vårdslös tjänar som utgångspunkt den aktsamhet som en normalt kunng och skcklg yrkesman skulle ha vsat. En utgångspunkt vd bedömnngen av vad en normalt kunng och skcklg advokat bör göra är stadgandet 8 kap. 4 rättegångsbalken: en advokat skall sn verksamhet redbart och ntskt utfåra de uppdrag som anfårtrotts honom och aktta god advokatsed. Vad "god advokatsed" kräver är nte närmare angvet rättegångsbalken. Advokatväsendet landet står under tllsyn av Sverges advokatsamfunds styrelse, 8 kap. 6 rättegångsbalken. Samfundets styrelse eller, enlgt samfundets stadgar, dess dscplnnämnd får på olka 8 kap. 7 rättegångsbalken angvna sätt nskrda mot en advokat som åsdosätter sna plkter. Advokatsamfundets styrelse har år 1971 och 1984 utfårdat vägledande regler om god advokatsed. De vägledande reglerna bygger på normer som har utbldats nom advokatkåren och kommt tll uttryck avgöranden av advokatsamfundets styrelse och dess dscplnnämnd. De vägledande reglerna lgger - lksom 8 kap. 4 rättegångsbalken - tll grund f-ämst får bedömnng av dscplnära ngrpanden av samfundet mot en ledamot. Det är I således nte frågan om ett regelverk som fastställer vlken aktsamhetsgrad en advokat skall vsa får att vd fullgörande av uppdrag nte anses vårdslös skadestånds grundande hänseende. Måndag fredag
8 Det är emellertd naturlgt att, vd övervägande av om en advokat har vsat sådan vårdslöshet att den bör fåraneda skadeståndsskyldghet gentemot klenten, utgå från den grad av aktsamhet som god advokatsed kräver. Över huvud taget spelar normer får god yrkessed nom olka kategorer av uppdragstagare ofta en sådan roll. För en prncpell dskusson om näralg- Igande spörsmål kan hänvsas tll bl. a. NJA 1995 s. 693. Frågan om vårdslöshet I frågan om Jan Wjkström vart vårdslös vd utfarandet av stt uppdrag bör tll en början ställnng tas tll vad som kan anses ha ålegat Jan Wjkström. Som hovrätten har angett det fåregående har Gustaf Thern vsserlgen nte bevsat stt påstående att han uttrycklgen gett Jan Wjkström uppdrag att /göra något annat än att formalsera redan ngångna avtal. Gustaf Thern har emellertd får detta fall gjort gällande att det vat1 fall ålegat Jan Wjkström att nformera honom om de sakrättslga konsekvenserna av transaktonerna maj 1989 och att det denna nformatonsplkt även ngått att noga Iundersöka äganderätts- och besttnngsfårhållanden. Det anses nte fårenlgt med god advokatsed att advokaten agerar endast som skrvbträde. Maxmen har uttrycks så att "nte mnst när det är fråga om ngående av avtal är det advokatens plkt att fårvssa sg om vad klenten avser att ernå med en vss bestämmelse samt att överväga vad mån detta syfte bäst vnnes med en bestämmelse av fårslagets nnehåll eller om fårslaget tll överenskommelse möjlgen har ofårdelaktga konsekvenser, som klenten nte tänkt på". Den angvna plkten tll omsorg anses nnefatta även en skyldghet får advokaten att undersöka sakens faktska och rättslga sda den omfattnng det med hänsyn tll omständgheterna det särsklda fallet!får anses påkallat. (Se Wklund, God advokatsed, s. 322 ff med vdare hänvsnngar. ) Enlgt hovrättens menng bör det nu anfårda fråga om vad som anses vara god advokatsed även läggas tll grund får bedömnng av den aktsamhet advokaten måste vsa vd utfårandet av stt uppdrag får att nte anses vårdslös när fråga uppkommer om skadeståndsskyldghet. Vlken nformaton advokaten måste lämna och vlka undersöknngar han måste göra beror emellertd ytterst på omständgheterna det särsklda fallet. Utgångspunkten :\om lär därvd sakfårhållandena uppgfterspelar som klenten gvetvs lämnar, också n. men advokatens egen kännedom Tngsrätten har funnt att det nte är vsat att Jan Wjkström känt tll överlåtelsen år 1988 av masknerna från Thernwood tll HESAB eller överlåtelsen maj 1989 tllbaka tll Thernwood. Inte heller hovrätten fnner
9 att Gustaf Thern vsat sådan kännedom hos Jan Wjkström under tden t. o. m. den 16 maj 1989. Hovrättens slutsats är således att Gustaf Thern nte bevsat stt påstående att Jan Wjkström vart med vd överlåtelsen från Thernwood tll HESAB under år 1988. Inte heller har han bevsat att Jan Wjkström på något annat sätt fått kännedom om transaktonen, överlämnande av SE-Bankens meddelande. t. ex. genom Mot bakgrund av den kunskap Jan Wjkström själv haft genom stt deltagande transaktonen början av år 1988 och att det nte vsats att han känt tll den senare överlåtelsen från Thernwood tll.hesab delar hovrätten tngsrättens uppfattnng att det för Jan Wjkström nte kan anses ha förelegat någon skyldghet eller ens anlednng att efterforska om någon annan än Thernwood ägt masknerna under den jämförelsevs korta td som hade förflutt sedan överlåtelsen tll Thernwood början av år 1988. Hovrätten nstämmer därför också tngsrättens bedömnng att det nte kan läggas Jan Wjkström tll last som försummelse att han nte uppmärksammat Gustaf Thern på att denne nte skulle få sakrättslgt skydd mot HESAB:s 00rgenärer. ' Tngsrättens dom skall således stå fast. Hur man överklagar Överklagande får ske nom fyra veckor från denna dag eller senast den 20 december 1996. Anvsnngar för överklagande, se blaga B. I avgörandet har deltagt hovrättslagmannen Lars Göran Abeson, hovrättsrådet Björn R. le Grand (referent) samt hovrättsassessorerna Tomas Forenus och Susanne Björkman Ragnarson. 201 80 MALMÖ