Allergier på jobbet. vad kan vi göra? Helene Wallskär

Allergier på jobbet vad kan vi göra? Helene Wallskär

Populärvetenskaplig kunskapsöversikt Allergier på jobbet vad kan vi göra? Författare Helene Wallskär

2 En serie populärvetenskapliga kunskapsöversikter från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Nr 2/2006. Allergier på jobbet vad kan vi göra? Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd. Författare: Helene Wallskär Projektledare och redaktör: Bodil Gustavsson Referensgrupp: Elisabeth Birke, Bengt Järvholm, Solweig Rönström Omslag och grafisk form: Lena Eliasson/Prospect Communication AB Tryck: AlfaPrint AB Copyright: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), 2006, och författaren. Författaren svarar för innehållet i boken. ISBN: 91-89602-27-7 ISSN: 1652-3199 Beställningsinformation: Denna rapport kan beställas från Hellmans Förlag AB E-post: info@hellmansforlag.se Tel. 0150-78 880 eller från FAS hemsida: www.fas.se Utgivare: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) Box 2220, 103 15 Stockholm, telefon 08-775 40 70 Internet: www.fas.se E-post: fas@fas.se

Innehåll 3 Förord...5 Kenneth Abrahamsson, FAS Inledning...8 Bengt Järvholm, Norrlands universitetssjukhus Ökningen av allergier ställer krav på arbetslivet...12 Leif Aringer, Arbetsmiljöverket Vanligt att astma utvecklas på jobbet...24 Kjell Torén, Sahlgrenska universitetssjukhuset Handeksem en svår sjukdom att leva med...31 Birgitta Meding, Arbetslivsinstitutet Bättre skyddshandskar minskar latexallergi i vården...39 Karin Wrangsjö Ökad medvetenhet minskar sjuka-hus-problem...47 Berndt Stenberg, Norrlands universitetssjukhus En utmaning att minska mjöldammet...52 Jonas Brisman, Sahlgrenska universitetssjukhuset Hur kan arbete med isocyanater göras säkert?...58 Håkan Tinnerberg, Universitetssjukhuset i Lund Målmedvetet arbete mot isocyanater i Gislaved...64 Reportage från ett verkstadsföretag i Gislaved Välja riskyrke eller friskyrke?...69 Anders Boman, Stockholms läns landsting Lagstiftning om produkters innehåll ett effektivt verktyg mot kontaktallergier...77 Carola Lidén, Karolinska institutet Fakta, länk- och materialtips...85

4

5 Förord Yrkessjukdomar är ingen ny företeelse i arbetslivet. I början av 1700-talet utkom den italienske läkaren Bernardini Ramazzini med sin klassiska skrift De morbis artificum Om arbetares sjukdomar. I boken finns många talande beskrivningar av vilka risker som finns hos olika yrkesgrupper. En sådan grupp var förgyllare som ofta kom i kontakt med kvicksilver och inandades många giftiga ångor som kan leda till yrsel, astma och förlamning. Svavelarbetare utsattes för rethosta, andningssvårigheter, heshet och öroninflammation. Lärda män drabbades av åkommor som följer av ett alltför mycket stillasittande liv. Inom det yrkesmedicinska fältet har man successivt utvecklat kunskap om hur man kan minska risker i olika jobb. För nästan hundra år sedan kunde man i ett lexikon läsa följande kommentar till behovet av kunskap och forskning inom området:...yrkessjukdomarna hava först under senare tid ådragit sig allmännare uppmärksamhet... Månget yrke, vilket ännu tills helt nyligen ansågs vara alldeles fritt från den yrkesrisk, som yrkessjukdomen medför, har upptäckts alstra för yrket karaktäristisk sjukdom och det icke sällan av svårartad beskaffenhet.

6 FÖRORD Yrkessjukdomar av olika slag är fortfarande ett gissel i den moderna arbetsmiljön. Även om tekniska och arbetsorganisatoriska förändringar minskat risken för yrkessjukdomar och överkänslighet mot olika ämnen och material, är problemen ingalunda lösta. Den här skriften fokuserar allergier i olika yrken. Våta yrken har sina särskilda risker. Att arbeta med vatten eller andra vätskor sliter på huden och kan förorsaka olika reaktioner. Torra jobb är inte heller riskfria mjöldamm och partiklar som rör sig i luften utsätter andningsorganen för stora påfrestningar över längre perioder. Astma och handeksem är två former av allergier som ställer stora krav på anpassning av arbetsmiljön. Ett annat riskområde kan fogas in i begreppet sjuka-hus-problem, där nya byggnadsmaterial, gammalt mögel eller andra okända ämnen kan framkalla negativa reaktioner hos olika individer. I FAS ansvar för forskning om arbetsliv, folkhälsa och välfärd har kunskap om yrkessjukdomar och allergier på jobbet en stor betydelse. Det gäller inte bara att utveckla kunskap för att hantera och reducera gamla risker. Varje år strömmar ett stort antal nya ämnen, material och partiklar in på arbetsplatserna. Därmed skapas nya risker som vi måste lära oss att bemästra. Den långsiktiga strategin måste vara att i så hög grad som möjligt minska eller eliminera den negativa exponeringen. Att i stället enbart satsa på att sortera bort överkänsliga individer från yrken med riskexponering är kontraproduktivt. Samtidigt finns det behov av att beakta allergier och risker för yrkessjukdomar i yrkesvägledning både för ungdomar och vuxna. Visionen är att gå från riskyrken till friskyrken, dvs. att minska eller eliminera den negativa exponeringen i alla

HELENE WALLSKÄR 7 yrken. Fortfarande är det en lång väg att vandra mot denna utopi. Vi måste fördjupa kunskapen om varför vissa människor reagerar starkare mot vissa ämnen och material än andra. Och hur negativa reaktioner kan motverkas eller lindras. Kanske kan vi inte uppnå den totalt allergifria arbetsplatsen. Däremot kan man göra mycket för att en allergi inte ska utvecklas till ett handikapp och leda till sjukskrivning, ohälsa eller utestängning från arbetslivet. Det är FAS förhoppning att denna skrift kan leda till en bättre överblick av forskningsläget på detta område. Vi hoppas också att skriften förmedlar information, kunskap och eftertankar för alla som vill utveckla kunskapen om hur arbetsmiljön kan utformas för att minska risker för allergier. Kenneth Abrahamsson Programchef Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

8 Inledning Allergi och överkänslighet är begrepp som betyder olika saker för olika människor. Läkare är ofta inriktade mot allergi dvs. symtom orsakas av vissa typer av reaktioner i det immunologiska systemet. För den drabbade är det symtomen som uppträder i vissa miljöer som förknippas med allergi och överkänslighet. Allergi och överkänslighet är mycket vanliga och vissa data talar för att de blir vanligare i dagens samhälle. Antikroppar (typ IgE, se kapitel 1) mot vanliga antigen (katt, hund, vissa pollen och damm) har cirka en tredjedel av Sveriges befolkning, men betydligt färre har symtom på grund av sina antikroppar. Vad som gör att vissa får symtom medan andra har antikroppar utan symtom är fortfarande okänt och naturligtvis ett spännande forskningsområde. Det går i många fall att undvika att allergi eller överkänslighet uppstår. Det är då viktigt att man upptäcker vilka ämnen som kan orsaka sådana besvär. En del forskning har handlat om att upptäcka nya sådana ämnen. Vissa ämnen kan vi inte helt undvika därför att de är mer eller mindre ofrånkomliga i vissa arbetsmiljöer till exempel agens, det vill säga ämnen som framkallar en reaktion, som finns vid han-

HELENE WALLSKÄR 9 tering av djur eller livsmedel. Då handlar det om att halten i luft av dessa agens är tillräckligt låg och att det finns mätmetoder för att kunna bestämma halten. Ofta finns allergen i mycket låga halter som trots det kan orsaka besvär, till exempel allergen från katter eller försöksdjur, vissa syraanhydrider och diisocyanater. För sådana ämnen har forskare på senare år utvecklat mätmetoder. Även om man har mätmetoder krävs en strategi för mätningar därför att halterna varierar mycket över tiden. Också i detta avseende har forskningen gjort betydande framsteg sista decenniet. I dag finns statistiska modeller för att hantera problemen och kunskapen om dessa har börjat spridas till praktiker. Resultaten av dessa kunskaper finns att läsa om i denna bok, till exempel åtgärder mot latex, bageridamm och diisocyanater. En viktig och ibland försummad behandling vid allergi och överkänslighet är att minska mängden av det agens som den drabbade utsätts för. Ibland är läkemedel så effektiva att man glömmer att utreda och åtgärda det som orsakar besvären. Man bör dock komma ihåg att även om läkemedel är effektiva så botar de inte. Däremot kan en person bli botad om de agens som utlöser besvären elimineras. Sannolikt går många astmatiker i Sverige omkring på arbetsplatser som man inte undersökt tillräckligt. En viktig åtgärd är således att göra läkare och patienter medvetna om hur yrkesastma upptäcks. Handeksem är vanligt och våtarbete är en viktig orsak till uppkomst och fortsatta besvär. Här saknar vi i dag fortfarande bra instrument för att mäta mängden våtarbete både inom forskningen och i praktiken. Sådana instrument är naturligtvis angelägna för att kunna avgöra om förändringar

10 INLEDNING i miljön går till det bättre eller sämre. Det finns också eksem beroende på kontaktallergi, men dessa kan i stor utsträckning åtgärdas genom att byta ämne. Forskningen har tidigare framför allt varit inriktad på att upptäcka sådana ämnen och många sådana allergen har upptäckts och åtgärdats. I dag inriktas forskningen också mot de vanligare irritativa kontakteksemen där åtgärderna många gånger handlar om att påverka mängden våtarbete och att sköta huden. Ibland är besvären så uttalade att den drabbade personen måste byta arbete. Det är alltid en stor förlust både för den enskilde och arbetsplatsen. Även här kan man förebygga. Vissa individer är så känsliga redan som barn att man kan förutse att de kommer att ha svårt att klara vissa arbeten, till exempel intensivt våtarbete. Det vill då till att föräldrar och skola är medvetna om riskerna i arbetslivet och upplyser ungdomen om detta. Jag har själv varit med om att berätta för unga astmatiker som påbörjat utbildning till billackerare att de inte har någon framtid i det yrket på grund av att diisocyanater förekommer i många lacker och att astmatiker inte får sysselsättas i sådant arbete enligt gällande lagar. Varje sådant fall är naturligtvis ett onödigt fall eftersom astman var känd redan när de påbörjade yrkesutbildningen. En bättre lösning än att bara välja ut de friskaste till arbetslivet är naturligtvis att förebygga genom att minska halterna och undvika riskabla ämnen. Studier av bagare har bland annat visat att det lönar sig bättre att minska dammhalten än att välja bort personer med allergibenägenhet (atopiker). Vi har inte och kommer sannolikt aldrig att få någon metod som säkert kan avgöra vem som kommer att drabbas av allergi. Det innebär att om vi i första hand åtgär-

HELENE WALLSKÄR 11 dar genom att välja bort vissa personer från arbetslivet kommer vi att göra fel i många fall. Det är endast i undantagsfall som ett urval görs och då har för och nackdelar noga övervägts av inblandade myndigheter. Arbetslivet har i många fall stor betydelse för den som har allergi eller överkänslighet. Det krävs också att de som har inflytande över arbetsmiljön har förståelse både för vad som kan orsaka dessa besvär och vad man kan göra för att minska eller bli av med besvären hos en person som drabbats. Kunskap är viktig först när den som behöver den har tillgång till den. Med denna bok vill vi öka kunskapen om att allergi och annan överkänslighet är påverkbar för de som kan göra något åt arbetsmiljön, exempelvis arbetsgivare, skyddsombud och de som drabbas. Det går nog inte att helt eliminera alla sådana besvär, men det går säkert att göra mycket mer än det som görs i dag. Denna bok visar på några områden där bland annat svensk forskning har ökat kunskapen så att vår förmåga att göra något i praktiken ökat. Det kan handla om att visa på nya riskabla ämnen, på riskabla miljöer av tidigare kända ämnen och ibland har nya kunskaper om hur man mäter och förändrar exponeringen varit viktiga. Bengt Järvholm är professor och prefekt vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Norrlands universitetssjukhus. Bengt Järvholm är också ledamot i FAS styrelse.

12 Ökningen av allergier ställer krav på arbetslivet Allergier och annan överkänslighet är ingen ny företeelse det första kända dokumenterade fallet av allvarlig allergireaktion är 5 000 år gammalt. En egyptisk farao avled på grund av en anafylaktisk chock efter ett bistick. Den snabba ökningen av allergiförekomster i Sverige och övriga västvärlden de senaste decennierna innebär dock en förändrad situation, bland annat i arbetslivet. I Folkhälsorapport 2001 från Socialstyrelsen sade sig 31 procent av männen och 40 procent av kvinnorna i Sverige ha astma, allergier och annan överkänslighet. Dessa besvär har enligt Socialstyrelsen mer än fördubblats de senaste 20 30 åren. Allergisjukdomar är de vanligaste långvariga hälsoproblemen hos barn; omkring en fjärdedel av alla 4-åringar och 12- åringar har någon allergisjukdom enligt Barnens miljöhälsoenkät 2003. Omkring en femtedel av alla barn och ungdomar har i dag atopi som är en ärftligt ökad benägenhet att utveckla främst luftvägsallergi vid kontakt med allergiframkallande ämnen. Allt detta innebär förstås att allt fler människor på våra arbetsplatser har en allergi och/eller en ärftligt ökad allergi-

HELENE WALLSKÄR 13 risk. Ofta uppkommer allergin under uppväxten, men det händer också att man blir allergisk först vid vuxen ålder. När allergi debuterar hos vuxna kan faktorer på jobbet ibland vara den direkta orsaken. Och även när allergin orsakats av faktorer utanför arbetet kan arbetsmiljön utlösa besvär. Den som har en allergi blir dessutom ofta mer känslig i hud och luftvägar för irriterande ämnen som stora dammängder, kall luft, tobaksrök och starka dofter. Det är viktigt att arbetsmiljön anpassas så att den är tillgänglig även för människor med allergi och annan överkänslighet. Det mest effektiva är att försöka minska de faktorer som gör att man får besvär, säger överläkare Leif Aringer, medicinsk expert vid Arbetsmiljöverket. Vad säger statistiken? Det allmänna medvetandet om allergifrågorna har förbättrats och i arbetslivet finns i dag, framhåller Leif Aringer, en hel del kunskap om allergirisker och förebyggande insatser. Ändå är allergier och annan överkänslighet fortfarande ett omfattande arbetsmiljöproblem. Många utsätts dagligen på jobbet för ämnen som kan orsaka allergisk sjukdom eller utlösa besvär hos den som redan är överkänslig. Det senare är betydligt vanligare. Enligt Arbetsmiljöundersökningen 2003 (Statistiska centralbyrån) utsätts 23 procent av de yrkesarbetande för luftföroreningar under minst en fjärdedel av arbetstiden. Under rubriken luftföroreningar sammanfattas en mängd olika irriterande och/eller allergiframkallande ämnen. Många har också kontakt med ämnen som kan orsaka överkänslighetsproblem på huden. Hela 22 procent utsätts för vatten under minst en fjärdedel av arbetstiden

14 ÖKNINGEN AV ALLERGIER STÄLLER KRAV PÅ ARBETSLIVET vilket är bekymmersamt med tanke på att våtarbete är en stark riskfaktor när det gäller handeksem. Tolv procent exponeras för rengöringsmedel och sex procent för oljor och skärvätskor. År 2004 anmäldes omkring 20 000 arbetsskador, visar statistik från Arbetsmiljöverket. Cirka åtta procent av anmälningarna, 1 539 fall, gällde allergi eller annan överkänslighet som visat sig som hud och/eller luftvägsbesvär. Det var en jämn fördelning mellan kvinnor och män bland anmälarna, men bland männen fanns en övervikt för luftvägssymtom och hos kvinnorna för hudsymtom. Mögel var den oftast angivna orsaken till besvären (269 fall), följt av damm (259 fall), vatten (173 fall) samt lösningsmedel, färger, lacker och lim (160 fall). De näringsgrenar som hade flest anmälda arbetsskador gällande överkänslighet 2004 var i fallande ordning, hälsooch sjukvård, utbildning/forskning respektive äldre- och handikappomsorg. Om man sätter antalet anmälningar i relation till hur många som jobbar i de olika branscherna får man en bild av allergiproblemets storlek i olika näringsgrenar (se s. 23). Högst upp på den listan, med drygt ett fall per 1 000 förvärvsarbetande, hamnar trävarutillverkning. Vad är allergi? Till vardags skiljer vi inte så noga mellan allergier och annan överkänslighet. Vi säger att någon blivit allergisk helt enkelt om personen får besvär som vi förknippar med ordet allergi besvär som eksem och andra hudbesvär samt astma och hösnuva.

HELENE WALLSKÄR 15 I medicinsk mening är överkänslighet ett samlingsbegrepp som innefattar både allergi och icke-allergiska reaktioner. Överkänslighet innebär att känsligheten för vanliga ämnen och faktorer som människor normalt tål är förhöjd i ett eller flera organ i kroppen. Vid exempelvis icke-allergisk astma kan luftrörens slemhinnor ha en ökad känslighet för bland annat kyla och doftämnen. Allergi är en typ av överkänslighet där immunförsvaret är inkopplat. Man kan säga att immunförsvaret reagerar fel. Den som är allergisk får en immunologisk reaktion vid kontakt med det allergiframkallande ämnet (allergenet) trots att ämnet i regel är helt ofarligt. Samma försvarsmekanismer som skyddar oss mot smittsamma sjukdomar orsakar de allergiska besvären. Typiskt för en allergi är att det tar en viss tid för den att utvecklas. Man reagerar inte mot det allergiframkallande ämnet vid den allra första kontakten. Först vid upprepade kontakter lär sig immunsystemet att känna igen ämnet och kan börja reagera mot det. Man säger att personen blivit sensibiliserad mot det aktuella ämnet. Ibland går sensibiliseringen fort, man utvecklar en allergi efter bara ett fåtal kontakter med ämnet. Ibland kan det ta flera år för en allergi att utvecklas. Luftvägarna besvär och behandling De allergier som drabbar näsan, luftrören och resten av luftvägarna är för det mesta av typ 1 och symtomen kommer snabbt. Vanliga allergiska symtom i näsan är nysattacker, nästäppa och rinnsnuva. Tillståndet kallas rinit. Även i ögonen kan den här typen av allergi orsaka symtom. Vanliga

16 ÖKNINGEN AV ALLERGIER STÄLLER KRAV PÅ ARBETSLIVET ögonsymtom är klåda och rodnad. I luftrören orsakar allergi astma, vilket betyder att man av och till får svårt att andas. Till astmasymtomen hör också hosta, pip i bröstet, slembildning och täthetskänsla i bröstet. Både rinit och astma kan även orsakas av icke-allergisk överkänslighet. Slemhinnorna i luftvägarna reagerar då mot irriterande ämnen utan att någon allergireaktion ligger bakom. Ofta kombineras allergiska och icke-allergiska reaktioner. Den som redan har inflammerade slemhinnor på grund av allergi reagerar lättare även mot andra retande ämnen som inte är allergiframkallande. Modern behandling av rinit och astma är vanligen mycket effektiv. Vid allergi är det första steget alltid att undvika eller minimera kontakten med det som orsakar allergin. Därutöver används olika läkemedel. Vilka beror på typen och graden av besvär. Mot näsbesvär används bland annat nässpray med antihistamin eller kortison och tabletter med antihistamin. Kortison är inflammationsdämpande och antihistamin minskar effekten av det histamin immunförsvarets mastceller släpper ut vid en allergireaktion. Näsbesvär på grund av pollenallergi kan behandlas med nässpray och ögondroppar med kromoglikat. En vanlig behandlingsstrategi vid astma är att kombinera långtidsbehandling med inflammationsdämpande kortison som inhaleras med en snabbverkande luftrörsvidgande medicin. Den luftrörsvidgande medicinen inhaleras vid akut förvärrade besvär eller i förebyggande syfte före fysisk ansträngning eller annat som kan utlösa astman. Det finns även långtidsverkande luftrörsvidgande preparat. Ytterligare en typ av läkemedel som kan användas som komplement till kortison

HELENE WALLSKÄR 17 och luftrörsvidgande medel är leukotrienhämmare. De blockerar effekten av leukotriener, ämnen som bildas i kroppen vid inflammation. Många av de nämnda läkemedlen fungerar vid både allergiska och icke-allergiska luftvägsbesvär. Själva allergin, om besvären är allergiska, kan inte botas. Dock finns vissa möjligheter att påverka känsligheten för det allergiframkallande ämnet och nya sådana möjligheter är under utveckling. Vid hyposensibilisering ger man den allergiska personen upprepade injektioner med det allergiframkallande ämnet i stigande doser. På så vis kan immunförsvaret fås att börja tolerera ämnet. Behandlingen tar flera år och används hittills mest när det gäller allergi mot pollen, katt och kvalster. En ny behandlingsprincip som är under utprövning är injektioner med substanser riktade mot de antikroppar som spelar en viktig roll vid luftvägsallergi. Huden besvär och behandling Den snabba, atopiska allergin (typ 1, se faktaruta s. 21) kan även visa sig som nässelutslag kliande röda områden med upphöjda vita partier i. Allergiska nässelutslag kan bland annat orsakas av födoämnen och mediciner. Ibland kommer utslaget bara på hud som är i kontakt med det allergiframkallande ämnet. Nässelutslag kan även orsakas av icke-allergisk överkänslighet. Yrkesgrupper som drabbas av nässelutslag finns i första hand inom restaurangbranschen och livsmedelsindustrin. Den vanligaste hudsjukdomen orsakad av allergier eller annan överkänslighet är kontakteksem. Allergiskt kontakteksem är som nämnts en fördröjd (typ 4, se faktaruta s. 22)

18 ÖKNINGEN AV ALLERGIER STÄLLER KRAV PÅ ARBETSLIVET reaktion. Precis som när det gäller luftvägarna kombineras ofta allergiskt kontakteksem med icke-allergiska hudbesvär. Den eksemskadade huden blir extra känslig för även ickeallergiframkallande, men irriterande ämnen. I yrkeslivet är händerna den del av kroppen som oftast drabbas av kontakteksem. Ansiktseksem är en annan vanlig form av yrkesrelaterat eksem. Behandlingen av kontakteksem är först och främst att undvika kontakt med hudskadande och allergiframkallande ämnen. Insmörjning med mjukgörande krämer och salvor ingår också, liksom ibland lokal behandling med inflammationsdämpande preparat som kortison. Varför ökar allergierna? Mycket forskningsarbete pågår för att förstå vad den stora ökningen av allergisjukdomar beror på. Det finns med all sannolikhet inga enkla orsakssamband. Allergier utvecklas på grund av ett samspel mellan arv och miljö där miljöfaktorer kan vara infektionssjukdomar under barnaåren, kost, bostadens inomhusluft, luftföroreningar utomhus, kontakt med allergiframkallande ämnen och mycket, mycket annat. Skillnader i hur vanligt det är med allergi mellan regioner och grupper av människor är tydliga tecken på att levnadsvanor och andra miljöfaktorer har betydelse för om man blir allergisk eller ej. Den forskarhypotes som oftast framförs i dag går ut på att barn i välmående industrialiserade länder numer växer upp under sådana hygieniska förhållanden att deras immunförsvar inte får nödvändig stimulans. Detta tros kunna leda till att immunförsvaret utvecklas fel och blir benäget att reagera mot främmande ämnen som inte är farli-

HELENE WALLSKÄR 19 ga för oss. Samtidigt har mycket annat i barns miljö förändrats från byggnadsmaterialen till luftföroreningarna. Att förebygga Även om många orsakssamband bakom allergiökningen ännu är okända finns det tillräckligt med kunskap om allergiers uppkomst för att göra förebyggande insatser meningsfulla. Allergiprevention kan vara både primär och sekundär. Primär prevention handlar om att försöka förhindra att barn, ungdomar och vuxna utvecklar en allergi. Med sekundär prevention menas insatser för att undvika symtom och förvärrad sjukdom hos den som redan är allergisk. I arbetslivet är ofta samma typer av åtgärder till nytta både för primär och sekundär prevention. Det gäller att minimera de anställdas kontakt med ämnen som är kända för att lätt orsaka allergi. Det är också viktigt att ordna arbetet och arbetsmiljön så att människor så lite som möjligt utsätts för ämnen som, även om de inte ger allergi, irriterar hud och luftvägar. Två exempel på det senare är vatten och tobaksrök. Irriterande ämnen kan förvärra besvär hos den som är allergisk och orsaka icke-allergiska överkänslighetsreaktioner. Arbetsmiljöverket försöker genom kunskapsspridning och tillsynsarbete att minska riskerna för allergier och annan överkänslighet i arbetslivet. Informationskampanjer och hygieniska gränsvärden är två viktiga verktyg i arbetet för att minska allergiproblemen. Gränsvärden används när det gäller extremt allergiframkallande ämnen som isocyanater och mjöldamm. De hygieniska gränsvärdena för luftburna allergiframkallande ämnen sätts så att de ska förhindra uppkomst

20 ÖKNINGEN AV ALLERGIER STÄLLER KRAV PÅ ARBETSLIVET av nya allergisjukdomar. Däremot är det inte säkert att de räcker till för att helt skydda den som redan är allergisk från att drabbas av symtom. Det finns en rad exempel på att insatserna kan vara framgångsrika. Inom tandvården har exempelvis allergierna mot nya fyllnadsmaterial kunnat minskas rejält genom att anställda blivit medvetna om riskerna och börjat arbeta på ett säkrare sätt. Ett annat exempel är de krav som ställs i föreskrifterna om arbete med försöksdjur. Tidigare fick omkring hälften av alla på arbetsplatser där man hanterar möss och råttor som försöksdjur hud- och slemhinnebesvär. De nya kraven har förbättrat situationen påtagligt, säger Leif Aringer. Samtidigt finns många problem som visat sig svårare att lösa. När det gäller isocyanater har det till exempel hänt att personer drabbats av svår astma trots att gränsvärdena verkar ha följts. Här kan det finnas både en stor variation i individuell känslighet och mättekniska problem. Bland annat kan tillfälliga höga exponeringar inte ha fångats upp. Fortsatta studier behövs. Av försiktighetsskäl sänkte Arbetsmiljöverket 2005 gränsvärdena för isocyanater. Ytterligare en komplikation är att nya ämnen ständigt tillkommer i olika branscher. Med nya ämnen kan nya allergiproblem komma. Leif Aringer framhåller dock att även om allergier i arbetslivet är ett svårt och komplicerat område att arbeta med gäller det att ha en nollvision:

HELENE WALLSKÄR 21 Varje gång någon drabbas av besvär och kanske inte kan fortsätta i sitt yrke kan det innebära en stor personlig tragik. Målet är att ingen ska behöva råka ut för detta. Leif Aringer är läkare och medicinsk expert vid Arbetsmiljöverket. Snabb och fördröjd reaktion Allergisymtom kan orsakas av flera olika typer av immunreaktioner. De två vanligaste är typ 1 och typ 4. Typ 1 är en reaktion vars främsta biologiska uppgift tros vara att skydda oss mot parasitinfektioner. Vid typ 1-allergi, atopisk allergi, bildas en typ av antikroppar som heter IgE (immunoglobulin E) mot det allergiframkallande ämnet. Symtomen uppstår som regel inom några minuter efter kontakt med det allergiframkallande ämnet och därför kallas reaktionen ibland snabballergisk. Det är denna allergityp vi för det mesta associerar med att vara allergisk och som framför allt ger oss symtomen astma, hösnuva och nässelutslag. Personer med ärftlig benägenhet att utveckla denna typ av allergi kallas atopiker. Hälften av alla barn till atopiker har själva atopi. Bland barn till icke-atopiker är det ungefär en av åtta. Typ 2-reaktionen finns till för att oskadliggöra bland annat bakterier och virus. Här är det andra typer av antikroppar som är aktiva. Allergiska reaktioner av typ 2 sker främst i blodbanan som till exempel vid läkemedelsallergi. FORTS. NÄSTA SIDA

22 ÖKNINGEN AV ALLERGIER STÄLLER KRAV PÅ ARBETSLIVET Typ 3 är ytterligare en reaktion där antikroppar deltar i processen. Symtomen vid typ 3-allergi kan vara feber, frossa, andningssvårigheter och andra influensaliknande besvär. Det handlar då om en allergiskt betingad lunginflammation som kallas allergisk alveolit (alveol=lungblåsa). En vanlig orsak är intensiv och långvarig kontakt med mikroorganismer som svampar och bakterier i luften. Besvären kan komma många timmar efter kontakten. Yrken med ökad risk är bland andra pappersindustriarbetare, träindustriarbetare, kvarnarbetare och jordbrukare. Typ 4 är den typ av reaktion som ligger bakom allergiskt kontakteksem. Till skillnad från tidigare beskrivna reaktioner är det inte antikroppar som förmedlar denna reaktion utan T-lymfocyter, ett slags vita blodkroppar. De ämnen som kan framkalla allergiskt kontakteksem har små molekyler som kan tränga in i huden. Hos den som blivit sensibiliserad kommer sedan eksemet vanligen minst tio timmar efter hudkontakt med ämnet och ofta efter flera dygn. Denna reaktion kallas därför även fördröjd allergi. Besvär av bildskärmsarbete och elektrisk utrustning En typ av känslighet för arbetsmiljöfaktorer som inte tas upp i den här skriften är det som ofta brukar kallas elöverkänslighet. En del personer får hudsymtom främst i ansiktet vid bildskärmsarbete. Andra upplever allmänsymtom som huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter, yrsel och illamående när de är nära olika typer av aktiverad elektrisk utrustning. Än så länge har forskningen inte kunnat hitta medicinska samband mellan bildskärmsarbetet, elutrustningen och symtomen. Mer om denna typ av besvär finns att läsa på www.forskning.se

HELENE WALLSKÄR Riskbranscher Anmälda arbetsskador (allergi och annan överkänslighet) 2004. 23 Källa: Arbetsmiljöverket, Korta sifferfakta 4.2005

24 Vanligt att astma utvecklas på jobbet Om en vuxen söker vård på grund av nytillkomna astmabesvär fråga vad personen jobbar med! Den uppmaningen riktar professor Kjell Torén framför allt till primärvårdens läkare. Kjell Torén är professor i arbets- och miljömedicinska luftvägssjukdomar vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och arbetar bland annat med patienter som fått astma av sitt arbete. Enligt hans erfarenhet har många av oss en tendens att underskatta risken att drabbas av astma på grund av jobbet. Inte heller läkare och annan vårdpersonal är alltid tillräckligt medvetna om hur vanligt det faktiskt är med yrkesastma. Ofta frågar man inte vad en patient som fått astma arbetar med. Förklaringen kan vara att det finns en allmän uppfattning om att arbetsplatser i dag är så pass rena att de inte orsakar astma. Det är en missuppfattning som vi behöver komma till rätta med genom information och utbildning, säger Kjell Torén. Om astma Astma är en sjukdom i de nedre luftvägarna. Vid ett astmaanfall svullnar slemhinnan i luftrören, muskulaturen drar

HELENE WALLSKÄR 25 ihop sig och segt slem bildas. Det blir trångt i luftrören och svårt att andas. Andra symtom är pip i bröstet, tryck över bröstet, hosta och väsande andning. Besvären varierar och ibland kan man känna sig helt bra. Vid astma finns en inflammation i luftrörens slemhinnor. Inflammationen är vanligen kronisk och beror ibland på allergi och ibland inte. Allergisk astma utlöses av kontakt med det man är allergisk mot, till exempel pälsdjur eller pollen. Icke-allergisk astma innebär att luftrören är extra känsliga och kan reagera med inflammation på bland annat kall luft, tobaksrök, parfymdoft och andra irriterande ämnen. Såväl allergisk som icke-allergisk astma kan vara yrkesbetingad. Fler och fler utvecklar astma Astma har de senaste decennierna blivit allt vanligare och tycks fortsätta att öka. Orsakerna till detta är oklara. Enligt Astma- och Allergiförbundet beräknas i genomsnitt sex till åtta procent av den svenska befolkningen vara drabbade av astma. Det finns studier som pekar på att sjukdomen i dag är ännu vanligare. I en nationell miljöhälsoenkät år 1999 svarade tio procent av de tillfrågade i olika åldrar att de hade haft astmabesvär under det senaste året. Enkäten gjordes av Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin och Arbets- och miljömedicin inom Stockholms läns landsting. Dessa tre gjorde sedan år 2003 en nationell barnmiljöhälsoenkät. Enligt denna hade 20 procent av 12-åringarna haft astmasymtom det senaste året. Sex procent hade en läkardiagnostiserad astma. Astmabesvär förekommer i alla åldrar, men något mer

26 VANLIGT ATT ASTMA UTVECKLAS PÅ JOBBET bland barn och ungdomar än bland vuxna. De flesta med astma får sin sjukdom som barn. Det händer att astman dämpas med åren, men allt fler unga vuxna har redan astma när de kommer ut i arbetslivet. För dem är det viktigt att välja en utbildning och ett yrke där det inte finns arbetsmiljöfaktorer som kan utlösa sjukdomssymtomen. Man kan även insjukna i astma först som vuxen. Enligt Kjell Torén diagnostiseras varje år omkring två till tre nya fall av astma per tusen invånare i den vuxna befolkningen. Ungefär 15 procent av de nya astmafallen bland vuxna orsakas av yrkesfaktorer. Det visar bland annat en genomgång av kunskapsläget som det amerikanska lungläkarsällskapet gjorde år 2003. Siffrorna kan översättas till att det i Sverige varje år inträffar omkring 900 nya fall av yrkesastma. Att hitta sambanden Ibland kan doktorn få vägledning till orsakerna bakom astman genom att allergitesta patienten. Man kan göra ett så kallat pricktest på huden eller ta blodprov och analysera halterna av antikroppar mot allergiframkallande ämnen. Men sådana tester ger utslag bara om det handlar om allergisk astma och om allergin gäller ett ämne med stora molekyler, ett så kallat högmolekylärt ämne. Pollen, mjöldamm, latexpartiklar från gummihandskar och pälsdjurspartiklar är exempel på sådana. Om patienten däremot är allergisk mot ett ämne med mindre molekyler, ett lågmolekylärt ämne, kan allergin inte upptäckas med hjälp av sådana tester. Exempel på lågmolekylära allergiframkallande ämnen är akrylater som bland annat används inom tandvården och diisocyanater som

HELENE WALLSKÄR 27 används bland annat i vissa färger och vid skumplasttillverkning. Vid icke-allergisk yrkesastma, orsakad av exempelvis irriterande gaser, är allergitest förstås inte heller till någon större hjälp när det gäller att hitta sjukdomsorsaken. Patientens egen berättelse om sjukdomen och om sitt arbete och sin fritid är ofta det viktigaste hjälpmedlet för att utreda om det handlar om yrkesastma, säger Kjell Torén. I faktarutan här intill kan du se vad som menas med yrkesastma. När en djurskötare eller bagare utvecklar astma är chansen förmodligen rätt stor att både patienten själv och doktorn funderar över om besvären kan bero på jobbet. Riskerna med allergiframkallande ämnen från pälsdjur och i mjöldamm är välkända och här inser vem som helst att det handlar om arbetsmiljöer som kan tänkas orsaka astma. Men det finns många yrken som ytligt sett kan verka relativt säkra ur astmasynpunkt, men som ändå inte behöver vara det. När poliser får astma kan det, för att nämna ett exempel, dröja länge innan sjukdomen sätts i samband med arbetet. Men även om flertalet poliser har arbetsmiljöer utan några större astmarisker finns det undantag. Poliser som analyserar fingeravtryck utsätts exempelvis för olika kemikalier som kan orsaka astma. Man ska inte nöja sig med att ta reda på yrke eller yrkestitel. För att kunna bedöma om det finns något samband mellan astma och arbete måste man fråga djupare, ta reda på vad personen har för konkreta arbetsuppgifter. I vissa fall kan utredningen kräva att man besöker patientens arbetsplats för att själv kunna upptäcka eventuella astmautlösande faktorer i arbetsmiljön, säger Kjell Torén.

28 VANLIGT ATT ASTMA UTVECKLAS PÅ JOBBET I tveksamma fall kan primärvården ta hjälp av en allergolog eller av yrkes- och miljömedicinsk expertis inom företagshälsovården eller vid en specialistklinik. Ibland krävs stor kunskap om förhållandena inom olika yrken och på olika arbetsplatser. Diagnos och sedan? Läkemedelsbehandlingen vid yrkesastma är densamma som vid annan astma. Inflammationen i luftrören kan dämpas och hållas under kontroll med hjälp av kortisonliknande preparat som man inhalerar. Ofta ges en daglig underhållsbehandling med ett sådant läkemedel. Dessutom har patienten luftrörsvidgande läkemedel som tas vid behov det vill säga om symtom trots allt uppträder. Men det är viktigt att den som drabbats av yrkesastma inte bara dämpar sina besvär med mediciner och jobbar vidare med precis samma ämnen som förut. På kort sikt kan man medicinera sig och kanske vara ganska symtomfri trots att man fortsätter att utsättas för de ämnen som orsakar sjukdomen. Dagens astmamediciner är väldigt effektiva. Men på lång sikt förvärras ändå sjukdomen om man blir kvar i samma arbete, säger Kjell Torén. Ju snabbare en person med yrkesastma får sin diagnos och sedan hjälp att byta arbetsuppgifter, desto större är chansen att tillfriskna helt. Ju längre tid man är kvar i den astmaframkallande miljön, desto större är risken att sjukdomen blir bestående även om man senare byter arbetsmiljö. Om arbetsplatsen är knuten till en företagshälsovård kan denna bistå i processen att leta mer lämpliga arbetsuppgifter för den som fått astma av jobbet.

HELENE WALLSKÄR 29 När det gäller arbete med härdplaster finns det föreskrifter från Arbetsmiljöverket som innebär att personer med astma inte får jobba med vissa ämnen. Föreskrifterna kräver att den anställde läkarundersöks innan anställningen påbörjas och sedan minst vartannat år. Uppvisar personen sjuklighet som gör att man blir känslig för dessa ämnen från härdplaster ska han eller hon inte anställas i sådant arbete. Om man blir sjuk när man redan börjat jobba ska man omplaceras. Förebyggande åtgärder Att tänka förebyggande är en angelägen utmaning för arbetsgivare och anställda vid arbetsplatser där astmaframkallande luftföroreningar finns eller riskerar att finnas. Genom att förändra arbetsprocesser och använda skyddsutrustning går det ofta att minska risken för att arbetsmiljön ska framkalla astma. Om någon anställd drabbas av astma som konstateras bero på jobbet bör insatser göras både för den drabbade och för att skydda övriga anställda bättre än tidigare framhåller Kjell Torén. Varje fall av yrkesastma som inträffar på en arbetsplats bör ses som en varningsfyr som visar att här finns det risker. Det gäller att så snart som möjligt åtgärda dessa risker så att fler slipper bli sjuka. Kjell Torén är professor i arbets- och miljömedicinska luftvägssjukdomar vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg

30 VANLIGT ATT ASTMA UTVECKLAS PÅ JOBBET Vad menas med yrkesastma? Det finns ingen allmänt accepterad medicinvetenskaplig definition av begreppet yrkesastma. I praktiskt patientarbete används termen när man anser att en persons astmasymtom helt eller delvis orsakas av faktorer på jobbet. Det anser man om personen har en säkerställd astmadiagnos, jobbet innebär att han/hon utsätts för ett ämne, en process eller en miljö som är känd för att orsaka astma eller kraftigt försämra en redan existerande astmasjukdom samt om det finns ett påvisbart tidssamband mellan astmasjukdomen och arbetet. Exempel på astmadrabbade yrken och orsakande ämnen Bagare mjöldamm och/eller enzymer Sjukvårdspersonal latexpartiklar från skyddshandskar Frisörer persulfater i hårblekningsmedel Epoxiplastarbetare syraanhydrider Sprutmålare diisocyanater Tandtekniker akrylater Blekeriarbetare klorgas och ozon

31 Handeksem en svår sjukdom att leva med Hudsjukdomar är vanliga bland arbetssjukdomarna och vanligast är handeksem. Ungefär en tiondel av befolkningen i yrkesverksamma åldrar har någon gång under ett år handeksem. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män. Ibland läker eksemet ut efter ett tag och återkommer inte, men många människor lever med handeksem som en kronisk sjukdom. Och det är en sjukdom som allvarligt kan minska livskvaliteten. Huden på händerna blir torr, röd och kliar. Ofta bildas knottror och blåsor. Huden fjällar och spricker. Såväl fingrarna, handflatorna som ovansidan av händerna kan drabbas. Symtomen kan dämpas eller försvinna efter ett tag, men ofta blossar eksemet upp på nytt efter en tid. Den som själv inte har haft handeksem underskattar lätt hur handikappande denna sjukdom är, säger docent Birgitta Meding, forskare vid Arbetslivsinstitutet. I en av de många forskningsstudier om handeksem som hon har gjort tillfrågades personer som haft handeksem de senaste tolv månaderna om hur sjukdomen påverkade deras tillvaro. Sjuttiotvå procent ansåg att eksemet var störande på fritiden. En tredjedel hade sömnstörningar på grund av hudbesvären det är främst klådan som stör sömnen. En femte-

32 HANDEKSEM EN SVÅR SJUKDOM ATT LEVA MED del svarade att handeksemet störde deras sociala relationer. Man vill till exempel inte gå på kalas eller ut och dansa när händerna ser ut som de gör, förklarar Birgitta Meding. Så stor andel som hälften rapporterade att handeksemet påverkade deras humör i negativ riktning. I olika livskvalitetsstudier som gjorts hamnar effekterna av handeksem på samma nivå som effekterna av allvarliga kroniska sjukdomar som astma och diabetes. Så länge man är frisk tänker man ofta inte på hur viktiga händerna är för oss. Men faktum är att vi använder dem i nästan allt vi gör, hela dagarna. Händerna ska fungera som redskap vid en mängd olika arbetsuppgifter, helst utan att göra ont. Och de är mycket viktiga som förmedlare av fysisk kontakt med andra människor. Man tar i hand när man hälsar, man håller barnen i handen och man smeker och klappar dem man tycker om. En ung kvinna med handeksem som jag intervjuade var ledsen över att barnen rös när hon tog i dem med torra, raspiga händer, berättar Birgitta Meding. Kontaktallergi och hudirritation Handeksem kan orsakas både av kontaktallergi mot något allergiframkallande ämne och av att huden blir irriterad av upprepad påverkan av hudretande ämnen och fysikaliska faktorer. Personer med atopi, en ärftlig benägenhet att utveckla allergi, har särskilt känslig hud. Som barn har de ofta böjveckseksem och de har ökad risk för bland annat handeksem både som barn och i vuxen ålder. Några allergiframkallande ämnen som ofta framkallar allergiskt handeksem är nickel, konserveringsmedel, parfym-

HELENE WALLSKÄR 33 ämnen och gummi. Ämnen och faktorer som kan ligga bakom det icke-allergiska handeksemet är vatten, rengöringsmedel, oljor, ämnen i livsmedel, kyla och nötning. Det är inte ovanligt att effekten av allergiframkallande ämnen och av irriterande ämnen samverkar vid handeksem. Ämnen som irriterar och torkar ut huden gör den samtidigt mer känslig eftersom hudens skyddsbarriär förstörs. Då kan det också vara lättare att reagera mot allergiframkallande ämnen. Både bättre och sämre Birgitta Meding har arbetat med handeksem, både som forskare och som läkare, i över 20 år. Den tekniska utvecklingen har under den tiden gjort vissa tidigare riskyrken betydligt mer skonsamma mot händerna. Inom verkstadsindustrin var det exempelvis förr mycket vanligare att man höll i arbetsstycket när man jobbade och skärvätskan flödade över händerna. I dag sköts processerna mer maskinellt och den anställde sitter vid en datorpanel. Samtidigt finns det många yrken som inte har förändrats till det bättre med tanke på händernas hälsa. Inom vårdsektorn har det, menar Birgitta Meding, inte skett några avgörande förbättringar. Frisöryrket eller restaurangbranschen har inte heller förändrats ur denna aspekt. Faktum är att många av dessa yrken är minst lika farliga för händerna i dag som för 20 år sedan. Hennes intryck är att kunskapsläget bland anställda och arbetsgivare har förbättrats så att handeksem och dess kopplingar till arbetsmiljön i dag är mer välkända. Ändå tror jag fortfarande att många inte är fullt ut med-

34 HANDEKSEM EN SVÅR SJUKDOM ATT LEVA MED vetna om sambandet mellan vad händerna exponeras för och handeksem. Alla patienter har till exempel inte klart för sig att de blir sämre av vatten och diskmedel. Mer kunskap behövs fortfarande på olika nivåer. Våtarbetets betydelse uppmärksammas Den medicinska forskningen om handeksem och även de förebyggande insatserna har tidigare främst varit inriktad på de kontaktallergiska eksemen och allergiframkallande ämnen. De icke-allergiska eksemen och faktorerna bakom dem har inte rönt lika stort vetenskapligt intresse. En förklaring till det kan vara att kontaktallergiska reaktioner är lättare att mäta och studera än hudirritation, säger Birgitta Meding. Icke-allergiskt, irritativt, handeksem är dock vanligare än det allergiska och mycket vanligt är det också med blandformer. Därför är det viktigt att få fram mer kunskap om sjukdomsmekanismer, riskfaktorer och förebyggande åtgärder när det gäller de irritativa eksemen. En riskfaktor som nu får ökad uppmärksamhet inom forskningen är våtarbete. Att upprepad vattenkontakt torkar ut och irriterar huden är ingen nyhet och att våtarbete ökar risken för handeksem har länge varit välkänd kunskap. Ändå har tidigare mycket lite gjorts för att ta reda på mer exakt vad som händer i huden vid upprepat våtarbete och var gränserna går. Hur lång tid varje dag tål händerna att vara våta eller fuktiga innan risken för eksem blir hög? Detta är ett mycket angeläget forskningsområde. Vi behöver ett bättre vetenskapligt underlag för att kunna utforma mer effektiva förebyggande åtgärder när det gäller våtarbete.

HELENE WALLSKÄR 35 På senare år har flera forskningsprojekt kring våtarbete startat världen runt och även i Sverige. Birgitta Meding och hennes medarbetare arbetar bland annat med att försöka hitta sätt att kvantifiera våtarbete. I Tyskland har en reglering med gränsvärden för våtarbete införts, men Birgitta Meding är tveksam till den typen av lösningar så länge som kunskapsunderlaget är bristfälligt. Men självklart finns det ändå en hel del man kan göra redan nu för att minska de skadliga effekterna av våtarbete. Här är några viktiga punkter: Om du måste tvätta händerna ofta i jobbet torka dem noga och smörj in dem med en mjukgörande kräm. Att tvätta med en blandning av sprit och glycerin, vilket prövas på vissa arbetsplatser, kan vara mer skonsamt än vattentvätt. Använd om möjligt skyddshandskar vid våtarbete, men använd dem med förnuft. Långa pass med täta handskar gör huden fuktig och det kan också skada. Pröva om det går att lägga upp arbetet på ett mer varierat sätt så att inte samma person ständigt arbetar med de våta sysslorna. Tänk på att det inte bara är våtarbetet på jobbet som skadar huden, var lika rädd om händerna hemma. Utredning och behandling De flesta fall av handeksem kan primärvården ta hand om. Det är angeläget att tidigt ställa diagnos och utreda vilka faktorer som framkallar eksemet. Ju tidigare detta sker, desto större är chansen att man med behandling och andra insatser kan lyckas få bukt med besvären helt och hållet.

36 HANDEKSEM EN SVÅR SJUKDOM ATT LEVA MED Den viktigaste delen av utredningen är att noga ta reda på vad patienten gör med sina händer på jobbet och hemma, säger Birgitta Meding. Misstänker man att en kontaktallergi finns med i bilden bör allergiutredning göras. I en sådan ingår ett så kallat lapptest som vanligen görs av en hudspecialist eller vid en yrkesdermatologisk mottagning. Har handeksemet en kontaktallergisk bakgrund är givetvis den främsta behandlingsåtgärden att undvika kontakt med det allergiframkallande ämnet (eller de allergiframkallande ämnena). Det kan kräva förändringar på arbetsplatsen. I en del fall kan det vara svårt att förändra jobbet så att man inte har kontakt med det eller de ämnen man är allergisk mot. Då kan omplacering eller arbetsbyte behöva diskuteras. Vare sig en kontaktallergi finns med i bilden eller inte så är det av största betydelse att patienten blir medveten om att skydda sina händer mot irriterande ämnen. Inte minst vatten behöver händerna skyddas mot. Man kan behöva fundera igenom sin vardag. Vid vilka aktiviteter är mina händer fuktiga eller våta? Går det att förhindra? Skyddshandskar kan vara en del av lösningen. Kanske kan man ha skyddshandskar på inte bara när man sysslar med rengöring utan även när man till exempel hänger tvätten? I behandlingen ingår också att vårda händerna genom att ofta smörja in dem med mjukgörande kräm. Vid behov används också lokal läkemedelsbehandling. Det finns krämer, salvor och lösningar med antibiotika som kan behövas om eksemet är infekterat. Mot inflammation används kortisonkräm eller andra inflammationsdämpande preparat. I svåra fall kan tablettbehandling med antibiotika och/eller

HELENE WALLSKÄR 37 inflammationsdämpande läkemedel som kortison behövas. En annan behandlingsform som ibland prövas är ljusbehandling där huden bestrålas med ljus av speciella våglängder. Dålig prognos Det har gjorts studier av hur det går på lång sikt för personer som drabbas av handeksem. Resultaten understryker hur viktigt det är med förebyggande åtgärder inte minst i arbetslivet. Det handlar om att minimera våtarbetet och de anställdas kontakt med allergiframkallande och hudirriterande ämnen. Studierna visar nämligen att det är mycket svårt att bli helt bra igen när man väl har utvecklat handeksem. Birgitta Meding och hennes medarbetare arbetar med en långtidsstudie av handeksem. Projektet startade i Göteborg under första hälften av 1980-talet. Ettusentvåhundra personer med handeksem identifierades genom enkäter till befolkningen. Denna grupp följs på olika sätt. I mitten av 1990-talet, 15 år efter studiens start, gjordes en uppföljning som 868 av personerna deltog i genom att besvara en enkät. Det visade sig då att på 15 år hade handeksemet läkt och försvunnit endast hos en tredjedel. Hela fyrtiofyra procent av de tillfrågade hade pågående besvär med handeksem just vid det tillfälle när de besvarade enkäten. Det verkar som om man måste räkna med att minst hälften av dem som drabbas har kvar handeksemet efter 15 år, summerar Birgitta Meding. Varför det är så vet vi inte i dag. Vad är det i behandling och åtgärder för att skydda händerna som inte räcker till? Att ta reda på det är en stor uppgift som ligger framför oss. Birgitta Meding är docent och forskare vid Arbetslivsinstitutet.

38 HANDEKSEM EN SVÅR SJUKDOM ATT LEVA MED Exempel på yrken med ökad risk för handeksem Frisör Kock Kallskänka Köksbiträde Maskinmontör Städare Tandsköterska Verkstadsmekaniker Vårdbiträde

39 Bättre skyddshandskar minskar latexallergi i vården I slutet av 1970-talet fick en 34-årig engelsk kvinna med kroniska hudproblem plötsligt en intensiv klåda på händerna efter att ha använt ett par nya gummihandskar som hon köpt på varuhuset Boots. Klådan kvarstod i ett par timmar. Kvinnan berättade om händelsen för sin hudläkare som bestämde sig för att ta reda på om det verkligen var handskarna och i så fall vad i dem som orsakat klådan. Hudläkaren gjorde en grundlig utredning. Hon beställde de olika ingredienserna som ingick i handskarna från tillverkaren och pricktestade patienten samt även friska kontrollpersoner. Resultaten pekade på att patienten var allergisk mot naturgummi från gummiträdet Hevea braziliensis som gav henne nässelutslag, kontakturtikaria. För att bekräfta detta gick hudläkaren för säkerhets skull till en botanisk trädgård och hämtade ett blad från Hevea brasiliensis som hon lade i en lösning. Patienten och fyra kontrollpersoner pricktestades med lösningen och bara patienten reagerade. Hypotesen var bekräftad och hudläkaren publicerade 1979 en rapport om fallet i British Journal of Dermatology. Detta var den första publicerade fallrapporten sedan 1927 (då hade en tysk patient reagerat mot tandvårdsmaterial) om