Lokaleko. Digga skogen digitalt!

Transkript

1 Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2016 Norra och södra Jämtlands distrikt LEDARE. ALF PEDERSEN, TF DISTRIKTSCHEF, NORRA JÄMTLAND JOHAN AGESTAM, TF DISTRIKTCHEF, SÖDRA JÄMTLAND Digga skogen digitalt! Jag diggar dig, jag diggar dej, jag digg digg diggar dig. Jag digg, diggelidiggdigg, diggar dig så smått Du riggar dej flott Det diggar jag hot! Povel Ramels kända text passar in på våra skogar, eller hur? Att digga skog är lätt. Speciellt nu på våren. Så ut å diggeliggdigga skogen! Skogen görs sig trots allt bäst live. Men Nu kan du som äger en bit av Sveriges skogar även njuta av din skog digitalt. Med hjälp av Skogsstyrelsens e-tjänst Mina sidor kan du titta på en karta, där all information om din skog finns samlad. Beståndens höjder, diametrar, utförda avverkningar med mera. Här finns en källa av information, en riktig guldgruva. Att gå in på Mina sidor är nästan lika trevligt som att hänga över samma karta eller skogsbruksplan i skogen. DU KAN LÅTA ANDRA ta del av informationen om din skog genom att ge Delegation av just din Mina sidor. (All information om hur det går till hittar du på skogsstyrelsen.se. Eller kontakta Lisa Classon tfn eller Barbro Eriksson tfn för hjälp). Den du delegerat sidorna till ser ditt skogsskifte och all information, samtidigt som du ser det! Även vi på skogsstyrelsen kan ges delegation, så att vi tillsammans med dig kan använda Mina sidor över din fastighet vid våra kontakter. JAG VILL ÄVEN passa på att tipsa om all den information som finns på skogsstyrelsen.se. Här finns otroligt mycket skogligt samlat. Allt från Skogsvårdslagen, via inspiration och snabbfakta, till ett omfattande kunskapsbibliotek som du hittar under rubriken Sköta skog. Vi föreslår att du lägger lite tid på skogsstyrelsen.se och botaniserar i all information/kunskap som finns här. Det är väl använd tid för en skogsägare! Själv går jag ut varje kväll under våren och lyssnar efter de första ugglorna. Hittills så har jag inte hört någon i år Besviken så får jag trösta mig med en digital uppspelning när jag kommer hem!

2 Lokala kontor har flyttat Skogsstyrelsens kontor i Bräcke har flyttat till Gällö. Samtidigt har distriktskontoren i Krokom och Östersund fått nya gemensamma lokaler i Östersund. Varmt välkomna till våra nya kontor! Skogsstyrelsen Läkarvägen Gällö Här arbetar: Namn Telefonnummer Karin Östberg Maria Strand Bo Magnusson Peter Lundgren Magnus Frimodig Skogsstyrelsen Storsjöstråket Östersund Här arbetar: Namn Telefonnummer Anna-Karin Mähler Alf Pedersen Henrik Wikström Jörgen Sundin Inger Sandström Hans Karlsson Terese Olofsson Erik Kretz Barbro Eriksson

3 Skogsstyrelsens E-tjänster Skogsstyrelsen har under flera år utvecklat möjligheterna för skogsägare att sköta sin skog på distans med flera användbara e-tjänster och karttjänster. På Jämtlandsdistrikten erbjuds du som skogsägare kostnadsfri rådgivning om och via Mina sidor. Karta över gallringsbehov. Ett exempel på kartprogram som finns tillgängliga på Mina sidor. Här följer en kort presentation om några av Skogsstyrelsens digitala tjänster. Mina sidor Alla skogsägare har idag möjlighet att se sin egen skogsfastighet via Skogsstyrelsens Mina sidor - ett fantastiskt kartoch planeringsverktyg. Ring oss så visar vi dig alla möjligheter! Skogens paragrafer din guide till regler och råd Skogens paragrafer är en avgiftsfri söktjänst som riktar sig till skogsägare och yrkesverksamma i skogsbruket, men även andra, som undrar vilka regler som gäller vid skogsbruk. Ingen inloggning krävs, men du kan även nå tjänsten inifrån Mina sidor. Skogens klimatråd I Skogens klimatråd kan du få en bild av hur klimatförändringarna kan påverka din skog och få råd om klimatanpassning. Skogens pärlor Skogens pärlor visar värdefulla skogsmiljöer. Bakom namnet Skogens pärlor döljer sig många av skogens sevärdheter. Här redovisas värdefulla skogsområden och kulturlämningar i svenska skogar. Beställ rådgivning Du kan beställa rådgivning med stöd av e-tjänsten Mina sidor. I Mina sidor finns kartunderlag och andra uppgifter om din skog samlade. Nytt för i år är kartor med markfuktighet och skogliga grunddata, som ger goda förutsättningar för rådgivning om ett flertal olika skogsbruksåtgärder. Rådgivningen sker via distanskommu- nikation eller genom att du besöker oss på något av våra kontor. Vill ni ha ytterligare information, kontakta: Text: Lisa Classon Lisa Classon, tfn lisa.classon@skogsstyrelsen.se Lars Hammarfalk tfn lars.hammarfalk@skogsstyrelsen.se Henrik Wikström tfn henrik.wikström@skogsstyrelsen.se Barbro Eriksson tfn barbro.eriksson@skogsstyrelsen.se

4 Sönderblåst skog efter Hilde och Ivar Stormarna Hilde och Ivar fällde flera miljoner kubikmeter skog i Jämtland i november och december Hilde drabbade norra länet medan Ivar förorsakade mest skador kring Storsjön och i Bräcke och Ragunda kommuner. D et allra mesta av det stormfällda virket är sedan länge tillvarataget. Länets skogsägare ska ha ett erkännande för att man inriktade uppröjningsarbetet på stormskadade träd och lämnade stående träd i söndertrasade hyggeskanter och i utglesade och luckiga bestånd. Även om det varit effektivt att också avverka sådana beståndsrester då man var på plats. Arbetssättet var det rätta för att hålla nere skadorna av granbarkborre. Men räknar man ekonomi på alternativen och tar hänsyn till när i tiden kostnader och intäkter faller ut visar det sig att alternativ 2 (växa vidare) är konkurrenskraftigt jämfört med alternativ 1 (slutavverka nu) även vid skadenivåer på över 50 procent. Kanske ända upp till 70 procent, men då bör träden vara vitala och stå ganska jämnt fördelade i det kvarvarande beståndet. Ett måttligt stormskadat bestånd som hade haft 10 till 20 år kvar till slutavverkning bör man av ekonomiska skäl prioritera för avverkning före ett yngre bestånd med måttliga skador. KORTSIKTIGT KAN INTE volymproduk- Stormskadad skog. Foto: Clas Fries tionen ökas genom att skadad skog avverkas och ny skog anläggs. Orsaken är att plantskog har låg volymproduktion. Mera långsiktigt blir volymproduktionen högre om man ersätter gles

5 Fr.v. Magnus Frimodig, Skogsstyrelsen, Hans-Åke Hansson, Mera Skog och Clas Fries, Skogsstyrelsen diskuterar avverkning eller inte av ett stormskadat bestånd. skog med ny skog som kan utnyttja markens produktionsförmåga fullt ut. För hög volymproduktion bör alltså stormskadad skog avverkas och ny skog anläggas. Att avverka oskadade bestånd för att låta andra men skadade bestånd växa vidare är ett dåligt råd. Det innebär både nya föryngringsarealer med låg volymtillväxt och arealer med skadad skog, också den med låg tillväxt. I skogsvårdslagen finns ett virkesförrådsdiagram som anger när skog är så gles att ny skog måste anläggas. Om virkesförrådet i ett bestånd med viss medelhöjd ligger under den så kallade 5 -kurvan infaller föryngringsplikt. De kalkyler som gjorts anger att ungefär vid en gleshet som beskrivs av kurvan, går brytpunkten för när tras- och restskog av ekonomiska skäl bör avverkas för att sedan återbeskogas. Här sammanfaller alltså skogsägarens ekonomiska intresse med samhällets krav på lägsta acceptabla skogsproduktion. Lagen anger att föryngringsåtgärder ska vara vidtagna senast tredje året räknat från det år då föryngringsplikt enligt skogsvårds-lagens 5 inträtt. Det betyder att i bestånd som skadats kraftigt av Hilde eller Ivar ska föryngringsåtgärder vara gjorda senast den 30 juni Om en storm blåst ner så mycket virke att det återstående beståndet liknar en söndergallrad skog har beståndet med stor sannolikhet hamnat under 10 -kurvan i skogsvårdslagen. Även om det i allmänhet är överspelat efter Hilde och Ivar sedan lång tid, kan det Två exkursioner i juni vara värt att fästa uppmärksamhet på att en anmälan om föryngringsavverkning då ska lämnas till Skogsstyrelsen innan stormskadat virke tas om hand. Det gäller som annars områden från 0,5 hektar och större. Ofta är det bråttom efter en storm och i de flesta fall ges dispens från 6-veckorsregeln, det vill säga att anmälan om föryngringsavverkning ska vara Skogsstyrelsen till handa minst sex veckor innan avverkning kan börja. För att på plats i skogen gå igenom hur kvarvarande stormskadad skog efter Hilde och Ivar ska hanteras inbjuder Skogsstyrelsen till exkursioner den 7 juni i Svenstavik och den 21 juni i trakten av Tåsjö. Målgrupp för exkursionerna är tjänstemän i skogsbruket och skogsägare. Ett mål med exkursionerna är att diskutera och hitta gränserna för när bestånd ska avverkas och återbeskogas eller när det hellre bör växa vidare. Exkursionsstart kl och avslutning med lunch kl. 12. Exkursionerna arrangeras av Skogsstyrelsens distrikt Södra Jämtland respektive Norra Jämtland. Från Skogsenheten medverkar skogsskötselspecialist Clas Fries. Anmälan går bra att göra på vår hemsida I rutan för distrikt anger ni Södra Jämtland respektive Norra Jämtland. Text: Claes Fries

6 Skogsägare kan få pengar för att skydda skog Markägare kan nu själva föreslå formellt skydd av skogsområden för att på så sätt bidra till naturvården och få ersättning. A rbetssättet där skogsägaren själv tar initiativ till formellt skydd av skog kallas Nya Komet. Anledningen till arbetssättet är dels att myndigheterna vill hitta mer skog som har höga naturvärden, dels att markägarna blir mer delaktiga i skyddsarbetet. Det är helt enkelt positivt för markägaren om han/hon tagit initiativet till att skydda skogen. Skogsstyrelsen eller länsstyrelserna beslutar vilka områden som ska få ett formellt skydd. De områden som väljs ut är de som har högst skyddsvärde enligt den strategi för områdesskydd som Skogsstyrelsen har gemensam med länsstyrelserna och Naturvårdsverket. DE TYPER AV BIOTOPER som är mest prioriterade att skydda i Jämtland är kalkmarkskogar, sandtallskogar, lövrika naturskogar och naturskogar med hög bonitet. Den som anser sig ha en skog med höga naturvärden kan skicka in en intresseanmälan till Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen Jämtlands län tillsammans med en karta. Områdena måste vara minst tre hektar stora. De skyddsformer som är aktuella är: Naturvårdsavtal Biotopskydd Naturreservat Naturvårdsavtal skrivs på 50 år och ersättningen är något lägre än biotopskydd och naturreservat som skrivs på all framtid. Skrovellav på sälg (Lobaria scrobulata). Brandstubbe av tall. Även om Nya Komet inte har marknadsförts i länet än har ändå ett tiotal skogsägare hört av sig till Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Förhoppningen är att vi inom några år ska ha uppnått miljömålet Levande skogar som riksdagen har satt upp. Text: Gullik Nilsson Foto: Barbro Eriksson

7 Jämställdhet i skogsbruket Det är dags att ta krafttag för att förbättra jämställdheten inom skogsbruket i Jämtlands län. Det menar Trine Amundsen, Torsta AB, och Maja Ramström, Skogsstyrelsen, som bjöd in till workshop i ämnet på Torstaskolan. Föreläsare: Från vänster Helen Löfgren, Ida oderstål, Gun Lidestav och Mia Ivarsson-Wide. Syftet med föreläsningen/ workshopen var att få en grund för hur vi kan jobba vidare med jämställdhetsfrågor i skogssektorn i Jämtlands län. Deltagarna var bland annat överens om att skogsbranschen måste bli mer attraktiv för att locka till sig kvinnliga studenter inom de olika skogliga utbildningarna. De senaste 20 åren har exempelvis endast 20 procent kvinnor valt jägmästar- respektive skogsmästarutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet. En annan sak som borde förbättras, ansåg deltagarna på föreläsningen/ workshopen, är att öka kunskapen om skogsbranschen hos skolyrkesvägledarna. Även texter och foton i annonser bör ses över så att de tilltalar kvinnor/ flickor. Utbildningssystemet är stelt och det är svårt att omskolas vid vuxen ålder. Arbetsmiljön är ytterligare något som måste förändras. Idag arbetar endast fem procent kvinnor i skogen där den manliga normen härskar. Övernatt- ningskojor med låsbara toaletter och förändrad jargong är några exempel på positiva förändringar som skulle underlätta för kvinnorna. Några siffror som framkom under föreläsningsdagen: Totalt arbetar 17 procent kvinnor i det storskaliga skogsbruket men Medverkande föreläsare endast 4 procent i entreprenörskogsbruket. Fler kvinnor än män lämnar skogssektorn. Flertalet kvinnor har känt sig negativt särbehandlade. Minst 38 procent av skogsägarna är kvinnor. Text & foto: Barbro Eriksson Mia Ivarsson-Wide, Skogforsk, gav exempel på lyckat jämställdhetsarbete på sin arbetsplats. Långsiktighet och uthållighet var ett av exemplen. Gun Lidestav, jämställdhetsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, presenterade bland annat statistik och lite egna tankar efter mångårig forskning i ämnet. Helen Löfgren, JOLO AB (skogsföretag med skogsvård som specialitet), berättade om sitt och makens företag och tankar kring hur man kan höja statusen på skogsvårdsyrket. Ida Oderstål, M.II.O Entreprenad, som driver skogsentreprenad parallellt med lantbruk. Hon och maken har två maskinlag med hyggesfritt som specialitet. Driver också en blogg ( med läsare/månad där hon bloggar om sin vardag med skogsmaskiner och livet på lantgården.

8 Viktiga åtgärder minskar granbarkborreangreppen Grönskan är påtaglig, insekterna lyser fortfarande med sin frånvaro och allt känns som pånyttfött såhär i vår och försommartid. Är minnet klent då ser vi bara möjligheter inför sommaren och växtsäsongen? Tyvärr startar nu även granbarkborrens svärmning, vilket kan få stora konsekvenser. Om nu minnet inte är så klent så drar vi oss till minne fjolårets kalla vår. Sensommaren och hösten med granskog i mindre grupper som blev glesa, fick röda barr och tappade barken på stammen. Det skrevs mycket om granbarkborreangrepp, färska vindfällen och döende granskog i skogspressen och annan media. I december summerade vi granbarkborresäsongen och tack vare Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kunde vi konstatera att granbarkborrarna kommer att ha råa vindfällen från 2013 att kunna föröka sig även 2016 i om nu inte skogsägare och skogsföretag under vintern lyckats ta hand om dessa. Dessutom hade granbarkborrarna ett bra kärleksliv, kort men intensivt, under 2015 och många nya insekter föddes. Vi har troligen haft fler övervintrande insekter denna vinter än förra. NÄR TEMPERATUREN STIGER över 18 grader startar granbarkborrarnas svärmning. De söker då efter virke att lägga nya ägg i. Finns inga råa eller färska vindfällen angrips stående granar. Angrepp syns genom brunt borrmjöl vid granarnas nedre del av stammen. Synligt några dagar efter Färskt borrmjöl efter granbarkborre. påbörjad svärmning. Efter ytterligare 4 6 veckor observerar vi att barken faller av stammen, lite beroende på hackspettars aktivitet. Barrmassan tappar stinget och kan börja skifta till rött, framför allt i de nedre delarna av kronan. Senare under hösten, augusti till oktober, framträder skadorna tydligare. Vi bedömer att det kan angripas mer än 0,5 miljoner m 3 sk i Jämtland, Medelpad och Hälsingland under Mängden svärmande borrar kan vi inte påverka i någon större utsträckning. Det vi kan inrikta oss på är att fånga insekterna innan de nya insekterna kläcks. Dessa åtgärder påverkar mängden granbarkborrar direkt, både i år och för nästa år: Averka angripna träd och bestånd och ta virket ur skogen. Planera för avverkning i granbestånd med angrepp från i fjol och där det finns angripna vindfällen från Uttransport till industri senast sex veckor efter svärmning. Kontakta och planera i nära samarbete med din virkesköpare. Förebyggande arbete är: Att städa undan färska vindfällen, det som fallit under senaste vintersäsong. Plantera med rätt trädslag för marken. Röj hårt och gallra granbestånden tidigt. Behåll granskogen vital och fri från rotröta. Samverka med rågångsgrannar. Text & foto: Alf Pedersen Följ insekternas svärmning på Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida Ansvarig utgivare: Maria Larsson Redaktör: Barbro Eriksson, Åsa Roos och Mats Fredriksson Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand