november 2009 Vid a vyerna Med endast två månader kvar av året ser 2009 ut att bli ett av de starkare börsåren på länge. Många sparare har tagit igen mycket av börsraset från i fjol, och aktiefonder med hög risk är populärare än någonsin. De vanligaste placeringsalternativen för svenska fondsparare är aktie- och räntefonder. När aktiefonder ger överlägsen avkastning hamnar ofta alternativa investeringar i skymundan. Allt fler sparare väljer att sälja sina räntefonder och flytta pengarna till aktiefonder istället. Så länge börsen går upp är detta inget problem, men när det börjar knaka i fogarna på aktiemarknaden är det skönt att ha en genomtänkt risknivå i portföljen. I den här månadens marknadsbrev vidgar vi vyerna och fokuserar på alternativa placeringsalternativ som kan sänka risknivån i en sparportfölj utan att möjligheten till avkastning försämras. Anledningen är att avkastningen från alternativa tillgångsslag, såsom hedgefonder och råvaror, inte styrs av utvecklingen på aktie- och räntemarknaden. På kommande sidor kan du läsa mer om olika alternativa investeringar som Skandia erbjuder och få svar på vilka alternativ som passar din riskprofil bäst. Dessutom ställer vi oss frågan om det är rätt läge att sälja räntefonder nu och vad man i så fall ska placera i istället. Fondstatistik oktober 2009: Mest nettoköpta fondkategorier privata investerare 1. Aktiefonder Tillväxtmarknad 2. Hedgefonder 3. Aktiefonder Asien exkl. Japan Mest nettosålda fondkategorier privata investerare 1. Räntefonder 2. Aktiefonder Sverige 3. Aktiefonder Bransch Mest nettoköpta fondkategorier professionella investerare 1. Aktiefonder Tillväxtmarknad 2. Aktiefonder Europa 3. Hedgefonder Mest nettosålda fondkategorier professionella investerare 1. Räntefonder 2. Aktiefonder Bransch 3. Aktiefonder Nordamerika Statistiken baseras på byten, försäljningar och köp av fonder, exklusive månadssparande, i Skandia och Skandiabanken under oktober månad. Månadens gästkrönikörer är Simon Blecher från HQ Bank och Sven-Arne Svensson från Erik Penser. Simon tar tempen på den senaste tidens börsutveckling och Sven-Arne ger sin syn på varför den svenska tillväxten kommer att vara högre än EMU-ländernas under de närmaste åren. Trevlig läsning! Jim Rotsman Jim Rotsman, chef Skandia Investment Management 1
Vå a köp (billi a) aktier! Oktober är en av de farligaste månaderna att spekulera i aktier. De andra är juli, januari, september, april, november, maj, mars, juni, december, augusti och februari. Mark Twains legendariska ord tål att upprepas många gånger. Ty det är i skrivande stund oktober och undertecknad och många med mig är lite oroliga för att vi ska få ett bakslag på aktiemarknaden efter den makalösa uppgången som skett senaste de senaste månaderna. Men sen slår det mig som så många gånger förr; att aktiemarknadens vägar äro outgrundliga och varje dag är en ny dag full av eventuell ny information eller ingen alls Och då känns det bra att luta sig mot Mark Twains gamla Oktober är en av de farli aste månaderna att spekulera i aktier. De andra är juli, januari, september, april, november, maj, mars, juni, december, au usti och februari. ord, för vi vet ju aldrig riktigt hur det ska gå, det är charmen med aktiemarknaden. Själv tittar jag tillbaka på den krönika som publicerades i april och där jag konstaterade att ingen vet när börsen vänder, men den som köper aktier idag köper dem, allt annat lika, för halva priset av vad de kostade för två år sedan. Och historiskt sett har aktiemarknaden ofta vänt när det ser som värst ut. Sedan dess har Stockholmsbörsen stigit med närmare 40 procent inklusive utdelningar. Det är egentligen lika mycket som aktier bör ge på ett par års sikt fast nu tog det ett halvår... Å andra sidan står Stockholmsbörsen fortfarande 30 procent lägre än vad den gjorde sommaren 2007 och därmed behöver den stiga med nästan 45 procent för att ordningen ska vara återställd... Med de glasögonen bör man kanske se eventuella nedgångar som tillfälle att öka sin exponering mot aktiemarknaden. Vad har då kännetecknat de senaste månaderna på börsen? Risk. Placerarna har kastat sig över riskabla tillgångar. Visst har Nordea och Handelsbanken stigit kraftigt, men uppgångarna i betydligt mer riskabla SEB och Swedbank ligger på nästintill det dubbla. Och högriskaktier som Boliden, Trelleborg och Hexagon har stigit med hundratals procent sen botten. Bland de mer välkända bolagen kan man konstatera att bolag som visar kraftig förlust och har mycket stora skulder, som exempelvis Sandvik och Volvo har gått mycket bättre än bolag som levererat fina siffror och har starka balansräkningar, exempelvis Alfa Laval och Atlas Copco. Nu finns det flera skäl till ovanstående. Ett är att de bolagen som gick sämst ifjol tar tillbaka förlorad mark i år och ett annat är att bolag med skuld ska gå bättre i en stigande marknad enligt teorin, men i många fall är det ändå lite överdrivet. Bolagen som levererat får inte betalt för detta utan än en gång väljer aktiemarknaden att hoppas på framtiden och den som talar i ljusast färger. När vd: n i Scania konstaterar att det ser ganska mörkt ut är det ingen som lyssnar, men när Volvos vd talar om att det bottnar och snart vänder upp då lyssnar alla. Trots att Scania tjänar pengar och Volvo förlorar. Och vad tror jag? Att det blir lite bättre nästa år för hela världsekonomin, men inte fullt så bra som aktiemarknaden tror. Jag vågar därför köpa aktier som är billiga idag, som Astra Zeneca och Securitas liksom Investor och Kinnevik. De två förstnämnda ger en hög utdelning och handlas till låga vinstmultiplar, de senare är investmentbolag vars tillgångar handlas till en rabatt på över 30 procent. Jag kryddar sedan portföljen med Eniro. Bortsett från den sistnämnda fokuserar jag alltså på kvalité framför risk. Över tiden brukar det löna sig. Simon Blecher Fondförvaltare HQ Sverige och Skandia Swedish Stars 2
Makroekonomi När den globala konjunkturen vek under andra halvåret 2008 föll tillväxten betydligt mer i Sverige än i nästan alla andra OECD-länder. Makrostatistiken under det senaste halvåret tyder emellertid på att Sverige kan återhämta sig snabbare än de flesta andra europeiska länder. Fördel Sveri e När den globala konjunkturen vek ned under andra halvåret 2008 drabbades Sverige betydligt mer än nästan alla andra länder i Europa. Mellan tredje och fjärde kvartalet sjönk BNP i Sverige med 4,9 procent (18,4 procent uppräknat till årstakt, enligt amerikansk redovisning). I genomsnitt minskade BNP i EMU-länderna med 1,8 procent under samma period. Bland EMU-länderna var det endast Irland som kunde redovisa ett större BNP-fall än Sverige. Under de två första kvartalen 2009 har dock Sverige åter utvecklats bättre än EMU-länderna. Mellan första och andra kvartalet 2009 växte den svenska ekonomin med 0,2 procent medan den minskade med 0,2 procent i EMU-länderna. De två största EMU-länderna, Tyskland och Frankrike, hade dock något högre tillväxt än Sverige. Samtidigt har det svenska inköpsindexet stigit betydligt mer i Sverige än i såväl USA som EMU-länderna under de tre första kvartalen 2009 (se diagram). I december 2008 hade det svenska inköpsindexet sjunkit till rekordlåga 32,7, vilket var något lägre än motsvarande indexnivåer i USA och EMU-länderna. Sedan dess har det svenska indexet stigit nio månader i rad och uppgick till 55,9 i september. Bland EMU-länderna låg inköpsindexet fortfarande under 50-nivån i september. Det är främst delindex för orderingång och produktion som bidragit till den kraftiga uppgången av det svenska inköpsindexet, medan de delindex som mäter lager och sysselsättning fortfarande ligger klart under 50-nivån. Med andra ord ökar nu den slutliga efterfrågan samtidigt som produktiviteten inom industrin ökar påtagligt eftersom sysselsättningen fortsätter minska trots att produktionen börjat öka. Även Konjunkturinstitutets senaste kvartalsbarometer, från den 28 oktober 2009, visar på en liknande utveckling. Enligt barometern blir tecknen på en återhämning inom industrin allt tydligare. En klar majoritet av industriföretagen uppger att såväl orderingång som produktion steg under tredje kvartalet. Samtidigt är företagen ganska optimistiska inför fjärde kvartalet och räknar med fortsatt ökad orderingång och stigande produktion. Det är dock fortfarande en klar majoritet av industriföretagen som anser att lönsamheten är dålig, även om denna majoritet har minskat under tredje kvartalet. Den svaga kronan, främst mot euron, bidrar dock att till att företagen anser att konkurrenskraften är ganska god. Inköpsindexar: Sverige, USA o EMU 2002 Januari 2009 September 65 60 55 EMU SVE 50 45 USA 40 35 30 3
Försäljningen i detaljhandeln har ökat sex månader i rad, jämfört med samma period föregående år. Sverige skiljer sig därmed från de flesta andra länder i Europa där försäljningen minskat. Den senaste Konjunkturbarometern visar dessutom att handlarna är påfallande optimistiska om framtiden och samtliga delbranscher räknar med att försäljningen kommer att fortsätta öka under fjärde kvartalet. Även hushållen har blivit mer optimistiska och konfidensindikatorn (consumer confidence) steg från 5,6 till 7,5 mellan september och oktober. Ökade disponibla inkomster, rekordlåga räntor och den kraftiga börsuppgången under senaste halvåret har bidragit till att de svenska hushållen har blivit mer optimistiska. Sverige. Detaljhandeln 2007 Januari 2009 September 9 Årstakt (%), i volym och korrigerat för antalet försäljningsdagar 6 3 0-3 Att de svenska hushållens köpkraft förbättrats påtagligt beror till stor del på den rekordlåga inflationen, -1,6 procent i september, vilket medfört kraftiga ökningar av reallönen trots den höga arbetslösheten. Inflationen kommer dock åter stiga över nollstrecket när det stora prisfallet under november och december 2008 faller bort ur inflationstalen. Skattesänkningar och ökade bidrag medför att hushållens köpkraft fortsätter öka under valåret 2010. Klart bättre fundamentala förhållanden i Sverige än EMUländerna talar för att den svenska tillväxten kommer att vara högre än EMU-länderna under de närmaste åren. Underskottet i de offentliga finanserna och statsskulden är betydligt mindre i Sverige samtidigt som Sverige har ett stort överskott i bytesbalansen. Den svaga svenska kronan medför dessutom att den svenska industrins konkurrenskraft är bättre än i EMU-länderna. Sverige: Konsumentpriser 2005 Januari 2009 September 4 KPI 3 Årstakt, procent 2 1 0 KPIX -1-2 Sven-Arne Svensson Chefekonom Erik Penser 4
Vad ska ja öra med mina räntefonder? Sedan mars i år har räntefonder varit den mest sålda fondkategorin bland Skandias kunder i stort sett varje månad. På grund av det låga ränteläget erbjuder dessa fonder för närvarande mycket begränsade avkastningsmöjligheter. Är det läge att sälja räntefonder och vad är i så fall alternativet? Så fun erar räntefonder I en räntefond investerar förvaltaren uteslutande i räntebärande värdepapper såsom obligationer och stadsskuldsväxlar. Avkastningen kommer från två håll. Dels ger värdepapperna som fonden investerar i stadig avkastning i form av ränteutbetalningar, och dessutom styrs fondvärdet av hur marknadsräntorna utvecklas. Räntefonder brukar ofta delas in i långa och korta räntefonder. Skillnaden beror på hur lång löptid räntepapperna som fonden investerar i har. Fonder som består av räntebärande papper med löptid som är längre än ett år kallas för långa räntefonder, och fonder vars tillgångar har löptid som understiger ett år kallas följaktligen korta räntefonder. Allt hän er på räntan... Som redan nämnts styrs räntefonders avkastning av ränteutvecklingen. Det är emellertid skillnad mellan hur långa och korta räntefonder påverkas av räntan. Obligationerna i en lång räntefond har köpts till en given ränta. Om marknadsräntorna stiger, så innebär det att obligationerna i den långa räntefonden betalar lägre ränta än obligationer som ges ut till den nya, högre marknadsräntan. Följden blir att fondens obligationer, och därmed värdet på den långa räntefonden, sjunker i värde. Korta räntefonder, å andra sidan, innehåller räntepapper med kort löptid. Om marknadsräntorna stiger kommer även dessa att betala lägre ränta än nyutgivna räntepapper, men eftersom löptiden är kort, så är tiden då ägaren av obligationen får lägre ränta också kort. Därför blir värdeminskningen för räntepapper med kort löptid mindre. Dåli t lä e för lån a räntefonder? Riksbankens reporänta är för närvarande på rekordlåga 0,25 procent. Utrymmet för fortsatta räntesänkningar är därför litet. Riksbanken har också flaggat för att räntan gradvis kommer att höjas framöver. Dessutom räknar många prognosmakare med att räntan kommer att höjas snabbare än vad Riksbanken har indikerat. Eftersom en miljö med stigande räntor inverkar negativt på värdeutvecklingen för långa räntefonder kan det vara passande att avvakta med nyinvesteringar i dessa fonder i nuläget. Bör ja sälja mina räntefonder? Eftersom långa räntefonder har begränsade möjligheter att ge avkastning är det många som undrar om det är läge att sälja dessa och flytta pengarna till aktiefonder istället. Svaret på den frågan beror på hur lång tid du planerar att ha ditt kapital placerat, din placeringshorisont. Sparare med en kort placeringshorisont, som planerar att använda sitt sparkapital inom något eller ett par år, bör ta minimala risker i sin sparportfölj. Även om avkastningen från räntefonder i nuläget är mycket låg, kan det vara att föredra att behålla dessa framför att ta stora risker på börsen. Med en längre placeringshorisont finns det plats för ett större risktagande. Att flytta över delar av ett räntefondinnehav till aktiefonder skapar större möjligheter till avkastning, givet att börsen stiger. Men att flytta över hela innehavet av räntefonder till aktiefonder kan innebära en stor förskjutning av risken i portföljen, framförallt om an - delen räntefonder i portföljen är stor. Vill man behålla risknivån i portföljen är hedgefonder med låg risk ett utmärkt alternativ. Avkastningen från hedge fonder är inte beroende av utvecklingen på aktieoch räntemarknaden och passar därför oavsett ränteläge och börsklimat. Vill du veta mer om hedgefonder och skillnaden mellan de alternativ som Skandia erbjuder, så kan du läsa mer på nästa sida! Johan Lundqvist, Skandia Nordic Investment Management 5
Vilken hed efond passar di? Allt fler sparare väljer att inkludera hedgefonder i sin sparportfölj. Det kan vara ett smart drag eftersom dessa fonder kan bidra till både sänkt risk och förbättrad avkastning på en och samma gång. I den här artikeln beskriver vi vad en hedgefond är och berättar mer om de tre fonderna i Skandias sortiment. Vad är en hed efond? Hedgefonder är olika typer av specialfonder som har friare placeringsregler än vanliga aktie- och räntefonder. Gemensamt för de flesta hedgefonder är att avkastningen oftast är oberoende av både aktie- och räntemarknaden. De flesta av dessa fonder syftar till att vara absolutavkastande, det vill säga att generera positiv avkastning över tid snarare än att jämföras med ett index. Medan förvaltare av aktie- och räntefonder placerar i aktier och räntepapper, kan hedgefond-förvaltare placera i flera olika finansiella tillgångar och på så sätt dra fördel av både upp- och nedgångar på börsen. Detta bevisades inte minst i fjol då vissa hedgefonder till och med steg i värde trots att Stockholmsbörsen rasade över 40 procent. Tre hed efonder i Skandias sortiment vilken passar di? Även om hedgefonder talas om i en och samma kategori skiljer sig dessa fonder mycket åt i placeringsstrategi och risknivå. Vissa hedgefonder har en risknivå i linje med räntefonder, medan andra har avsevärt högre risk. I Skandias sortiment finns tre hedgefonder med olika risknivå och placeringsinriktning. Catella Hedgefond är en fond med låg risk som främst placerar i nordiska värdepapper av olika slag. I fjol, när den svenska börsen föll över 40 procent, sjönk Catella Hedge med 4,7 procent och hittills i år är den upp 9,2 procent. Den här fonden passar i första hand försiktiga sparare som söker låg risk. Catella Hedgefond förväntas uppvisa små värdeförändringar över tid och kan användas både som komplement och alternativ till räntefonder. Skandia Global Hedge har också låg risk men en annan strategi än Catella Hedge. Fonden är en så kallad flerstrategifond med flera olika underliggande delportföljer som förvaltas av olika förvaltningsteam. Målsättningen är att leverera positiv avkastning oberoende av hur aktie- och räntemarknaderna utvecklas. Under fjolårets börsras lyckades fonden stiga 1,2 procent och hittills i år har den lyckats bäst av de tre hedgefonderna, + 13,9 procent. Eftersom fondens avkastning inte påverkas av börsutvecklingen kan den jämna ut risken i de flesta sparportföljer. "Fonden har som långsiktig målsättning att ligga på en risknivå mellan räntor och aktier och fungerar för många av våra kunder antingen som en basplacering eller som ett komplement till investeringar i fonder med högre risk. Global Hedge blir särskilt attraktiv när det låga ränteläget gör att räntefonderna framstår som mindre lockande", säger Jessica Malmfors, VD för Skandia Fonder. Lynx Dynamic är den tredje hedgefonden i Skandias sortiment. Risken i denna fond är högre än i de övriga hedgefonderna, men lägre än i en traditionell Sverigefond. Den högre risken innebär att avkastningen inte kan förväntas vara lika jämn som i de övriga hedgefonderna, men samtidigt att möjligheten till hög avkastning är större. I fjol steg Lynx med hela 42 procent. Lynx Dynamic har funnits i Skandias sortiment sedan i maj och har sedan dess sjunkit -3,42 procent. Lynx Dynamic kan, i likhet med hedgefonder med låg risk, ses som ett instrument för riskspridning, men även som en spännande investering med möjlighet till högre avkastning. Den historiska avkastningen för Lynx har varit i nivå med aktiefonder många år, och målsättningen är mellan 15 och 25 procents årlig avkastning på lång sikt. Under vissa år kan naturligtvis utvecklingen vara sämre. En investering i Lynx Dynamic är inte att betrakta som ett alternativ till en räntefond. Johan Lundqvist, Skandia Nordic Investment Management 6
Lä e för kaffe och choklad i portföljen? I våras tog Skandia in en av de mest kompletta råvarufonderna på den svenska marknaden till sortimentet Morgan Stanley Commodities. Intresset från kunderna har varit mycket stort. I den här artikeln ger vi en uppdatering på fonden och förklarar hur du kan använda den i portföljen för att sprida riskerna och öka möjligheten till avkastning. Allt från olja till majs Morgan Stanley Commodities Active GSLE, som är det fullständiga namnet, är unik i sin klass då den investerar i över 20 olika råvaror. Olja, koppar, guld, majs och kaffebönor, är exempel på råvaror som ingår i fonden. I nuläget utgör energiråvaror ca 35 procent, metaller ca 25 procent och jordbruksråvaror ca 40 procent av innehavet. I "vanliga" råvarufonder är innehavet oftast placerat antingen i råvarubolag eller i en enskild kategori råvaror, såsom metaller. Sänker risken En investering i råvaror har flera fördelar. Historiskt har avkastningen på råvarumarknaden varit oberoende av utvecklingen på aktie- och räntemarknaden. Morgan Stanley Commodities kan därför fungera som "stötdämpare" i en aktieportfölj när börsen sjunker. Genom att kombinera råvaror med aktier och räntor i sparportföljen kan förutsättningarna för avkastning förbättras samtidigt som risknivån sjunker. Ytterligare en viktig fördel är att råvaror är ett utmärkt skydd mot inflation. Hög, och framförallt oväntad, inflation inverkar negativt på avkastningen från aktie- och räntefonder medan råvarupriserna tenderar att följa den allmänna pristrenden. Priset på olika råvaror rör sig sällan på samma sätt. När oljepriset stiger kan till exempel priset på zink eller sojabönor sjunka. Eftersom Morgan Stanley Commodities innehåller över 20 olika råvaror blir avkastningen inte beroende av prisutvecklingen för en enskild råvara. Och eftersom fonden placerar direkt i råvaror istället för råvarubolag påverkas inte avkastningen av företagsspecifika faktorer som till exempel prospektering. Sva start Morgan Stanley Commodities tog plats på Skandias plattform i våras. Sedan dess har avkastningen varit svag. Detta beror dels på att prisutvecklingen på jordbruksråvaror har varit negativ, men framförallt på att dollarkursen har försvagats mot kronan. Eftersom Morgan Stanley Commodities handlas i dollar har värdet på fonden sjunkit, räknat i svenska kronor. I likhet med aktie- och räntefonder bör en placering i råvaror ses på lång sikt. Det finns flera faktorer som talar för stigande råvarupriser på sikt. Den kraftiga ekonomiska tillväxten i länder som Indien och Kina förväntas driva upp efterfrågan på råvaror som olja och metaller i framtiden. Även befolkningstillväxt och förändrade levnadsmönster anses komma att spä på efterfrågan på de flesta råvaror. Mot stigande råvarupriser talar framförallt att återhämtningen i världsekonomin ska gå långsammare än väntat Om tillväxttakten i världsekonomin skulle minska, skulle även efterfrågan på råvaror minska, med sjunkande priser som följd. En placering i Morgan Stanley Commodities är en investering i att återhämtningen i världsekonomin ska fortsätta. Tror man på stigande priser i framtiden och vill sprida sina risker mellan flera olika råvaror är det här absolut rätt fond. Det är dock viktigt att påminna om att fondens risknivå är hög, säger Dusko Savic, investeringsspecialist på Skandia. 7
Nordea European Hi h Yield kan tå et fortsätta? Sedan Skandia tog in fonden Nordea European High Yield i våras har avkastningen varit fenomenal. Hittills i år har fonden stigit knappt 80 procent, nästan dubbelt så mycket som Stockholmsbörsen. En annorlunda räntefond Nordea European High Yield kategoriseras som en räntefond i Skandias sortiment, men det är knappast frågan om en vanlig räntefond. Fonden placerar i europeiska företagsobligationer av typen high yield, som ges ut av företag med låg kreditvärdighet. Räntan spe lar risken För att investerare ska acceptera den risk som den lägre kreditvärdigheten innebär, måste företagen betala hög ränta på de obligationer som de ger ut. Ju högre risken anses vara, desto högre blir räntan. High yield-obligationer kan jämföras med statsobligationer som betalar mycket låg ränta eftersom risken att stater ska få betalningssvårigheter är ytterst liten. Sjunkande obli ationsräntor har drivit avkastnin en i år Efter den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers kollaps i fjol ökade oron på marknaden för bankernas kreditsituation. Följden blev att bankerna fick svårigheter med sin upplåning, och tvingades sälja stora mängder obligationer, inte minst high yield-obligationer. Det i kombination med rädsla för ökade konkurser bland företag med svag kreditvärdighet fick till följd att räntorna på high yield-obligationer steg till de högsta nivåerna någonsin. När oron började lägga sig i mitten av mars i år började räntorna falla tillbaka eftersom rädslan för bolagskonkurser och för problemen i banksektorn minskade. Sedan dess har räntorna på high yield-obligationer fallit drastiskt, och det är detta som har lett till den exceptionella avkastningen för fonden i år Du känner säkert igen resonemanget vid det här laget: Obligationerna i en high yield-fond köps till en given ränta. När marknadsräntorna för high yield-obligationer sjunker, så innebär det att obligationerna i fonden betalar högre ränta än obligationer som ges ut till den nya, lägre marknadsräntan. Följden blir att fondens obligationer, och därmed värdet på high yield-fonden, stiger i värde. 8
Hi h Yield som lån sikti investerin Sedan fonden startade i januari 2002 fram till den sista september 2009 har Nordea European High Yield gett 89,5 procents avkastning. Avkastningen för det europeiska börsindexet MSCI Europe (inklusive återinvesterad utdelning) hade under samma period gett -0,24 procents avkastning. Att ha europeiska high yield-obligationer i portföljen har således varit mycket fördelaktigt historiskt, även om det har varit en svängig resa, vilket illustreras i diagrammet nedan. En långsiktig placering i high yield-obligationer har även den fördelen att den kan användas som ett verktyg för att öka riskspridningen i en portfölj eftersom avkastningen ofta inte följer mönstret på aktiemarknaden. Eftersom fonden är valutasäkrad till svenska kronor slipper man som sparare dessutom valutarisken. YTD 2008 2007 2006 2005 2004 2003 Launch ld Bond Fund BI Acc 80,69-38,52 0,36 8,74 15,70 31,86-4,49 8,60 Är upp ån en uthålli? 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 8,60% -4,49% 31,86% 15,70% 8,74% 0,36% -38,52% 78% Räntan på high yield-obligationer har sjunkit från de extremt höga nivåer som rådde i vintras, men ligger fortfarande en bra bit över det historiska genomsnittet. Vart räntan på dessa obligationer tar vägen härnäst är en nyckelfaktor för fondens fortsatta utveckling. Vid tidigare lågkonjunkturer har räntan på high yield-obligationer gradvis sjunkit från dessa nivåer i takt med att konjunkturen har förbättrats, fram tills dess att konjunkturen åter har vänt nedåt. Om detta mönster upprepas även under nuvarande konjunkturcykel, så kan high yield vara en intressant investering på ett par års sikt. Men den enastående avkastning som dessa obligationer har gett hittills i år lär emellertid inte upprepas kommande år. Årlig avkastning Nordea European High Yield 2002-2009 100% 80% 78% 60% 40% 20% 0% -20% -40% 32% 16% 9% 9% 2002 2003 2004 2005 2006 0,4% 2007 2008 2009-4% -39% -60% Fotnot. Avkastningen för 2002 är från den 18 januari då fonden startade. Siffrorna för 2002 2008 avser avkastning i euro då siffror för valutasäkrad tillgångsklass inte finns tillgängliga för den perioden. Avkastningen för 2009 avser fram till den 29 oktober och är valutasäkrad i svenska kronor. Johan Lundqvist, Skandia Nordic Investment Management 9
Nyheter och förändrin ar 3 snabba: Erik Kjell ren, delförvaltare av Swedish Stars I juni skedde ett förvaltarbyte i fonden Swedish Stars då Erik Kjellgren på Danske Capital ersatte Sten Lindquist på Enter Fonder. Hur är det att förvalta Swedish Stars jämfört med en "vanlig" aktiefond? Det är väldigt stor skillnad. I den fond jag normalt förvaltar så fokuserar jag på ungefär 20 bolag. Vissa av dessa går bra på kort sikt medan andra är långsiktiga vinnare. Swedish Stars förvaltas med en extrem "stockpicking" modell, där det gäller att sortera ut fem enskilda aktier. Det innebär förstås att valet av såväl sektor som enskilt bolag blir kritiskt för den totala avkastningen. Hur skulle du beskriva din förvaltarstil? Min förvaltarstil kan nog kallas "value contrarian". Jag riktar in mig på bolag som har goda fundamentala förutsättningar, men som av någon anledning är ogillade av marknaden. Jag vill inte investera i högt värderade bolag som alla älskar eftersom risken för besvikelser många gånger är stor i sådana aktier. En annan viktig aspekt är att det ska finnas potential, inte bara i bolagets försäljning och lönsamhet, utan även i marknadens värdering av aktien. Hur blir börsvintern? Utmärkande för 2009 har varit en tydlig omvärdering av risk. Investerare har gått från att vara förskräckta till att söka risk. Jag tror att marknaden ganska snart kommer att utkräva bevis i form av vinsttillväxt från företagen för att börsuppgången ska kunna fortsätta. Vissa bolag kommer nog att kunna leverera positiva överraskningar, men långt ifrån alla. Vill du veta mer om Swedish Stars? Varje månad publicerar Skandia en marknadsrapport där vi intervjuar den förvaltare som har lyckats bäst under månaden. Rapporten kan du antingen ladda ned från www.skandiafonder.se eller be din förvaltare om ett exemplar. Förvaltningen av Swedish Stars bygger på att fem av Sveriges bästa fondförvaltare väljer sina fem favoritaktier till en gemensamt förvaltad fond. Resultatet blir en koncentrerad portfölj med 20 25 innehav. Till följd av fondens konstruktion kan avkastningen avvika från index och "vanliga" Sverigefonder. Swedish Stars är därför inte att betrakta som en traditionell Sverigefond. Erik Kjellgren delförvaltare Skandia Swedish Stars, Danske Capital Rättelse från föregående marknadsbrev I marknadsbrevet för oktober angavs att Nils-Petter Hollekim på Odin Fonder förvaltar fonderna Odin Norden och Odin Norge. Detta var fel. Hollekim förvaltar fonderna Odin Norden och Odin Sverige. 10
Vad är klockan? En illustration över ekonomins och kapitalmarknadernas cykliska rörelsemönster är den så kallade investeringsklockan. Denna visar hur aktiekurser, räntor och fastighetspriser etc. rör sig över en konjunkturcykel. Med hjälp av investeringsklockan kan sparare förbättra chanserna till kloka investeringsbeslut. Så, vad är klockan? Historisk återblick: Sommaren 2007: Stockholmsbörsen når All Time High, fastighetspriserna skjuter i höjden och både inflation och räntor är på väg upp. Ekonomin står på toppen av högkonjunkturen och har flera starka börsår i backspegeln. Vid den här tiden är investeringsklockan ungefär 12. Hösten/vintern 2007: Tillväxten i ekonomin är fortfarande stark, men på aktiemarknaden börjar investerarna att se med skepsis på börsen. Inflationen fortsätter att stiga och räntorna likaså. Klockan står nu mellan 1 och 2. Sommaren 2008: Råvarupriserna når rekordnoteringar och börjar därefter falla i snabb takt. Klockan bör vid den här tiden vara strax före 3, men tillväxttakten har nått sin högsta punkt ett par klockslag tidigare än vad klockan förutspår. Hösten 2008/vintern 2009: Börsen rasar, företagen får svårt att låna pengar och fastighetspriserna sjunker. Inflationen avtar också i snabb takt, vilket i kombination med försvagningen av den ekonomiska aktiviteten pressar ned räntorna. Klockan rör sig mellan 3 och 7. Våren/sommaren 2009: Utförslöpan på aktiemarknaden tar abrupt slut. Räntorna fortsätter att sjunka, men aktiekurser och råvarupriser vänder upp. Den ekonomiska tillväxten "bottnar" och lågkonjunkturen är ett faktum. Klockan har rört sig mellan 7 och 9. Lägst tillväxt Nu och framåt: Hittills i år har räntorna sjunkit och börsen stigit kraftigt. Även råvarupriserna har stigit rejält och den ekonomiska tillväxten har nått en lägsta punkt. Det råder fortfarande lågkonjunktur, men tecken på återhämtning syns i den ekonomiska statistiken. Sammantaget kan klockan tyckas vara ungefär 9. Investeringsklockan är ett trubbigt instrument som kan användas för att få en uppfattning om var ekonomin står och vad nästa steg kan tänkas bli. Samtidigt har klockan sina brister. Varje timme är inte lika lång och ekonomin kan dröja sig kvar vid ett klockslag längre än vid ett annat. Dessutom kan vissa klockslag byta plats eller inträffa samtidigt. Trots klockans brister kan vi konstatera att de senaste två årens konjunkturförlopp och utveckling på börsen har följt klockan med förhållandevis god precision. Om investeringsklockan pekar på 8 eller 9 i dagsläget så innebär det att börsen har fem "klockslag" på sig att stiga innan nästa nedgång kommer, vilket är ett mycket bra investeringsläge på ett par års sikt. God tillgång på pengar Valutareserven ökar Råvarupriser stiger Investeringsklockan Inflationen som högst Återhämtning Lågkonjunktur Fastighetspriser stiger Högkonjunktur Avmattning Räntor stiger Aktiekurser sjunker Råvarupriser sjunker Högst tillväxt Aktiekurser stiger Valutareserven krymper Räntor sjunker Dålig tillgång på pengar Fastighetspriser faller Inflationen som lägst Källa: Evening Standard 1937 11
Marknadsuppdaterin i lokal valuta 2009-10-30 Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Sverige OMXS30 43% 1% 5% 7% 46% -13% 33% Norden FTSE, NOREX 30 29% 0% 2% 7% 26% -16% 28% Europa STOXX 50 Index 12% -5% -4% 3% 9% -31% -3% USA S&P 500 15% -4% -2% 5% 9% -25% -8% Japan Topix Nikkei, 225 11% -5% 1% -5% 14% -40% -10% Global MSCI, All Countries 18% -4% -2% 5% 14% -23% 3% Kina FTSE Xinhua 25 50% -4% 8% 0% 68% 48% 140% Indien S&P Nifty Index 55% -6% -7% 3% 75% 25% 162% Ryssland CSFB ROS 103% -6% 6% 36% 82% -24% 73% Asien MSCI Asia All Countries 57% -4% -1% 6% 63% 12% 74% Valutor Procentuell förändring i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år EUR/SEK 10,4-4% 3% 2% 0% 6% 13% 15% USD/SEK 7,0-9% 4% 2% -4% -7% -2% 0% Räntor Procentenheter i år 1 vecka 1 mån 3 mån 1 år 3 år 5 år Kortränta 3 mån SSVX Sverige 0,2-1,2 0 0 0-3,0-2,6-1,8 Långränta 10 år Statsobligation Sverige 3,4 0,8 0 0-0,2-0,3-0,4-1,0 Källa: Thomson Reuters EcoWin Fonderna med högst avkastning i oktober Fonderna med lägst avkastning i oktober i Skandiabankens sortiment i Skandiabankens sortiment 1. HQ Ryssland 1. Pictet Biotech 2. Nordea Ryssland 2. Henderson Japanese Smaller Comp 3. Henderson HF China 3. SEB Bioteknik 4. FIM Russia 4. Salus Alpha Real Estate 5. Carlson China Micro Cap 5. East Capital Baltikum Begränsning av ansvar: Informationen i denna publikation baseras på Skandias egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt på andra källor. Bedömningarna utgår från faktorer och uppgifter som kan visa sig vara oriktiga. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Skandia distribuerar information om förändringen. Skandia ställer därför inga garantier och gör inga utfästelser vad gäller riktighet, tillförlitlighet eller fullständighet av den lämnade informationen. Den som tar del av informationen ska vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument, någon uppmaning till sådana transaktioner eller något råd. Det ankommer på användaren av informationen att själv värdera riktigheten, tillförlitligheten och fullständigheten av informationen. Historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Pengar som placeras i fonder kan både öka som minska i värde och det finns i ngen garanti att få tillbaka hela det insatta kapitalet. Att fatta investeringsbeslut innebär alltid ett risktagande och varje sådant beslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Denna information är avsedd enbart för personer och företag med hemvist inom den europeiska unionen och det ekonomiska samarbetsområdet samt i Schweiz och således inte riktat till person hemmahörande i USA eller något annat land där tillgängliggörande på något sätt är begränsad. 12