Lokaleko. Det skogliga årshjulet snurrar

Transkript

1 Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2015 Norra och södra Jämtlands distrikt Ledare. AnnA-karin mähler, DISTRIKTSCHEF, norra jämtland Karin östberg, distriktchef, södra jämtland Det skogliga årshjulet snurrar Allt går i cykler och nu kan vi njuta av en spirande och härlig vår igen med allt det sköna som det ger. Som skogsbrukare innebär våren att det är hög tid att se till sina föryngringar, alternativt planera återväxten på sina nya föryngringsytor. Den absolut mest dominerande föryngringsmetoden är plantering, men vi har även områden i länet som passar för både sådd och naturlig föryngring. Men även en alternativ metod som kontinuitetsskogsbruk kan vara aktuell om förutsättningarna är de rätta. För att skapa bästa möjliga förutsättning för en planta alternativt ett frö så är det alltid bra att läsa på lite innan man ger sig ut. Marktyp, läge, markberedning allt detta spelar in och påverkar resultat. I detta nummer av Lokaleko hittar du en del tips och tricks kring sådant som är bra att tänka på. Under snart två års tid har Skogsstyrelsen drivit ett gemensamt arbetsmarknadsprojekt med Arbetsförmedlingen. När projektet avslutas i maj så har vi haft förmånen att jobba med cirka 1500 nya kollegor över hela landet. Syftet med projektet var att rusta personer som stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid med ytterligare kompetens som kan stärka deras position på arbetsmarknaden. Det handlar om körkort inom röjsåg alt. motorsåg, skoglig baskunskap mm. Det har varit en intensiv, men otroligt lärorik period. Det finns idag inte så många bidrag att söka inom skogsbruket, men ett av dem som finns över hela landet är NOKÅS, Natur- Och Kulturmiljövårds Åtgärder i Skogen. Här har du möjlighet att få bidrag för att spara kulturmiljöer eller förstärka naturvärden i din skog. Det kan exempelvis handla om att hugga fram en gammal fäbod eller att hugga bort gran i en lövskog. Mer om hur du söker bidraget och vad du kan söka för finns på vår hemsida, www. skogsstyrelsen.se. Foto: Michael Ekstrand Det är inte bara det skogliga årshjulet som snurrar utan även konsulent-årshjulet. På Norra Jämtlands distrikt kommer vi under våren att tappa tre härliga kollegor och medarbetare. Gunnar Tengström, Anders Griph och Per-Olov Ringnér kommer att gå i pension. På Södra Jämtlands distrikt tappar vi Barbro Norberg som går i pension även om hon redan tjuvstartat sitt nya liv med att bli 2:e vice kommunalråd i Bräcke. Det är alltid trist när en duktig och omtyckt kollega slutar, men samtidigt känner vi en glädje över att de börjar en ny fas i livet där de kan njuta i fulla drag av sina intressen och sina nära och kära. Vi önskar er en fantastisk vår och sommar!

2 Personal pensioneringar Under året kommer fyra medarbetare med mycket erfarenhet och lokalkännedom att gå i pension. Det blir ett stort tapp för verksamheten och för oss arbetskamrater på distrikten i Jämtland! Men vi önskar dem alla lycka till med sina nya friherre/friherrinne-liv! Per-Olov Ringnér P-O började på Skogsstyrelsen för 30 år sedan. Han har haft många arbetsuppgifter och kan väl med rätta kallas generalist. Det som ändå följt som en röd tråd genom hans yrkeskarriär är arbetet som rådgivare där han varit känd som en entusiastisk och engagerad rådgivare som haft förmågan att fånga deltagarnas intresse, vare sig det gällt kurser, skogskvällar, skogsdagar eller enskilda möten ute i skogen. En färgstark arbetskamrat som vi önskar lycka till i sin nya tillvaro! Anders Griph Anders kom till Skogsstyrelsen i Strömsund Med sina dryga 30 år som konsulent har han en lång och gedigen erfarenhet av diverse distriktsarbeten. Det som så småningom kom att bli hans specialitet och lidelse var arbetet med naturvårdsfrågor. Förutom naturvården har Anders varit en uppskattad instruktör i motorsågskurser för 100-tals skogsägare och yrkesmän genom åren. En trivsam och klurig arbetskamrat som vi önskar ett skönt pensionärsliv med hästkörning och fågeljakt! Gunnar Tengström 1982 kom denne Offerdaling till Skogsstyrelsen. Förutom diverse distriktsarbeten så jobbade Gunnar med skogsbruksplanläggning några år. Bästa minnena från yrkesåren är kontakterna med markägare och kollegor. Av det har det tyvärr blivit mindre med åren. Varje vår sen 20 år tillbaka har Gunnar tagit tjänstledigt för att driva sin redovisningsfirma och sköta deklarationer och redovisning åt folk. Det kommer han att fortsätta med så länge han orkar och tycker att det är trevligt. En go och gla kollega som vi hoppas ska njuta av sitt pensionärsliv! Barbro Norberg Barbro började på Skogsstyrelsen som arbetsledare för inventeringar av forn- och kulturlämningar och har sedan dess haft många olika arbetsuppgifter. På senare år har hon skött administrationen av flera stora projekt. Totalt har det blivit 7 år på Skogsstyrelsen i Bräcke. Hennes långa och breda yrkeserfarenhet, med allt från hotellnäring till kommunbiolog, har kommit väl till pass i jobbet. En ny karriär som kommunalpolitiker har redan startat. Vi på Skogsstyrelsen önskar Barbro, som varit en uppskattad medarbetare, lycka till med allt framöver när hon nu i augusti blir pensionär!

3 Nominera stipendiater Vi söker nomineringar till stipendier ur tre fonder som Skogsstyrelsen förvaltar. Per Jacobssons skogsvårdsfond En eller flera skogsarbetare ska premieras för förtjänstfullt arbete med exempelvis gallring och röjning. Även personer som genomgår skoglig grundutbildning kan premieras. Förutsättning är att de kommer från Ströms eller Alanäs församlingar. Fonden har sitt ursprung i en gåva på 300 kronor till Ströms kommun Förvaltningen överfördes till Skogsstyrelsen Den senaste utdelningen gjordes Fonden innehåller idag kronor. E O Erikssons skogsvårdsfond Fonden ska premiera enskilda mindre skogsägare inom Gåxsjö socken för skogsvårdsåtgärder såsom röjning, gallring och hyggesrensning. Fonden uppstod genom en gåva på kronor till dåvarande Gåxsjö kommun. Förvaltningen överfördes 1992 till Skogsstyrelsen. Den senaste utdelningen gjordes Fonden innehåller idag kronor. Makarna Grelssons skogsvårdsfond Förtjänstfullt skogsvårdsarbete ska belönas, även icke skogsägare kan komma ifråga. De som ska belönas ska vara verksamma inom Hotagens församling eller i någon av byarna Skärvången, Åkersjön, Högrun, Vallrun eller Lövhöjdens by inom Laxsjö församling. En gåva på kronor 1957 från länsskogvaktare E A Grelsson till Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län, är grunden till denna fond. Den senaste utdelningen gjordes Fonden innehåller idag kronor. Skogsstyrelsen har för avsikt att avsluta dessa fonder och kommer under året att dela ut fondernas tillgångar som stipendier. Ni har nu möjlighet att nominera personer som ni anser är förtjänta av att uppmärksammas för goda skogsvårdsåtgärder. Det gör ni genom att maila namn och kontaktuppgifter på den eller de personer ni föreslår, samt en motivering till varför denna person ska premieras. Senast vill vi ha förslagen. Mejla förslagen till: krokom@ skogsstyrelsen.se. Ange ämnesrubrik Stipendier. Eller skicka förslagen med brev till Skogsstyrelsen, Forsbergs väg 1, Krokom Stipendierna kommer att delas ut under hösten Text: Alf Pedersen Illustration: Christer Lindberg De tre fonderna Skogsstyrelsen förvaltar grundandes genom gåvor för 2 3 generationer sedan. Inriktningen berättar en del om den anda och ambition som fanns att sköta skogen som en värdefull resurs för dåtid och framtid. Personerna bakom dessa gåvor har vi däremot liten kännedom om idag. E A Grelsson var vid sin pensionering länsskogvaktare och hade varit verksam i Hotagen och Föllinge under 40 år. Troligtvis hade han tjänstgjort åt Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län sedan Om du har kännedom om personerna bakom fonderna och vill dela med dig av detta är du välkommen att kontakta oss.

4 SAFT ett projekt som går mot sitt slut Arbetsmarknadsprojektet SAFT Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammas, avslutas inom kort. Arbetslösa personer har fått arbete inom den arbetmarknadspolitiska åtgärden FAS3 i sex månader och därefter anställts i ett år av Skogsstyrelsen. Arbetsuppgifterna inom SAFT har inte konkurrerat med öppna marknadens aktörer. Under tiden de arbetat i projektet har de även fått avsätta tid för att söka jobb. Arbetslöshet är inget frivilligt val. Som Stefan Wikström, en av deltagarna i projektet, uttrycker det: Man måste ha en jämn och stadig inkomst för att klara sitt levebröd. Hyra, mat, kläder med mera. Stefan har haft många olika sysselsättningar, allt från snickare, städare, budfirma, jobbat på köksfirma och sålt bilar. Vad skulle du helst av allt vilja jobba med? Jag tar vilket jobb som helst! Men jag gillar inte att utsättas för hot om att vara tvungen att flytta till Skåne för att få jobb. Jag söker gärna jobb som jag är kvalificerad för, men att behöva söka allt som kommer ut, känns som ett stort slöseri med tiden. Inte bara för min egen del utan också för de som tar emot ansökningarna från en massa människor som inte har rätt kvalifikationer för jobbet! Delar av arbetslaget som består av 21 deltagare. Mattias Jakobsson, en av lagbasarna slutade i slutet av april och har fått ett jobb på Östra kyrkogården i Östersund. Det är ett positivt resultat av projektet som också gett självkänsla och meningsfullt arbete! För övriga har det tyvärr ännu inte löst sig med arbete efter projekttidens slut, men Janne Lassinanti med bakgrund i skogsjobb och med buss- och lastbilskörkort kommer att ringa runt och erbjuda sina tjänster inom den Lagbasarna Mattias Jakobsson och Janne Lassinantti. En kul detalj på dassdörren; Skogsstyrelsens logga under fönstret.

5 skogliga sektorn. Efter flera år i lastbil så har det varit skönt att komma ut i de skogsjobb som projektet erbjudit. Han har trivts bra med det. Några av deltagarna i projektet har fått utbildning i röjning och motorsågning och fått ta körkort i båda. De har fått nytta av sina kunskaper genom att de röjt ytor åt Krokoms kommun och skött gravkullar på Öneberget. De har också rustat upp Pilgrimsleden i Lillsjöhögen. Vintertid har de snickrat och färdigställt vindskydd, bord och bänkar samt utedass. I regeringens uppdrag till Skogsstyrelsens ingår bland annat att verka för skogens sociala värden. Det innebär bland annat att naturen ska tillgängliggöras. Ett exempel på detta är den rastplatsutrustning som SAFT-personalen färdigställt under vintern. Vindskydden är sinnrikt konstruerade som en byggsats a la Ikea. De levereras i byggsatser och sätts ihop efter ritning konstruerad av en tidigare deltagare i projektet. Vindskydden ska nu placeras ut i naturreservat och vid vandringsleder. Text & foto: Barbro Eriksson Svärmningsövervakning av granbarkborre även i år Det har nu gått snart ett och ett halvt år sedan stormarna Hilde och Ivar drog fram över länet. Fortfarande finns vindfällen kvar i skogarna och faran är därför inte över för angrepp av granbarkborre. En stor aktivitet med avverkning och utförsel av vindfällen engagerade hela skogsyrkeskåren efter stormarna. Ett år senare var mycket omhändertaget, men inte allt. Så länge det finns färska vindfällen så finns det yngelmaterial till de granbarkborrar som vaknar till liv i vår. Skogsstyrelsen kommer även i sommar att följa granbarkborrens utveckling och svärmning. I skrivande stund är inte allt klart, men resultaten kommer att presenteras på hemsidan likt tidigare år. Huvudsvärmningen har de senaste tre åren varit under vecka 21. Vi befarar att mängden granbarkborrar kommer att öka ytterligare under sommaren Detta på grund av att det finns stora mängder spridda granvindfällen som fortfarande duger som föda åt granbarkborren. Med den prognos som vi har nu är antagandet att angrepp på stående skog kommer att synas tydligt under hösten Typiskt gångsystem av granbarkborre. Foto: Gunnar Isacsson Vad kan man göra? Dels kan man via svärmnings-övervakningen hålla koll på när svärmningen kommit igång. Då ska man vara observant på om de stående träden blivit angripna. Se då till att avverka och frakta ut det angripna virket före 15 juli. Foto på hur det ser ut när granar angripits finns i Lokaleko 1/2015. Har du slängt det numret finns den att läsa digitalt på Titta över din skog om du har råa vindfällen liggande. Se i så fall till att få dem utfraktade ur skogen så snart som möjligt! Ta kontakt med virkesköpare så de kan hjälpa dig i de fall det behövs! Text: Barbro Eriksson & Niklas Åberg Granbarkborre på granstam. Foto: Josefina Sköld

6 Foto: Michael Ekstrand Bättre förutsättningar för plantan med markberedning När ny skog anläggs vill vi att plantorna ska etablera sig och komma igång med sin tillväxt så snabbt som möjligt. För att göra detta möjligt är det nödvändigt med någon form av markberedning på de flesta marker. Vid markberedning förbättras plantornas växtmiljö genom en höjd marktemperatur, jämnare fuktighet, bättre näringstillgång, mindre konkurrens från omgivande växtlighet, mindre frostrisk och en minskad risk för skador. Oavsett vilken föryngringsmetod som du vill använda dig av så är markberedningen viktig, dock ska den anpassas efter just vald föryngringsmetod och efter marktyp, till exempel högläggning vid plantering på fuktig mark. Skogsstyrelsens uppföljningar visar att ju längre norrut i landet man har sin skog, desto viktigare är det med markberedning för att få ett bra återväxtresultat. Vill man använda naturlig föryngring för att få upp ny skog efter avverkning, så ger den metoden fler plantor per hektar om markberedning görs under fröträden än om inte markberedning görs. Här i Jämtland är skogsägarna duktiga på att markbereda sina marker som en del av föryngringsarbetet. I princip all mark som ska planteras markbereds medan det för naturlig föryngring är en lägre andel som markbereds. Se till att nyttja den markberedda arealen genom Frostrisk Sämre ljusförhållanden Stor skaderisk Risk för uttorkning Näringskonkurrens Besvärligare planterinsarbete Illustratör: Jarl Holmström att plantera plantorna på rätt sätt och att markbereda under fröträd vid rätt tidpunkt. På så sätt har du gett din föryngring en bra start. Kontakta gärna oss på Skogsstyrelsen om du har funderingar kring föryngring. Text: Maria Strand Höjd marktemperatur Bättre vattenförsörjning Minskad konkurrens Minskad skaderisk Bättre ljusförhållanden Lättare planteringsarbete

7 Föryngring i de jämtländska skogarna Snart är planteringssäsongen här och cirka 40 miljoner plantor ska sättas ut på nya hyggen i Jämtlands län! Det innebär en arbetsinsats som motsvarar mer än 100 årsverken om man räknar bara själva planteringsarbetet. Återbeskogning efter avverkning kräver alltså stora resurser, men är nödvändigt för att vi fortsatt ska ha ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Under och 1990-talen förbättrades resultaten av återbeskogningsinsatserna successivt och andelen hyggesareal med godkänd föryngring sju år efter avverkning låg en bra bit över 80 procent. Det senaste decenniet har resultaten tyvärr försämrats rejält här i Jämtland. Andelen hyggesareal med godkänd föryngring har sjunkit till under 70 procent. Alla kommuner i länet utom Härjedalen och Berg uppvisar dåliga resultat. Välmående granplanta. Välmående tallplanta. Det är dock inte skogsägarnas ambitioner och insatser som har minskat utan främst andra faktorer som dragit ner resultaten. Största orsaken är de omfattande sorkskador som uppstod efter sorkåren 2005, 2008 och Många gamla hyggen har fortfarande behov av ytterligare markberedning och plantering efter dessa skador. Det finns därför all anledning att se över de hyggen man har på sin fastighet och fundera över om komplettering behövs. Nu i år verkar inte sorkarna vara speciellt talrika. Förhoppningsvis dröjer nästa sorkår ett tag! Sorkäten granplanta. Skogsägarna i Jämtland har även haft andra bekymmer den senaste tiden. Efter stormarna Hilde och Ivar vidtog ett omfattande upprensningsarbete som ledde till många nya hyggen, men även till glesa och mycket ojämna bestånd. Dessa bestånd kan vara svåra att veta hur man ska hantera. Om de Sorkäten tallplanta. är alltför glesa och luckiga kan det vara behov av att ta ner dem och börja om med en ny generation skog. Ta gärna hjälp av din skogliga rådgivare för att bedöma vad som är lämpligt att göra! Text: Jörgen Sundin Foto: Michael Ekstrand

8 Återkoppling av miljöhänsyn Skogsstyrelsen satsar sedan 2014 på återkoppling av miljöhänsyn efter utförd åtgärd till yrkesverksamma inom skogsbruket. Syftet är i första hand att stärka de skogliga aktörernas långsiktiga förmåga att leva upp till sektorsansvaret. Målet med återkopplingen är att nå en samsyn om vad bra miljöhänsyn innebär. Återkopplingen sker företagsvis på objektsnivå och oftast genom dialog i fält. Ett mer uttalat sektorsansvar, minskade resurser vid myndigheten och direktiv att vi skall verka genom andra gör dialog och återkoppling till utmärkta verktyg då det gäller att föra ut skogspolitiken och budskapet om god miljöhänsyn. Vi träffar i första hand avverkningsledare, virkesköpare, planerare, ombud och entreprenörer med maskingrupper som är direkt involverade i avverkning på respektive objekt. Vi besöker objekten antingen i samband med pågående avverkning eller efter avverkning då maskinerna flyttats. Vi tittar bland annat på kantzoner mot myrar, vattendrag och andra hänsynskrävande områden samt vatten och myröverfarter. Det handlar om att minska risken för skador där miljövärdena är höga och risken för negativ påverkan störst. Tillsammans med de skogliga aktörerna tittar vi på bra och mindre bra exempel. Vi diskuterar vad som kunde gjorts annorlunda då man misslyckats eller varför det blev ett så bra resultat på ett annat ställe. Risken för allvarliga körskador som djup spårbildning är stor då man använder tunga maskiner i områden med dålig bärighet. Speciellt vid bäcköverfarter och myrpassager där miljökonsekvenserna kan bli förödande. Detsamma gäller vid vinteravverkning om marken är för dåligt tjälad. Just nu i skrivande stund står vi inför en tjällossning som påverkar pågående avverkningar. I diskussionerna med aktörer jag träffat har vi varit eniga om vad som orsakat skador samt hur man kunnat undvika dessa. Ofta handlar det om kommunikation med utförarna. Det är viktigt att portabla broar alternativt rejäla virkesbroar med förstärkta påfarter används om man måste passera vattendrag och utströmningsområden. När det gäller vinteravverkning är det viktigt att man i god tid trampar vintervägar över myrar och annan känslig mark innan avverkning sker i dessa områden. I mitt arbete med återkoppling har jag sett exempel där man trampat vinterväg över myr med start före jul och sedan lyckats avverka och köra ut virke utan minsta tecken på skada. Dessutom har man klarat att markbereda med en bandgrävare som tagit sig över myrmark till föryngringsytan och markberett innan tjälen gått ur marken. Avverkning och markberedning går att utföra i närheten av känsliga områden om det utförs på rätt sätt. Skogsstyrelsen har i dialog med representanter från myndigheter, skogsbruket och ideella organisationer tagit fram målbilder för god miljöhänsyn. Ett 40-tal målbilder för god miljöhänsyn har tagits fram hittills. De uppdateras och revideras löpande. Vi är i färd med att nå en samsyn om vad bra miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder innebär. Lyckas vi med det så är vi en bra bit på väg mot att nå de skogspolitiska målen. Vi har redan börjat se effekter i skogen. Text & foto: Mats Fredriksson Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida Redaktör: Barbro Eriksson, Åsa Roos och Mats Fredriksson Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand