Minnesanteckningar från workshops för ökad delaktighet och inflytande inom området psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

PRIO psykisk ohälsa i Kalmar län 2014-08-28 Minnesanteckningar från workshops för ökad delaktighet och inflytande inom området psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län

2 Innehåll Inledning 3 Inspirerande ledord 3 Modeller för delaktighet och inflytande 4 Shiers delaktighetsmodell 4 Delaktighetens stege 5 Delaktighetstrappa 5 Mål och syfte för delaktighet och inflytande 6 Övergripande mål 6 Delmål på individnivå 6 Delmål på verksamhets-/föreningsnivå 6 Delmål på System-/förbundsnivå 6 Syfte 6 Delaktighet och inflytande 7 Vad betyder delaktighet? 7 Vad betyder inflytande? 7 Faktorer som minskar delaktighet 7 Delaktighet på individnivå 8 Viktigt att: 8 Forum (Vad/när/hur) 8 Metoder/verktyg 8 Delaktighet på verksamhetsnivå 9 Viktigt att: 9 Forum (Vad/när/hur) 9 Metoder/verktyg 9 Feedback 9 Delaktighet på systemnivå 10 Viktigt att: 10 Forum (Vad/när/hur) 10 Metoder/verktyg 10 Feedback 11 Vad kan huvudmännen stödja Brukarorganisationerna med: 11 Material att hänvisa till 11 Stort tack till alla som deltagit aktivt i arbetet med detta dokument 11 Bilaga 1 Åtgärder för ökad delaktighet Bilaga 2 Brukares erfarenheter workshop 11/6 2014 Bilaga 3 Modell för förståelse av psykiska problem Bilaga 4 Checklista för bra möte och dialog

3 Inledning Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län, har beslutat att delaktighet och inflytande för brukare/patienter/anhöriga och närstående behöver ökas. För att sätta fokus på frågan planerades en rad aktiviteter in för att ta reda på vad delaktighet och inflytande innebär på olika nivåer. Aktiviteterna (www.rfkl.se/prio) resulterade i detta dokument och ett antal åtgärder, Bilaga 1, att jobba vidare med. Brukarnas erfarenheter som kom fram den 11 juni, finns sammanställda i Bilaga 2. Dessa erfarenheter är en guldgruva för verksamheterna i Kalmar län att beakta och gå vidare med i förbättringsarbetet för denna målgrupp. Genom ökad förståelse för psykiska problem och dess konsekvenser kan vi förbättra förutsättningarna för dialog mellan profession och brukare. I Bilaga 3 finns en modell som, Jonas Fransson brukare i Kalmar län, har tagit fram för att underlätta förståelsen för psykiska problem. I Bilaga 4 finns en checklista för att få till en bra dialog mellan föreningar/förbund och huvudmän. Checklistan är ett resultat av arbetsgruppens arbete efter workshopen den 11/6. Detta dokument ska inte ses som en färdig lösning på hur arbetet framåt ska se ut, utan som en första del i ett pågående och utvecklande arbete, där även innehållet i detta dokument kan bearbetas vidare längre fram. En av de viktigaste ingredienserna i detta arbete är engagemanget hos huvudmän och organisationer, för att förbättra delaktighet och inflytande. Det är det som avgör hur långt arbetet kommer nå. Inspirerande ledord Arbetet med delaktighet och inflytande har inspirerats av Jonas Fransson, brukare i Kalmar län. Han har ett ledord som förkortas KÄRLEK. KÄRLEK står för kamratskap, ärlighet, respekt, laganda, engagemang och kommunikation. Alla delar är lika viktiga för delaktighet och inflytande. LEDORD Kamratskap Ärlighet Respekt Laganda Engagemang Kommunikation

4 Modeller för delaktighet och inflytande Shiers delaktighetsmodell Shiermodellen utvecklades 2001 av H Shier 1 med utgångspunkt i barns delaktighet. På varje delaktighetsnivå kan individer och organisationer vara olika mycket engagerade. Modellen försöker klargöra detta genom att identifiera tre steg av engagemang på varje nivå: Öppningar, Möjligheter och Skyldigheter. På varje nivå sker steget Öppningar så snart som professionen engagerar sig personligen eller konstaterar att man tänker arbeta på ett särskilt sätt. Det andra steget, Möjligheter, inträffar när de behov är uppfyllda som gör det möjligt för personal eller en organisation att i praktiken arbeta på denna nivå. Dessa behov kan bestå av resurser såsom arbetstid, färdigheter och kunskap, utveckling av nya arbetssätt eller andra sätt att närma sig fastställda arbetsuppgifter. Slutligen uppstår Skyldigheter när man kommit överens om en policy som innebär att organisationen och personalen ska arbeta på denna nivå. Det byggs alltså in i systemet att arbeta på ett särskilt sätt, som möjliggör en särskild grad av delaktighet. Modellen innehåller en särskild fråga för varje steg på varje nivå. Genom att besvara frågorna kan läsaren definiera den nuvarande situationen och lätt identifiera nästa steg som bör tas för att höja delaktighetsnivån. I verkligheten är det inte troligt att personalen eller organisationen befinner sig på en enda plats i diagrammet. De kan vara på olika steg och på olika nivåer. I modellen nedan är barn utbytt till individ. Öppningar Möjligheter Skyldigheter Individnivå Verksamhetsnivå Organisationsnivå 1 Shier, H. (2001). Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations. A New Model for Enhancing Children s Participation in Decision-making, in line with Article 12.1 of the United Nations Convention on the Rights of the Child. Children & Society Vol 15 pp 107 117.

5 Delaktighetens stege Roger Harts utvecklade redan på 1990-talet en modell för delaktighet Delaktighetens stege. Den illustrerar åtta olika nivåer av delaktighet. De tre nedersta trappstegen på Harts stege: manipulation, maskot kan sammanfattas med beteckningen icke-delaktighet. Många professionella anser att dessa tre steg är de mest användbara funktionerna på Harts stege. Stegen hjälper dem att känna igen och att arbeta bort exempel på icke-delaktighet som förekommer i det egna arbetet. DELAKTIGHETENS STEGE 8) Barns initiativ gemensamt beslut 7) Barns initiativ styr 6) Vuxeninitiativ gemensamt beslut 5) Barn är informerade och tillfrågade 4) Barn är informerade vuxna beslutar 3) Barn används som maskotar 2) Barn används som dekoration 1) Barn manipuleras Delaktighetstrappa Delaktighetstrappan är ett annat sätt att illustrera delaktighet på. För att kunna vara delaktig behöver man information, man måste veta vad man har att ta ställning till. Information ges via envägskommunikation. Vid konsultation tas synpunkter in, men man vet inte riktigt vad som händer med syn-punkterna, det är inte säkert att de påverkar besluten. I en dialog pratar man med varandra på samma villkor, kommunikationen går lika mycket åt bägge håll. Inflytande kan man ha då man får vara med och lägga ett förslag eller påverka vilka frågor som ska tas upp. Medbeslutande har man om man får vara med och bestämma då besluten tas.

6 Mål och syfte för delaktighet och inflytande Övergripande mål Bättre vård och omsorg genom förbättrade förutsättningar för delaktighet och inflytande för individer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län 2014-2016. Delmål på individnivå Att det finns forum för delaktighet på individnivå. Att individen vet sina rättigheter, hur åsikter förs fram och stöd att föra fram åsikterna. Att individen får återkoppling på vilket resultat åsikterna lett till. Att verksamheten har mål för delaktighet och inflytande på individnivå. Definition: Med individ menas brukare/patient/anhörig/närstående. Delmål på verksamhets-/föreningsnivå Att det finns forum för delaktighet på verksamhets-/föreningsnivå. Att verksamhetsnivån systematiskt efterfrågar synpunkter på verksamheten från förening. Att föreningen vet sina rättigheter, hur åsikter förs fram och stöd att föra fram åsikterna. Att föreningen får återkoppling på resultatet av sina åsikter. Att verksamheten har mål för delaktighet och inflytande på verksamhetsnivå. Definitioner: Med verksamhet menas en avdelning eller enhet inom en huvudman. Med förening menas en organisation som företräder individer på lokal nivå. Delmål på System-/förbundsnivå Att det finns forum för delaktighet på system/förbundsnivå. Att systemnivån systematiskt efterfrågar synpunkter från förbunden. Att förbundet vet sina rättigheter, hur åsikter förs fram och stöd att föra fram åsikterna. Att förbundet får återkoppling på resultatet av sina åsikter. Att verksamheten har mål för delaktighet och inflytande på systemnivå. Definitioner: Med system menas en eller flera huvudmän. Med förbund menas en organisation på länsnivå som företräder flera föreningar på lokal/regional nivå. Syfte Att utveckla fungerande forum för delaktighet och inflytande på individ-, verksamhets- och systemnivå där brukare/patienter/anhöriga/närstående kan ha en fungerade dialog med beslutsfattare och profession kring utveckling och uppföljning av vård och omsorg.

7 Delaktighet och inflytande Vid workshopen i juni 2014 definierade deltagarna delaktighet och inflytande så här: Vad betyder delaktighet? Att bli lyssnad på. Få vara med vid möten, delaktig vid beslut. Delaktig i samhället och i sammanhang. Lite lägre nivå av inflytande. Kropp/Fysiskt. Kan innebära skillnad mellan fungerande eller icke fungerande vård. Om individen själv är med i planeringen och får vara med i t.ex val av behandling är oddsen bättre att lyckas. Vad betyder inflytande? Att få vara med och bestämma. Att påverka. Huvud/Intellektuellt. För att kunna vara delaktig och ha inflytande, måste man veta sina rättigheter! Respekt för varandra. Samhället behöver förändras så att alla får plats. Varje människa är unik, men strukturellt sett finns det många gemensamma perspektiv. Faktorer som minskar delaktighet För lite resurser (tid, pengar mm för både brukare o tjänstemän). Att man sitter fast i sina rutiner. Dåligt bemötande. Att man arbetar mot/åt individen istället för/med den. Engagemang i föreningar minskar generellt. Byråkrati. Lagar. Sekretess. Ersättningsfrågan måste lösas! Information - upplevs ofta som "ej fått någon". Hur informera rätt?

8 Delaktighet på individnivå Verklig delaktighet och inflytande innebär att jag blir sedd och lyssnad till och att jag känner att jag verkligen blir detta. Det ska bli det bästa möjliga för mig, inte för verksamheten eller personalen. Lägger stort ansvar på att individen ska kunna formulera och uttrycka sig. Riskfaktor: Den som har lättast att uttrycka sig får mest genomslag. Inflytande: Man måste få chansen att representera sig själv vid olika möten och sammankomster. Viktigt att: 1. Bli sedd och lyssnad till på riktigt insatser för individens bästa. 2. Individen får stöd för att kunna delta. 3. Förståelse för att det kräver mycket av individen att få vara delaktig och ha inflytande. 4. Det är viktigt att få vara delaktig även om man får avslag/nej. Forum (Vad/när/hur) Ibland bättre att anhöriga representerar. Utgå från behov och förutsättningar. Vid behov utse en stödperson som individen själv känner tillit till och som kan erbjudas följa med i processen från utredningens start till så långt som individen själv vill. Stödpersonen kan resonera med individen efteråt, förklara, mm. Personen bör ha fingertoppskänsla, social kompetens och empatisk förmåga. Inte jobba med att samla alla till nätverksmöten, speciellt då det gäller barn/unga. Nätverken kan bli ganska stora och oftast är det myndighetspersoner vilket kan medföra att individen kan känna sig utpekad/utsatt. Personlig utveckling hämmas av för stora möten. Barn ska få bestämma vart möten ska hållas. Ibland kan det vara enklast att ta till sig information i den egna hemmamiljön där man är trygg. Metoder/verktyg Vårdplan/genomförandeplan för patient/brukare. Samordnad Individuell Plan (SIP). Case Manager (CM) eller Personliga ombud kan stödja och hjälpa individen i kontakter med vård och omsorg. Upplevelsebok. Man registrerar hur man upplever sina insatser i en bok. Studiecirklar på individnivå för att förstå sig själva o sina erfarenheter (NSPH), på boenden o i sysselsättning, kan ge förutsättningar för att få till en långsiktig delaktighet på alla nivåer! Efter genomförd cirkel har individen lättare att uttrycka och förstå sina erfarenheter och blir mer benägen att vilja vara med och påverka på verksamhet och systemnivå. Skapa en struktur som ger individen kontinuerlig generell information om sina rättigheter, vad som händer vid utredning/insatser, vart man vänder sig om man har synpunkter, om man vill byta socialsekreterare/handläggare/läkare etc.

9 Delaktighet på verksamhetsnivå Viktigt att: 1. Bli sedd och lyssnad till på riktigt insatser för individens bästa. 2. Individen får stöd för att kunna delta. 3. Brukarorganisationer involveras på alla nivåer. 4. Ta tillvara synpunkter från de som ej är föreningsanslutna. 5. Använd brukare vid analys av kartläggningar etc. Statistik kan tolkas olika och brukare kan se med andra ögon utifrån sin egen erfarenhet. 6. Att få vara med vid t.ex. omorganisationer, både små och stora frågor. Brukare har mycket erfarenhet och kunskap som de gärna delar med sig av. Forum (Vad/när/hur) Erbjuda både verksamhet och individ att ingå i nätverk för erfarenhetsutbyten, coaching mm. Bra om möten sker på så neutral mark som möjligt. Viktigt att få bli inbjuden och få bjuda in sig t.ex. att kommunen bjuder in för att informera om och diskutera SIP och hur vården ser ut etc. Samla individer som fått insatser i verksamheten tidigare och upprätta fokusgrupper, erfarenhetspaneler, bollplank eller liknande. Regelbundna möten mellan verksamheter och brukarorganisationer. Metoder/verktyg Vid strategiska beslut, redogöra för hur brukares delaktighet har sett ut på vägen dit. Brukarrevisioner. Erbjuda generellt stöd såsom stödsekreterare till nyutbildade familjehem. Stöd till nyutbildad personal. Brukare kan förmedla sina erfarenheter i syfte att utveckla verksamheten, exempelvis via Attitydambassadörer (Hjärnkoll) eller Brobyggarna. Att lära av fosterbarn en metod för uppföljning av avslutad familjehemsplacering. Feedback Inflytande/delaktighet viktigt att det blir verkstad, att myndigheter inte bara säger att det är viktigt. Kontinuerlig återkoppling.

10 Delaktighet på systemnivå Viktigt att: 1. Det ska synas att delaktighet resulterar i inflytande på beslut och aktiviteter. 2. Brukarorganisationer ska involveras i planering. 3. För att kunna vara delaktig krävs förståelse från arbetsgivaren. Det krävs både tid och ork att vara med vid olika möten. Kan behövas hjälp/stöd från myndigheterna att få de förutsättningarna. 4. Se brukarorganisationerna som en resurs både vad gäller kunskap och de tjänster de erbjuder. 5. Tydligt informera om hur långt delaktigheten sträcker sig. 6. Vid strategiska beslut, redogöra för hur brukares delaktighet har sett ut på vägen dit. 7. Tänka på ordval i skriftligt och muntligt språk! Det ska vara lätt att förstå! Forum (Vad/när/hur) Funktionshinderrådet på Landstinget. Länshandikapprådet presidiet (politiker) kalla brukarorganisationer för samråd Kommunernas handikappråd. Plattform på länsnivå där brukarorganisationerna representerar varandra. Utred hur föreningslivet kan stötta varandra och hur huvudmännen kan stödja processen. Finns goda exempel på samverkan med studieförbund som kan hjälpa med praktiska saker, coaching, hålla i samtal vid dialog mm. Föreningspolitiska frågor sker på läns-/huvudmannanivå. Metoder/verktyg Utbildning av brukarrepresentanter inom föreningsorganisation, självkännedom kopplat till rollen som brukarrepresentant etc. Låt politiker/chefstjänstemän uppleva vad en funktionsnedsättning kan innebära. Konsekvensbeskrivning inför beslut om vilka konsekvenser olika alternativ av beslutet ger t.ex gällande ekonomi och sociala aspekter för målgruppen. Föreningsbidrag - Kommunens föreningsbidrag på lokal nivå (ofta kultur o fritid), behöver medvetandegöras om att det är skillnad på idrottsförening o brukarförening. - Ge bidrag som gäller samtliga föreningar. Kunskap om personers/brukares rättigheter. Ärenden på politisk nivå, ska redogöras för hur barnet/den unge varit delaktig. Politikerna lära sig att efterfråga det. Fadderpolitiker i nämnderna/politisk nivå. Brukare som ökar kunskapen om psykisk ohälsa i samhället t.ex Attitydambassadörer (Hjärnkoll).

11 Feedback Viktigt att följa upp de frågor som diskuteras i råden för att få återkoppling på hur frågorna behandlas vidare. Det är viktigt att synliggöra att det som sägs på dessa råd går vidare till beslut och aktiviteter. Landstinget har rutiner som gör att det går att följa frågor i olika led, likaså Oskarshamns kommun. Kommunikationen mellan och inom myndigheterna behöver bli bättre. Viktigt att skapa relationer med myndigheterna, föra diskussioner om hur och i vad brukarrådet kan vara delaktiga. Tänk även i vidare perspektiv vi bidrar gärna med erfarenhet hos t.ex. AF, arbetsgivare. Även i folkhälsoarbetet kan vi bidra (riskbruk). Viktigt att få möjlighet att visa att man finns. Som exempel kan brukarråd behöva hjälp med marknadsföring, att göra informationsfolder etc. Både gentemot brukare och profession. Vad kan huvudmännen stödja Brukarorganisationerna med: Lokal, dator, internet, ekonomisk hjälp/kontroll, bil/resor? Hjälp med information om var man eventuellt kan söka pengar för t.ex. utbildningar, marknadsföring, aktiviteter för brukarråd/organisationer. Vore bra med någon/några kontaktpersoner på läns- och/eller kommunnivå som kan informera om aktuella saker. Material att hänvisa till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Socialdepartementet. http://www.government.se/content/1/c6/10/19/18/516a2b36.pdf Patienter och personal utvecklar vården En handbok i fyra steg för erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling. SKL. http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsoochvard/patientsakerhet/patientmedverkan/patienteroch-personal-utvecklar-varden Lyckas med brukarmedverkan. Förberedd att påverka - och låta sig påverkas. SKL. http://kunskaptillpraktik.skl.se/utvecklingsomraden/brukarmedverkan/lyckas-medbrukarmedverkan Stort tack till alla som deltagit aktivt i arbetet med detta dokument Attention, AAF, RSMH, ÅSS, NKA, STROKE-föreningen i Kalmar län, Neuroförbundet i Kalmar län samt kommunerna, Regionförbundet och Landstinget i Kalmar län.

Bilaga 1 Åtgärder för ökad delaktighet och inflytande Deltagande organisationer: Attention, AAF, RSMH, ÅSS, NKA, STROKE-föreningen i Kalmar län, Neuroförbundet i Kalmar län. Brukare/anhörigas åsikter om vilka hinder som finns för delaktighet och inflytande För lite resurser (tid, pengar mm för både brukare o tjänstemän). Att man sitter fast i sina rutiner. Dåligt bemötande. Att man arbetar mot individen istället för med den. Engagemang i föreningar minskar generellt. Byråkrati. Lagar. Sekretess. Ersättningsfrågan måste lösas! Information - upplevs ofta som "ej fått någon". Hur informera rätt? Det inledande arbetet med att förbättra brukarmedverkan har prioriterats enligt nedan Åtgärder på organisationsnivå/ verksamhetsnivå 1. Brukarmedverkan behövs på olika nivåer. För att arbetet ska bli framgångsrikt behöver en uppdragsmodell utarbetas. 2. En ersättningsmodell kopplad till uppdraget för brukarmedverkan ska tas fram. 3. Verka för att en övergripande paraplyorganisation formeras för organisationer inom området psykisk ohälsa. 4. Sätta ihop en verktygslåda för professionen, med metoder och verktyg som underlättar dialog, kommunikation, information, delaktighet och inflytande. Åtgärder på individnivå 1. Utveckla arbetet med Samordnad Individuell Plan (SIP). 2. Sätta ihop en verktygslåda för professionen, med metoder och verktyg som underlättar dialog, kommunikation, information, delaktighet och inflytande.

Bilaga 2 Workshop 11/6 2014 Brukares erfarenheter Följande erfarenheter av vård och omsorg framkom vid workshop för delaktighet och inflytande den 11 juni 2014, Oskarshamns folkhögskola. Deltagande organisationer: AAF, RSMH, NKA, Neuroförbundet i Kalmar län, LP-stiftelsen, Unga KRIS, FHR, Strokeföreningen i Kalmar län, IOGT-NTO, SPES/NSPH Jönköpings län, samt kommunerna, Regionförbundet och Landstinget i Kalmar län. Jämlikhet Lagarna fungerar ej för individer med psykiska funktionshinder. - LSS måste vara långsiktigt! - Personlig assistent svårt att få. - Handläggarna ger ej individanpassad hjälp! Neurologiska problem har ej samma förutsättningar som tex äldre gällande boendestöd. Äldre har stöd dygnet runt, men de med psykiska funktionshinder kanske bara har det på kontorstid. Man tar ej semester från sina psykiska problem. KLT pensionärer får lägre priser varför får inte individer med psykiska funktionshinder eller de med låg inkomst det? Rättigheter Kunskap om sina rättigheter vid en utredning. Om man ej kan vara delaktig så ska det vara tydlig information om det och tydlig information om de olika stegen i utredningen. Måste finnas möjlighet att byta socialsekreterare. Det är svårt att söka stöd och bidrag mycket pappersexercis, tidsgränser och regler. Svårt att förstå hur och vilka sociala insatser man har rätt till och kan få. Dåliga eller svårbegripliga underlag för beslut Man känner sig maktlös! Man får sin diagnos (och möjligen läkemedel) men ingen kunskap om vad diagnosen innebär, vad man kan behöva för stöd eller vilket stöd man har möjlighet att få. I 7:an utbildar man i lag och rätt. Där kan information om socialtjänstlagen läggas in. Tidiga insatser Mer tidiga insatser! Åtgärder redan på förskolan när man ser problemen börja! Rätt insatser på rätt nivå medför behovstillfredsställelse vilket ger ökat självförtroende, vilket ger bättre återhämtning! Kompetens Dålig kunskap om olika diagnoser och vilka konsekvenser de ger hos individen, bland personal (både inom landsting och kommun). Opedagogiskt stöd; låg kompetens om hur man kan/ska stödja, t.ex. dem med autism Hur ser socionomutbildningen ut gällande brukarmedverkan? 1

Bilaga 2 Workshop 11/6 2014 Socialtjänstens insatser Bekymmer med indragning av personal t.ex. på boenden. Sämre ekonomi påverkar. Hela tiden besparingar man känner sig maktlös! Ej bra med många handläggarbyten, stor personalomsättning. Unga killars attityd mot socialsekreterare grundar sig många gånger på att de har fått byta socialsekreterare flera gånger, finns inget förtroende kvar för socialtjänsten. Socialsekreterare som brinner går vidare till annan organisation. Viktigt att informera om byte av socialsekreterare. Stödsekreterare till unga nya socialsekreterare. Socialsekreterare tror inte att de är så betydelsefulla som de är. Stora kommuner har industritänk med många stationer som ska passeras som person/brukare. Vid varje station ny socialsekreterare. Man skickas vidare hela tiden det måste vara kostsamt med sådan ineffektivitet. Lika lång inslussning som utslussning i socialtjänsten, planering. Otillgängligt stöd, t.ex. svårt att få kontakt med de Personliga Ombuden. Tillgänglighet utanför kontorstid (fredagskväll är kritisk för missbrukare). Som kommun måste man kunna (våga) vika av från huvudvägen. Lagar och riktlinjer kan tolkas på flera sätt. Rutinen ska vara en vägledning men ska inte styra mötet med individen. Professionen ska utgå från den aktuella individens egna behov och förutsättningar. Dålig förståelse för att det går upp och ner hos individer med psykiska funktionshinder. Så fort det går lite bättre så tar de bort insatserna o då åker man ner igen. Man törs inte bli bättre Problem med sommarvikarier som inte förstår att de har tystnadsplikt! Att ha en stödperson knuten till sig som följer hela vägen vid utredning. En som inte är knuten till socialtjänsten. Det måste bli balans. Information/kommunikation Kunskap om personer/brukares rättigheter. Tydlig information om hur långt delaktigheten sträcker sig. Tänka på ordval i skriftligt och muntligt språk! Det ska vara lätt att förstå! Bilder kan vara ett bra komplement till skriftlig och muntlig information. Som professionell ställa uppföljningsfrågor/kontrollfrågor när information har getts för att säkerställa att informationen har gått fram. Oflexibel kommunikation mellan dem som ska ge stöd och dem som ska få stödet Använda webben mer? Kan användas när tid, ork, engagemang finns. Hur ser hemsidorna ut? Tillgängliga för dem som det berör? Brukarbegreppet, för vem är det till? Bra med en kontaktperson inom kommunen som brukarorganisationer kan vända sig till. 2

Bilaga 2 Workshop 11/6 2014 Bemötande Bli lyssnad på. Bli sedd. "Hur mår du?" Tillit från person/brukare till socialsekreterare och från socialsekreterare till person/brukare. Diagnossättning innebär att man bara fokuserar på de problem man har istället för vilka möjligheter man har. Se det patient/brukare är bra på istället för det de är dåliga på och ge hjälp stöd med det de har svårt med! Mer coaching efterlyses. Jobbigt att veta att läkare och andra vet allt om en de har lätt förutfattade meningar. Läkarna bestämmer man känner sig maktlös! Professionen måste förstå att individen vet hur den vill ha det. Ett dåligt ord/bemötande kan få en att sjunka helt. Konstruktiv kritik efterlyses. Det är för många människor runt omkring den personen som det gäller. Det gäller vid möten och att behöva berätta sin historia flera gånger. Sysselsättning Lönebidragssättning vad gäller, kan man vara med i facket? Tydliggör detta! Har man ej jobb, kan man inte gå med i facket och har inte rätt till MBL, LAS. Ersättningsnivåer för sysselsättning i kommunerna är dåliga - kränkande att inte få något betalt när man gör ett jobb!! Meningsfull sysselsättning på rätt nivå utifrån individens förutsättningar t.ex. flexibel deltid. Viktigt att känna att de jobbar för mig som brukare, inte har färdiga paketlösningar. Små kommuner borde gå ihop och samarbeta för att kunna erbjuda mer valfrihet. Psykiska funktionshinder medför att man drabbas av dålig ekonomi. Anhöriga Uppmärksamma även anhörigas psykiska/somatiska hälsa. - Hur ser hälsan ut hos föräldrar/anhöriga? Vad vet vi? - Hur kan professionen bli bättre på att fråga föräldrar/anhöriga hur de mår? - Mer regelbundet samtalsstöd! Hur ska äldre föräldrar orka stötta sina vuxna barn? - Hur kan föräldrar/anhöriga få hjälp och stöd av samhället? - Sämre hjälp när barnen är vuxna än när de är små, finns ingen beredskap för att barnen blir vuxna! Önskar mer tillgänglig juridisk hjälp. Landstingets insatser Övergången från barn/ungdomshabilitering till vuxenhabilitering behöver förbättras. Man anses färdigbehandlad utan att man får hjälp att lösa det praktiska hemma eller för att behålla hälsan. För få läkare som har specialistkompetens t.ex. om autism och Aspergers syndrom. 3

Bilaga 2 Workshop 11/6 2014 Individen önskar slippa berätta sin historia varje gång. I Mora har Vårdcentralen en läkare med specialkompetens inom funktionshinder, som träffar individen varje gång, ger trygghet och kontinuitet! Hjälpmedel Läggs stort ansvar på individen att kunna formulera och uttrycka sig och kunna skriva om orsak till varför denne vill byta eller komplettera de hjälpmedel som denne har. Som vuxen får man inga specifika hjälpmedel utan måste i så fall bekosta dessa själv. I samband med att personal har samråd kring eventuella hjälpmedel ska individen som har behovet ges möjlighet att vara med. Detta kan innebära att det måste finnas olika former av stöd för detta som erbjuds individen. Det kan vara någon form av stödjande assistent eller kontaktperson. Det kan vara olika former av hjälpmedel som exempelvis kommunikationshjälpmedel. Placerade barn Få träffa andra placerade barn. Stödperson som den unga själv utser och som kan erbjudas följa med i processen från utredningens start till så långt som den unge själv vill. Denne stödperson ska inte vara socialsekreteraren utan en person som den unga själv väljer och som denna känner tillit till. Bra att ha med en stödperson då den kan resonera med den unga efteråt, förklara, mm. Anpassa mötesformerna utifrån individens förutsättningar så att individen inte känner sig utpekad/utsatt. Det kan vara påfrestande om det är många runt bordet för vissa. Socialtjänsten behöver värna om den ungas tillit till dem. Erbjuda såväl familjehem som ungdomar att ingå i nätverk för erfarenhetsutbyten, coaching mm. Även tänka på att erbjuda detta till de familjehem respektive ungdomar som finns i vårt län, men där kommun utanför länet har placerat. För den enskilda ungdomen som för närvarande lever sitt liv i Kalmar län har det ingen betydelse vilken kommun som har placerat. Viktigt att dessa nätverk ligger utanför socialtjänstens organisation. Erbjuda generellt stöd såsom Stödsekreterare till nyutbildade familjehem. Skapa en struktur som ger den unga kontinuerlig generell information om sina rättigheter, om den far illa i familjehemmet/hvb, under hela utredningstiden och under placeringstiden. Information om vad som händer vid en utredning och om det inte står rätt till i familjehem/hvb, vart vända sig (nedskrivet såväl som muntligt). Kanske ett startkit vid placering. I generell info ska även ingå: Hur göra om den unga vill byta socialsekreterare? Samla unga som varit placerade (två år senare) till erfarenhetspanel eller bollplank. Brukarbegreppet bort inom området för barn och unga! 4

Bilaga 3 Modell för förståelse av psykiska problem Genom ökad förståelse för psykiska problem och dess konsekvenser, kan förutsättningarna för dialog förbättras. Modellen är framtagen av Jonas Fransson, brukare i Kalmar län. Personer med psykiska funktionshinder lever ofta med mer eller mindre med ångest hela tiden. När ångesten ökar (röd taggboll) strävar individen efter att döva sin ångest genom någon form av ångestdämpande stimuli (blå fyrkant). Det kan uttrycka sig i form av tröstätande, konsumtion av droger eller att man ägnar all tid åt sitt arbete, projekt eller hobby. Den streckade fyrkanten beskriver individens kapacitetsram eller världsbild - det vill säga hur mycket man klarar av. ÅNGESTANALYS ORSAK OCH KONSEKVENS Om individen inte får hjälp och stöd med orsaken till problemen innan ångest och ångestdämpande stimuli växer sig så stora att de hamnar utanför kapacitetsramen, blir konsekvenserna både mer omfattande och tar längre tid att återhämta sig från.

Bilaga 4 Checklista för bra möte och dialog Ha förmöte inför möten där brukare/anhöriga får vara med och sätta dagordningen. Syfte med mötet Plats för mötet Målgrupp Information Kommunikation Varför träffas vi? Vilka frågor ska diskuteras? Vad vill vi nå? Gärna på neutral mark, dvs om möjligt ej kommun/landstingslokaler. Åk gärna ut och besök lokalföreningar/länsorganisationer. Bra med blandade grupper (Lärande nätverk), men viktigt att det inte blir för många tjänstepersoner i förhållande till brukar/anhörigrepresentanter. Att man blandar sig, så det inte blir vi och dom. Tänk på fördelning män/kvinnor. Skicka ut info i god tid före mötet så man hinner sätta sig in i materialet. Använd ett enkelt språk som fungerar för alla målgrupper. Förtydliga och förklara begrepp och förkortningar. Viktigt med ett språk som når till individen. Inled mötet med att gå igenom gemensamma förhållningsregler såsom: Former för mötet - Hur meddelar vi återbud? - Praktiskt, hålltider, pauser, förtäring, namnskyltar etc. - Vilken typ av möte är det: frukostmöte, cafémöte, stort/litet etc. Bygg strukturer för möten så de är förutsägbara. Ordförande brukarrepresentant Sekreterare tjänsteperson Respekt för varandra Mötets innehåll Synpunkter Återkoppling Det är viktigt att alla känner att de får komma till tals och att man respekterar varandras åsikter. - Vad är viktigt att tänka på för att det ska bli bra möte i denna grupp? - Hur ser vi till att alla kommer till tals? - Vem/vilka upprättar dagordningen? Vilka frågor ska diskuteras? - Hur/när sker utskick inför mötet? - På vilken nivå är jag delaktig? Vad förväntas av mig? Mitt mandat? - Hur dokumenteras beslut? - Sammanfatta och utvärdera mötet i slutet. Hur gick mötet? Nådde vi dit vi ville? Har alla samma uppfattning? Ställ relevanta frågor kring det man vill ha synpunkter på. Underlätta diskussion i föreningen kring det huvudmännen vill ha synpunkter på. På vilket sätt och när återkopplas resultatet?