Allergifakta 2012 Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen. Allergifakta 2012 Under 2012 satsar Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond på att samla in extra mycket pengar. Pengar som gör att allergiforskningen kan fortsätta att göra livet lättare, och i bästa fall helt symtomfritt, för landets allergiker. Min önskans stad är kampanjens websida där du kan ge en gåva, samtidigt som du får önska dig vad du skulle vilja göra om du inte var allergisk. I Allergifakta 2012 kan du se exempel på vad fondens pengar har gått till de senaste åren. Sex olika forskningsprojekt och vad de lett fram till presenteras. Kanske kan forskningen i framtiden se till att just din önskan blir uppfylld. Ditt bidrag kommer att göra stor nytta! pg 90 03 74-0 stiftelsen astma- och allergiförbundets forskningsfond astma- och allergiförbundet pg 90 03 74-0 stiftelsen astma- och allergiförbundets forskningsfond astma- och allergiförbundet Lisas Café kontakt Tel: 08-506 282 00 www.allergiforskning.se forskning@astmaoallergiforbundet.se Ditt bidrag kommer att göra stor nytta! Min önskans stad Min önskans stad kans stad Välkommen att vara med och stödja allergi forskningen. BIOGRAF kontakt Tel: 08-506 282 00 www.allergiforskning.se forskning@ astmaoallergiforbundet.se
allergifakta 2012
Innehåll 4 Forskningsrön som lett till nya allergiråd Intervju med Magnus Wickman 10 Astma ska inte behandlas lika hos alla Intervju med Jan Lötvall 16 På väg mot behandling av doftöverkänslighet Intervju med Eva Millqvist 21 Enkelt prov ger svar om matallergi Intervju med S Gunnar O Johansson och Anna Nopp 26 Märkning av smink måste bli bättre Intervju med Carola Lidén 31 Vaccin mot hundallergi om någon satsar pengar Intervju med Hans Grönlund 36 Vem betalar allergiforskningen? 37 Ge dig själv en nyttig gåva 38 Årets utdelning från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond produktionsfakta utgivare Astma- och Allergiförbundet samt Astma- och Allergiförbundets forskningsfond Tel: 08-506 282 00, www.astmaoallergiforbundet.se redaktör Lena Granström illustrationer Madeleine Svensson grafisk form & repro Losita Design, www.lositadesign.se tryck Åtta45 2011 2
spår av allergiker de finns överallt, men de syns inte allergidoldisarna. Alla de som med rinnande näsor och kliande ögon har svårt att sova om vårnätterna. Alla de som får avstå från att följa med hem till kompisen som har katt. Alla de som aldrig går på bio eller teater för att det doftar så starkt av parfym. Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning har någon form av allergi. Många av dem gör ingen stor sak av det, de anpassar sig, snyter sig och accepterar att de inte kan hänga med på allt som andra kan. Vad de kanske inte tänker på är att det inte skulle behöva vara så. Allergiforskningen har redan gjort stora framsteg. Mediciner och vaccinationer har blivit bättre. Vi kan få svar på hur allvarlig grad av allergi vi har. Vi har fått lära oss att det är bra att bebisarna börjar äta fisk när de är små. Alla pusselbitar leder till att det blir lättare att leva med allergin, i vissa fall att bli helt fri från besvären. I denna skrift kan du se exempel på forskningsprojekt som Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets forskningsfond stött under de senaste åren. Om alla allergi doldisar, och alla som känner en allergidoldis, drar sitt lilla strå till stacken och ger ett bidrag så ökar möjligheten för forskarna att hitta nya lösningar som kommer givarna själva till godo så småningom. När man klämmer en allergidoldis lite på pulsen kan man nämligen få veta att det finns en hel del saker som han eller hon önskar sig. Vad önskar du? Ingalill Bjöörn Ordförande Astma- och Allergiförbundet Britta Andersson Ordförande Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond 3
4 magnus wickman
forskningsrön som lett till nya allergiråd bamse-projektet är en av världens största studier av barnallergier. i den 16-årsuppföljning som nu pågår är frågor om samspelet mellan arv och miljö en viktig del. text carina roxström foto jens sølvberg Det viktiga med projektet har varit att kunna följa sjukdomsutveckling under lång tid. Men också att kunna omsätta forskningsrön och ny kunskap i kliniska rutiner, säger Magnus Wickman, professor i barnallergologi och överläkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm. Det sägs att ett forskningsrön brukar få kliniskt genomslag efter cirka 17 år. Inom Bamse är steget till klinisk praxis betydligt kortare. Det var 1991, över en lunch på en pizzeria i Solna, som han tillsammans med några kollegor kläckte idén att starta projektet Bamse (Barn, Allergi, Miljö, Stockholm, Epidemiologi). Syftet var att ta reda på vad som ligger bakom allergier, astma och eksem tidigt i livet och vad som kan göras för att allergiska barn ska få så lindriga besvär som möjligt. I Sverige hade det dittills bara gjorts miljö- och allergiforskning på barn som redan var sjuka. Hur barn i allmänhet utsätts och reagerar var däremot relativt okänt. Studien startade i februari 1994. Nyblivna föräldrar, bosatta i fyra områden i Storstockholm Järfälla, Solna, Sundbyberg och delar av Stockholms innerstad tillfrågades av sin BVC-sjuksköterska om de ville medverka i studien. Förutsättningen var att man inte planerade att flytta under barnets första levnadsår. De föräldrar som ville delta besvarade en enkät med frågor om sin bostad, sina levnadsvanor, olika exponeringsfaktorer samt ärftlighet för allergi. De ombads även dammsuga mammans madrass med ett speciellt filter för en allergen analys. Barnen var då mellan två och tre månader gamla. 4 000 barn inkluderades i studien. Efter tre uppföljningar, vid fyra, åtta och tolv års ålder, visade projektet på resultat som bekräftade flera tidigare hypoteser om allergier hos barn. Forskarteamet kunde till exempel konstatera att rökning 5
Magnus Wickman och hans forskarlag har följt bamse-barnen i sexton år. under graviditet medför en klart ökad risk för att barn utvecklar astma, även om mamman haft en låg konsumtion och inte rökt senare. Därför är det jätteviktigt att förmå kvinnor som vill bli gravida att sluta röka, understryker Magnus Wickman. luften ute och inne I ett tidigt skede visade resultaten också att barn som utsätts för luftföroreningar i trafiken i högre utsträckning får astma och sänkt lungfunktion och blir känsligare för utomhusallergen, till exempel pollen, än man tidigare trott. Likaså att ett dåligt inom husklimat med mögel/fuktskada/kondens i bostaden ökar risken för astma. Bland barn som upp till fyra års ålder samtidigt utsatts för minst två av riskfaktorerna tidig tobaksrök, tecken på fukt i bostaden och kortvarig amning, var astma mer än dubbelt så vanligt som hos andra barn, 12 procent mot 5,6 procent. Data från de undersökningarna har vi kunnat använda när vi diskuterat med politiker om trafiksituationen. Vi har under alla år haft en bra dialog med landstingspolitikerna i Stockholm, till exempel när det gäller begränsningar av trafiken i innerstaden. Amningens betydelse för barns utveckling av aller gier var och är en omdiskuterad fråga. Vi har inte sett att amning har någon preventiv effekt för allergi mot vanliga luftburna allergen. Där emot att amning i minst fyra månader minskar risken för att barnet ska få astma. Vi har också kunnat 6