Att säkra examensmål och kvalitet i kursplaner Karin Fogelberg, Martin Thulin, Malin Östling Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). 3. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). Fakulteterna om säkring av kvalitet i kursplaner I flera fakultetsrapporter berörs inte frågor om kursplaner. Vid tiden för arbetet med BLUE 11 låg ansvaret för att fastställa kursplaner på fakultetsnivå, men kvalitet i kursplaner var för många fakulteter inte någon fråga man valde att lyfta upp i fakultetsrapporterna. Det går bara att spekulera i orsaker till denna avsaknad. En tolkning skulle kunna vara att man på fakultetsnivå ansåg att frågor om kursplanekvalitet är okomplicerad, att man har väl fungerande arbete med detta och att det därför inte finns skäl att lyfta frågor kring detta. En annan tolkning skulle kunna vara att fakultetsledningarna inte uppfattar betydelsen av kvalitet i kursplaner och därmed inte ser behov av att lyfta fram detta deltema i sina rapporter. Frågor om kursplaner lyfts fram i tre fakultetsrapporter; Sahlgrenska akademin, Konstnärliga fakulteten samt Lärarutbildningsnämnden. Sahlgrenska akademin ger i sin rapport uttryck för en pedagogisk grundsyn som man menar ska genomsyra fakultetens utbildningsprogram. Constructive alignment och studentcentrerad undervisning ska vara i fokus. Kurs- och utbildningsplaner behöver utvecklas kontinuerligt samtidigt som examination och kriterier för betygssättning behöver beaktas särskilt. Man är vid fakulteten medveten om att curriculum overload förekommer, vilket utgör en risk som man behöver tänka på vid planering och genomförande av kurser. Sahlgrenska akademin efterlyser en gemensam pedagogisk idé eller filosofi för akademins utbildningar. Samtidigt betonar man att varje program måste finna sin pedagogiska filosofi och utveckla egna pedagogiska idéer utifrån programmets unika förutsättningar. Även Konstnärliga fakulteteten lyfter fram vikten av konstruktiv länkning i programkursernas utformning. Fakulteten beskriver att programmen föreslås göra analys över kopplingen mellan förväntade lärandemål, examinationsuppgifter, studentaktiverat självstyrt lärande och arbete med uppföljning och återkoppling av kursvärderingar. Man betonar 75
att studenterna i större utsträckning än tidigare behöver ses som förändringsagenter för verksamheterna. Konstnärliga fakulteten lyfter fram den stödjande roll som PIL kan utgöra för sådant arbete. Lärarutbildningsnämnden beskriver hur man byggt upp en organisation och verktyg för arbete med kursplaner inom nämndens ansvarsområde. I lärarutbildningsnämndens rapport påpekas att ansvar och befogenheter inte hänger samman för de nya program som startade 2011 där Lärarutbildningsnämnden har kvalitetsansvar men inte befogenhet att fastställa kursplaner. Innehållslig samordning av kurser inom programmen ska göras av programråd, kursplaner fastställs vid den fakultet där kursen ges. Lärarutbildningsnämnden har fastställandeansvar för kursplaner inom det lärarprogram som getts sedan 2001 och som är under avveckling. Fakultetsrapporter om examensmålsuppfyllnad I fakultetsrapporterna lyfter flera av fakulteterna och Lärarutbildningsnämnden några övergripande frågor om fakultetens programutbud och högskoleförordningens examensmål. Naturvetenskapliga fakulteten beskriver att översyn behöver göras av de examensbenämningar som används inom fakulteten. Handelshögskolan beskriver fakultetens behov av översyn av programstruktur och progression inom programmen i enlighet med bolognareformens examensbenämningar (tre plus två år). Utbildningsvetenskapliga fakulteten beskriver i sin åtgärdsplan att översyn ska göras av programmets innehåll i relation till grund respektive avancerad nivå för flera av fakultetens program. Samhällsvetenskapliga fakulteten beskriver identifierade styrkor och svagheter i fakultetens program. I det sammanhanget lyfts ett specifikt program fram; masterprogrammet i mänskliga rättigheter, där beröm getts av auditgruppen för ett utvecklat system för att säkerställa måluppfyllelse. Men generellt kan sägas att säkring av examensmål inte utgör en fråga som lyfts fram och diskuteras utförligt i fakultetsrapporterna. Lärarutbildningsnämnden skiljer sig från övriga fakulteter genom att lärarutbildningsnämnden beskriver ett samlat grepp för kvalitetsarbetet för alla program inom nämndens ansvarsområde. Inom nämndens ansvarsområde har man byggt upp system för kursuppföljning och kursutveckling respektive programuppföljning och programutveckling för att säkerställa kurskvalitet och måluppfyllelse för programmen i sin helhet. Auditrapporter om examensmålsuppfyllnad Innehållet i auditrapporterna är till viss del en spegling av innehållet i programrapporterna när det gäller kursplaner och examensmål. I de fall där beskrivningarna i programrapporterna är korta och föga uttömmande, kommenteras deltemat sällan av granskarna. I fall där programrapporterna ger utförliga beskrivningar av ambitiöst arbete med frågorna, utgörs auditgruppernas kommenterar av berömmande och uppskattande kommentarer. Ett exempel från en auditrapport där granskarna ger programmet för Socialt arbete berömmande kommentarer: En tydlig linje framträder i utbildningsplanen, från de av Högskoleverket formulerade examensmålen till de lärandemål som den studerande ska ha uppnått för att erhålla en masterexamen. Auditgruppens samlade bedömning är att masterprogrammet i socialt arbete är ett väl genomtänkt program. Högskoleverkets examensmål återspeglas i utbildningsplanens och de olika kursplanernas lärandemål. 76 Blue 11 Rapport från tematisk granskning
Ytterligare ett exempel på beröm från auditgrupp kan hämtas från Masterprogrammet i mänskliga rättigheter: Så vitt auditgruppen kan bedöma uppnår studenterna lärandemålen. Det finns ingenting som tyder på att studenterna inte skulle nå upp till examensmålen och dessa kommuniceras även på ett tydligt sätt till studenterna. Högskoleförordningen mål synliggörs på en rad sätt i utbildnings- och kursplaner samt kursguider. Examensmålen ligger till grund för lärandemålen och bedömningskriterier har utvecklats i syfte att säkerställa att studenterna uppnår målen för den aktuella kursen. Det finns skäl att särskilt lyfta fram det generella system som har utvecklats för att säkerställa måluppfyllelse. Examensordningens mål bryts först ned till kursmål vilka i sin tur bryts ned till enskilda examinationsuppgifter till vilka lärandemålen kopplas. Detta kommuniceras till studenterna genom kursguiderna. För att säkerställa bedömningsnivån och möjliggöra en utveckling av kurserna så sker även benchmarkingaktiviteter. Utbildnings- och kursplaner är väl genomarbetade och håller, liksom kursguider och instruktioner för examinationsuppgifter, en hög kvalitet vilket skapar förutsättningar för studenterna att uppnå examensmålen i högskoleförordningen. Auditgranskarna för kandidatprogrammet i Globala studier lyfter i berömmande ordalag fram: medvetenhet om vikten av ett kontinuerligt arbete i lärarlagen för att kollationera de krav som ställs på studenternas prestationer i förhållande till de olika lärandemålen särskilt så vad gäller att hitta en gemensam lägstanivå. Auditgranskarna för masterprogrammet i Sociologi med samhällsanalytisk inriktning berömmer programmet för: föredömliga undervisningsplaner skapar tydlig struktur som både studenter och nya lärare kan dra nytta av inte lika sårbar för lärarförändringar. När auditgrupper berömmer programmens arbete med att säkra kvalitet i kursplaner och säkring av examensmålen handlar berömmet om: Alignment, dvs ett det finns en tydliggjord koppling mellan examensmål, utbildningsplan, kursplan och innehållet i kursguider. Säkerställd måluppfyllelse i examinationer, examinationsuppgifter och bedömningskriterier i examinationer utformade för att säkerställa måluppfyllelse. Tydlighet gentemot student, kursmål och examensmål är väl kommunicerade till studenterna genom genomarbetade utbildningsplaner, kursplaner, kursguider och instruktioner för examinerande uppgifter. I de, ganska sällsynta, fall där auditgrupperna riktar kritik mot program gällande kursplaner och examensmål förekommer kritik av följande slag: Brister i alignment, kritik ges för att kursernas mål och innehåll saknar relation till programmålen samt beskrivning saknas av hur delarna bidrar till helheten. Kursplaner som inte reviderats, kritik ges för att kursplaner är daterade 2006 eller 2007 utan några efterföljande revideringar. Bristande kvalitetssystem, kritik ges till utbildningar där det saknas system för uppföljning, analys och regelbunden självvärdering. Att säkra examensmål och kvalitet i kursplaner 77
Lärandemål på för låg nivå, kritik ges för lärandemål som anses vara för lågt ställda för att gälla avancerad nivå och där kursinnehåll på avancerad nivå inte är tydligt forskarutbildningsförberedande. Lärandemål som inte följer högskoleförordningens målrubriceringar, det förekommer att kritik ges till utbildningar där lärandemål i kursplaner inte följer kategoriseringarna: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga respektive värderingsförmåga och förhållningssätt. Programrapporter om examensmålsuppfyllnad I programrapporterna finns stora variationer i hur väl detta är beskrivet och kommenterat. Sammantaget utgör programrapporterna dock ett rikt material som beskriver hur man vid universitetets program arbetar med att säkra kvalitet i kursplaner samt säkring av examensmålen. De flesta programmen verkar ha inarbetade metoder och processer och rutiner för att säkra kursplanernas kvalitet. Dock måste det poängteras att cirka var fjärde rapport visar på bristande metoder och/eller att de är så pass ofullständigt beskrivna att det är svårt att få en uppfattning om programmets arbete med kursplaner. Program vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin och IT-fakulteten har särskilt jämn och hög nivå i sina beskrivningar av arbete med kursplaner. Det finns variationer mellan universitetets utbildningsprogram som innebär att man behöver arbeta med kvalitetsarbete på olika sätt beroende på programmens förutsättningar - där till exempel antal studenter, antal medverkande institutioner, högskoleförordningens olika krav på yrkesprogram respektive generella program har betydelse. Det är trots variationerna möjligt att urskilja tre faktorer som kännetecknar beskrivningarna som ges av systematiskt utvecklingsarbete. Det finns en organisation där olika aktörers ansvar och befogenheter är tydliggjorda. Det finns etablerade processer och rutiner för uppföljning och utveckling av kvalitet i utbildningen. Det finns verktyg.. I redogörelsen nedan görs i tre separata avsnitt sammanfattande beskrivningar av var i arbetet genomförs, vilka processer och rutiner som ligger till grund för kvalitetsarbetet och med vilka verktyg arbetet bedrivs. Organisation I detta avsnitt ligger fokus på hur arbete med att säkra kvalitet i kursplaner och säkring av examensmål är organiserat. Organisation och ledning av program behandlas mer utförligt i kapitlet Organisation och ledning av utbildningsprogram. Förutsättningarna för arbete med utbildningsprogrammens kursplaner och examensmål har i flera avseenden förändrats sedan BLUE-rapporterna skrevs 2011. Den omfattande omorganisation inom Göteborgs universitet som genomfördes 1 juli 2012 innebar förändringar i arbets- och delegationsordningen som har betydelse för utbildningsprogrammen. Organisationsförändringen som innebär en förskjutning av vissa arbetsuppgifter från fakultet till institution kan framförallt ha betydelse för hur arbetet med kursplaner bedrivs inom institutions- och fakultetsövergripande utbildningsprogram. I denna text gäller beskrivningarna av programmens arbete med kursplaner de förutsättningar som gällde före omorganisationen. I fakultetsrapporterna ges programorganisation i allmänhet inte något större utrymme för beskrivning eller diskussion om säkring av kvalitet i kursplaner och säkring av 78 Blue 11 Rapport från tematisk granskning
examensmålen. Humanistiska fakulteten utgör ett undantag, de beskriver i sin fakultetsrapport att man arbetar med att formalisera organisationen för fakultetens utbildningsprogram genom att inrätta programråd. Även Lärarutbildningsnämnden utgör ett undantag genom beskrivning av den organisation som byggts upp för att säkra innehåll och kvalitet inom lärarprogrammen. I programrapporternas beskrivningar omnämns var ansvar ligger avseende uppföljning och utveckling av kurser och program. En generell iakttagelse är att det är en stor mångfald i vilka instanser som inrättats och vad olika funktioner och instanser kallas vid institutionerna och fakulteterna. Utbildningsprogrammen är organiserade i enlighet med den tradition och den organisation som finns utvecklad vid respektive fakultet. Kurs- och programutveckling I de rapporter som ger omfattande beskrivningar av systematiskt arbete för att säkra kvalitet i kursplaner och examensmål är en gemensam nämnare att det finns en tydliggjord organisation för kurs- och programutveckling. Arbete med uppföljning och utveckling av kurser bedrivs i första hand av kursansvariga lärare. Kursansvariga lärare samarbetar i lärarlag/lärarkollegier för uppföljning och utveckling av kurser. Programsamordnare, programledare, programkoordinator, utbildningsledare eller studierektor för programmet beskrivs ha ett övergripande ansvar för innehåll i programmet. För program med flera inriktningar finns ibland även inriktningsansvariga personer utsedda. För att kurser inom ett program sammantaget ska svara mot examensmålen för programmet behöver kursutveckling relateras till programmets helhet. I programrapporter där systematiskt uppföljnings- och utvecklingsarbete beskrivs utförligt framkommer den centrala roll som den samlande programorganisationen har för kvalitetsarbetet. Det finns stora variationer i de sätt och den omfattning som samordning görs av kurser inom ett program. Många utbildningsprogram har en formaliserad programorganisation där programsamordning sker i programnämnder, programkommittéer, kvalitetsråd och programråd. Dessa instanser finns framförallt för program där flera institutioner, eventuellt från flera fakulteter medverkar i programmet. Det finns även exempel på program som ges vid en institution där programråd är inrättade. Gemensamt för Sahlgrenska akademin och Lärarutbildningsnämnden är att man inrättat en enhetlig organisationsmodell för sina yrkesprogram. Vid Sahlgrenska akademin finns en programkommitté för varje utbildningsprogram. Vid Lärarutbildningsnämnden sker innehållslig samordning i de programråd som inrättats för de lärarprogram som startade 2011. I varje programkommitté/programråd ingår lärarrepresentanter från de institutioner som medverkar i programmet. För program som huvudsakligen bedrivs vid en institution, där programråd inte inrättats, utgör institutionens lärarkollegium det forum där programsamordning sker eller där samordning sker genom nära samarbete och regelbunden avstämning mellan de lärare som arbetar med programmet. Granskning I programrapporterna framgår att det utöver de programråd eller motsvarande som beskrevs ovan finns ett antal olika instanser involverade inför fastställande av kursplaner. De olika forum som här avses har framförallt granskande funktioner för att säkra kvalitet i kursplaner. Kursplaner granskas i beredningsgrupper både på institutionsnivå och på fakultetsnivå (t ex under namnen beredningsgruppen/rådet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå BUGA, RUGA). Kursplaner genomgår också granskning vid fakultetskanslierna inför fastställande. Ett exempel på vilka instanser som är involverade i arbetet med kursplaner kan hämtas från Socionomprogrammet: Kursplan arbetas fram kollektivt i en kursplanegrupp Att säkra examensmål och kvalitet i kursplaner 79
bestående av lärare/forskare och studeranderepresentanter. Kursplanen remissbehandlas vid institutionens sektioner innan kursplanen antas av institutionsstyrelsen. I nästa steg granskas kursplanen vid fakultetskansliet samt i fakultetens beredningsorgan för grundutbildning innan kursplanen fastställs av fakulteten. Med tanke på de stora variationerna i hur utförliga beskrivningar av utvecklingsarbete med kursplaner och examensmål som ges i fakultets- och programrapporter så är det svårt att få en helhetsbild över hur dessa granskande processer och rutiner och rutiner på institutionsnivå och fakultetsnivå är relaterade till de specifika programorganens (nämnder, råd etc) arbete när det gäller att säkra programhelhet. Det finns en spännvidd mellan att granskande organ på institutions- och fakultetsnivå enbart granskar formella kursplanekrav och alignment inom enskilda kurser till att de granskande organen även arbetar med att granska att programmens kurser sammantaget ska svara mot examensmålen för programmet. Exempel från programrapporter för program vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten: Fakultetsnämndens beredning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (BUGA) genomför regelbundna uppföljningar av lärandemål och examinationsmål. Lärarutbildningsnämnden diskuterar frågor om ansvar och befogenheter kring kursplaner och program. Lärarprogrammens programråd ska arbeta med innehållslig samordning av kurser så att dessa i progression, sammantaget svarar mot examensmålen. Fastställandeansvar för kursplaner inom programmen ligger vid den fakultet som kursansvarig institution tillhör. Programråden och Lärarutbildningsnämnden som ansvarar för programhelhet saknar alltså formella befogenheter gällande fastställande av kursinnehåll. Den arbetsfördelningen har väckt reaktioner från flera fakulteter då de ansett att det är svårt att överblicka programmet och därför svårt att granska och fastställa kursplanerna då det är programråden och inte de olika fakulteterna som arbetar med att säkra programhelhet inom programmet. Processer och rutiner Innehållet i programrapporterna vittnar om mer eller mindre systematiska processer och rutiner för arbete med säkring av kvalitet i kurser och program. Vi tänkte 2007 Det finns rapporter som beskriver arbete som genomfördes i samband med Bolognareformen. Man gjorde omarbetningar och revideringar av programmet 2007 och har sedan dess inte arbetat aktivt med utveckling av kursplaner och säkring av examensmålen för programmet. Det är i sådana fall som auditgrupper framför kritik för avsaknad av kontinuerliga processer och rutiner för uppföljning och utveckling av kvalitet. En trolig förklaring till att uppföljningar och omarbetningar inte gjorts kan vara bristande resurser och bristande organisatoriska villkor för att följa upp och utveckla programmet. En alternativ förklaring är att kurser och program har utvecklats men att sådan utveckling inte återspeglas i kurs- eller utbildningsplaner. Båda förklaringarna pekar mot problem eftersom uppföljning och utveckling av program behöver bedrivas kontinuerligt och aktuell information om programmet ska vara dokumenterad i kurs- och utbildningsplaner. 80 Blue 11 Rapport från tematisk granskning
Vi har kontinuerliga processer och rutiner för uppföljning och utveckling Rubriken är ett sätt att sammanfatta innehållet i de omfattande beskrivningar som görs i många programrapporter. Det är också för dessa program som auditgrupper ger berömmande kommentarer om programmens rutiner för utveckling och uppföljning. I programrapporterna beskrivs att uppföljning och utveckling utgör frågor som kontinuerligt diskuteras. Ett exempel från Översättarprogrammet, där processorienterat uppföljningsoch utvecklingsarbete beskrivs kortfattat: Diskussioner om examensmål och kursinnehåll pågår ständigt i lärarkollegiet. Arbetsmöte för att se över kursplaner och litteraturlistor hålls i regel någon gång per år. Det finns många program som beskriver sådant återkommande arbete med översyn och revision av kurser inom programmen, till exempel Software engineering samt programmen inom Graduate school vid Handelshögskolan. Programmen i Offentlig förvaltning beskriver att de håller regelbundet återkommande programkonferenser, kandidatprogrammet i Europakunskap beskriver regelbundna möten mellan programmets studierektor och kursansvariga lärare, Grundlärarprogrammet har regelbundna möten med programråd och kursledare. Kursvärderingar som grund för utveckling Kursvärderingar används av många program som grund för kursutveckling. Dessa program har utarbetade processer och rutiner för uppföljning av kursvärderingar efter varje genomfört kurstillfälle. Detta gäller för program av vitt skilda slag vid olika fakulteter till exempel: Juristprogrammet, Röntgensjuksköterskeprogrammet, Kandidatprogrammet i fri konst och Lärarprogrammen. Vid Högskolan för scen och musik har man tillsatt en grupp som arbetar med hur resultat från kursvärderingar ska tillvaratas för kursutveckling. Det är alltså ett arbete som initierats för att skapa processer och rutiner för uppföljning och utveckling. Ytterligare diskussion om hur programmen arbetar med kursvärderingar återfinns i kapitlet om studentinflytande (Fluur Jonsson, Norberg). Kollegial kursgranskning/kurskonferenser Flera program beskriver ytterligare ett steg i uppföljnings- och utvecklingsarbete genom att man med regelbundet arrangerar kurskonferenser där kollegial kursgranskning görs av enskilda kurser. Lärare som är verksamma inom andra kurser samt studeranderepresentanter granskar kursinnehåll, upplägg, examinationer, resultat med mera och ger förslag till hur kursen ifråga kan utvecklas. Detta är ett system som man tillämpar ibland annat Socionomprogrammet, Statsvetenskapliga programmen, Europaprogrammen samt Lärarprogrammen. Regelbunden utveckling av nya, valbara kurser och arbetsrotation Ett annat exempel på ett inarbetat system för kursutveckling finns i programrapporten för Software engineering. Där beskrivs ett samlat grepp för kurs- och programutveckling som inte beskrivs för något annat program: A dynamic set of elective courses. The set of elective courses is dynamic, with one course being phased out each year, to give room for more current topics. This also supports regulation. The intention of the program management is to introduce/exchange one course per year in order to provide controlled dynamics in courses. Att säkra examensmål och kvalitet i kursplaner 81
Work rotation. Teachers do, normally, not give the same course for more than three years. This encourages revisions and contributes to regulation as well as contributes naturally to building teacher teams. Genom att ha processer och rutiner för utveckling av nya kurser och arbetsrotation säkras att innehållet i programmets kurser ständigt ska ha aktualitet. Kursutbudet är genom detta sätt att arbeta på dynamiskt. Ständigt pågående eller regelbundet återkommande kollegialt programuppföljningsoch programutvecklingsarbete Processer och rutinerna beskrivna ovan gäller framförallt kursutveckling. Arbete för att säkra att programmets innehåll svarar mot högskoleförordningens examensmål har många likheter med kursuppföljning och kursutveckling. Grunden för att säkra examensmål utgörs av ett kollegialt arbete där uppföljning och utveckling av programmets helhet är i fokus. Många program beskriver detta arbete som en kontinuerlig process där kursutveckling ständigt relateras till programmets helhet och examensmål. Exempel på program där detta görs är Software engineering, Barnmorskeprogrammet samt Lärarprogrammen. Genomförande och uppföljning av programvärderingar Uppföljning av studenternas erfarenheter och synpunkter på programmen kan ligga till grund för programutveckling. Sådana uppföljningar kan göras av studenter som läser på programmen eller studenter som genomgått programmen, dvs alumnundersökningar. Flera program arbetar med egna uppföljningar både i enkätform och genom muntliga uppföljningar med studentgruppen i sin helhet eller med representanter från studentgruppen. Detta muntliga, regelbundna samtal med representanter från studentgrupperna görs exempelvis vid Grundlärarprogrammet och programenkäter genomförs vid Apotekarprogrammet. Systematiskt arbete för att säkra kvalitet i examensarbete Många program beskriver hur man arbetar för att säkra kvalitet i examensarbeten som ett led i arbetet med att säkra utbildningens examensmål. Det utbildningsutvärderingar som genomförs av Högskoleverket (t o m 31 dec 2012) respektive Universitetskanslerämbetet (sedan 1 jan 2013) utbildningsutvärderingar har ett starkt fokus på examensarbeten. Ska en utbildning komma väl ut i utvärderingarna behöver godkända examensarbeten hålla hög kvalitet och kunna svara mot många av examensmålen för utbildningen. Genomarbetad vetenskaplig progression inom programmet, examensarbeteskurser, väl kända bedömningskriterier är exempel på åtgärder som syftar till att säkra hög kvalitet i examensarbeten. Mer om sådant arbete finns beskrivet i kapitlet om vetenskaplig/konstnärlig kvalitet (Holmgren). Kollegial kvalitetsgranskning av program Ytterligare processer och rutiner för att säkra examensmål utgörs av regelbundet återkommande kollegiala granskningar och benchmarkingaktiviteter som kan bedrivas både med programinterna arrangemang eller genomföras i nationella eller internationella nätverk. Exempel på program där detta görs är Speciallärarprogrammet där regelbunden avstämning av bland annat kvalitet i examensarbeten görs mellan alla svenska lärosäten som ger programmet och Barnmorskeprogrammet där det finns ett återkommande samarbete med högskolan i Skövde för översyn av utbildningsplaner och kursplaner. 82 Blue 11 Rapport från tematisk granskning
Verktyg En grund för att säkra utbildningskvalitet är säkringen av att det finns en konstruktiv länkning inom kurser och program, det vill säga att undervisning är utformad så att studenterna kan nå kursernas och programmets mål samt att examinationerna är utformade så att det går att bedöma att studenten uppnått målen. I materialet kan två metoder för att beskriva detta utskiljas: textbaserade progressionsbeskrivningar respektive matrisbaserade översikter. Textbaserade progressionsbeskrivningar En del program gör utförliga beskrivningar av hur innehållet i kurser och hur kursupplägg sammanlagt ska leda till att examensmålen uppnås. Sådana beskrivningar görs bland annat av Software Engineering and Management och Dietistprogrammet. Båda programmen gör flera olika slags programbeskrivningar och kursinnehåll, examensmål och progression inom programmen. Textbaserade progressionsbeskrivningar låter sig antagligen lättast göras för generella program som ska svara mot betydligt färre examensmål än yrkesprogram. Utbildningar som leder till generell kandidatexamen ska svara mot 8 examensmål, generell masterexamen 9 examensmål medan t ex sjuksköterskeprogrammet ska svara mot 17 examensmål och ämneslärarexameen mot 23 examensmål. Kurs- och examensmålsmatriser Kursmatriser och examensmålsmatriser utgör verktyg som används inom många program för systematisk planering och uppföljning av programmens innehåll i relation till examensmålen. Matriserna som används är av olika precisionsnivå. I den enklaste formen av matris är kurser med innehåll som relaterar till examensmål kryssmarkerade. I mer detaljerade matriser anges om kursinnehållet, till exempel, introduceras, övas eller examineras. I den mest detaljerade formen av examensmålsmatriser har alla lärandemål för programmens alla kurser lagts in i en matris. Flera program vid konstnärliga fakulteten beskriver att de behöver arbeta med översikt och progression i programmen med stöd av matriser av olika slag. Det förekommer kommentarer i både programrapporter och auditrapporter om att säkring av programmens examensmål underlättas om kursplaners lärandemål följer högskoleförordningens klassificering: kunskap och förståelse, färdighet och förmåga respektive värderingsförmåga och förhållningssätt. Vid bland annat IT-fakultetens program lyfts klassificeringen fram som en fördel. Exempel på program som beskriver kursmatris och examensmålsmatris: Röntgensjuksköterskeprogrammet arbetar med en matris där relationen mellan innehåll, undervisning, examination, bedömningskriterier och utvärdering ska beskrivas. En annan matris används för att behandla uppföljning av programmet med grund i examensmålen i utbildningsplanen och högskoleförordningen. Arbetsterapeutprogrammet beskriver en matris som upprättats där lärandemålen i programmets samtliga kursplaner finns angivna. Innehållet i matrisen förändras fortlöpande när kursplaner revideras. Genom matrisen erhålls en överblick över att lärandemålen sammantaget motsvarar Högskoleförordningens mål för arbetsterapeutexamen och för generell examen på kandidatnivå samt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimation till arbetsterapeut. Målen är även relaterade till European Qualification Framework. Utvecklingsprojekt Det förekommer att programmen beskriver att de arbetar med uppföljning och utveckling av programmet i form av utvecklingsprojekt där man under en viss period gör en Att säkra examensmål och kvalitet i kursplaner 83
om fattande översyn och omarbetning av programmet. Ett exempel: Sjuksköterskeprogrammet genomförde under 2009-2010 en översyn av lärandemål, innehåll, progression, arbetsformer och examinationsformer med omfattande revideringar som följd. Fakultetsspecifika styrdokument Det förekommer att program hänvisar till lokala styrdokument som används för att säkra kvalitet i kursplaner. Sahlgrenska akademin har tagit fram dokument, såsom kursplanemall på svenska och engelska, information om klassificering, mall för utbildningsplan, mall för kvalitetssäkring av kursplaner och underlag för självvärdering av utbildningsplanen som används för att säkra kvalitet i programmen. Lärarutbildningsnämnden har på motsvarande sätt arbetat fram lärarutbildningsspecifika styrdokument för kursplaner, där det till exempel finns reglering för kurser som innehåller verksamhetsförlagd utbildning och information om klassificering med mera. Högskolepedagogik kompetensutveckling Kvalitet i kurser och kursplaner förutsätter bland annat att lärare har högskolepedagogiska kunskaper. Det finns programrapporter där olika satsningar på högskolepedagogisk kompetensutveckling av lärare beskrivs som ett verktyg för att utveckla och säkra kvalitet. I programrapporter från program vid Konstnärliga fakulteten och Sahlgrenska akademin beskrivs att högskolepedagogisk utbildning av lärarna används för att säkra kvalitet i kurser och kursplaner. Kursplanegruppen vid Högskolan för scen och musik arrangerar utbildningstillfällen för samtliga lärare i hur kursplaner ska skrivas, gruppen har också tagit fram en lathund för kursplaneskrivande och kursplaneworkshops. Vid Barnmorskeprogrammet, har universitetslärare genomgått en kompetenshöjande utbildning på temat studentcentrerat lärande. Utformning av examinationer Det förekommer att program lyfter flera aspekter på examinationer i anslutning till redogörelsen om säkring av examensmål: Software engineering beskriver vikten av varierande examinationsformer för att säkra att alla de olika kunskapsformer som förordningen kräver ska examineras inom programmet. Logistikprogrammet beskriver att examinationer är utformade så att en student behöver vara godkänd inom examinationens alla delområden för att säkra att kursens alla lärandemål uppfylls. Lärandemålscentrerade mallar för kursvärderingar Kursutveckling som görs med stöd av resultat från kursvärderingar underlättas av att kursenkäterna är lärandemålsfokuserade, det vill säga att det i enkäten ställs frågor om hur kursutformning och examinationer stödjer studenternas möjlighet att uppnå kursens specifika lärandemål. Logistikprogrammet, Ekonomprogrammet och Lärarprogrammen är exempel på program där man arbetar med lärandemålsfokuserade kursvärderingar. Programmet för Child culture design beskriver vikten av att redan i kursintroduktioner göra studenter medvetna om målen för att de i utvärderingar ska kunna reflektera över dessa. Kursrapport Vid många program, bland annat vid Samhällsvetenskapliga fakulteten och samtliga lärarprogram, ska utfall och erfarenheter från varje kursomgång avrapporteras i en kursrapport. I kursrapporten beskriver kursansvarig studenternas resultat på kursen, studenternas åsikter om kursen, lärares analys av eventuella problem under kursen samt ger förslag på hur kursen kan utvecklas. Innehållet i kursrapporten ligger till grund för kursutveckling. 84 Blue 11 Rapport från tematisk granskning
SWOT-analys Röntgensjuksköterskeprogrammet använder sig av SWOT-analys för utvärderingar av kurser i kombination med enkät på GUL som instrument för kursutveckling. Nationellt överenskomna verktyg Under rutiner och processer beskrevs nationella och internationella samarbeten som grund för uppföljning och utveckling. I programrapporterna saknas beskrivningar av konkreta verktyg för jämförelser och benchmarkingaktiviteter i dessa nationella samarbeten. Sjuksköterskeprogrammet utgör ett intressant undantag. För Sjuksköterskeprogrammet finns ett konkret verktyg som används i samverkan mellan 11 svenska lärosäten. Nationell klinisk slutexamination (NKSE) har införts som obligatoriskt moment i Sjuksköterskeprogrammet, vilket är en viktig kvalitetsindikator i programmet. NKSE är utformad i linje med Högskoleförordningens examensmål för sjuksköterskeexamen och Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor. Verktyg för att säkra kvalitet i examensarbeten I arbete för att säkra kvalitet i examensarbete är organisation, processer och verktyg tätt sammankopplade. Examensarbeteskurser som på tydligt sätt stödjer studenternas arbete med examensarbeten kan ses som ett verktyg för att säkra kvalitet i examensarbete. Bedömningskriterier som är väl kända för handledare och studenter, och som tillämpas konsekvent i samband med examination, utgör ett centralt redskap. Användning av bedömningsmallar är ett sätt att tydliggöra hur bedömning görs. Att ha medbedömare i samband med examination av examensarbeten utgör ett annat redskap för att säkerställa bedömningar. Högskolan för scen och musik har tillsatt en grupp som utvecklar processbeskrivning för att säkerställa rättssäker examination av examensarbeten. Programrapport Lärarutbildningsnämnden har inrättat ett system med årliga programrapporter som bland annat sammanfattar genomströmning, studenternas åsikter om kurser och programmet i sin helhet samt progression inom programmet. I programrapporten ska eventuella problemområden inom programmet identifieras. Programrapporterna utgör ett underlag för uppföljning och utveckling av programmen. Att säkra examensmål och kvalitet i kursplaner 85
Sammanställning över arbete med att säkra kvalitet i kursplaner och säkring av programmens examensmål Uppföljning och utveckling av: Kurser Organisation Processer och rutiner Verktyg Ansvar för: Kursutveckling Granskning av kursplaner Kursvärderingar som grund för utveckling Kollegial kursgranskning / kurskonferenser Regelbunden utveckling av nya, valbara kurser och arbetsrotation Kursmatriser Fakultetsspecifika styrdokument Högskolepedagogik kompetensutveckling Utformning av examinationer Lärandemålscentrerade mallar för kursvärderingar Kursrapport SWOT-analys Programhelhet Ansvar för: Programutveckling Granskning av programhelhet Ständigt pågående eller regelbundet återkommande kollegialt programuppföljnings- och programutvecklingsarbete Genomförande och uppföljning av programvärderingar Textbaserade progressionsbeskrivningar Examensmålsmatriser Utvecklingsprojekt Nationellt överenskomna verktyg Systematiskt arbete för att säkra kvalitet i examensarbete Verktyg för kvalitet i examensarbete Kollegial kvalitetsgranskning av program Programvärdering Programrapport Resultat Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar) När frågan formulerades i BLUE-verktyget var det med avsikt att programmen skulle få träna inför Högskoleverkets utvärdering. Självklart är frågan lika svårbesvarad i BLUE 11 som i den självvärdering som skrivs för Högskoleverket. Resultat i Högskoleverkets utvärdering betyder snarast kvaliteten i de självständiga arbetena. Frågan besvaras i programrapporterna, men det är i allmänhet inte resultat som redovisas utan det system som man tillämpar för att kvalitetssäkra att studenterna uppnår målen i Högskoleförordningen. De program som redan hade skrivit självvärdering vid författande av BLUE har refererat till sin självvärderingstext till Högskoleverket. En del hänvisar också till frågan om metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer, vilket är en mer lättbesvarad fråga. Några program är nyinrättade och då kan förstås resultat inte påvisas. De flesta svarar ja, vi menar att studenterna uppnår HF:s examensmål (och vissa beskriver sedan hur man vet detta). Man kan tänka sig att resultat eventuellt skulle visas via till exempel genomströmning och alumners och arbetsgivares synpunkter på vilka kunskaper 86 Blue 11 Rapport från tematisk granskning
som uppnåtts under utbildningen, även om det finns argument för att detta är vanskliga resultat att mäta. Genomströmningen kan först tyckas okommenterad i många programrapporter, men kommentarerna finns snarast i deltemat om avhopp och retention. Ingen tar dock upp dessa aspekter under deltemat resultat. Många program vid Samhällsvetenskapliga fakulteten anger att de arbetar i enlighet med Bolognareformen. Medie- och kommunikationsvetenskap tillämpar dubbelläsning av uppsatser för att säkra bedömning. Masterprogrammet i socialt arbete anger att ett resultat av utbildningen är att alla doktorander i socialt arbete har läst masterprogrammet vilket har gett forskarutbildningen högre kvalitet. Masterprogrammet i offentlig förvaltning har en internationell databas för uppsatser och övar medvetet kvantitativ metod för att förbättra examensarbetenas kvalitet. Vid flera program vid Sahlgrenska akademin finns många exempel på beskrivningar som ger uttryck för resultat som vittnar om hög kvalitet i programmet: Vid Logopedprogrammet publiceras många examensarbeten som vetenskapliga artiklar. Inom Apotekarprogrammet förekommer att studenter får skriva uppsats vid Harvard. Dietistprogrammet fick bra resultat jämfört med andra utbildningar vid Göteborgs universitet i alumnundersökningen Göteborgsakademiker 2010. Barnmorskeprogrammets handledare för verksamhetsförlagd utbildning anger att studenterna är bättre nu än tidigare. Röntgensjuksköterskeprogrammet bedöms av auditgranskarna vara ett bra program. Vid Handelshögskolan ges olika exempel på resultat: I Samhällsvetenskaplig miljöprogram och Logistikprogrammet redovisas att studenterna i enkäter tycker att de uppnår examensmålen. Ett annat exempel på hur resultat beskrivs kan hämtas från Masterprogrammet i sociologi där hälften av de studenter som gått master vill gå vidare till forskarutbildning. För Magisterprogrammet i film beskrivs att studenter fått priser och deltagit på filmfestivaler som resultat och tecken på kvalitet i programmet. Programmen vid Utbildningsvetenskapliga fakulteteten har besvarat frågan om resultat som betygsstatistik på självständiga arbeten under innevarande år samt genom att ange genomströmning för programmen. Att säkra examensmål och kvalitet i kursplaner 87