Ledaren Skogsdebatt och möjligheter

LokalEko 4 2012 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragunda kommuner Norra och Södra Jämtlands distrikt Ledaren Skogsdebatt och möjligheter Under delar av året har det pågått en stundtals het debatt kring skogen, nuvarande skogspolitik och alla de intressen som ska samsas. Det är bra att vi för dessa diskussioner. Det är viktigt att lyfta problem och skilda åsikter samt att tankar kommer fram i ljuset. Det är bra att olika förväntningar på skog och skogsbruk synliggörs. Kunskap, förståelse och förändring hänger ofta ihop. Så mer sånt! Något man slås av i debatten är att skogsbranschen måste bli bättre på att kommunicera. Det gäller egentligen i alla delar, hur man arbetar, skogens betydelse, både som en underbar källa till rekreation men också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Skogsvårdslagens möjligheter och begränsningar har också varit ett tvisteämne. Man har som skogsägare oerhört stora möjligheter att anpassa skogsbruket efter sina egna målsättningar. Det finns inom skogsvårdslagens ramar möjlighet att bedriva hyggesfritt skogsbruk om man vill ha den inriktningen på sitt brukande, men endast om rätt biologiska förutsättningar finns. Ofta går det att finna svar på frågor och funderingar runt skogsvårdlagen eller andra mer praktiska frågor på www.skogsstyrelsen.se ta en titt där om du inte redan gjort det! Nog om detta, framför er har ni ett Lokaleko som ger ett smakprov på de möjligheter som man som skogsägare har. Till exempel så har vi även under 2013 massor av avgiftsfri rådgivning, kurser och informationstillfällen som vi kan erbjuda dig. Lyft luren och ta en kontakt så får du veta mera. Anna-Karin & Johan Distriktschef Distriktschef Norra Jämtland Södra Jämtland Anna-Karin Mähler Johan Agestam NYTT! LokalEko på webben Sedan i våras finns nu LokalEko att läsa på webben. Skogsägare som har skog på flera distrikt och i olika landsdelar brukar få ett LokalEko och då är det från det distrikt där huvuddelen av skogsinnehavet ligger. Nu har ni chansen att läsa även andra distrikts tidningar. Gå in på www.skogsstyrelsen.se/skogseko I vänstermarginalen finns en rubrik LokalEko där ni kan hitta de nummer som kommit ut under året. En julhälsning från Norra och södra Jämtlands distrikt Foto: www.fotoakuten Information från Skogsstyrelsen

Personal & adresser Strömsund Åre Krokom Östersund Om distriktet Norra delen av Jämtland omfattande de fyra kommunerna Åre, Krokom, Strömsund och Östersund är Norra Jämtlands distrikt. Distriktet är ett av 6 inom region Mitt. Skogsmark (ha): 1 200 000 ha Privata: 610 182 ha Övriga: 589 818 ha Krokom Forsbergs väg 2 Box 9 835 21 Krokom Tfn 0640-175 40 Fax 0640-627 08 Strömsund Storgatan 14 835 35 Strömsund Tfn 0670-64 84 50 Fax 0670-61 42 23 Järpen Strandvägen 1 830 05 Järpen Tfn 0647-66 55 70 Fax 0647-61 15 08 Östersund Infanterigatan 18 831 32 Östersund Tfn 063-19 45 70 Fax 063-51 22 38 Vi som jobbar på Norra Jämtlands distrikt Krokom Barbro Eriksson 0640-175 47 Gunilla Eriksson Administration 0640-175 50 Agneta Jacobsson Administratör, Sjukskriven t.o.m. 15 maj 0640-175 49 Hans Karlsson 0640-175 42 Alf Pedersen 0640-175 44 Inger Sandström 0640-175 52 Anna Stefansson 0640-175 48 Jörgen Sundin 0640-175 45 Gunnar Tengström 0640-175 46 Strömsund Anders Griph 0670-64 84 55 Maja Ramström Projektledare LBP 090-15 83 37 Frederik Rosendahl 0670-64 84 52 Susanne Wiik 0670-64 84 58 Järpen Peter Newman 0647-66 55 72 Uno Nilsson 0647-66 55 73 Svenstavik Om distriktet Södra Jämtlands distrikt omfattar kommunerna Ragunda, Bräcke, Berg och Härjedalen och är ett av region mitts 6 distrikt. Skogsmark 1 355 000 ha Privata 712 000 ha Övriga 643 000 ha Hammarstrand Skalgränd 2A 840 70 Hammarstrand Tfn 0696-171 90 Fax 0696-557 03 Bräcke Hantverksgatan 18 840 60 Bräcke Tfn 0693-66 12 40 Fax 0693-66 18 27 Stenstavik Stationsvägen 7 Box 8 840 40 Stenstavik Tfn 0687-58 13 50 Fax 0687-514 32 Sveg Herrögatan 2 842 32 Sveg Tfn 0680-554 40 Fax 0680-71 12 36 Hammarstrand Sveg Bräcke Vi som jobbar på Södra Jämtlands distrikt Hammarstrand Anette Arvidsson Projektledare LBP 0696-171 95 Gullik Nilsson 0696-171 92 Åsa Roos Administratör 0696-171 93 Joakim Thor 0696-171 96 Bräcke Peter Lundgren 0693-66 12 45 Bo Magnusson 0693-66 12 44 Barbro Norberg 0693-66 12 42 Maria Strand 0693-66 12 43 Svenstavik Johan Agestam Distriktschef 0687-58 13 55 Lars Andersson 0687-58 13 54 Lars-Eric Ericsson 0687-58 13 58 Magnus Frimodig 0687-58 13 56 Lars Hammarfalk 0687-58 13 53 Rolf Ivarsson 072-230 74 40 Jessica Jonasson 0687-58 13 52 Östersund Anna-Karin Mähler Distriktschef 063-19 45 80 Erik Kretz 063-19 45 74 Terese Olofsson 063-19 45 82 Per-Olov Ringnér 063-19 45 84 Henrik Wikström 063-19 45 86 Sveg Lisa Classon 0680-554 45 Mats Fredriksson 0680-554 48 Inger Hallgren 0680-554 46 Anders Ryberg 0680-554 43 www.skogsstyrelsen.se Redaktör: Barbro Eriksson, Åsa Roos och Inger Hallgren Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand

Presentation Ny medarbetare på Norra Jämtland Erik Kretz Hej! Sedan i juni är jag nyanställd på Skogsstyrelsen med lokalisering i Östersund. Jag kommer framför allt att jobba med naturvårdsfrågor, så har ni någon nyckelbiotop på era marker i Norra Jämtland så kanske vi träffas. Tidigare kommer jag från Sveaskog där jag arbetade med naturvårdsskötsel och utpekandet av naturvårdsskogar. För tillfället bor jag, min sambo och lill- Lennart, som vi kallar min sambos mage, i en lägenhet i Östersund. För 6 år sedan valde jag att flytta till Jämtland för att äntligen få ordentligt med snö och skidåkning. Sedan har jag en gammal skogshuggarkoja vid Sånfjället som jag håller på att renovera till beboeligt skick, vilket har blivit till ett av mina stora intressen. Erik Kretz Trafiksäkerhet Säkerhetshöjande åtgärder på E45:an Brunflo-Svenstavik Trafikverket utför trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs E45, sträckan Brunflo-Svenstavik. Som en del i detta arbete vill man förbättra sikten längs vägen genom att bredda vägområdet (dvs den del som är träd och buskren bredvid vägen). Det nya vägområdet kommer att sträcka sig 11 meter ut från asfaltskanten. Man utför denna åtgärd då det är mycket trafik på vägen och det sker många viltolyckor. Skogsstyrelsen har fått uppdraget av Trafikverket att kontakta alla markägare som berörs av åtgärden, totalt är det ca 180 fastigheter. Reaktionerna från fastighetsägarna har varit mycket positiva då de flesta känner till att det är många viltolyckor på denna sträcka. Skogsstyrelsen har värderat träden och markintrånget och presenterat detta för de berörda markägarna i form av en intrångsvärdering med tillhörande avtal. Avtalet ger Trafikverket nyttjanderätt till det nya vägområdet i 50 år framåt. Avverkning av skogen som berörs kommer att utföras under vintern 2012/2013 av en entreprenör som arbetar åt Trafikverket, avverkningen sker under ledning av Skogsstyrelsen. Men innan avverkning skall området underröjas och detta utförs av Skogsstyrelsens personal, fyra man, just nu. Text och foto: Joakim Thor

Kulturhistoriska lämningar Skog & Historia kvalitetssäkras I mitten på 90-talet startades ett arbetsmarknadspolitiskt projekt, Skog & Historia, där skogarna inventerades på kulturlämningar utifrån tips från allmänhet, skogsägare, jägare m fl. Tipsen strömmade in och på i stort sett alla distrikt i hela landet upprättades arbetslag som inventerade tipsen ute i skogen, koordinatsatte dem, ritade in på kartan och beskrev dem. Skog & Historia-projektet är slut sedan länge och idag står vi med drygt 100 000 registrerade lämningar från den tiden. Cirka hälften av lämningarna betecknas som angelägna objekt. Därför har Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Skogsstyrelsen gått ihop om ett 5-årigt projekt för att granska dessa lämningar. Granskningen innebär en kvalitetssäkring av Skog & Historia-materialet och att lämningarna förs över i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister, kallat FMIS. Skogstyrelsens arkeolog Terese Olofsson arbetar i projektet sedan april i år. På dagen för mitt besök i skogen har Terese besök av Bosse Jönsson från RAÄ som står för en del av den utbildning Terese behöver för sitt arbete. Terese uppgift är att beskriva det hon ser samt att kontrollera att objektet ligger rätt på kartan. Arbetet sker med handdator och GPS. Ett gediget material från Skog & Historia-projektet håller på att få sin avslutning och bli till användbart material för både markägare, skogstjänstemän, entreprenörer och intresserad allmänhet. Text & foto: Barbro Eriksson Här inspekteras ett spismursröse, den enda funna lämningen från en fäbodvall, Ol-Danelsabuan, där avverkning och markberedning skett runt den. Skörbrända stenar och tegel vittnar om vad denna stenhög varit.

Kulturmiljöer Från idé till verklighet Skogens Mångfald-stödet gör det möjligt Bostället som går under namnet gamla Skogen ägs av Henrik Ljungberg från Långå, Härjedalens kommun. Henrik hade en idé. Han ville gärna försöka restaurera en gammal vall med tillhörande husgrunder och lador som fanns på hans fastighet. Han tog därför kontakt med Skogsstyrelsen för rådgivning vilket resulterade i en del åtgärdsförslag. Efter rådgivningen fyllde Henrik i ansökan för stödet Skogens Mångfald inom det EU-finansierade Landsbygdsprogrammet, ansökan skickade han in till Skogsstyrelsen i Ronneby. Att göra en sådan ansökan är något han gärna rekommenderar fler skogsägare att göra. Det ger ett ekonomiskt stöd för att hålla kulturmiljöerna öppna och bevara deras värde, säger Henrik. Nu funderar han redan på nästa steg. Ja jag provar nog att bränna vallen nästa år eftersom det är så mycket sten. Därefter blir det förmodligen fåren som hjälper Henrik att hålla vallen öppen. En gemensam skogsdag En solig augustidag fick vi se resultatet. Då genomförde Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Weda Skog AB och Funäsdalens Motor & Fritid en gemensam skogsdag på Henriks vall med inriktning på just skötsel av dessa miljöer för att inspirera fler skogsägare att göra liknande insatser. Gamla miljöer Främsta diskussionen under dagen rörde skötsel av husgrunder och byggnader på vallen. Det viktigaste att tänka på runt dessa miljöer är att alla träd som riskerar att skada kulturmiljön bör avlägsnas. Gamla vårdträd och/eller buskar kan lämnas kvar om de hört till den gamla miljön. Efter avverkningen är det viktigt att komma ihåg att forsla bort riset från lämningen. Länsstyrelsen informerade om ängsfloran och möjligheterna att restaurera den. Beroende på markägarens målsättning kan olika slåttermetoder användas för att restaurera vallen. Deltagarna fick möjlighet att se fyrhjuling med slåtterbalk tack vare Funäsdalens Motor & Fritid som var där och visade sina produkter. Val av maskiner Genomgången av den ekonomiska kalkylen öppnade upp för diskussion om vilka maskiner som kan användas. Utifrån detta blir också kalkylen olika beroende på vilken typ av maskin som används. I Henriks fall blev det en gallringsskördare som avverkar i kombination med manuell röjning. Text: Inger Hallgren Foto: Lisa Classon

Kulturlämningar Kulturpolytax en inventeringsmetod för fasta fornlämningar och övriga kulturlämningar Kulturpolytax är en årlig inventering som utförs av kvalificerad Skogsstyrelsepersonal. Objekten som ska inventeras är ett lottat urval av avverkningsanmälningar som berör kända och registrerade forn- och kulturlämningar. I Jämtland rörde det sig om ett 20-tal objekt i år. I Jämtland är det arkeologen Inger Sandström som utför KP-inventeringarna. Foto: Jörgen Sundin Fältarbetet utförs på barmark. Kulturlämningar (omfattas av Skogsvårdslagens 20) och fasta fornlämningar (omfattas av Kultuminneslagen) inom avverkningsanmälda områden inventeras ca 3 år efter avverkning. Då får man en bild av hur hänsynen klarats av såväl avverkningsmaskiner som markberedningsaggregat. För några år sedan var resultaten nedslående med många skadade kultur- och fornlämningar, främst av markberedningsaggregaten. Nu verkar trenden, glädjande nog, hålla på att vända. Kanske är det ett resultat av att skogsbruket låtit utbilda sin personal, vilket vi hoppas att de fortsätter att göra. Text: Barbro Eriksson Granbarkborre och storm En stor granbarkborrepopulation och ett besök av stormen Dagmar. Skogsägarna har fått uppleva extrema händelser under senare år. Ett stort arbete för att tillvarata det omkullblåsta virket och förhindra insektsangrepp har gjorts. En del återstår och nu måste fokus ligga på att minska risken för granbarkborreangrepp under nästa år. Angrepp av den åttatandade granbarkborren har de senaste åren uppmärksammats på stående skog, först i vårt grannlän Västernorrland och Östersunds kommun, dels av Härjedalen, senare även här i Jämtlands län. På försommaren 2011 inleddes en barkborreövervakning med hjälp av fällor och det kunde konstateras att antalet barkborrar var högt även i Jämtland och då framför allt i de östra delarna av länet. Sommaren 2011 visade sig vara gynnsam för granen. Vädret i kombination med skogsbrukets gemensamma ansträngningar för att stoppa granbarkborrens framfart visade sig i slutet av året i få nya angrepp på stående skog. Illustratör. Martin Holmer Gångsystem av granbarkborre.

Foto: Michael Ekstrand/Skogsstyrelsen Stormen Dagmar Natten till annandagen 2011 drog stormen Dagmar in från väster och fällde ca 5 miljoner kubikmeter skog. Främst drabbades Hälsingland, Medelpad, Östra Jämtland och Härjedalen. Skogsstyrelsen beslutade att utöka bekämpningsområdet mot granbarkborre i de värst utsatta delarna. I Jämtland omfattas Bräcke, Ragunda och Bergs kommuner öster om väg E 45 samt Ströms, Alanäs, Gåxsjö, Hammerdals, Fjällsjö, Bodums och Tåsjö församlingar i Strömsunds kommun. Extra fokus på insektsbekämpning har gällt här och inom området har Skogsstyrelsen bland annat genomfört en helikopterinventering av stormfällt virke i utvalda områden. Under våren och sommaren har det pågått ett intensivt arbete för att tillvarata och upparbeta stormfälld skog. Fortfarande anmäls en hel del områden som är stormfällda och troligen finns det fortfarande oupptäckta vindfällen kvar ute i skogen. Så skogsägare se till att besöka din fastighet för att undersöka om det ligger kvar stormfällt virke. Risken finns att fler träd har tippat omkull. Passa också på att kolla efter granbarkborreangripet virke. Hittar du angripet virke upparbeta det helst när det är fruset, övervintrande barkborrar följer då med virket ut ur skogen eftersom barken är fastfrusen vid veden. Granbarkborrarna Under sommaren 2012 var vädrets makter ännu en gång vänligt sinnade till skogsbruket och bjöd på sval och regnig väderlek. Detta har gynnat granen och missgynnat granbarkborren. Enligt fällfångsterna har populationen av granbarkborrar minskat. Dock är den lokala variationen stor och det finns fortfarande kvar barkborrar i skogarna. Hur vädret 2013 blir kommer att ha en avgörande betydelse för utvecklingen av populationen. Blir försommaren varm och torr kan angreppen återigen blossa upp i stor skala. Även de stormfällda granar och tallar som ligger kvar i markerna har klarat sig Tips inför 2013 bra under sommaren. De träd som fortfarande har rotkontakt är fortfarande gröna och ser ganska pigga ut, bortsett från att de ligger ner. Dessa träd som fortfarande har vit innerbark utgör ett bra substrat för insektsangrepp även under 2013. De måste bort ur skogen innan borrarna börjar svärma! Hur granbarkborresituationen kommer att se ut under 2013 är svårt att förutsäga, men för att minska risken för omfattande angrepp kan motåtgärder sättas in. Text: Maria Strand Upparbeta vindfällen - Vit innerbark duger för granbarkborrarna även 2013 - Avverka angripna vindfällen med fastfrusen bark, på så sätt kommer störst mängd barkborrar med ut ur skogen. - Stående träd, angripna av granbarkborre i år, kan lämnas kvar. De utgör inte någon fara längre. Planera avverkning av äldre granbestånd med barkborreskador. Använd om möjligt en del av virket som fångstvirke 2013 Om vindfällda granar är svåra att transportera ut ur skogen kan dessa barkas senast juni 2013 för att motverka att de används av granbarkborren. Låt oss återigen hoppas på ett uselt sommarväder under 2013 för granarnas skull!

Vattenmiljöer Spännande djupdykning i Ammerån Foto: Lisa Classon Tillsammans med Länsstyrelsen bjöd Skogsstyrelsen in till Vattenvandring längs Ammerån, Ragunda kommun. Intresserade skogsägare trotsade myggen en eftermiddag i juni för att delta i skogsträffen. Skogsstyrelsen pratade om skogsbrukets påverkan på vattenmiljöer. Vad som händer vid avverkning, exempelvis att det blir mycket blötare på grund av höjd grundvattenyta. Hur man på bästa sätt löser passager över rinnande vatten utan att skapa vandringshinder, (bland annat genom tillfälliga broar). Hur man undviker att orsaka körskador på känslig mark, vikten av funktionella kant- och skyddszoner, hur askåterföring motverkar näringsbrist och försurning i mark och vatten. Dessutom belystes hur god planering är en förutsättning för att undvika de värsta fallgroparna. Bland annat erosion som följd av markberedning. Länsstyrelsen gav sin syn på hur man bäst tar hänsyn till vattenmiljöerna i skogslandskapet. Dessutom visade de hur mycket spännande liv det finns i och omkring vattnet. Hur djurlivet i vattendraget kan vara en temperaturmätare på hur god miljön är i vattnet. Genom sparkprov och med hjälp av pincetter fick deltagarna leta smådjur i det ihopsamlade materialet. Olika sländlarver, husbyggare och mycket annat hittades, ett friskt vatten kan ha upp till 2 000 individer per m 2. Dessutom visade de hur det går till när man elfiskar i inventeringssyfte. Fångsten denna dag blev en stensimpa. Foto: Pierre Samuelsson/Länsstyrelsen