1 (5) Datum 2015-01-02 Verksamhetschef förskola Barbro Ekerlund 0410 73 34 92, 0708 817 492 barbro.ekerlund@trelleborg.se Effektmål förskola och fritidshem Uppdrag Bildningsnämnden gav vårterminen 2014 utbildningsforum i uppdrag att ta fram effektmål för förskoleverksamheten, uppdraget kompletterades senare att gälla även fritidshemmen. Bakgrund Bildningsnämnden har följande effektmål för förskoleverksamheten: Trelleborgs förskolor ska ligga i framkant i jämförelse med andra skånska kommuner när det gäller förskolans förtydligade kunskapsuppdrag, där alla barn är trygga och väl förberedda för grundskolan. Indikator kopplat till ovanstående effektmål är nöjd föräldraindex. Nedanstående effektmål gäller för förskoleklass/ grundskola/fritidshem: Skolan i Trelleborg ska vara en trygg och säker miljö där elever och vuxna möts med öppenhet och respekt. Alla elever ska oberoende av kön bli behöriga för gymnasiestudier som grund för ett framgångsrikt vuxenliv. Indikator kopplat till ovanstående effektmål är Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans nationella program Genomsnittligt betygspoäng i grundskolans årskurs 9 (meritvärde) Nöjd elevindex Följande tre frågeställningar togs fram för att belysa hur arbetet ska gå vidare. Vad säger styrdokumenten? Omvärldsorientering hur gör andra kommuner? Vad säger forskningen? Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Vad säger styrdokumenten? Utbildningsforum har haft ett möte då Agneta Ericsson, utbildningsråd på Skolinspektionen, informerade om förskolans styrdokument och hur man mäter kvalitet i förskolan. Nedan följer utdrag från Agneta Ericssons föredag. Målen i förskolans läroplan Det finns inga fastställda mål som varje barn ska uppnå Bildningsförvaltningen Postadress: Box 79, 231 21 Trelleborg Telefon: 0410-73 30 00 www.trelleborg.se Besöksadress: Johan Kocksgatan 4 Fax: 0410-191 20 E-post: bildningsforvaltningen@trelleborg.se Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Org.nr: 212000-1199
2 (5) inga fastställda kunskapskrav för barnen Det finns mål som anger inriktningen på förskolans arbete och den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan mål som anger att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sina förmågor. Så här kan man tänka om resultat i förskolan Hur vet man att förskolan gjort skillnad? - Att det område man valt som målområde och arbetat med har inneburit det som det var tänkt att barnens förmåga har utvecklats, att deras kunnande har förändrats. Verksamheternas uppdrag: Att sätta upp mål för verksamheten, att följa upp både på individ och gruppnivå och att analysera måluppfyllelsen. Exempel på analysfrågor: Förändrades barnens kunnande inom det valda området? Hur ser vi det? Om inte, varför? Genomförandet, var det något i våra förutsättningar som påverkade resultatet? Kommunens ansvar att säkra uppdraget. Se till att det erbjuds en likvärdig förskola till alla barn oavsett vilken förskola de går i. Ge förutsättningar som gör det möjligt att arbeta i enlighet med det nationella uppdraget och nå god måluppfyllelse. Hur gör andra kommuner? Undertecknad har varit i kontakt med grannkommunerna för att höra vilka mål de satt upp för förskoleverksamheten samt sökt på internet över olika målformuleringar. De effektmål/resultatmål som finns i andra kommuner är ofta kopplade till upplevd nöjdhet. Några exempel på mål från andra kommuner: Flera skånska kommuner har Nöjd föräldraindex som resultatmål. Föräldrar ska känna delaktighet och inflytande i verksamheten. Alla barn skall känna trygghet och trivsel i verksamheten. Andel barn i förskolan per årsarbetare. Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning. Andelen barn i förskola där dialog förs med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat varje termin. Det är inte förenligt med skollagen och läroplanen för förskolan att ha mål som kopplas till ett uppnåendemål för barnen och undertecknad har inte kunnat hitta något liknande i andra kommuner heller. Kvalitetsjämförelser mellan olika kommuner. RKA (rådet för främjande av kommunala analyser) har statens och SKL:s uppdrag att stimulera till kvalitetsjämförelser inom kommunsektorn. Nyckeltalen är framtagna i nätverk med ett stort antal deltagande kommuner.
3 (5) Detta är femte året som undersökningen genomförs på nationell nivå. Över 240 kommuner deltog 2014. Trelleborg är en av de deltagande kommunerna. Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras samt att följa utvecklingen över tid. Målsättningen är att fånga in brukarnära kvalitetsindikatorer som kan komplettera annan statistik som produceras inom förskoleområdet. Framtagna nyckeltal inom förskola 1. Barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans (veckans) aktiviteter, andel (%) 2. Barn på förskola där den pedagogiska miljön har förändrats med anledning av barnens synpunkter, andel (%) 3. Barn på förskola där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin, andel (%) 4. Barn på förskola där pedagogisk dokumentation används systematiskt till att utveckla verksamheten, andel (%) 5. Barn på förskola där pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola (med vårdnadshavares tillstånd), andel (%) 6. Barn på förskola där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen, andel (%) 7. Barn på förskola där synpunkter från föräldrarna inhämtas systematiskt årligen, andel (%) 8. Barn på förskola där vårdnadshavare erbjuds delta vid överlämning mellan förskola/förskoleklass, andel (%) 9. Personal i förskola, antal barn/heltidspersonal Vad säger forskningen? Nationell policy för förskola i Sverige Barnet ska inte jämföras med någon annan än sig själv och inte utifrån fastställda normer (Proposition 2009/10:165: Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, s 353) Nedanstående är hämtat från Kommunförbundets sammanfattning av en rapport från OECD En stark start: kvalitetsfaktorer i förskolan. Forskning i korthet 2014:3 Syftet med OECD:s rapport är att vara ett stöd för dem som strävar efter att öka kvaliteten i förskolan. Vad kvalitet i förskolan innebär är samtidigt något som forskare fortfarande diskuterar. Än råder inte någon konsensus kring en entydig definition av begreppet. Rapporten pekar dock på att det är barns utveckling som utgör den viktigaste variabeln när det gäller att avgöra kvaliteten på verksamheten. Det som fortfarande är en öppen fråga är vilka aspekter av ett barns utveckling som ska vara utgångspunkten.
4 (5) Av vilka anledningar är det då viktigt för ett land att sträva efter en förskoleverksamhet med hög kvalitet? En central anledning är givetvis att de första åren i ett barns liv är oerhört viktiga för deras framtida utveckling. Rapporten pekar till exempel återkommande på studier som visar på att barns inlärningskapacitet är som mest påverkbar under de fyra första levnadsåren (OECD, 2006). I rapporten lyfts fram att det finns alltmer forskning som indikerar att kvantitet utan kvalitet i verksamheten kan vara skadligt för barns utveckling. Forskningsstudier visar exempelvis att det är mer troligt att verksamheter med låg kvalitet inte förmår ge tillräckligt stöd åt barn som har svårigheter med språkutvecklingen eller som ligger i riskzonen för sociala eller andra problem (OECD, 2001 och 2006). Forskning visar också att barn som tar del av förskoleverksamhet med hög kvalitet lyckas bättre vad det gäller språklig och matematisk utveckling (literacy och numeracy). Dessa effekter är samtidigt starkast för barn vars föräldrar är lågutbildade (OECD, 2006). I många av OECD-länderna prioriteras förskoleverksamhet lägre än skola och gymnasieskola. Därför riktas också färre resurser till förskolan både på övergripande förvaltningsnivå och till själva verksamheterna. Rapporten lyfter fram att det kan bero på en brist på kunskap kring vilken betydelse kvalitativa insatser i förskoleverksamhet kan få för barns senare skolgång, trots att alltmer forskning visar att det är just så. Ett viktigt skäl att satsa på de små barnen är dessutom att positiva eller negativa inställningar gentemot lärande och samhälle i mångt och mycket tillägnas i tidiga år. Det gäller även olika centrala förmågor som exempelvis samarbetsförmåga, problemlösningsförmåga, kreativitet och uthållighet, enligt rapporten. Eftersom föräldrarnas delaktighet är en central framgångsfaktor för förskoleverksamheten är det sistnämnda en viktig aspekt. Föräldrar som har insyn i målen för förskolans verksamhet har lättare för att ställa betydelsefulla frågor om verksamheten och att stödja sina barn hemma. Det är därför av central betydelse att även uppmärksamma föräldrars möjligheter till delaktighet och inflytande när kvalitetsmålen konkretiseras i den pedagogiska verksamheten, enligt rapporten. Vilka områden bör då regleras enligt OECD? Rapporten lyfter fram olika aspekter som har betydelse för kvaliteten i förskolan: personaltäthet och gruppstorlek, personalens utbildningsnivå och fortbildning, löner, vistelsetid i förskolan, läroplan och pedagogisk verksamhet, lokalernas utformning samt personalens kön och kulturella bakgrund. När det gäller personaltäthet i förskolan har forskningsstudier tydligt visat att en hög personaltäthet gynnar barns utveckling (Burchinal m fl, 2002; De Schipper m fl, 2006; Huntsman, 2008; OECD, 2006; Torquati m fl, 2007). Det finns till exempel studier som visar att barn som deltagit i verksamhet med hög personaltäthet lyckas bättre i kognitiva tester när de är 15 år (OECD, 2011). Hög personaltäthet kan också innebära en säkrare miljö, eftersom personalen har färre barn att samspela med och se efter (Pianta m fl, 2009). Studier av betydelsen av gruppens storlek och sammansättning visar att små barn och barn i behov av särskilt stöd tenderar att få mer ut av små grupper tack vare större möjligheter till uppmärksamhet och nära interaktion med personalen (De Schipper, 2006).
5 (5) Slutsatser: Målen för lärande och utveckling i förskolan är mål att sträva mot och anger inriktningen på förskolans arbete och därmed vad förskolan ska sträva efter att erbjuda. Förskolans resultat handlar om hur väl verksamheten lyckats arbeta för att gynna en positiv utveckling hos barnen. Det finns inga och ska inte finnas några mål att uppnå eller några nationella mätmetoder på barnens utveckling kopplat till förskolans läroplan. Exempel på kriterier som har stor betydelse för god kvalitet kan formuleras utifrån ovanstående: Andel personal med högskoleutbildning Antal barn/årsarbetare Andelen barn i förskola där dialog förs med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat varje termin. Andelen barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans aktiviteter Andel barn på förskola där pedagogisk dokumentation används systematiskt för att utveckla verksamheten Målen för fritidshemmen är i de statliga styrdokumenten utformade på samma sätt som för förskolan och utgör mål att sträva mot. Effektmål för fritidshemsverksamheten kan formuleras på samma sätt som för förskolan. Trelleborgs kommuns inriktningsmål gäller t.o.m. 2015. Under 2015 kommer nya inriktningsmål att beslutas av kommunfullfullmäktige. Utifrån dessa mål kommer bildningsnämnden att ta fram nya effektmål för samtliga verksamheter. Förslag till beslut Att bildningsnämnden tar beslut om effektmål för förskola och fritidshem i samband med arbetet för att ta fram effektmål för hela bildningsnämndens ansvarsområde.