Datadokumentation och inställningsfiler i Optram

Datadokumentation och inställningsfiler i Optram Optramförvaltningen Trafikverket 2017-11-15 Författare: Simon Barthelemy, Anna Westling, Jan Spännar, Jan Hjort, Linnea Leppänen Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 1(120)

1 Inledning Detta dokument är framtaget för användare av Optram och har två syften, vilka redovisas paralellt genom dokumentet: En dokumentation av de inställningsfiler som finns och hur de är uppbyggda En dokumentation av den data som finns i Optram såsom definitioner, ursprung och mätteknik. Dokumentet är uppdelat efter de olika teknikområdena spårläge, ballastprofil, rälprofil, räfflor och vågor, dynamisk- och statisk kontaktledning samt kontaktledningstrådens slitage. I varje teknikområde behandlas först dess inställningsfiler med dess vyer med teori och sedan områdets händelser. Dokumentet är tänkt att vara ett levande dokument, vilket innebär att det kan komma att uppdateras då Optrams innehåll kontinuerligt ändras. Dokumentet innehåller inte någon beskrivning av Optrams funktionalitet och hur man jobbar i Optram. Detta återfinns i dokumentet Optram användarmanual samt i utbildningsfilmer på Optrams hemsida https://www.trafikverket.se/optram/. Här finns även information om kurser i Optram. 2 Läsanvisning Kapitel 4 - Definitioner och generella data innehåller olika begrepp och förklaringar. Kapitel 5-13 innehåller de olika teknikområdena, spårläge, ballastprofil, rälprofil, räfflor och vågor, dynamisk- och statisk kontaktledning samt kontaktledningstrådens slitage. I varje teknikområde behandlas först dess inställningsfiler med dess vyer med teori och sedan områdets händelser. - Varje underrubrik är en inställningsfil. - Varje underrubrik till inställningsfilerna är de olika vyerna som finns i inställningsfilen. - Varje vy innehåller en del som berättar hur dess graf tolkas i Optram samt hur mer information tas fram. Dessutom innehåller de flesta en del som är teori om vyn. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 2(120)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Läsanvisning... 2 3 Innehållsförteckning... 3 4 Definitioner och generella data... 8 4.1 Definitioner... 8 4.2 Generell data... 9 5 Spårläge... 10 5.1 Spårläge_UH2.oes... 10 5.1.1 Mäthastighet... 10 5.1.2 Bessyanmärkningar... 11 5.1.3 QS-tal... 12 5.1.4 Höjdläge... 12 5.1.5 Skevning... 13 5.1.6 Rälsförhöjning... 14 5.1.7 Kurvatur... 14 5.1.8 Sidoläge... 15 5.1.9 Spårvidd... 16 5.1.10 Spårvidd min / mellanvåg... 16 5.2 Spårläge_NYJUST_UH2.oes... 16 5.2.1 Mäthastighet... 16 5.2.2 Bessyparametrar, spårriktning, anl.byten... 17 5.2.3 QS-tal... 19 5.2.4 Höjdläge... 20 5.2.5 Skevning... 21 5.2.6 Rälsförhöjning... 22 5.2.7 Kurvatur... 22 5.2.8 Sidoläge... 23 5.2.9 Spårvidd... 24 5.2.10 Spårvidd min / mellanvåg... 24 5.3 Spårläge_UH1_UH2.oes... 24 5.3.1 Mäthastighet... 24 5.3.2 Bessyparametrar UH1=grön, UH2=röd=anm.... 26 5.3.3 QS-tal... 27 5.3.4 Höjdläge... 28 5.3.5 Skevning... 28 5.3.6 Rälsförhöjning... 30 5.3.7 Kurvatur... 30 5.3.8 Sidoläge... 31 5.3.9 Spårvidd... 32 5.3.10 Spårvidd min / mellanvåg... 32 5.4 Spårläge_UH2_KRIT.oes... 32 5.4.1 Mäthastighet... 32 5.4.2 Bessyparametrar röd=uh2, Svart=KRIT.... 34 5.4.3 QS-tal... 35 5.4.4 Höjdläge... 35 5.4.5 Skevning... 36 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 3(120)

5.4.6 Rälsförhöjning... 37 5.4.7 Kurvatur... 37 5.4.8 Sidoläge... 38 5.4.9 Spårvidd... 39 5.4.10 Spårvidd min / mellanvåg... 39 5.5 Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes... 39 5.5.1 SDH... 39 5.5.2 SDS... 41 5.5.3 SDSAM... 41 5.5.4 QS... 41 5.5.5 QS-tal hel km (QS<80 röd, QS=87.5 gul, QS>95 grön) Spårriktning blå... 42 5.5.6 QS-tal för linje och driftplats (QS<80 röd, QS=87.5 gul, QS>95 grön)... 42 5.5.7 QS-tal för spåravsnitt (QS<80 röd, QS=87.5 gul, QS>95 grön)... 43 5.5.8 QS Halvårssammanställning Spåravsnitt nhsp... 44 5.5.9 Halvårssammanställning använda mätningar... 44 5.5.10 QS... 44 5.5.11 Halvårssammanställning hel bandel alla nhsp... 45 5.5.12 Kurvatur... 45 5.5.13 Bessyparametrar UH1=grön, UH2=röd=anm... 46 5.6 Spårläge _Rekommendationsparametrar.oes... 47 5.6.1 Hastighet... 47 5.6.2 UH1 Rekommendation... 48 5.6.3 Höjd långvåg 70-150m... 48 5.6.4 Kurvatur... 49 5.6.5 Rek sida 70-150m V... 49 5.6.6 Spårvidd... 50 5.6.7 Rek. Spårviddsändring 10m... 51 5.7 Hastighetsklass.oes... 52 5.7.1 Anläggningsobjekt... 52 5.7.2 Hastighetsklass senaste... 53 5.7.3 Hastighetsklass historisk... 53 5.7.4 Hastighetsklass vid grenspårspassage, per mätning... 54 5.8 Hastighetsklass ej från STH.oes... 55 5.8.1 Hastighetsklass senaste... 55 5.8.2 Hastighetsklass historisk... 56 5.8.3 Sträckor med hastighetsklass ej från STH... 56 5.9 Spårläge_Särskild_Sidolägeshantering.oes... 56 5.9.1 Bessyanmärkningar spårriktning anl.byte... 57 5.9.2 Anm i 1-25, nu 1-15m, röd=kvarstår, grön=utgår... 57 5.9.1 Mätplatser särskild hantering sidoläge... 58 5.9.1 Sida 1-25m röd, 1-15m blå, V /H... 58 5.9.1 Hastighetsklass vid grenspårspassage, per mätning... 58 5.10 Teori spårläge... 59 5.10.1 Teori - QS-tal... 59 5.10.2 Statistik Standardavvikelser QS-tal... 59 5.10.3 Teori - Höjdläge... 62 5.10.4 Teori - Skevning... 62 5.10.5 Teori - Rälsförhörjning... 63 5.10.6 Teori Kurvatur... 63 5.10.7 Teori Sidoläge... 64 5.10.8 Teori Spårvidd... 64 5.10.9 Spårlägesfel i Optram... 66 5.10.10 Information om anläggningsobjekt i spårlägesfel... 68 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 4(120)

5.10.1 Samverkan rfh sidoläge... 71 5.10.2 GPS-koordinater SWEREF 99 E.... 71 5.10.3 Teori Standardavvikelse... 72 6 Ballastprofil (BPM)... 74 6.1 Ballastprofil.oes... 74 6.1.1 BIS-diagram... 74 6.1.2 Kurvatur... 74 6.1.3 Ballastavvikelse (dm3/m)... 74 6.1.4 Segmentavvikelse medel (-40 - -80gul, <-80 röd)... 75 6.1.5 Ballastskuldra bredd (mm)... 77 6.1.6 Max höjd skuldra V (mm)... 77 6.1.7 Höjd mitt (mm)... 78 6.2 Ballastprofil_Vy.oes... 78 6.2.1 Vy från ovan +-2m från spårmitt, höjd över slipersök (mm)... 78 6.3 Teori ballastprofil... 81 6.3.1 Teori Ballastprofil... 81 6.3.2 Teori Kurvatur... 81 6.3.3 Teori Ballastavvikelse dm 3 /m... 81 6.3.4 Teori ballastskuldra... 82 7 Rälsprofil (RPM)... 83 7.1 Rälslitage... 83 7.1.1 Kurvatur... 83 7.1.2 Medel slitage i cirkulärkurva... 83 7.1.3 Summerat slitage h+s/2 V (mm) och h+s/2 H (mm)... 84 7.1.4 Varning h+s/2>6mm... 84 7.1.5 Sidoslitage och Höjdslitage... 85 7.1.6 Rältyp... 85 7.1.7 Spårvidd... 86 7.2 Händelser RPM... 87 7.2.1 Rälslitage... 87 7.2.2 RPM Rälslitage i kurva... 87 7.2.3 Spårslipning... 87 7.2.4 Rälbyte... 87 7.3 Teori RPM... 87 8 Räfflor och Vågor (ROV)... 88 8.1 Räfflor_och_vågor... 89 8.1.1 Hastighet... 89 8.1.2 Maximal acceleration, Max Acc (km/h)... 89 8.1.3 RoV, Tersband (db)... 89 8.1.4 Kurvatur... 91 8.1.5 Spårslipning... 91 8.2 Räfflor_och_vågor_trend... 91 8.3 Teori RoV... 91 9 Spåravstånd... 92 9.1 Spåravstånd.oes... 92 9.1.1 Rältyp V... 92 9.1.2 Närliggande avstånd (mm)... 92 9.1.3 Närliggande höjd (mm)... 93 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 5(120)

10 Dynamisk Kontaktledning (KTL)... 94 10.1 Kontaktledning dynamisk ver 1014.oes... 94 10.1.1 Anläggningsobjekt (BIS-data)... 94 10.1.2 Ktl Anmärkningar... 94 10.1.3 Höjd (mm)... 95 10.1.4 Sidoläge (mm)... 95 10.1.5 Vertikal acceleration (m/s^2)... 96 10.1.6 Upptryck (N)... 96 10.1.7 Hastighet... 97 10.2 Kontaktledning trend dynamisk.oes... 97 10.3 Event KTL... 98 10.3.1 KTL Anmärkning Acceleration... 98 10.3.2 KTL Anmärkning Höjd... 98 10.3.3 KTL Anmärkning Konstanta fel... 98 10.3.4 KTL Anmärkning Nedspetsning... 98 10.3.5 KTL Anmärkning Sida... 98 10.3.6 KTL Anmärkning Upptryck... 98 10.3.7 KTL Anmärkning Utspetsning... 98 11 Statisk kontaktledning (KTS)... 99 11.1 Kontaktledning statisk ver 1019.oes... 99 11.1.1 Bis-data... 99 11.1.2 Sidoläge (mm)... 99 11.1.3 Höjd (mm)... 100 11.1.4 Kurvatur... 101 11.2 Kontaktledning trend statisk.oes... 102 11.2.1 BIS-data... 102 11.2.2 Sidoläge (mm)... 102 11.2.3 Höjd (mm)... 103 11.2.4 Kurvatur... 104 11.3 Event KTS... 104 11.3.1 KTS Anmärkning... 104 11.4 Kurvatur - förklaring... 104 12 Kontaktledningstrådens slitage (KTW)... 105 12.1 Kontaktledning Slitage ver 1008.oes... 105 12.1.1 BIS-data... 105 12.1.2 Vertikal acceleration (m/s^2)... 105 12.1.3 Diameter (mm)... 106 12.1.4 Slitytans bredd (mm)... 106 12.1.5 Höjd (mm) statisk... 107 12.1.6 Sidoläge (mm)... 107 12.1.7 Area referenstråd (mm2)... 108 12.1.8 Profil referenstråd... 108 12.1.9 Kurvatur... 109 12.2 Event KTW... 109 13 Tillståndskontroll kontaktledning... 110 13.1 Tillståndkontroll steg 3.oes... 110 13.1.1 Upphängning_S... 110 13.1.2 Spann_S... 110 13.1.3 Lutningsförändring_S... 110 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 6(120)

13.1.4 Utspetsning_S... 111 13.1.5 Kurvatur... 111 13.1.6 KTS Sidoläge (mm) Grå prickad 15/15 Blå streckad övriga... 112 13.1.7 Vindavdrift_S... 112 13.1.8 Sidolage_S... 112 13.1.9 KTS Höjd (mm)... 113 13.1.10 Höjdfel... 113 13.1.11 Plankorsning... 113 13.1.12 Hojd_S... 114 13.1.13 Utbredning... 114 13.1.14 Anmärkningar stolpar och spann... 114 14 Referenser... 115 Bilaga 1 Bandelslista... 116 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 7(120)

4 Definitioner och generella data 4.1 Definitioner Inställningsfil (.oes-fil) Vy Mätkanal Händelse (Event) Dold vy Optrambandel Anläggningsobjekt (Asset) En inställningsfil i Optram innehåller en specifik uppsättning av vad som ska visas och hur i Optram. En vy motsvarar en diagramruta i Optram. De vanligaste vytyperna är plotvyer, händelsevyer, anläggningsdatavyer. En mätkanal är en parameter som visas med hjälp av plotdiagram i Optram, exempelvis Spårvidd. Genom att visa flera olika mätningar samtidigt i samma mätkanal kan utvecklingen av spåret enkelt analyseras. Kallas även ström. En händelse i Optram är ett objekt som visas längs spåret i ett händelsediagram, exempelvis ett uppmätt spårlägesfel. Varje händelse har start- och slutposition(er), start-_och slutdatum samt ett antal attribut. En händelse bestå av flera separerade delsträckor (multi range event). I ett händelsediagram kan olika lager visas och varje valt lager genererar då händelser som visas i diagrammet. Vissa inställningsfiler innehåller förinställda mätkanaler/vyer som ej visas när inställningsfilen laddas, exempelvis Skevning 3m. Det finns dock tillfällen när dessa mätkanaler är intressanta att analysera och då kan dessa enkelt visas genom menyn Vy -> Vyhanteraren och bocka sedan för de objekt som ska visas. För mer information, se kapitel 5.2 och Optrams användarmanual kapitel 4. I Optram har vissa bandelar delats upp, så att en bandel består av en eller flera Optrambandelar, till exempel är bandel 512 uppdelad i optrambandelarna 512A, 512B, 512C, 512D. En lista över Optrambandelarna finns i Bilaga 1 Anläggningsobjekt är kopierade från BIS och ritas ut i BISdiagrammet, som exempelvis Spårväxel. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 8(120)

4.2 Generell data Data i Optram som inte är kopplad till en speciell mättyp. Hastighetsklass Definierad i TDOK 2013:0347. Utgår från STH. Hastighetsklass uppdateras varje söndag. Det finns två gällande objekt för att visa hastighetsklassen för ett spår, HastighetsklassSenaste och -Historik. Senaste är det objekt som visar den gällande hastighetsklassen för spåret, medan HastighetsklassHistorik visar vilka tidigare hastighetsklasser som har gällt tidigare på samma sträcka. Hastighetsklasserna för spårläge bestäms av objektet STH i BIS (Största tillåtna hastighet). Med Sth menas den största hastighet som är tillåten, för något fordon, på ett visst spåravsnitt. Se TDOK2013:0347 sidan 7. Hastighetsklasser för spårläge H5 H4 H3 H2 H1 H0 Sth, V km/h 200<V 250 160<V 200 120<V 160 80<V 120 40<V 80 V 40 Lagernamn i Optram HastighetsklassSenaste HastighetsklassHistorik Återfinns i inställningsfiler Hastighetsklass.oes Hastighetsklass.oes Besiktningsklass Definieras i Säkerhetsbesiktning av fasta järnvägsanläggningar TDOK 2014:0240. Uppdateras manuellt från BIS två gånger år. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 9(120)

5 Spårläge Maskinell spårlägesmätning beskrivs i kravdokumentet TDOK2013:0347. Dokumentet innehåller definitioner och krav på anläggningen. Vidare beskrivningar av mätparametrar har hämtats från dokumentet Mätparametrar som erhållits av Infranord. Varje underrubrik motsvarar de inställningsfiler för spårläge som finns i Optram. 5.1 Spårläge_UH2.oes UH2= Inställningsfilen innehåller mätningar och gränsvärdet UH2. UH2, underhållsgräns 2, är gränsvärdena för mätningarna i denna inställningsfil. Gränsvärdena kan läsas mer om i TDOK 2013_0347 KRAV_Spårläge_140101_v2. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram. 5.1.1 Mäthastighet Mäthastighet [km/h]= Visar mätvagnens hastighet vid aktuell position. De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. För hastighetsklass se avsnitt Hastighetsklass nedan Y-axeln= hastighet [km/h] X-axeln= position i banan Streckade linjerna indikerar 0km/h och 100km/h. De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 10(120)

5.1.2 Bessyanmärkningar Bessy anmärkningar Markering av fel som rapporterats till Bessy En grå linje motsvarar en mätning Felen/händelserna markeras med en plutt och text, tex Spårvidd max punktfel. Dubbelklicka på felet/händelsen för att få mer information. De fel/händelser som uppkommer är då någon av mätningarna överskrider ett gränsvärde. Då mer information om felet/händelsen tas fram ses vilken mätning som har överskridit gränsvärdet. I detta fall då inställningsfilen är Spårläge_UH2.oes är gränsvärdet UH2. UH2: Kravnivå, underhållsgräns 2. Spårlägesfel ska åtgärdas innan de nått denna nivå. För spårlägesfel som överskrider UH2, dvs. ligger mellan gränsvärdena UH2 och KRIT, ska omedelbar planering av åtgärd ske och genomförande av åtgärd ske utan onödigt dröjsmål.(tdok 2013_0347) Specifika gränsvärden för de olika mätparametrarna kan läsas i TDOK 2013_0347. Felet/händelsen är röd om det är UH2 gränsvärdet som överskridits. Se avsnitt Hastighetsklass nedan för att läsa mer om händelser. Y-axel= datum Pluttarna motsvarar ett/en fel/händelse, dubbelklicka på den för att få fram mer information. X-axel= position i banan Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 11(120)

5.1.3 QS-tal QS-tal=QS= Indikerar en sammanvägd bild av spårläget på längre sträckor. Ju högre värde på QS-talet desto mindre avvikelser i banan. Det är alltså bra med ett så högt QS-tal som möjligt, formeln begränsar dock maxvärdet till 150. De heldragna linjerna i ploten motsvarar mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklickas en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden kommer det upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. Y-axeln=QStal X-axeln= positionen i banan Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. 5.1.4 Höjdläge Höjd 1-25m V [mm] = Höjdläget för vänster räl för kortvåg. Höjd 1-25m H [mm]= Höjdläget för höger räl för kortvåg. Höjd 25-70m V [mm]=höjdläget för vänster räl för mellanvåg 25-70m. För mellanvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Y-axel= höjdläget i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella gröna linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är NYJUST och UH2. NYJUST är de gränsvärdena som pekas på med blå pil och UH2 är de som pekas på med svart pil. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 12(120)

5.1.5 Skevning Skevning 6m bas [mm]= Skillnaden mellan två rälsförhöjningar mätt med ett bestämt inbördes avstånd under 6 m längs spåret. Skevning 3m bas [mm]= Skillnaden mellan två rälsförhöjningar mätt med ett bestämt inbördes avstånd under 3 m längs spåret. Skevning 3m bas [mm] fås fram på så samma sätt som visas i kapitel 5.2 Y-axel= skevningen i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella blåa linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på NYJUST gränsvärdet och det svarta på UH2 Y-axel= skevningen i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella gula linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på NYJUST gränsvärdet och det svarta på UH2. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 13(120)

5.1.6 Rälsförhöjning Rälsförhöjning [mm]=skillnaden i höjdläge mellan motstående farbanor på respektive räl. De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Y-axel= rälsförhöjningen i mm X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. 5.1.7 Kurvatur Kurvatur [1/m]= Positivt värde motsvarar högersväng i ökande km-tal, negativt är vänster, 0 är raksträcka och ju större kurvatur desto mindre radie. Texten anger projekterade radien. Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 14(120)

5.1.8 Sidoläge Sida 1-25m V [mm]= Sidoläget för vänster räl för kortvåg. Sida 1-25m H [mm]= Sidoläget för höger räl för kortvåg. Sida 25-70m V [mm]= Sidoläget för vänster räl för mellanvåg 25-70m. För mellanvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Y-axel= sidoläget i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarnamätkanalen visas med olika färger för mätningarna. Dubbelklicka för De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på gränsvärdet NYJUST och de svarta på UH2 gränsvärdet. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 15(120)

5.1.9 Spårvidd Spårvidd [mm]=det minsta avståndet mellan rälerna mätt vinkelrätt mot spårplanet. 5.1.10 Spårvidd min / mellanvåg Detta händelsediagram visar spårlägesfel för spårvidd min samt de fyra mätparametrarna (höjdläge och sidoläge för höger respektive vänster räl). Dessa parametrar skickas inte in i Bessy. Y-axel= spårvidden i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. Y-axel= datum De blåa pilarna perkar på NYJUST och de svarta på UH2. 5.2 Spårläge_NYJUST_UH2.oes NYJUST_UH2 = Denna inställningsfil används vid kontroll mot åtgärdsnivån NYJUST nyjusterat (nyligen spårriktat). Gränsvärdena för åtgärdsnivån UH2 finns också med. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram. 5.2.1 Mäthastighet Mäthastighet [km/h] Visar mätvagnens hastighet vid aktuell position. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 16(120)

För information om spårets hastighetsklass, se avsnitt Hastighetsklass nedan Y-axeln= mäthastighet [km/h] X-axeln= position i banan Streckade linjerna indikerar 0km/h och 100km/h. De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen 5.2.2 Bessyparametrar, spårriktning, anl.byten Händelsediagrammet Bessyparametrar visar de spårlägesfel för de parametrar som rapporteras till Bessy. I detta fall då inställningsfilen är Spårläge_NYJUST_UH2.oes är gränsvärdena UH2 och NYJUST, se TDOK2013:0347. NYJUST: Kravnivå för nyjusterat spår efter spårriktningsinsats. (TDOK 2013_0347) UH2: Kravnivå, underhållsgräns 2. Spårlägesfel ska åtgärdas innan de nått denna nivå. För spårlägesfel som överskrider UH2, dvs. ligger mellan gränsvärdena UH2 och KRIT, ska omedelbar planering av åtgärd ske och genomförande av åtgärd ske utan onödigt dröjsmål.(tdok 2013_0347) Spårlägesfelen för åtgärdsnivå NYJUST visas som blåa event och text, t.ex. Spårvidd max punktfel. Dubbelklicka på felet/händelsen för att få mer information. Se kapitel 5.3. Spårlägesfel uppkommer är då någon parameter överskrider gränsvärdet. Mer information om felet/händelsen kan tas fram genom att dubbelklicka på den. Dessa NYJUST-fel genereras på beställning, kontakta Optramstöd via användarstöd IT, för att beställa. Spårlägesfelen för åtgärdsnivå UH2 visas som röda event och text, t.ex. Spårvidd max punktfel. De gråa linjerna motsvarar hela mätningar. Spårriktningar visas som blåa händelser, data från BIS. Komponentbyten i anläggningen visas som gröna händelser: rälbyte, ballastbyte, sliperbyte. Se avsnitt Hastighetsklass nedan för att läsa mer om händelser. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 17(120)

Information om anläggningsobjekt i spårläge beskrivs i avsnitt 5.10.10 nedan. Y-axel= datum Pluttarna motsvarar ett/en fel/händelse, dubbelklicka på den för att få fram mer information X-axel= position i banan Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 18(120)

5.2.3 QS-tal QS-tal är ett kvalitetstal som i varje punkt beskriver spårläget från 100m före till 100m efter punkten, se TDOK2013:0347. Ju högre värde på QS-talet desto mindre avvikelser i banan. Det är alltså bra med ett så högt QS-tal som möjligt, formeln begränsar dock maxvärdet till 150. Y-axeln= värdet på QS X-axeln= positionen i banan Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 19(120)

5.2.4 Höjdläge Höjd 1-25m V [mm] = Höjdläget för vänster räl för kortvåg. Höjd 1-25m H [mm]= Höjdläget för höger räl för kortvåg. Höjd 25-70m V [mm]=höjdläget för vänster räl för mellanvåg 25-70m. För mellanvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl.. Y-axel= höjdläget i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella gröna linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är NYJUST och UH2. NYJUST är de gränsvärdena som pekas på med blå pil och UH2 är de som pekas på med svart pil. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 20(120)

5.2.6 Rälsförhöjning Rälsförhöjning [mm]=skillnaden i höjdläge mellan motstående farbanor på respektive räl. Y-axel= rälsförhöjningen i mm X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. 5.2.7 Kurvatur Kurvatur [1/m]= Positivt värde motsvarar högersväng i ökande km-tal, negativt är vänster, 0 är raksträcka och ju större kurvatur desto mindre radie. Texten anger projekterade radien. Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 22(120)

5.2.8 Sidoläge Sida 1-25m V [mm]= Sidoläget för vänster räl för kortvåg. Sida 1-25m H [mm]= Sidoläget för höger räl för kortvåg. Sida 25-70m V [mm]= Sidoläget för vänster räl för mellanvåg 25-70m. För mellanvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Y-axel= sidoläget i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på gränsvärdet NYJUST och de svarta på UH2 gränsvärdet. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 23(120)

5.2.9 Spårvidd Spårvidd [mm]=det minsta avståndet mellan rälerna mätt vinkelrätt mot spårplanet. 5.2.10 Spårvidd min / mellanvåg Detta händelsediagram visar spårlägesfel för spårvidd min samt de fyra mätparametrarna för mellanvåg (höjdläge och sidoläge för höger respektive vänster räl). Dessa parametrar skickas inte in i Bessy. Y-axel= spårvidden i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. Y-axel= datum De blåa pilarna perkar på NYJUST och de svarta på UH2. 5.3 Spårläge_UH1_UH2.oes UH1_UH2= Inställningsfilen visar mätningar tillsammans med gränsvärdena UH1 och UH2 UH2, underhållsgräns 2 och UH2, underhållsgräns 2, är gränsvärdena för mätningarna i denna inställningsfil. Gränsvärdena kan läsas mer om i TDOK 2013_0347 KRAV_Spårläge_140101_v2. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram. 5.3.1 Mäthastighet Mäthastighet [km/h] visar mätvagnens hastighet vid aktuell position. De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. För hastighetsklass se avsnitt Hastighetsklass nedan Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 24(120)

Y-axeln= hastighet [km/h] X-axeln= position i banan Streckade linjerna indikerar 0km/h och 100km/h. De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 25(120)

5.3.2 Bessyparametrar UH1=grön, UH2=röd=anm. Bessyanmärkningar =Bessyparametrar = Markering av fel som rapporterats till Bessy. En grå linje motsvarar en mätning. Gul linje motsvarar senaste mätningen på aktuell plats. Felen/händelserna markeras med ett kort streck och text, tex Spårvidd max punktfel. Dubbelklicka på felen/händelsen för att få mer information. Se kapitel 5.3. De fel/händelser som uppkommer är då någon av mätningarna överskrider ett gränsvärde. Då mer information om felet/händelsen tas fram ses vilken mätning som har överskridit gränsvärdet. I detta fall då inställningsfilen är Spårläge_UH1_UH2.oes är gränsvärdet UH1 och UH2. UH1: Kravnivå, underhållsgräns 1. Spårlägesfel som överskrider gränsen ska snarast åtgärdas så att nästa nivå, underhållsgräns 2, med marginal inte hinner nås före nästa spårjusteringsomgång.(tdok 2013_0347) UH2: Kravnivå, underhållsgräns 2. Spårlägesfel ska åtgärdas innan de nått denna nivå. För spårlägesfel som överskrider UH2, dvs. ligger mellan gränsvärdena UH2 och KRIT, ska omedelbar planering av åtgärd ske och genomförande av åtgärd ske utan onödigt dröjsmål.(tdok 2013_0347) Specifika gränsvärden för de olika mätparametrarna kan läsas i TDOK 2013_0347. Felet/händelsen är röd om det är UH2 gränsvärdet som överskridits. Felet/händelsen är grön om det är UH1 gränsvärdet som överskridits. Se avsnitt Hastighetsklass nedan för att läsa mer om händelser. Y-axel= datum Kortare röda och gröna händelser markerar spårlägesfel, här för gränsvärdena grön=uh1 och röd=uh2, dubbelklicka på den för att få fram mer information. X-axel= position i banan Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 26(120)

Y-axel= datum Pluttarna motsvarar ett/en fel/händelse, dubbelklicka på den för att få fram mer information. X-axel= position i banan 5.3.3 QS-tal QS-tal=QS= Indikerar en sammanvägd bild av spårläget på längre sträckor. Ju högre värde på QS-talet desto mindre avvikelser i banan. Det är alltså bra med ett så högt QS-tal som möjligt, formeln begränsar dock maxvärdet till 150. De heldragna linjerna i ploten motsvarar mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklickas en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden kommer det upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. Y-axeln=QS-tal X-axeln= positionen i banan Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 27(120)

5.3.4 Höjdläge Höjd 1-25m V [mm] = Höjdläget för vänster räl för kortvåg. Höjd 1-25m H [mm]= Höjdläget för höger räl för kortvåg. Höjd 25-70m V [mm]=höjdläget för vänster räl för mellanvåg 25-70m. För mellanvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Y-axel= höjdläget i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella gröna linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är NYJUST och UH2. NYJUST är de gränsvärdena som pekas på med blå pil och UH2 är de som pekas på med svart pil. 5.3.5 Skevning Skevning 6m bas [mm]= Skillnaden mellan två rälsförhöjningar mätt med ett bestämt inbördes avstånd under 6 m längs spåret. Skevning 3m bas [mm]= Skillnaden mellan två rälsförhöjningar mätt med ett bestämt inbördes avstånd under 3 m längs spåret. Skevning 3m bas [mm] fås fram på så samma sätt som visas i kapitel 5.2 Y-axel= skevningen i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella blåa linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på NYJUST gränsvärdet och det svarta på UH2 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 28(120)

Y-axel= skevningen i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella gula linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på NYJUST gränsvärdet och det svarta på UH2. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 29(120)

5.3.8 Sidoläge Sida 1-25m V [mm]= Sidoläget för vänster räl för kortvåg. Sida 1-25m H [mm]= Sidoläget för höger räl för kortvåg. Sida 25-70m V [mm]= Sidoläget för vänster räl för mellanvåg 25-70m. För mellanvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Y-axel= sidoläget i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på gränsvärdet NYJUST och de svarta på UH2 gränsvärdet. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 31(120)

5.3.9 Spårvidd Spårvidd [mm]=det minsta avståndet mellan rälerna mätt vinkelrätt mot spårplanet. 5.3.10 Spårvidd min / mellanvåg Detta händelsediagram visar spårlägesfel för spårvidd min punktfel samt de fyra mätparametrarna (höjdläge och sidoläge för höger respektive vänster räl). Dessa parametrar skickas inte in i Bessy. Y-axel= spårvidden i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. Y-axel= datum De blåa pilarna perkar på NYJUST och de svarta på UH2. 5.4 Spårläge_UH2_KRIT.oes UH2_KRIT= Inställningsfilen visar mätningar tillsammans med gränsvärdena UH2 och KRIT. UH2, underhållsgräns 2 och KRIT, kritiskt, är gränsvärdena för mätningarna i denna inställningsfil. Gränsvärdena kan läsas mer om i TDOK 2013_0347 KRAV_Spårläge_140101_v2. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram. 5.4.1 Mäthastighet Mäthastighet [km/h] Visar mätvagnens hastighet vid aktuell position. De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. För hastighetsklass se avsnitt Hastighetsklass nedan Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 32(120)

Y-axeln= hastighet [km/h] X-axeln= position i banan Streckade linjerna indikerar 0km/h och 100km/h. De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 33(120)

5.4.2 Bessyparametrar röd=uh2, Svart=KRIT. Bessy anmärkningar= Markering av fel som rapporterats till Bessy En grå linje motsvarar en mätning Felen/händelsen markeras med en plutt och text, tex Spårvidd max punktfel. Dubbelklicka på felet/händelsen för att få mer information om felet. Se kapitel 5.3 De fel/händelser som uppkommer är då någon av mätningarna överskrider ett gränsvärde. Då mer information om felet/händelsen tas fram ses vilken mätning som har överskridit gränsvärdet. I detta fall då inställningsfilen är Spårläge_UH2_KRIT.oes är gränsvärdet UH2 och KRIT. UH2: Kravnivå, underhållsgräns 2. Spårlägesfel ska åtgärdas innan de nått denna nivå. För spårlägesfel som överskrider UH2, dvs. ligger mellan gränsvärdena UH2 och KRIT, ska omedelbar planering av åtgärd ske och genomförande av åtgärd ske utan onödigt dröjsmål.(tdok 2013_0347) KRIT: Kravnivå, gräns för omedelbar åtgärd. Vid uppmätta fel som överskrider kritisk gräns ska åtgärder omedelbart vidtas för att minska risken för säkerhetskonsekvens. Detta kan ske genom att felet åtgärdas, att det införs hastighetsned-sättning eller stopp för trafiken. Beroende på parameter ska anvisningar i kapitel 13 - Åtgärder vid fel som överskrider kritisk gräns följas.(tdok 2013_0347) Specifika gränsvärden för de olika mätparametrarna kan läsas i TDOK 2013_0347. Felet/händelsen är röd om det är UH2 gränsvärdet som överskridits. Felet/händelsen är svart om det är KRIT gränsvärdet som överskridits. Se avsnitt Hastighetsklass nedan för att läsa mer om händelser. Y-axel= datum Pluttarna motsvarar ett/en fel/händelse, dubbelklicka på den för att få fram mer information. X-axel= position i banan Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 34(120)

5.4.3 QS-tal QS-tal=QS= Indikerar en sammanvägd bild av spårläget på längre sträckor. Ju högre värde på QS-talet desto mindre avvikelser i banan. Det är alltså bra med ett så högt QS-tal som möjligt, formeln begränsar dock maxvärdet till 150. De heldragna linjerna i ploten motsvarar mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklickas en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden kommer det upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. Y-axeln=QS X-axeln= positionen i banan Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. 5.4.4 Höjdläge Höjd 1-25m V [mm] = Höjdläget för vänster räl för kortvåg. Höjd 1-25m H [mm]= Höjdläget för höger räl för kortvåg. Höjd 25-70m V [mm]=höjdläget för vänster räl för mellanvåg 25-70m. För mellanvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Y-axel= höjdläget i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella gröna linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är NYJUST och UH2. NYJUST är de gränsvärdena som pekas på med blå pil och UH2 är de som pekas på med svart pil. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 35(120)

5.4.8 Sidoläge Sida 1-25m V [mm]= Sidoläget för vänster räl för kortvåg. Sida 1-25m H [mm]= Sidoläget för höger räl för kortvåg. Sida 25-70m V [mm]= Sidoläget för vänster räl för mellanvåg 25-70m. För mellanvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Y-axel= sidoläget i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. De blå pilarna pekar på gränsvärdet NYJUST och de svarta på UH2 gränsvärdet. Våglängdsområden med mätosäkerhet (95% percentil): D1: 1 m < λ 25 m (kortvåg) ±1,1 mm D2: 25 m < λ 70 m (mellanvåg) ±3 mm D3: 70 m < λ 150 m (långvåg) ±7 mm Mäts nära ett belastat hjul med accelerometer, gyro och laser. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 38(120)

5.4.9 Spårvidd Spårvidd [mm]=det minsta avståndet mellan rälerna mätt vinkelrätt mot spårplanet. 5.4.10 Spårvidd min / mellanvåg Detta händelsediagram visar spårlägesfel för spårvidd min samt de fyra mätparametrarna (höjdläge och sidoläge för höger respektive vänster räl). Dessa parametrar skickas inte in i Bessy. Y-axel= spårvidden i mm X-axel= positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH2 och NYJUST. Y-axel= datum De blåa pilarna perkar på NYJUST och de svarta på UH2. 5.5 Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes Denna inställningsfil visar plotdiagram och statistikdata för standardavvikelser och QS-tal. 5.5.1 SDH UH1, underhållsgräns 1, och UH2, underhållsgräns 2, är gränsvärdena för mätningarna i denna inställningsfil. Gränsvärdena kan läsas mer om i TDOK 2013_0347 KRAV_Spårläge_140101_v2. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram. SDH [mm]= Svepta standardavvikelsen för höjdläge Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 39(120)

Y-axel = standardavvikelsen för höjdläget X-axel = position i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De gula heldragna horisontella linjerna är gränsvärde na för PLAN och UH1 enligt TDOK2013 :0347. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 40(120)

5.5.2 SDS SDS [mm]= Svepta standardavvikelsenför sidoläge Y-axel = standardavvikelsen för sidoläget X-axel = positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De gula heldragna horisontella linjerna är gränsvärdena för PLAN och UH1 enligt TDOK2013: 0347. 5.5.3 SDSAM SDSAM [mm]= Genomsnittliga standardavvikelsen för samverkansfel. Samverkansfel är samverkan mellan sidoläget och rälsförhöjningen. Denna samverkan kan ge signifikant påverkan på upplevd komfort. Y-axel = standardavvikelsen för samverkansfel X-axel = positionen i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De gula heldragna horisontella linjerna är gränsvärdena för PLAN och UH1 enligt TDOK2013:0 347 5.5.4 QS QS-tal=QS= Indikerar en sammanvägd bild av spårläget på längre sträckor. Ju högre värde på QS-talet desto mindre avvikelser i banan. Det är alltså bra med ett så högt QS-tal som möjligt, formeln begränsar dock maxvärdet till 150. De heldragna linjerna i ploten motsvarar mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklickas en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden kommer det upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 41(120)

Y-axeln=QS X-axeln= positionen i banan Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. 5.5.5 QS-tal hel km (QS<80 röd, QS=87.5 gul, QS>95 grön) Spårriktning blå QS-tal för hela km, även uppdelade vid driftplatsgränser. De heldragna tjockare linjerna i plotten motsvarar mätningarna. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. en av de röda heldragna linjerna i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Om QS-talet är mindre än 80 är linjen röd, lika med 87,5 är linjen gul och större än 95 är linjen grön. Y-axel = datum X-axel = positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. 5.5.6 QS-tal för linje och driftplats (QS<80 röd, QS=87.5 gul, QS>95 grön) QS för linje och driftplats= QS-tal för linje och driftplats De heldragna tjockare linjerna i plotten motsvarar mätningarna. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. en av de gröna heldragna linjerna i bilden för att få upp mer information om mätningen. Kapitel 5.3 Om QS-talet är mindre än 80 är linjen röd, lika med 87,5 är linjen gul och större än 95 är linjen grön. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 42(120)

Y-axel = datum X-axel = positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. 5.5.7 QS-tal för spåravsnitt (QS<80 röd, QS=87.5 gul, QS>95 grön) Här visas spårlägesstatistik för per spåravsnitt. Ett spåravsnitt är ett sammanhängande spår med ett visst UNE-värde. De heldragna tjockare linjerna i plotten motsvarar mätningarna. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. en av de gröna heldragna linjerna i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Om QS-talet är mindre än 80 är linjen röd, lika med 87,5 är linjen gul och större än 95 är linjen grön. Y-axel = datum X-axel = positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 43(120)

5.5.8 QS Halvårssammanställning Spåravsnitt nhsp En sammanställning av spårläget görs för varje halvår. Här väljs en mätning som täcker så stor andel som möjligt av spåravsnittet som möjligt. Vid behov används data från flera mätningar. Mätningarna väljs närmast 1 maj för vår och 1 november för höst. Denna vy visar data för spåravsnit. Ett spåravsnitt är ett sammanhängande spår med ett visst UNE-värde. Beräknas endast för nhsp (normalhuvudspår). De heldragna tjockare linjerna i plotten motsvarar halvårssammanställningarna. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den gröna heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Kapitel 5.3 Om QS-talet är mindre än 80 är linjen röd, lika med 87,5 är linjen gul och större än 95 är linjen grön. Y-axel = datum X-axel = positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. 5.5.9 Halvårssammanställning använda mätningar Senna vy visar vilka mätningar som använsts till halvårssammanställningen. De heldragna tjockare linjerna i plotten motsvarar mätningarna. Dubbelklicka på en av mätningarna, en av de gröna heldragna linjerna i bilden för att få upp mer information om mätningen. Kapitel 5.3 Y-axel = datum 5.5.10 QS X-axel = positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 44(120)

5.5.11 Halvårssammanställning hel bandel alla nhsp En sammanställning av spårläget görs för varje halvår. Denna vy visar spårlägesdata för bandelens alla normalhuvudspår (nhsp). De heldragna tjockare linjerna i plotten motsvarar mätningarna. Dubbelklicka på en av mätningarna, en av de gröna heldragna linjerna i bilden för att få upp mer information om mätningen. Kapitel 5.3 Y-axel = datum X-axel = positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. 5.5.12 Kurvatur Kurvatur [1/m]= Positivt värde motsvarar högersväng i ökande km-tal, negativt är vänster, 0 är raksträcka och ju större kurvatur desto mindre radie. Texten anger projekterade radien. Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 45(120)

5.5.13 Bessyparametrar UH1=grön, UH2=röd=anm Bessyparametrar = Markering av fel som rapporterats till Bessy. Felen markeras med en plutt och text, tex Spårvidd max punktfel. Dubbelklicka på felet/händelsen för att få mer information. Kapitel 5.3 De fel/händelser som uppkommer är då någon av mätningarna överskrider ett gränsvärde. Då mer information om felet tas fram ses vilken mätning som har överskridit gränsvärdet. I detta fall då inställningsfilen är Spårläge_Statistik_QS_STdav.oes är gränsvärdet UH1 och UH2. UH1: Kravnivå, underhållsgräns 1. Spårlägesfel som överskrider gränsen ska snarast åtgärdas så att nästa nivå, underhållsgräns 2, med marginal inte hinner nås före nästa spårjusteringsomgång.(tdok 2013_0347) UH2: Kravnivå, underhållsgräns 2. Spårlägesfel ska åtgärdas innan de nått denna nivå. För spårlägesfel som överskrider UH2, dvs. ligger mellan gränsvärdena UH2 och KRIT, ska omedelbar planering av åtgärd ske och genomförande av åtgärd ske utan onödigt dröjsmål.(tdok 2013_0347) Specifika gränsvärden för de olika mätparametrarna kan läsas i TDOK 2013_0347. Felet/händelsen är röd då det är UH2 gränsvärdet som överskridits. Felet/händelsen är grön då det är UH1 gränsvärdet som överskridits. Y-axel= datum X-axel= position i banan Pluttarna motsvarar ett/en fel/händelse, dubbelklicka på den för att få fram mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 46(120)

5.6 Spårläge _Rekommendationsparametrar.oes Spårlägesnormen TDOK20130347 anger följande parametrar som Rekommendation och inte Krav: Spårviddsändring över 10m Höjd långvåg 70-150m Sida långvåg 70-150m Dessa parametrar visas i inställningsfilen Spårläge_TDOK20130347_Rekommendation. Gränsvärden för UH1 och UH2 visas. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram. 5.6.1 Hastighet Mäthastighet visar mätvagnens hastighet vid aktuell position. De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. För hastighetsklass se avsnitt Hastighetsklass nedan Y-axeln= hastighet [km/h] X-axeln= position i banan Streckade linjerna indikerar 0km/h och 100km/h. De heldragna linjerna, blå, grön och röd i det här fallet, representerar varsin mätning. Dubbelklicka på en av de heldragna linjerna för att få fram mer information om mätningen Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 47(120)

5.6.2 UH1 Rekommendation I denna vy visas spårlägesfel för rekommendationsparametrarna. Grönt för UH1- och rött för UH2-nivån. Y-axel= datum X-axel= position i banan De gröna pluttarna motsvarar mätningar. Dubbelklicka på en av dem för att få fram mer information 5.6.3 Höjd långvåg 70-150m Höjdläge långvåg 70-150 m [mm]. För långvågvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Gränsvärden för UH1 och UH2. De heldragna linjerna som är vågiga är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 I TDOK 2013:0347 finns de rekommenderade gränsvärdena för höjdläget specificerade. Y-axel= rekommenderad höjd i mm X-axel= position i banan De heldragna vågiga linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 48(120)

5.6.4 Kurvatur Kurvatur [1/m]= Positivt värde motsvarar högersväng i ökande km-tal, negativt är vänster, 0 är raksträcka och ju större kurvatur desto mindre radie. Texten anger projekterade radien. Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. 5.6.5 Rek sida 70-150m V Sidoläge långvåg 70-150 m [mm]. För långvågvåg är skillnaderna mellan höger och vänster räl mycket små, därför visas endast vänster räl. Gränsvärden för UH1 och UH2. De heldragna linjerna som är vågiga är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna för att få upp mer information om mätningen. I TDOK 2013:0347 finns de rekommenderade gränsvärdena för sidoläget specificerade. Y-axel= rekommenderat sidoläge i mm X-axel= position i banan De heldragna vågiga linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 49(120)

5.6.6 Spårvidd Spårvidd [mm]=det minsta avståndet mellan rälerna mätt vinkelrätt mot spårplanet. Y-axel= spårvidden i mm X-axel= position i banan De heldragna hackiga linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. De helt horisontella linjerna visar gränsvärdena som i detta fall är UH1 och UH2. De blåa pilarna pekar på UH1 gränsvärdet och de svarta på UH2 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 50(120)

5.6.7 Rek. Spårviddsändring 10m Spårviddsändring över 10m. Gränsvärden för UH1 och UH2. De heldragna linjerna som är vågiga är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 I TDOK 2013:0347 finns de rekommenderade gränsvärdena för den maximala spårviddsändringen specificerade. Y- axel=spårviddsä ndring över 10m i mm X-axel= position i banan Mätkanalen visas för mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 51(120)

5.7 Hastighetsklass.oes Denna inställningsfil visar aktuell hastighetsklass samt historiska hastighetsklasser som använts tidigare. 5.7.1 Anläggningsobjekt Eventen för anläggningsobjekt visar den anläggningsobjektsinformation som läggs till spårlägesanmärkningarna. Dubbelklicka på linjen för att få upp en ruta med mer information. Se kapitel 5.3 Y-axel= datum X-axel= position i banan Anl.objekt. Dubbelklicka för mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 52(120)

5.7.2 Hastighetsklass senaste Hastighetsklass senaste= Den aktuella hastighetsklassen Den gröna linjen visar hastighetsklassen. Det är siffran vid linjen som säger vilken hastighetsklass det är. Dubbelklicka på linjen för att få mer information. Se kapitel 5.3 Y-axel= vilken spårtyp X-axel= position i banan Den gröna linjen visar hastighetsklass. Det är siffran vid linjen som säger vilken hastighetsklass det är. Dubbelklicka för mer information. 5.7.3 Hastighetsklass historisk Hastighetsklass historisk= Hastighetsklass från tidigare år. Den gröna linjen visar hastighetsklassen. Det är siffran vid linjen som säger vilken hastighetsklass det var vid en viss mätning. Dubbelklicka på linjen för att få mer information. Se kapitel 5.3 Y-axel= datum X-axel= position i banan Den gröna linjen visar hastighetsklass. Det är siffran vid linjen som säger vilken hastighetsklass det var. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 53(120)

5.7.4 Hastighetsklass vid grenspårspassage, per mätning Hastighetsklass vid grenspårs passage, per mätning. Vid mätning i växlars grenspår ska den lägre hastighetsklassen tillämpas genom hela växelpassagen. Denna vy visar en händelse för varje grenspårspassage och för varje mätning där hastighetsklassen sänkts till en gemensam låg hastighetsklass för hela växelpassagen. Y-axel= vilken spårtyp X-axel= position i banan Sänkt hastighetsklass vid grenspårspassage. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 54(120)

5.8 Hastighetsklass ej från STH.oes Denna inställningsfil visar alla hastighetsklasser som inte genererats av STH utan med förvalda villkor för hastighetsklass. Genom att lägga in korrekt STH i BIS på dessa spåravsnitt kan korrekt hastighetsklassen ändras. 5.8.1 Hastighetsklass senaste Hastighetsklass senaste= Den senaste hastighetsklassen Den gröna linjen visar hastighetsklassen. Det är siffran vid linjen som säger vilken hastighetsklass det är. Dubbelklicka på linjen för att få mer information. Se kapitel 5.3 Y-axel= vilken spårtyp X-axel= position i banan Den gröna linjen visar hastighetsklass. Det är siffran vid linjen som säger vilken hastighetsklass det är. Dubbelklicka för mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 55(120)

5.8.2 Hastighetsklass historisk Hastighetsklass historisk= Hastighetsklass från tidigare mätningar. Den gröna linjen visar hastighetsklassen. Det är siffran vid linjen som säger vilken hastighetsklass det var vid en viss mätning. Dubbelklicka på linjen för att få mer information. Se kapitel 5.3 Y-axel= datum X-axel= position i banan Den gröna linjen visar hastighetsklass. Det är siffran vid linjen som säger vilken hastighetsklass det var. Dubbelklicka för att få mer information. 5.8.3 Sträckor med hastighetsklass ej från STH Sträckor med hastighetsklass ej från STH=sträckor där STH-objekt saknas i BIS så hastighetsklassen istället baseras på förvinställda värden. Y-axel= vilken spårtyp X-axel= position i banan Platser där STH saknas i BIS 5.9 Spårläge_Särskild_Sidolägeshantering.oes Denna inställningsfil visar hanteringen av sidolägesfel enligt dispens TRV2017/102667, som anger att sidoläget ska utvärderas i våglängdsområdet 1-15m istället för 1-25m intill tangentpunkter med stora plötsliga kurvaturförändringar. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 56(120)

5.9.1 Bessyanmärkningar spårriktning anl.byte Denna vy visar de sidolägesanmärkningar som exporterats till Bessy. 5.9.2 Anm i 1-25, nu 1-15m, röd=kvarstår, grön=utgår Denna vy visar de sidolägesanmärkningar skulle ha funnits utan dispens men som med dispensen istället utvärderas i 1-15m. Gröna anmärkningar utgår då de utvärderas i våglängdsområdet 1-15 m medan röda anmärkningar kvarstår som anmärkningar även i 1-15m. Beskrivning av några attribut för dessa händelser: Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 57(120)

Attribut Beskrivning och BIS objnr Beskrivning Avser vilken växel eller cirkulärkurva som ligger till grund för dispensen. Kvarstår i 1-15m =1 om anmärkningen kvarstår som anmärkning i 1-15m TPvillkor EV1 och EV2=enkelväxel SV=sammansatt växel (EKV eller DKV) Cirk=cirkulärkurva ej i växel 5.9.1 Mätplatser särskild hantering sidoläge Denna vy visar för varje mätning de platser där sidolägesmätningen utvärderas i 1-15m istället för 1-25m. Beskrivning av några attribut för dessa händelser: Attribut Beskrivning Beskrivning och BIS objnr Avser vilken växel eller cirkulärkurva som ligger till grund för dispensen. TPvillkor Dispenslängd KurvaturMax, KurvaturMin, Kurvdiff EV1 och EV2=enkelväxel SV=sammansatt växel (EKV eller DKV) Cirk=cirkulärkurva ej i växel Längden på dispensplatsen i m Anges vid tangentpnkter i cirkulärkurvor som ej ligger i växlar, avser max och min-kurvatur på vardera sida om tangentpunkten. 5.9.1 Sida 1-25m röd, 1-15m blå, V /H Dessa vyer visar för höger respektive vänster räl de två mätkanalerna sidoläge 1-15m och sidoläge 1-25m, tillsammans med gränsvärdena för UH2. På mätplatser med särskild hantering utvärderas 1-15-kanalen, på övriga ställen 1-25-kanalen. 5.9.1 Hastighetsklass vid grenspårspassage, per mätning Se avsnitt 5.7.4. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 58(120)

5.10 Teori spårläge 5.10.1 Teori - QS-tal Kvalitetstal QS (S för Standardavvikelse) beräknas för att erhålla en sammanvägd bild av spårläget på längre sträckor och bör inte direkt användas för att bedöma behovet av t.ex. spårriktning. Grundat på de tillåtna osäkerheterna vid beräkning av standardavvikelser så blir den resulterande osäkerheten för en enskild mätning, utgående från reproducerbarheten, vid beräkning av QS-tal från ca ±3 enheter i de lägre hastighetsklasserna till ca ±6 enheter i de högre hastighetsklasserna. För gamla Q-talet gäller samma siffror, ev. kan det skilja något lite. QS-talet beräknas enligt formeln: QS = 150 100 [ SDH + 2 SDSAM ] /3 SDHgr SDSAMgr där: SDH och SDSAM är den Svepta standardavvikelsenför höjdläge och samverkan på undersökt sträcka och: SDHgr och SDSAMgr är komfortgränserna UH1 för respektive standardavvikelse i aktuell hastighetsklass (kvalitetsklass). QS-talet kan teoretiskt sett bli högst 150 och även bli negativt. Mätosäkerhet (95% percentil): Låga hastighetsklasser ±3 Höga hastighetsklasser ±6 5.10.2 Statistik Standardavvikelser QS-tal För att beskriva spårläget över en längre sträcka finns spårlägestatistik för QS och standardavvikelser. Statistik genereras först för varje spårlägesmätning (kvällen efter att en mätning lästs in). Två gånger per år genereras sedan halvårssammanställningar, för januarijuni och för juli-december. Ett event för halvårssammanställningen baseras på en eller flera mätningar. Valet av mätning(ar) baseras på: Mätningen ska vara gjord inom aktuellt halvår och så nära som möjligt den 1 maj respektive 1 november. Mätningen ska täcka så stor del av sträckan som möjligt. Om inte hela sträckan täcks av en mätning läggs delar till från km-statistik från övriga mätningar. Statistiken ges över fyra typer av sträckor: Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 59(120)

Typ av sträcka, utbredning av ett event Beskrivning För varje mätning Halvårssammanställning Kilometer Mellan två kilometerstolpar. Delas även upp vid övergångar mellan spår och vid driftplatsgränser. X Linje/Driftplats En driftplats eller en linjeplats. Delas även upp vid övergångar mellan spår. X Spåravsnitt Ett sammanhängande avsnitt av ett spår (på en Optrambandel). Endast normalhuvudspår. X X Hel bandel Alla normalhuvudspår i en Optrambandel X Statistikeventen har ungefär samma attribut, de viktigaste attributen beskrivs nedan: Attribut Längd inkl ej mätt Mätt längd Mätt längd Linje Mätt längd Driftplats Procent mätt QS (QS Total) SDH SDS SDSAM Q Längd_SDH_PLAN Längd_SDH_UH1 Längd_SDS_PLAN Längd_SDS_UH1 Andel_spår_%_Sdh_PLAN Andel_spår_%_Sdh_UH1 Andel_spår_%_Sds_PLAN Andel_spår_%_Sds_UH1 Beskrivning Eventets totala utbredning i meter Längd som har mätts Är Längd inkl ej mätt Antal meter mätt på driftplats respektive linjeplats =100*Mätt längd/längd inkl ej mätt Medelvärdet av mätparametern över eventets utbredning Längd där standardavvikelsen SDH respektive SDS överskrider PLAN respektive UH1 Hur stor andel av spårets längd där standardavvikelsen SDH respektive SDS överskrider PLAN respektive UH1 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 60(120)

Andel_spår_% _Standardavvikelser_PLAN Andel_spår_% _Standardavvikelser_UH1 Sträcka För PLAN respektive UH1; medelvärdet av andelen för SDH och SDS Om det är linje eller driftplats Spårlägesstatistiken för QS och standardavvikelser ligger i dessa Lager i Optram: Lagernamn i Optram SPL Statistik StdAvvikelser Km SPL Statistik StdAvvikelser Linje/Driftplats SPL Statistik StdAvvikelser Spåravsnitt Återfinns i inställningsfil Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes Lagernamn i Optram SPl Statistik Sammanställning SPl Statistik Sammanställning Använda mmätningar SPl Statistik Sammanställning Hel bandel SPl Statistik Sammanställning Mätning saknas Återfinns i inställningsfil Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes Spårläge_Statistik_QS_Stdav.oes Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 61(120)

5.10.3 Teori - Höjdläge Höjdläget definieras som respektive räls farbanenivå i förhållande till en referenslinje (medelhöjdläget). Höjdläget anges för respektive räl, höger och vänster, i längdmätningens riktning. Mäts på ett belastat hjul med accelerometer i vagnskorgen som kompenseras mot hjulets axel med lägesgivare. Standardavvikelser beräknas på ett glidande värde över 200m på våglängdsområde 3 m < λ 25 m. Våglängdsområden med mätosäkerhet (95% percentil): D1: 1 m < λ 25 m (kortvåg) ±0,8mm D2: 25 m < λ 70 m (mellanvåg) ±2mm D3: 70 m < λ 150 m (långvåg) ±5mm Figur: Mätning av höjdläge. 1= Respektive räls farbanenivå (höjdläge) 2 = Referenslinje (rälens medelhöjdläge) Zp = Höjdskillnad, +/-, i mm (nedåt plus, uppåt minus) för respektive räl. 5.10.4 Teori - Skevning Skevning definieras som skillnaden mellan två rälsförhöjningar uppmätta med ett bestämt inbördes avstånd längs spåret. Beräknas på två olika intervall, 3 och 6 m. Skevning mäts inte direkt utan är en beräknad parameter från rälsförhöjningen. Mätosäkerhet (95% precentil): Skevning 3m bas ±1,5mm Skevning 6m bas ±3mm Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 62(120)

5.10.5 Teori - Rälsförhörjning Rälsförhöjning definieras som skillnaden i höjdläget mellan motstående farbanor på respektive räl beräknat ur vinkeln mellan spårplan/farbaneplan och horisontella referensplanet, se figur nedan. Skillnaden i höjdläget är höjden på den vertikala kateten i en rätvinklig triangel med hypotenusan = 1500 mm för spår med normalspårvidd 1435 mm. I rakspår är rälsförhöjningen nominellt noll medan det i kurvor normalt finns en anlagd rälsförhöjning. Rälsförhöjningens ojämnhet/variation kontrolleras liksom stor avvikelse från anlagd rälsförhöjning. Rälsförhöjningens ojämnhet definieras som rälsförhöjningssignalen filtrerad till våglängden 1-25 m. Mäts på ett belastat hjulpar med inklinometer och gyro i vagnskorg som kompenseras mot hjulaxel med lägesgivare. Standardavvikelser beräknas på ett glidande värde över 200 m 1 = Rälsförhöjning; 2 = Spårplan/farbaneplan; 3 = Horisontellt referensplan; 4 = Hypotenusa. Mätosäkerhet (95% percentil): Rälsförhöjning ±2,5mm 5.10.6 Teori Kurvatur Kurvaturen mäts utifrån radien på kurvan, mätt i meter. Resultaten visas upp som 1 vilket gör m att när rälsen är rak kommer radien närma sig oändligheten vilket gör att kurvaturen går mot noll. I figuren ses ett exempel på hur kurvaturen visas i Optram. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 63(120)

Figur: Exempel på hur kurvatur visas i Optram, svarta hjälplinjen visar noll-strecket vilket är raksträcka. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva. 5.10.7 Teori Sidoläge Sidoläget definieras som respektive räls, i punkten P avvikelse/ändring i sidoläge, Y p, i förhållande till en horisontell referenslinje (medelhorisontalläget). Sidoläget anges för respektive räl, höger och vänster, i längdmätningens riktning. Figur: Mätning av sidoläge. 1 = Spårplan/farbaneplan 2 = Referenslinje (rälens medelhorisontalläge) 3 = Mittlinje farbana Zp = Höjdskillnad vid mätpunkt P Yp = Avvikelse i sidoläge mot referenslinjen (höger plus, vänster minus) Våglängdsområden med mätosäkerhet (95% percentil): D1: 1 m < λ 25 m (kortvåg) ±1,1 mm D2: 25 m < λ 70 m (mellanvåg) ±3 mm D3: 70 m < λ 150 m (långvåg) ±7 mm Mäts nära ett belastat hjul med accelerometer, gyro och laser. Standardavvikelser beräknas på ett glidande värde över 200m på våglängdsområde 3 m < λ 25 m. 5.10.8 Teori Spårvidd Spårvidden definieras som det minsta avståndet (G), parallellt med spårplanet, mellan rälerna, mätt vinkelrätt mot spårplanet mellan punkter P, belägna någonstans mellan spårplanet och 14 mm (Z p ) under spårplanet. Mäts nära ett belastat hjul med laser. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 64(120)

Mätning av spårvidd på ny räl. G= spårvidd i mm; 1 = spårplan/farbaneplan; Zp = nivå 14 mm under spårplanet Mätning av spårvidd på sliten räl. G = spårvidd i mm; 1 = spårplan/farbaneplan; Zp = nivå 1-14 mm under spårplanet. Mätosäkerhet (95% percentil): Spårvidd 1mm Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 65(120)

5.10.9 Spårlägesfel i Optram Definition av spårlägesfel/spårlägesanmärkning Överskridande av gränsvärde, felets utsträckning Om exempelvis maxgränsvärde=15mm räknas varje mätsampel med mätvärde>gränsvärdet till ett fel. Se exempel nedan. Fel över flera spår delas Ett fel kan bara existera på ett spår så fel som sträcker sig över flera spår delas upp i flera fel. Se exempel vid 7+409.000 nedan. Felets utsträckning Felet utvidgas med 0.125m åt varje håll för att bestämma dess utsträckning. Varje mätsampel motsvarar därmed 0.25m längd. Notera att ingen utvidgning sker över gränserna mellan olika spår (se exempel 7+411.000 nedan). Exempel Spår Position mätsampel Mätvärde U 7+408.50 14.88 Ej fel Fel enligt gränsvärden överskridande Felets utsträckning U 7+408.75 15.01 Ett spårlägesfel Spår U: 7+408.625-7+409.000 1 7+409.00 15.56 1 7+409.25 15.42 1 7+409.50 15.00 Ej fel 1 7+409.75 15.11 1 7+410.00 16.06 1 7+410.25 15.99 1 7+410.50 15.41 1 7+410.75 14.91 Ej fel Ett spårlägesfel Spår 1: 7+409.000-7+409.375 Ett spårlägesfel Spår 1: 7+409.625-7+410.625 1 7+411.00 15.33 Ett spårlägesfel Spår 1: 7+410.875-7+411.000 U 7+411.25 14.99 Ej fel U 7+411.50 14.97 Ej fel U 7+411.75 14.44 Ej fel U 7+412.00 14.20 Ej fel KRIT-attribut till UH2-fel för Bessy Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 66(120)

Anmärkningar som ska exporteras till Bessy ska ha utsträckning enligt UH2-fel. Om KRITgräns överskridits ska attribut anges enligt KRIT. Följande attribut ska då anges enligt KRIT-fel. Lista Bessyanmärkningar där KRIT-gräns överskridits. Parameter i Bessy Utsträckning (km+m från, till) Prioritet (M,V,A) Åtgärdsnivå (UH2/KRIT) Gränsvärde Trafikal åtgärd Enligt åtgärdsnivå UH2 KRIT KRIT KRIT KRIT Tillämpad hastighetsklass i grenspårspassage Då en mätvagn kört genom en spårväxels grenspår ska den lägre hastighetsklassen användas för hela spårväxelns utbredning i BIS samt ytterligare 20 m framför och bakom spårväxeln. Villkoret för vad som är en grenspårspassage är att både hastighetsklassen och spårnumret ändras under växelpassagen. I Optram lagras event för de platser och mätningar där grenspårsvillkoret gjort att hastighetsklassen ändrats. Eventen ligger i Category=Layer= HastighetsklassGrenspår, Type= Ändrad hastighetsklass grenspårspassage. Platser undantagna för utvärdering sidoläge 25-70m Sidoläge 25-70m ska enligt norm utvärderas på alla spår med hastighetsklass H4 eller H5. Till detta görs här ett tillägg: Sidoläge 25-70m inte ska utvärderas på de första och sista 200m av den sträcka där mätvagnen kört på spår med H4 eller H5. Krav Lagernamn i Optram Parameter Återfinns i inställningsfil SPL_TDOK2013-347_Krav_UH1-FEL SPL_TDOK2013-0347_Krav_UH2-FEL SPL_TDOK2013-0347_Krav_KRIT-FEL SPL_TDOK2013-0347_Krav_KRIT-FEL- URSPÅRNINGSFARLIGA Genererar event för UH1-fel Genererar event för UH2-fel Genererar event för kritiska fel Genererar event för kritiska och Urspårningsfarligafel Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 67(120)

De mätparametrar som genererar sådana fel som måste åtgärdas genererar krav-event. Vilka parametrar som har detta krav på sig, finns dokumenterat i TDOK2013:0347 avsnitt 11. Kraven är uppdelade i stigande allvarlighetsgrad UH1-, UH2- och KRIT-fel Rekommendationer Vissa mätparametrar är inte av den allvarlighetsgraden att de generar krav-event, utan genererar istället rekommendationer för åtgärder vid fel. Vilka dessa parametrar som är av rekommendationstyp finns dokumenterat i TDOK2013:0347 avsnitt 12. Lagernamn i Optram Parameter Återfinns i inställningsfil SPL_TDOK2013-0347_Rekommendation_UH1-FEL SPL_TDOK2013-0347_Rekommendation_UH2-FEL Genererar event för UH1-fel Genererar event för UH2-fel 5.10.10 Information om anläggningsobjekt i spårlägesfel Sedan 2016-02-18 finns information om anläggningsobjekt i spårlägesfel i Optram och Bessy. Syftet är att man lättare ska kunna spåra och förstå spårlägesfelen när man arbetar i Optram och Bessy. Särskilt tydligt blir detta då man studerar listor över spårlägesfel i antingen Bessy eller Optrams tabellvy eller i Excel (både Bessy och Optrams tabellvy kan exporteras till Excel). Information om ett anläggningsobjekt läggs in i ett spårlägesfel ifall objektet felet ligger 0-15 meter från felet. Detta eftersom mätningen kan ha något felaktig positionering samt att objektet kan ha viss utbredning. Samtliga spårlägesfel i Optram berörs (UH1-, UH2-, KRIToch framöver NYJUST-fel). Anläggningsobjekten som ingår är: Växel Plankorsning Trumma Skarv Spårkors Järnvägsbroars ändar Om ett spårlägesfel ligger nära två eller flera olika typer av objekt väljs det objekt som ligger högst i listan ovan som objekt 1 och objektet näst överst i listan som objekt 2. Eventuella ytterligare närliggande objekt finns inte med i felen. För anläggningsobjekt 1 och 2 anges de tre attributen Typ, t.ex. Vid växel Beskrivning, t.ex. 421 (växelnumret) BIS-objektsnummer Nedan visas ett spårlägesfel som ligger både vid en växel och en skarv med de sex attributen för anläggningsobjekt. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 68(120)

Notera att det inte säkert, bara sannolikt, att spårlägesfelet är kopplat till objekt 1 eller objekt 2. Prioriteringsordningen har gjorts så att det är något troligare att det är objekt 1 som orsakar felet än objekt 2. Det enda säkra är att felet ligger vid, alltså på eller nära, objektet. För att säkerställa kopplingen till objektet bör djupare analyser göras, i mätdiagram eller ute på spåret. Vid export till Bessy skickas attributet Vid anlobj1 typ med sist i noteringsfältet. Anmärkningar utan anläggningsobjekt har en _ som objektsinfo. Se exempel på anmärkning med notering nedan. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 69(120)

Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 70(120)

5.10.1 Samverkan rfh sidoläge Med samverkansfel menas samverkan mellan sidoläge och rälsförhöjning. Denna samverkan kan ge signifikant påverkan på upplevd komfort. Vid beräkning av samverkanssignalen adderas rälsförhöjningssignalen med sidolägessignalen för rikträlen. Rikträlen definieras som ytterräl i kurva och den räl som har lägst standardavvikelse i rakspår. Därvid beaktas teckenregler så att summasignalen förstärks när t.ex. ett sidolägesfel åt vänster finns samtidigt med ett rälsförhöjningsfel där vänster räl ligger lägre än höger räl. Signalerna adderas med viktsförhållandet 1:1. Standardavvikelsen SDSAM beräknas sedan för den erhållna signalen. Standardavvikelse för samverkan, SDSAM, beräknas enligt: SDSAM = SD(rälsförhöjning + sidoläge rikträl ) SDSAM = Standardavvikelse SAMverkan rikträl = ytterräl i kurva och den räl som har lägst standardavvikelse i rakspår Optram-namn Parameter Enhet Mätosäkerhet (95 % percentil) Återfinns i inställningsfiler Spårläge_TDOK2013034 7_ Samverkan rfh sidoläge Kombinerade samverkansignalen från sidoläge och rälsförhöjning mm SDSAM samverkan Standardavvikelse av den kombinerade samverkansignalen från sidoläge och rälsförhöjning mm Som dold vy 5.10.2 GPS-koordinater SWEREF 99 E. Optram-namn Parameter Enhet Mätosäkerhet (95 % percentil) GPSkoordinater SWEREF 99 E. GPS-koordinater SWEREF 99 E. Mäts med GPS med tröghetsstöd m ±2 m Återfinns i inställningsfiler Spårläge_TDOK2013034 7_ Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 71(120)

GPSkoordinater SWEREF 99 E. GPS-koordinater SWEREF 99 N. Mäts med GPS med tröghetsstöd m ±2 m 5.10.3 Teori Standardavvikelse Ett genomsnittligt värde för vissa spårlägesparametrar kan beräknas med hjälp av standardavvikelser. Standardavvikelserna beräknas för signaler filtrerade till våglängdsområdet 3-25 m, vilket skiljer sig från området 1-25 m som används för andra parametrar. Våglängdsområdet 3-25 m är EN-standard för att beräkna standardavvikelser och möjliggör direkta jämförelser med andra europeiska banor. Standardavvikelser beräknas glidande över 200 m spårlängd. Standardavvikelse för höjdläget, SDH, beräknas enligt: SDH, höjdläge. I varje mätpunkt beräknas först standardavvikelsen för respektive räl. Standardavvikelsen för spåret (båda rälerna) beräknas sedan som halva summan av standardavvikelserna för respektive räl. SDHvä + SDHhö SDH = 2 där: vä = vänster (räl), hö = höger (räl) (TDOK 2013:0347) Standardavvikelse för sidoläget, SDS, beräknas enligt: SDS, sidoläge. I varje mätpunkt beräknas först standardavvikelsen för respektive räl. Standardavvikelsen för spåret (båda rälerna) beräknas sedan som halva summan av standardavvikelserna för respektive räl. SDSvä + SDShö SDS = 2 där: vä = vänster (räl) hö = höger (räl) (TDOK 2013:0347) Standardavvikelse för samverkan, SDSAM, beräknas enligt: SDSAM, samverkansfel. Vid beräkning av samverkanssignalen adderas rälsförhöjningssignalen med sidolägessignalen för rikträlen. Rikträlen definieras som ytterräl i kurva och den räl som har lägst standardavvikelse i rakspår. Därvid beaktas teckenregler så att summasignalen förstärks när t.ex. ett sidolägesfel åt vänster finns samtidigt med ett rälsförhöjningsfel där vänster räl ligger lägre än höger räl. Signalerna adderas med viktsförhållandet 1:1. Standardavvikelsen SDSAM beräknas sedan för den erhållna signalen. SDSAM = SD(rälsförhöjning + sidoläge rikträl ) (OBS teckenregler) Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 72(120)

där: SDSAM = Standardavvikelse SAMverkan rikträl = ytterräl i kurva och den räl som har lägst standardavvikelse i rakspår (TDOK 2013:0347) Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 73(120)

6 Ballastprofil (BPM) Ballast är den makadam som ligger mellan och vid sidan av sliprarna för att hålla spåret på plats. Ballastprofilen är den tvärprofil makadamen ska ligga i. Se TDOK:2014:0240. Varje underrubrik motsvarar de inställningsfiler för ballastprofil som finns i Optram. 6.1 Ballastprofil.oes Ballastprofil= Inställningsfilen visar om ballastens tvärprofil stämmer med normenlig tvärprofil. 6.1.1 BIS-diagram BIS-Diagram= Visar karta över valt område, hämtad från BIS. Ringarna är kontaktledningsstolparna 6.1.2 Kurvatur Kurvatur [1/m]. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. 6.1.3 Ballastavvikelse (dm3/m) Ballastavvikelse V(dm3/m)= Vyn visar hur mycket ballastens tvärsnittsarea avviker från normprofilens tvärsnittsarea, på vänstersida. Ballastavvikelse H(dm3/m)= Vyn visar hur mycket ballastens tvärsnittsarea avviker från normprofilens tvärsnittsarea, på vänstersida Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 74(120)

De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklickas en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden kommer det upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axeln= ballast avvikelsen i dm3/m X-axeln= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Y-axeln= ballast avvikelsen i dm3/m X-axeln= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. 6.1.4 Segmentavvikelse medel (-40 - -80gul, <-80 röd) Segmentavvikelse medel V= Vyn visar segment i med stor ballastbrist på vänstersidan. Segmentavvikelse medel H= Vyn visar segment i med stor ballastbrist på högersidan. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 75(120)

De heldragna linjerna är mätningarna. Om segmentets genomsnittliga ballastbrist är mellan -40 och -80 dm 3 /m visas gul händelse, värre än -80 dm 3 /m visas som röd. Vit ruta innebär en bättre profil än -40 dm 3 /m på aktuell sida men sämre på andra sidan. Dubbelklickas en av mätningarna kommer det upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= datum X-axel= position i banan Rutorna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Y-axel=datum X-axel= position i banan Rutorna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 76(120)

6.1.5 Ballastskuldra bredd (mm) Ballastskuldra bredd V (mm)= Vy över hur bred ballastskuldran är på vänstersida. Ballastskuldra bredd H (mm)= Vy över hur bred ballastskuldran är på högersida. Ballastskuldra=Ballast, utanför slipersänden i höjd med RUK (=rälsunderkant), som läggs förhöjd som en skuldra i kurvor för att öka stabiliteten De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= bredden i mm X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Y-axel= bredden i mm X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. 6.1.6 Max höjd skuldra V (mm) Max höjd skuldra V (mm)= Vy över höjden på ballastskuldran på vänstersida. Max höjd skuldra H (mm)= Vy över höjden på ballastskuldran på högersida. Ballastskuldra=Ballast, utanför slipersänden i höjd med RUK (=rälsunderkant), som läggs förhöjd som en skuldra i kurvor för att öka stabiliteten De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= höjd i mm X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 77(120)

Y-axel= höjd i mm X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. 6.1.7 Höjd mitt (mm) Höjd mitt (mm)= Vyn visar hur hög ballasten är i mitten av spåret De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklickas en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden kommer det upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= höjd mitt i mm X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. 6.2 Ballastprofil_Vy.oes Denna inställningsfil är som ballastprofil fast med en färgkodad bild över ballastprofilen. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram. 6.2.1 Vy från ovan +-2m från spårmitt, höjd över slipersök (mm) Vy från ovan +-2m från spårmitt, höjd över slipersök (mm)= Vyn visar rälsen tillsammans med ballasten ovan från. Denna vy ska användas främst för att ge en översiktlig bild av ballasten och ej för exakt utvärdering. Det rosa är rälsen. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 78(120)

Den röda till gula färgskalan motsvarar i mätningen hur mycket ballast det är i banan. Y-axeln motsvarar avstånd från spårmitt. X-axeln motsvarar positionen i banan. Den svarta till gula färgskalan motsvarar ballastens höjd jämfört med slipersöverkanten. Ju lägre höjd desto svartare/rödare. Notera att profilen ska vara en bit under slipersöverkanten i ytterområdena. Det rosa är rälsen som ses från ovan. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 79(120)

Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 80(120)

6.3 Teori ballastprofil 6.3.1 Teori Ballastprofil En korrekt ballastprofil är viktig för spårets sidomotstånd och påverkar därför bl a solkurveproblematiken. Ballastprofilen bör mätas och jämföras med normenlig profil. (Teknisk kravspecifikation F08-1502/IN60) 6.3.2 Teori Kurvatur Kurvaturen mäts utifrån radien på kurvan, mätt i meter. Resultaten visas upp som 1 vilket gör m att när rälsen är rak kommer radien närma sig oändligheten vilket gör att kurvaturen går mot noll. I figuren ses ett exempel på hur kurvaturen visas i Optram. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva. Figur: Exempel på hur kurvatur visas i Optram, svarta hjälplinjen visar noll-strecket vilket är raksträcka. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva. 6.3.3 Teori Ballastavvikelse dm 3 /m Ballastavvikelse i dm 3 /m innebär att man jämför den uppmätta och den normenliga tvärsnittsarean (se bild nedan). Aream ska jämföras från slipersänden till 0.2 m utanför normenlig profil (0.6 m alternativt 0.75m utanför slipersänden). Enheten 1 dm 3 /m är en areenhet. Exempelvis motsvarar -40 dm 3 /m en brist på -4 dm 2 i tvärsnittsarean och per kilometer är behovet -40 m 3 /km. Onoggrannheten bör vara bättre än 5 dm3/m i 95 % av fallen. (Teknisk kravspecifikation F08-1502/IN60) Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 81(120)

6.3.4 Teori ballastskuldra Ballastskuldrans bredd, mätt från sliper ytterkant till ballastkrön, i en linje 5 cm under slipers överkant bör mätas (i plan med sliper). Minsta bredd bör redovisas var 3:e meter med en onoggrannhet bättre än 2 cm i 95 % av fallen. Måttet får medelvärdesbildas upp till 0,5 m. (Teknisk kravspecifikation F08-1502/IN60) Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 82(120)

7 Rälsprofil (RPM) I rälsprofilmätningen (RPM) mäts rälsprofilen på höger och vänster räl med laser. Från profilen beräknas parametrar som visar rälslitaget varje meter (skillnaden mot standardprofilen, till exempel UIC60 profil). Slitaget kan ha ett sågtandat utseende som beror på att om lasern mäter vid till exempel en befästning kan inte slitaget mätas och värdet sätts till 0. Höjdslitage, h, är den lodräta höjdminskningen hos rälshuvudet. Mäts i den ursprungliga rälprofilens mittlinje. Sidoslitage, s, är profilavvikelsen på rälshuvudets farkantsida. Detta slitage mäts vågrätt 14 mm under verklig rälsöverkant hos den slitna rälen. För att analysera rälsprofil finns inställningsfilen Rälslitage. 7.1 Rälslitage Inställningsfilen Rälslitage innehåller rälslitage parametrar från de tre senaste rälsprofilmätningarna (med minst 6 månaders mellanrum) och spårvidd från de tre senaste spårlägesmätningarna. Det finns även framtagna händelser, varningar där slitaget överstigit vissa nivåer och rälslitage i kurvor. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grundvyn för den valda inställningsfilen i Optram. 7.1.1 Kurvatur Kurvatur [1/m]= Höger/vänsterkurva Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. De färglagda heldragna linjerna är mätningarna. Projekterad kurvatur visas som grå linje. Angivna värden på radie är projekterade värden. Kurvaturen i 1/m Radie (m) i cirkulärkurva. Negativa värden på radien visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva. 7.1.2 Medel slitage i cirkulärkurva Visar händelser för varje kurva beräknade från rälsprofilmätning. Vyn visar medelvärde för rälslitage i cirkulärkurva för den räl som har högst slitage. Observera att värden i mätningarna som beror på uteblivet mätvärde, mätvärde = 0, inte påverkar medelvärdesberäkningen. Värdena visar medelslitaget i cirkulärkurvan. Händelserna Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 83(120)

är färgkodade med grönt för 0 mm och rött för 10 mm eller mer. För varje händelse finns medelvärden för slitaget i cirkulärkurvan och max värden för hela kurvan, TP1 till TP4. Dubbelklicka för att få mer information om slitaget och anläggningsinformation Visar medelslitage i cirkulärkurvan. Slitage är färgkodat med grönt vid 0 mm och rött vid 10 mm medelslitage i cirkulärkurvan. Dubbelklicka för att få upp information om max och medel för höjd och sidoslitage. Även medel och max för skillnaden mellan spårvidd och sidoslitage finns beräknat. 7.1.3 Summerat slitage h+s/2 V (mm) och h+s/2 H (mm) Vyn visar summerat slitage, även kallat stora H, för vänstersida, V, respektive höger sida, H. Slitaget beräknas enligt formel, H = h+s/2, där h är höjdslitage och s är sidoslitage. Vyn visar de tre senaste mätningarna med mer än 6 månaders mellanrum. Observera sågtandutseendet som beror på uteblivna mätvärden, mätvärde=0. Summerat slitage, stora H, i mm 7.1.4 Varning h+s/2>6mm Ger datum för när det summerade slitaget, H, överstiger 6,8,10, 12 eller 14 mm för vänster respektive höger räl. Slitaget är färgkodat från gult (6 mm) till rött (14 mm) Grå horisontella heldragna linjerna anger att mätning utförts Varning, dubbelklicka för mer info De gråa linjerna är mätningarna. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 84(120)

7.1.5 Sidoslitage och Höjdslitage Visar sido- och höjdslitaget för de tre senaste mätningarna. Visas för vänster, V, respektive höger, H, räl. Sidoslitage V = Sidoslitage på vänster räl Sidoslitage H = Sidoslitage på höger räl Höjdslitage V= Höjdslitage på vänster räl Höjdslitage H= Höjdslitage på höger räl Sidoslitaget i mm Höjdslitaget i mm 7.1.6 Rältyp Rältyp V= Ger rältyp som kg/m för vänster räl Rältyp H= Ger rältyp som kg/m för höger räl Observera att vid uteblivet mätvärde sätt värdet till 0. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 85(120)

Kg/m, till exempel UIC60 har 60 kg/m 7.1.7 Spårvidd Spårvidd, det minsta avståndet mellan rälerna mätt vinkelrätt mot spårplanet. OBS! Dessa värden kommer från SPL mätningar och inte från RPM mätning. Spårvidd i mm Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 86(120)

7.2 Händelser RPM 7.2.1 Rälslitage Objektet Rälslitage är en händelse om slitaget på något av rälen överstiger 6, 8, 10, 12 eller 14 mm. 7.2.2 RPM Rälslitage i kurva Objektet RPM Rälslitage i kurva är en händelse genererad för varje mätning på varje kurva. Objektet innehåller max och medelvärden för sido- höjd- och summerat slitage. Objektet innehåller även spårvidd från närmast föregående SPL-mätning. Anläggningsdata för rälen finns också objektet. 7.2.3 Spårslipning Spårslipning från BIS 7.2.4 Rälbyte Rälbyte från BIS 7.3 Teori RPM RPM är förkortning för Rälsprofilmätsystem. Höjdslitage är den lodräta höjdminskningen hos rälshuvudet. Det mäts i den ursprungliga rälprofilens mittlinje. Sidoslitage är profilavvikelsen på rälshuvudets farkantsida. Detta slitage mäts vågrätt 14 mm under verklig rälsöverkant hos den slitna rälen. Höjd- och sidoslitage kan uppträda samtidigt. Deras sammanvägda inverkan på rälens mekaniska bärförmåga kan uttryckas genom sambandet: H = h + s/2 där H = benämns jämförbart höjdslitage h = höjdslitage s = sidoslitage (s= s1 + s2 för räler med dubbelsidigt huvudslitage) Mätosäkerheten för sidoslitage är ±0.7 mm och för höjdslitage är ±1 mm (95% av värden). Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 87(120)

8 Räfflor och Vågor (ROV) Räfflor och vågor (RoV) används som beteckning för periodiska ojämnheter i längdled på rälhuvudets ovansida. Hur RoV mäts och används inom Trafikverket ges i TDOK2014:0410. I figuren visas exempel på räfflor och vågor. Till vänster räfflor och till höger vågor. Foto: Lennart Lundfeldt BV, Simon Gripner, BV Mätvagnen uppmäter RoV inom våglängdsområdet 2.2-35 cm, alltså räfflor och korta vågor enligt ovan. I fortsättningen används beteckningen RoV eller räfflor och vågor. RoV ges i Optram uppdelad i våglängder, så kallade tersband. Det betyder att våglängdsintervallen för de lägsta våglängderna är kortare än för de längsta våglängderna, se TDOK 2014:0410. Värdet på amplituden beräknas som ett medelvärde över 10 meter för varje våglängdsintervall. Värdet subtraheras sedan med värden från ISO 3095:2005 för att korrigera mot att korta våglängder har en större påverkan än långa våglängder. Beräknade värden visas sedan i så kallade tersbandsdiagram. Värden färgkodas enligt nedan där lila är -10 db och rött är 25 db. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 88(120)

I figuren ovan ges att vi har höga amplituder för våglängderna 3-4 cm på kilometer 13+620-630. 8.1 Räfflor_och_vågor Inställningsfilen Räfflor_och_vågor innehåller värden från senaste RoV-mätningen 8.1.1 Hastighet Visar mätvagnens hastighet. Då värdena har mycket sämre mätosäkerhet vid mäthastigheter under ca 70 km/h är mäthastigheten viktig vid analys av RoV. Hastighet [km/h] 8.1.2 Maximal acceleration, Max Acc (km/h) Vid RoV mätning mäts accelerationen av lagerboxen på mäthjulet. Parametern kan användas för att bedöma om det förekommer höga accelerationsförändringar. Värdet ges som den högsta accelerationen över 10 meter. Observera att accelerationen är högt korrelerad med hastigheten på mätvagnen och kan bara bedömas genom att jämföra med närliggande värden (värden uppmätta vid samma hastighet). Max Acc V= Maximala accelerationen på vänster räl. Max Acc H= Maximala accelerationen på höger räl. 8.1.3 RoV, Tersband (db) RoV,Tersband V (db)= RoV på den vänstra rälen. Anges i db. RoV,Tersband H (db)= RoV på den högra rälen. Anges i db. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 89(120)

Max acc (m/s 2 ) Den höga accelerationen antyder att det är höga krafter jämfört med omgivande spår. Troligen vid plankorsningen. Den röda färgen anger att det är mycket RoV med våglängd 3-5 cm. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 90(120)

8.1.4 Kurvatur Kurvatur [1/m]= Höger/vänsterkurva Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. De färglagda heldragna linjerna är mätningarna. Projekterad kurvatur visas som grå linje. Angivna värden på radie är projekterade värden. Kurvaturen i 1/m Radie (m) i cirkulärkurva. Negativa värden på radien visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva 8.1.5 Spårslipning Anger om det utförts spårslipning Y-axel= datum De heldragna blåa linjerna är spårslipningar. Dubbelklicka för att få mer information. 8.2 Räfflor_och_vågor_trend Inställningsfilen Räfflor_och_vågor_trend är lika som inställningsfilen Räfflor_och_vågor men innehåller mätningar av RoV för de tre senaste mätningarna med mer än ett års mellanrum. 8.3 Teori RoV Mer teori om Räfllor och Vågor finns i TDOK2014:0410 BVH 1588 Räfflor och Vågor Tillståndsbedömning (Tersbanddiagram) Tolknings- och värderingsstöd Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 91(120)

9 Spåravstånd 9.1 Spåravstånd.oes Inställningsfil som visar avstånd till närliggande spår på vänster och höger sida. Spåravstånd mäts som en del av ballastprofilmätningen. 9.1.1 Rältyp V Rältyp V, anger rältyp som rälvikt (kg/m). Y-axel=rälvikt (kg/m) X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. 9.1.2 Närliggande avstånd (mm) Närliggande avstånd V (mm)= avstånd i mm till närliggande spår till vänster. Närliggande avstånd H (mm)= avstånd i mm till närliggande spår till höger. Y-axel= avstånd i mm X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för at få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 92(120)

9.1.3 Närliggande höjd (mm) Närliggande höjd V (mm)= skillnad i höjdled mellan aktuellt och närliggande spår till vänster Närliggande höjd H (mm)= skillnad i höjdled mellan aktuellt och närliggande spår till höger Y-axel= avstånd i mm X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för at få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 93(120)

10 Dynamisk Kontaktledning (KTL) Dynamisk kontaktledning är kontaktledning mätt med påverkan av strömavtagaren på mätvagnen. Detta påverkar tillexempel den mätta kontaktledningshöjden med några centimeter uppåt. Hårda punkter kan detekteras med mätmetoden. Varje underrubrik motsvarar de inställningsfiler för dynamisk kontaktledning som finns i Optram. 10.1 Kontaktledning dynamisk ver 1014.oes Kontaktledning dynamisk ver 1014.oes= inställningsfil som visar vyer som presenterar data kopplat till analys av dynamisk mätning. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram. 10.1.1 Anläggningsobjekt (BIS-data) Anläggningsobjekt = Valda objekt utmed banan från Bis. Varje stolpe representeras av en cirkel med ett streck för utliggaren. -data 10.1.2 Ktl Anmärkningar Ktl Anmärkningar = Anmärkningar från skript. Överskridna gränsvärden eller kontroller. Höjd fel; höjd under 4950 örök eller 6100 örök. Sidolägen utanför 510 mm från spårmitt eller sidolägen under 50 m. Vertikala accelerationer över 180 mm/s 2. De gröna pluttarna är anmärkningarna. Dubbelklicka på en av anmärkningarna för att få upp mer information. Mer information om de olika anmärkningarna längre ner i ett särskilt kapitel. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 94(120)

Y-axel= datum 10.1.3 Höjd (mm) X-axel= position i banan De gröna pluttarna är anmärkningarna. Dubbelklicka för att få mer information Höjd (mm)= Avståndet mellan rälsöverkant och kontakttrådens underkant, mätt vinkelrätt mot spårplanet. De heldragna linjerna är mätningarna. Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Tråd 1 är alltid den som hänger lägst. Tråd 2 visas då den är mindre än 700 mm från spår mitt och mindre än 150 mm ovanför tråd 1. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Man kan ej byta färg på dessa linjer, vill man byta färg kan man göra det genom inställningsfilen för trend. Y-axel= höjd i mm X-axel= position i banan Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka för att få mer information. 10.1.4 Sidoläge (mm) Sidoläge (mm) = Sidoläget på kontaktledningstråden De heldragna linjerna är mätningarna. Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 De röda streck-prickade linjerna är gränsvärdena, 50 510 mm på respektive sida. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 95(120)

Y-axel= sidoläge i mm X-axel= position i banan Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka för att få mer information. 10.1.5 Vertikal acceleration (m/s^2) Vertikal acceleration (m/s^2) = Strömavtagarens acceleration i vertikalled. Den heldragna röda linjen är mätningen. Dubbelklicka på mätningen för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. De streckade och streck-prickade linjerna är gränsvärdena på 180 rep 200 m/s^2. Y-axel= accelerationen i m/s^2 X-axel= position i banan Den heldragna linjen är mätningen. Dubbelklicka för att få mer information. 10.1.6 Upptryck (N) Upptryck (N) = Uppmätt kraft mellan kontakttråd och strömavtagare, uppmätt i strömavtagaren Den heldragna hackiga linjen är mätningen. Dubbelklicka på mätningen för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 96(120)

Y-axel= Upptryckskraft (N) X-axel= position i banan. Den heldragna hackiga linjen är mätningen. Dubbelklicka för att få upp mer information. 10.1.7 Hastighet Mäthastighet [km/h] = Visar mätvagnens hastighet vid aktuell position. Den heldragna linjen är mätningarna. Är endast en mätning vald visas en linje, väljer man att visa fler mätningar visas flera linjer. Dubbelklicka på mätningen för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. För hastighetsklass se kapitel 6.11 10.2 Kontaktledning trend dynamisk.oes Kontaktledning trend dynamisk.oes = Samma som dynamisk kontaktledning med de tre senaste mätningarna i olika färg. Färgvalet är hårdkodat i denna inställningsfil. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 97(120)

10.3 Event KTL Förklaring till olika anmärkningsevent. 10.3.1 KTL Anmärkning Acceleration Om strömavtagaren rör sig snabbare än 180 m/s^2 genereras en anmärkning som också förs över till Bessy. 10.3.2 KTL Anmärkning Höjd Om kontaktledningshöjden är lägre än 4950 mm örök eller över 6100 mm örök genereras en anmärkning som också förs över till Bessy. 10.3.3 KTL Anmärkning Konstanta fel Fel i anläggningen som är extremt kostsamma att åtgärda eller av annan anledning inte går att åtgärda går att lägga in som konstanta fel. Konsekvensen av det är att inga övriga anmärkningar under detta kapitel på den sträcka det konstanta felet ligger på förs över till Bessy. 10.3.4 KTL Anmärkning Nedspetsning Se utspetsning nedan. 10.3.5 KTL Anmärkning Sida Sidolägen utanför 510 mm samt innanför 50 mm från spårmitt ger anmärkning som också förs över till Bessy. 10.3.6 KTL Anmärkning Upptryck Ingen anmärkningar på upptryck i dagsläget 10.3.7 KTL Anmärkning Utspetsning Utspetsningar över gränsvärde enligt nedan resulterar i anmärkning som också förs över till Bessy. Gränsvärdena ovan är per 50 meter och räknas om till promille som sedan kontrolleras mot kontaktledningshöjden i 2 på varandra följande utliggare. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 98(120)

11 Statisk kontaktledning (KTS) Statisk kontaktledning är mätning av statisk kontaktledning. Mätfordonen för dessa mätningar har ingen strömavtagare utan drivs av diesel. Opåverkade positioner mäts. Varje underrubrik motsvarar de inställningsfiler för statisk kontaktledning som finns i Optram. 11.1 Kontaktledning statisk ver 1019.oes Kontaktledning statisk ver 1019.oes= Inställningsfil som visar vyer som presenterar relevanta data för statisk kontaktledingsmätning. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram. 11.1.1 Bis-data BIS-data = Visar data hämtat från BIS inom valt område. Allt data visas inte utan ett relevant ur är gjort. Varje stolpe representeras av en cirkel med ett streck för utliggaren. -data 11.1.2 Sidoläge (mm) Sidoläge (mm)= Sidoläget på kontaktledningen. De heldragna linjerna är mätningarna. Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 De prickade gråa linjerna är stödlinjer vid måtten 200 och 400 mm sidoläge på båda sidor. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 99(120)

Y-axel= sidoläge i mm X-axel= position i banan Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka för att få mer information. 11.1.3 Höjd (mm) Höjd (mm) = Avståndet mellan rälsöverkant och kontakttrådens underkant, mätt vinkelrätt mot spårplanet.. De heldragna linjerna är mätningarna. Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Tråd 2 visas då den är mindre än 700 mm från spår mitt och mindre än 150 mm ovanför tråd 1. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= höjd i mm X-axel= position i banan Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 100(120)

11.1.4 Kurvatur Kurvatur [1/m]= Höger/vänstersväng Kurvatur är inversen på radien, (1/radie). Ju lägre värde på kurvaturen desto rakare spår. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Den heldragna linjen är mätningen. I detta fall är det endast en linje då endast senaste mätningen visas. Dubbelklicka på mätningen för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningar. I detta fall är det endast en linje då endast senaste mätning är vald. Dubbelklicka för att få upp mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 101(120)

11.2 Kontaktledning trend statisk.oes Kontaktledning trend statisk.oes= visar flera mätningar på en gång. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram. I denna vy får de olika mätningarna olika färger. Röd är senaste mätningen, blå näst senaste mätningen och grön tredje senaste mätningen. 11.2.1 BIS-data BIS-Data= Visar utvalt data hämtat från BIS för valt område. En ring med streck representerar en stolpe -data 11.2.2 Sidoläge (mm) Sidoläge (mm)= Sidoläget på kontaktledningen De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Att det två linjer av samma färg beror på att det ena är tråd 1 och det andra tråd 2. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 102(120)

Y-axel= sidoläge i mm X-axel= position i banan Sidoläge (mm) De heldragna linjerna är mätningarna. Att de har dubbla linjer av samma färg är för att det ena är tråd 1 och det andra är tråd 2. Dubbelklicka för att få mer information. 11.2.3 Höjd (mm) Höjd (mm)= Avståndet mellan rälsöverkant och kontakttrådens underkant, mätt vinkelrätt mot spårplanet De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Att det två linjer av samma färg beror på att det ena är tråd 1 och det andra tråd 2. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= höjd i mm X-axel= position i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Att de har dubbla linjer av samma färg är för att det ena är tråd 1 och det andra är tråd 2. Dubbelklicka för att få mer information. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 103(120)

11.2.4 Kurvatur Kurvatur [1/m]= Höger/vänstersväng Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. 11.3 Event KTS 11.3.1 KTS Anmärkning Inga event visas i denna vy. 11.4 Kurvatur - förklaring TEORI Kurvaturen mäts utifrån radien på kurvan, mätt i meter. Resultaten visas upp som 1 vilket gör m att när rälsen är rak kommer radien närma sig oändligheten vilket gör att kurvaturen går mot noll. I figuren ses ett exempel på hur kurvaturen visas i Optram. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva. Figur: Exempel på hur kurvatur visas i Optram, svarta hjälplinjen visar noll-strecket vilket är raksträcka. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 104(120)

12 Kontaktledningstrådens slitage (KTW) Kontaktledningstrådens slitage är en inställningsfil som visar mätningar på ledningen för att se hur trådarna blivit slitna. Varje underrubrik motsvarar de inställningsfiler för kontaktledningens slitage som finns i Optram. 12.1 Kontaktledning Slitage ver 1008.oes Kontaktledning Slitage ver 1009.oes= Visar slitaget på kontakttråden. Varje underrubrik motsvarar de mätningar som finns i grund Vyn för den valda inställningsfilen i Optram. 12.1.1 BIS-data BIS-data = Visar utvalda data hämtade från BIS, på valt område. Stolpar representeras av ringar med streck. -data 12.1.2 Vertikal acceleration (m/s^2) Vertikal acceleration (m/s^2) = Strömavtagarens acceleration i vertikalled. Den heldragna röda linjen är mätningen. Dubbelklicka på mätningen för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 105(120)

12.1.3 Diameter (mm) Diameter (mm)= den beräknade kvarvarande tjockleken/diametern på kontakttråden i höjdled. Ju större värde desto mindre är den sliten. Den gröna heldragna linjen är mätningen. Dubbelklicka för att få fram mer information. Se kapitel 5.3 Röda gränsvärden är för 120 mm^2 kontakttråd och blå gränsvärden är för 100 mm^2 kontakttråd hämtade från ritning 3-515 982. o Röda gränsvärden: Ny tråd 13,2 mm, normal gräns för utbyte 9,25 mm, max tillåten avnötning vid punktslitage 7,55 mm. o Blå gränsvärden: Ny tråd 12 mm, normal gräns för utbyte 8,75 mm, max tillåten avnötning vid punktslitage 7,45 mm. 12.1.4 Slitytans bredd (mm) Slitytans bredd (mm)= Den slitna ytans bredd. Kontakttråden är från början rund undertill men slits med tiden och en plan yta bildas. Bredden på denna yta är det som visas här. Den röda heldragna linjen är mätningen. Dubbelklicka för att få fram mer information. Se kapitel 5.3 Röda gränsvärden är för 120 mm^2 kontakttråd (13,2 mm) och blå gränsvärden är för 100 mm^2 kontakttråd (12,0 mm) hämtade från ritning 3-515 982. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 106(120)

Y-axel= bredden på slitytan i mm X-axel= position i banan Den röda heldragna linjerna är mätningen. Dubbelklicka för mer information. 12.1.5 Höjd (mm) statisk Höjd (mm)= Avståndet mellan rälsöverkant och kontakttrådens underkant, mätt vinkelrätt mot spårplanet De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Enbart tråd 1 visas. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= höjd i mm X-axel= position i banan Den heldragna linjen är mätningen. Dubbelklicka för att få mer information. 12.1.6 Sidoläge (mm) Sidoläge (mm)= Sidoläget på kontaktledningen. De heldragna linjerna är mätningarna. Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 107(120)

De prickade gråa linjerna är stödlinjer vid måtten 200 och 400 mm sidoläge på båda sidor. Y-axel= sidoläge i mm X-axel= position i banan Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka för att få mer information. 12.1.7 Area referenstråd (mm2) Area referenstråd (mm2)= Data hämtat från BIS vilken kontakttråd som ska vara på aktuell sträcka. Värdet behövs för att från den slitna bredden räkna ut kvarvarande diameter. Den blå heldragna linjen är arean på kontakttråden som hämtas från BIS (Ktl-system). Dubbelklicka för att få fram mer information. Se kapitel 5.3 Y-axel= referenstrådens area i mm2 X-axel= position i banan Den blå linjen är arean på kontakttråden enligt BIS Dubbelklicka för att få fram mer information 12.1.8 Profil referenstråd Profil reftråd= Visar kontakttrådens profil. 0 lika med rund kontakttråd. 1 lika med 8-formad kontakttråd. Dubbelklicka för att få fram mer information. Se kapitel 5.3 Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 108(120)

Y-axel= 0 = rund, 1 = 8-formad X-axel= position i banan Den grå linjen är referenstrådens profil Dubbelklicka för att få fram mer information 12.1.9 Kurvatur Kurvatur [1/m]= Höger/vänstersväng Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. De heldragna linjerna är mätningarna. Att de är olika färger beror på att de är olika mätningar. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningarna. Dubbelklicka för att få mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. 12.2 Event KTW Inga events skapas i dagsläget. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 109(120)

13 Tillståndskontroll kontaktledning Tillståndkontroll är ett en inställningsfil som visar resultatet efter att tillståndskontroll skriptet är kört. Syftet med skriptet och vyerna är att utgöra underlag för underhållsbesiktningar, entreprenadbesiktningar samt övertagandebesiktningar. I grundinställningen vissas alla avvikelser från dagens byggtoleranser för respektive kontaktledningssystem, oberoende av kontaktledningens ålder. 13.1 Tillståndkontroll steg 3.oes Tillståndkontroll steg 3.oes= Inställningsfilen innehåller 13.1.1 Upphängning_S Uppängning_S= Skriptet räknar ut var upphängningspunkterna är utifrån statisk sidolägesmätning, kompletterat med uppgifter från BIS. De gröna punkterna är de uträknade upphängningspunkterna. Dubbelklicka på en av punkterna för att få mer information. Se kapitel 5.3. Röda pluppar är hämtade från BIS Gröna pluppar är uträknade Varje plupp representerar en utliggare. 13.1.2 Spann_S Spann_S= Spannet mellan två upphängningspunkter. Linjerna representerar spann Gröna linjer är spann som omges av uträknade upphängningspunkter Orangea linjer är spann som omges av minst en upphängningspunkt hämtad från BIS Dubbelklicka på en av punkterna för att få mer information. Se kapitel 5.3. 13.1.3 Lutningsförändring_S Lutningsförändring_S= Ändringen i lutning (utspetsning). Linjerna representerar de spann där lutningsförändringen passerat gränsvärdet för det aktuella kontaktledningssystemet. Grön linje är en lutningsförändring över gränsvärde på ett spann där båda utliggarna på ömse sidor är uträckande. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 110(120)

Orangea linjer är lutningsförändringar över gränsvärde på ett spann som omges av minst en upphängningspunkt hämtad från BIS. Dubbelklicka på en av punkterna för att få mer information. Se kapitel 5.3. 13.1.4 Utspetsning_S Utspetsning_S=Lutningen av kontakttråden mellan två upphängningspunkter Linjerna representerar de spann där lutningen passerat gränsvärdet för det aktuella kontaktledningssystemet. Grön linje är lutning över gränsvärde på ett spann där båda utliggarna på ömse sidor är uträckande. Orangea linjer är lutning över gränsvärde på ett spann som omges av minst en upphängningspunkt hämtad från BIS. Dubbelklicka på en av punkterna för att få mer information. Se kapitel 5.3. 13.1.5 Kurvatur Kurvatur [1/m]= Höger/vänstersväng Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Den heldragna linjen är mätningen. I detta fall är det endast en linje då endast senaste mätningen visas. Dubbelklicka på mätningen för att få upp en ruta med mer information om mätningen. Se kapitel 5.3. Y-axel= kurvaturen i 1/m X-axel= positionen i banan De heldragna linjerna är mätningar. I detta fall är det endast en linje då endast senaste mätning är vald. Dubbelklicka för att få upp mer information. Negativa värden visar på en vänsterkurva (i ökande kilometerräkning) medan positiva visar på en högerkurva och 0 är raksträcka. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 111(120)

13.1.6 KTS Sidoläge (mm) Grå prickad 15/15 Blå streckad övriga KTS Sidoläge (mm) Grå prickad 15/15 Blå steckad övriga= Statisk kontaktledning Sidoläget på kontaktledningen, se kapitel 11.1.2 De heldragna linjerna är mätningarna. Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka på en av mätningarna t.ex. den röda heldragna linjen i bilden för att få upp mer information om mätningen. Se kapitel 5.3 De grå prickarna är måtten 175 och 325 från spårmitt åt båda håll. De blå sträcken är måtten 200 och 425 från spårmitt åt båda håll. Y-axel= Sidoläget i mm X-axel= position i banan Den röda linjen är tråd 1 och den gröna är tråd 2. Dubbelklicka för att få mer information. 13.1.7 Vindavdrift_S Vindavdrift_S= anmärkningar där sidoläget inte uppfyller kravet vid en vind på 33 m/s Gränsvärdena för tillåten vindavdrift är 600 mm, 550 mm eller 500 mm beroende på kontaktledningsystem. Vindavdrifter över gränsvärdena ritas ut som pluppar på spannmitt. 13.1.8 Sidolage_S Sidolage_S= anmärkningar för sidoläget De röda och gröna punkterna är anmärkningar, där sidoläget överskrider gränsvärden, gränsvärdena är systemberoende. Röda punkter är anmärkningar där sidoläget i utliggaren ligger för nära spårmitt. Gröna punkter är anmärkningar där sidläget i utliggaren är för långt från spårmitt. Dubbelklicka på en av punkterna för att få mer information. Se kapitel 5.3. Datadokumentation och inställningsfiler i Optram, Trafikverket 2017 112(120)