Slutrapport om verksamheten i landsbygdsnätverket

2 01 5 F i n l a n d s l a n d s b yg d s n ät v e r k 2 014 2009 Slutrapport om verksamheten i landsbygdsnätverket 2007 2014 Landsbygdsnätverksenheten 23.2.2015

Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Insatsområden och målsättningar i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007 2013... 5 3. Landsbygdsnätverkets mål och uppgifter... 6 4. Analys av arbetet med att bygga upp landsbygdsnätverket Hur byggdes verksamheten upp i Finland för perioden 2007 2013?... 7 5. Förändringar i omvärlden som påverkade landsbygdsnätverket i Finland...11 5.1. Förändringar i landsbygdsförvaltningens kundkrets...11 5.2. Politiska förändringar...12 5.3. Ekonomiska förändringar...13 5.4. Sociala förändringar...13 5.5. Teknologiska förändringar...14 5.6. Ekologiska förändringar...14 6. Intressentgruppsanalys...15 6.1. Organisationer inom förvaltningen...15 6.2. Kommuner...16 6.3. Leader-grupper...17 6.4. Organisationer och föreningar...17 6.5. Läroinrättningar och forskningsinstitut...18 6.6. De politiska beslutsfattarnas betydelse för landsbygdens utveckling...19 6.7. Åland en del av landsbygdsnätverket...19 7. Landsbygdsnätverkets uppgifter...20 7.1. Kommunikation...20 7.2. Utbildning...24 7.3. Insamling och spridning av god praxis...27 7.4. Det internationella samarbetet...30 8. Förvaltning...33 8.1. Landsbygdsnätverksenhetens organisatoriska ställning...33 8.2. Landsbygdsnätverksenhetens resurser och utvecklingen av funktionerna...34 9. Slutledningar...36 9.1. Framgångar...36 9.2. Utmaningar...36 10. Budskap till den kommande verksamheten i landsbygdsnätverket...37 11. Bilagor...38

Slutrapport om verksamheten i landsbygdsnätverket 2007 2013 1. Inledning År 2007 startade medlemsländerna i Europeiska unionen verksamheter med landsbygdsnätverk i syfte att effektivisera verkställandet av landsbygdens utvecklingsprogram och öka samarbetet mellan aktörerna. I Finland har alla axlar och aktörer i utvecklingsprogrammen för landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland omfattats av landsbygdsnätverket. Under de föregående EU-programperioderna 1995 2000 och 2000 2006 hade Leadernätverksenheter verksamhet i Finland och i andra medlemsländer i Europeiska Unionen, vilket samlade aktörerna inom Leader-arbetet. Landsbygdsnätverken grundades i Europeiska unionens medlemsländer för programperioden 2007 2013 i enlighet med artikel 66 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). I förordningen fastställdes landsbygdsnätverkens mål och uppgifter. Enligt artikel 68 kunde varje medlemsstat själv bestämma hur verksamheten i landsbygdsnätverket skulle organiseras. Om grundandet av ett nationellt landsbygdsnätverk i Finland stadgades i lagen om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden (532/2006), statsrådets förordning om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden (634/2007) och statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om förvaltning av program som hänför sig till utveckling av landsbygden (861/2007). Som verksamhetsperiod för landsbygdsnätverket fastställdes programperioden och ytterligare ett övergångsår, dvs. åren 2007 2014. I Finland finansierades landsbygdsnätverket med hjälp av tekniskt bistånd från programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Särskilt följande dokument har utgjort bakgrundsmaterial för upprättandet av denna slutrapport över verksamheten i landsbygdsnätverket: 1. Strategin för verksamheten i landsbygdsnätverket från år 2008 2. Enkäter om utbildningsbehov från åren 2008 och 2009 3. Respons- och resultatundersökningar från åren 2010, 2012 och 2014 4. Respons från deltagarna på landsbygdsnätverkets utbildningar och evenemang åren 2008 2014 5. Verksamhetsbedömning som gjordes av medlemmarna i landsbygdsnätverkets styrgrupp hösten 2014. Som innehållsmässig struktur i slutrapporten tillämpas en interventionslogisk modell (bild 1) och underlaget för strategihandlingen för verksamheten i landsbygdsnätverket från år 2008. Särskilt när det gäller analyser av omvärlden och intressentgrupperna har jämförelser gjorts med läget år 2008. Interventionslogikmodellen för verksamheten i landsbygdsnätverket togs fram av europeiska utvärderingsnätverket år 2013. Interventionslogikmodellen fanns således inte tillhanda i början av den gångna programperioden, men kommer att tjäna verksamheten och programarbetet under den kommande perioden. Denna slutrapport strävar efter att genom utvärderingar av resultaten och genomslagskraften ge en bedömning av huruvida de mål och den vision som ställdes upp för verksamheten i landsbygdsnätverket har uppfyllts. Rapporten har sammanställts av personalen på landsbygdsnätverksenheten. Efter en diskussion i styrgruppen för landsbygdsnätverket och behandling av inlämnad skriftlig respons kunde man lägga sista handen vid rapporten. 4 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

Bild 1. Europeiska utvärderingsnätverkets interventionslogikmodell för landsbygdsnätverken. 2. Insatsområden och målsättningar i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007 2013 Verksamheten i det finländska landsbygdsnätverket bygger på insatsområdena i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Arbetet i landsbygdsnätverket har omfattat utvecklingsprogrammen för landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland. Insatsområdena beskrivs så här i strategin för utveckling av landsbygden i Finland 2007 2013: 1. Bedrivande av jord- och skogsbruk i hela Finland på ett sätt som är ekonomiskt och ekologiskt hållbart samt etiskt godtagbart. 2. Diversifiering av landsbygdsnäringarna och förbättring av sysselsättningen på ett sätt som gynnar och utvecklar företagens konkurrenskraft, ny företagsamhet och bildandet av nätverk mellan företagarna. 3. Stärkande av den verksamhet som baserar sig på lokala initiativ i syfte att främja livskraften och livskvaliteten på landsbygden. Målen för axlarna inom programmen för landsbygdens utveckling har styrt verksamheten i landsbygdsnätverket. Programperioden 2007 2014 hade programmen för utveckling av landsbygden fyra axlar: 1. Axel 1: Att förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft 2. Axel 2: Att förbättra miljön och landsbygdens tillstånd 3. Axel 3: Livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden 4. Axel 4: Leader MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Suomen maaseutuverkosto 2014 5

3. Landsbygdsnätverkets mål och uppgifter Målen för landsbygdsnätverkets verksamhet under perioden 2007 2013 beskrivs så här i programmet för utveckling av landsbygden på Fastlandsfinland: Att öka kunskapen om de möjligheter som landsbygdsutvecklingsprogrammen medför och om deras resultat bland programaktörer, potentiella stödmottagare och allmänheten. Att förbättra informationsutbytet mellan de myndigheter som genomför programmen och intressentgrupperna. Att öka kompetensen genom erfarenhetsutbyte. Utifrån strategiarbetet för landsbygdsnätverkets verksamhet sammanställdes år 2008 en vision för landsbygdsnätverket samt en vision och en verksamhetsidé för landsbygdsnätverksenheten. Landsbygdsnätverkets vision År 2013 är Landsbygdsnätverket ett starkt och flexibelt nätverk av utvecklare som arbetar för landsbygdens bästa. Landsbygdsnätverket samlade de myndigheter, organisationer och medborgaraktörer som medverkade i arbetet med att utveckla landsbygden och i programmen för utveckling av landsbygden. Samarbete och växelverkan utgjorde hörnstenarna för landsbygdsnätverkets arbete. Varje aktörsorganisation har sin egen vision och egna mål och uppgifter, och därför var och är landsbygdsnätverket ett mycket mångsidigt och mångfasetterat nätverk. Verksamheten i landsbygdsnätverket hade som mål att skapa en positiv image för landsbygdsutvecklingsprogrammen och den verksamhet som drivs på landsbygden. Att arbeta för landsbygdens bästa var gemensamt för alla aktörer, och på denna tanke byggde landsbygdsnätverkets gemensamma vision. Landsbygdsnätverksenhetens vision Landsbygdsnätverksenheten får landsbygdsaktörerna att arbeta allt intensivare tillsammans. Utvecklingsprogrammens möjligheter utnyttjas fullt ut. Nätverksenhetens vision utgick från att enheten ska ha till uppgift att tillhandahålla tjänster dynamiskt och flexibelt och att utveckla och samordna landsbygdsnätverkets verksamhet. Målet för enheten var att göra det möjligt för landsbygdsnätverket att skapa och främja nya verksamhetsmodeller för utvecklingen av landsbygden och en ny slags bild av landsbygden och hur den kan utvecklas. Landsbygdsnätverket hade verksamhet på båda inhemska språken med beaktande av kulturbaserade bakgrunder och verksamhetsmodeller. Landsbygdsnätverksenhetens verksamhetsidé Landsbygdsnätverksenheten intensifierar kontakterna mellan landsbygdsaktörerna och effektiviserar kunskapsförmedlingen för att utveckla landsbygden. Ända från början strävade man efter att skapa och finslipa nätverksenhetens arbetssätt så att det skulle vara möjligt att bygga upp hela det omfattande landsbygdsnätverket och engagera aktörerna i det i syfte att driva fram utvecklingsprogrammen med stöd av nätverkets mål och uppgifter. 6 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

Landsbygdsnätverkets uppgifter I strategin för utveckling av landsbygden i Finland 2007 2013 fastställdes följande uppgifter i strävan att öka informationen och kunskapen: 1. Informera om programåtgärderna, stödsystemen och till dem anslutande aktuella frågor t.ex. via internet och publikationer. 2. Ordna träffar och kurser kring landsbygdsutvecklingsteman, t.ex. i form av landsomfattande seminarier. 3. Samla och förmedla information om kurser och evenemang som anknyter till landsbygdsutvecklingen och programgenomförandet, t.ex. genom en gemensam evenemangskalender på en webbplats. 4. I samarbete med förvaltningsmyndigheterna utarbeta en utbildningsplan för aktionsgrupperna och deras intressentgrupper. 5. Vid behov bistå myndigheterna vid planeringen av och arrangemangen kring kurser, seminarier och evenemang och vid produktionen av utbildningsmaterial. 6. Samla, analysera och sprida information om landsbygdsutveckling och om bästa praxis beträffande de till landsbygdsutvecklingen anknutna stödsystemen. 7. Främja bildandet och upprätthållandet av nätverk mellan landsbygdsaktörerna, t.ex. enligt målgrupp eller sektor. 8. Främja samarbetet och informationsspridningen mellan projekt som överskrider riksgränser eller regionala gränser. 9. Hålla kontakt med och förmedla information till EU:s landsbygdsnätverk och andra medlemsstaters landsbygdsnätverk. I kapitel 7 redogörs för verksamheten och resultaten och bedöms effekterna av dem. 4. Analys av arbetet med att bygga upp landsbygdsnätverket Hur byggdes verksamheten upp i Finland för perioden 2007 2013? Planeringen av landsbygdsnätverket för perioden 2007 2013 startade på jord- och skogsbruksministeriet redan år 2005. Två planerare fortsatte beredningen intensivare i januari 2007. Under våren arrangerades 11 tillfällen där man hörde intressentgrupper inom landsbygdsutveckling. Dessa lade bl.a. fram följande önskemål om arbete i landsbygdsnätverket: Det bör skapas konstruktiv spänning En ny slags bild av landsbygden och dess utveckling ska tas fram Landsbygdsnätverket behöver nätverksledning. Nätverken ska byggas upp aktivt, de uppkommer inte av sig själv. Nätverket och nätverksenhetens gränssnitt behöver förtydligas. Man upplevde att det var bråttom med att starta verksamheten eftersom information efterlystes. Landsbygdsnätverksenheten var hjärtat av landsbygdsnätverkets arbete och den inledde verksamheten hösten 2007. Enheten hade till uppgift att samordna, aktivera och skapa möjligheter för verksamheten i hela landsbygdsnätverket. Den viktigaste uppgiften var att samla aktörerna på landsbygden till nätverket, och att ständigt komplettera och aktivera det. Enheten hade sju anställda som anordnade utbildningar och nätverksevenemang, samlade och spred information om god praxis, kommunicerade kring landsbygdens utveckling via olika kanaler MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Suomen maaseutuverkosto 2014 7

och främjade internationaliseringen i branschen. Verksamheten fokuserade på programmen för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland, på möjligheterna med dessa program och på deras resultat och effekter. Vem fick service, vem var kund hos landsbygdsnätverksenheten? Landsbygden och dess invånare, odlare, företagare, organisationer som genomför landsbygdsprojekt och andra potentiella stödmottagare är gemensamma kunder för landsbygdsnätverket. Aktörerna inom landsbygdsnätverket gav och ger alltjämt kunderna service inom ramen för sina egna uppgifter och mål. Nätverksenhetens kunder bestod närmast av aktörer inom landsbygdsprogrammen aktörer som på samma gång bildade landsbygdsnätverket. NTM-centraler, Leader-grupper, kommuner, Centralförbundet för lantoch skogsbruksproducenter MTK, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC, rådgivningsorganisationer, byföreningar, ungdomsorganisationer och andra organisationer och föreningar, skolor, forskningsinstitut, Landsbygdsverket, jord- och skogsbruksministeriet och andra programaktörer var de viktigaste kundorganisationerna hos landsbygdsnätverkets kommunikation, utbildningar och evenemang. Kunderna var i de flesta fall både målgrupp och samarbetspartner i verksamheterna. Utbildningar och evenemang anordnades som ett nätverkssamarbete. Förutom de ovan nämnda var särskilt den stora allmänheten och potentiella stödmottagare målgrupper för kommunikationen. Både när det gäller utbildning och kommunikation hade landsbygdsnätverksenheten särskilt till uppgift att producera och sprida bakgrundsinformation och kompletterande information om åtgärderna i programmen. Landsbygdsverket, NTM- centralerna och kommunerna ansvarade inom sitt verksamhetsområde för myndighetskommunikationen och för anordnandet av utbildning i stödvillkor osv. direkt till potentiella stödmottagare, odlare, företagare och projekt Landsbygdsverket gav NTM-centralerna och kommunerna utbildning i stödvillkoren. Landsbygdsnätverksenhetens utbildningar och evenemang var emellertid öppna för alla aktörer och enskilda personer som intresserar sig för utvecklingen av landsbygden. Landsbygdsnätverkets uppkomst och utveckling Landsbygdsnätverket planerades från första början som ett öppet nätverk. Nätverket rekryterade inga medlemmar utan alla som medverkade i landsbygdsprogrammet var en del av landsbygdsnätverket. Nätverket hade och har alltjämt en lökformig struktur. I kärnan finns centralförvaltningen, som möjliggör landsbygdsprogrammets administrativa existens, och i det yttre skalet finns kundgränssnitten. Under programperioden genomfördes tre analyser av landsbygdsnätverket (bild 2 4). Analyserna gjordes samtidigt med respons- och resultatundersökningarna om landsbygdsnätverket. Via analyserna strävade man efter att skissera upp ett abstrakt landsbygdsnätverk. Hurdana relationer råder det i växelverkan mellan aktörerna? Var ligger knutpunkterna i nätverket? Hur har samarbetsrelationerna utvecklats under programperiodens gång? I enkäterna bad man de som svarade uppge de mest betydande samarbetspartnerna i arbetet med att utveckla landsbygden, både kvantitativt och kvalitativt sett. Aktörerna inom programmen för utveckling av landsbygden bildar ett omfattande nätverk. Nätverkets form och öglorna som ingår i det har varierat under programperioden beroende på organisationernas egna behov och tajmning. Programmets förvaltningsmyndigheter är på ett naturligt sätt i kärnan av landsbygdsnätverket, och kring denna genomförs programmet av organisationer och andra intressentgrupper. I avsnittet som behandlar intressentgrupperna, kapitel 4, redogörs för verksamheterna i olika intressentgrupper som en del av landsbygdsnätverket. 8 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

Annat ministerium Miljöministeriet Landsbygdsverket Arbets- och näringsministeriet Annan medborgarorganisation Samarbetsgruppen (YTR) och dess temagrupper Byverksamhet Ungdomsorganisation MTK Ungdomsorganisation Ålands landskapsregering Landsbygdsnätverksenheten Jord- och skogsbruksministeriet Annan Aktionsgrupp Miljöorganisation NTM-centralen Kommun Landsbygdsföretag Annan läroinrättning Pro Agria/Svenska Lantbrukssällskapets förbund Yrkeshögskola Universitet/forskningsinstitut Landskapsförbund Organisation i skogsbranschen Maa- ja kotitalousnaiset Skogscentralen Annan rådgivningsorganisation Bild 2. Analys av landsbygdsnätverket 2010. Omfattningen av samarbetet mellan olika aktörer. Ju närmare mitten en aktör är, desto fler är kontakterna till de övriga aktörerna. Sitra Organisation i skogsbranschen JSM Landsbygdsverket Maa- ja kotitalousnaiset Landsbygdsföretag JSM Universitet ProAgria/SLC Maa- ja kotitalousnaiset Samarbetsgruppen (YTR) Kommun Forskningsinstitut Landsbygdsföretag Aktionsgrupp MTK/SLC Samarbetsgruppen (YTR) Byverksamhet YH MTK/SLC Miljöministeriet Övriga NTM-central Aktionsgrupp NTM-central ProAgria/SLC YH Landskapsförbund Landskapsförbund Miljöorganisation Kommun Forskningsinstitut ANM Universitet Byverksamhet Ungdomsorganisation Landsbygdsverket Skogscentralen Skogscentralen Ungdomsorganisation Bild 3. Analys av landsbygdsnätverket 2012. Omfattningen av samarbetet mellan olika aktörer. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Suomen maaseutuverkosto 2014 9

ANM Samarbetsgrupp (YTR) Kommun Landskapsförbund Universitet Annan Yrkeshögskola Landsbygdsföretag Forskningsinstitut JSM NTM-central Maa- ja kotitalousnaiset Byverksamhet Landsbygdsverket Ungdomsorganisation ProAgria/SLF Skogscentralen Leader-grupp Miljöorganisation Ålands landskapsregering Organisation i skogsbranschen MKT/SLC Bild 4. Analys av landsbygdsnätverket 2014. Omfattningen av samarbetet mellan olika aktörer. Landsbygdsnätverkets styrgrupp och arbetsgrupper Landsbygdsnätverkets verksamhet styrdes av en styrgrupp bestående av 21 medlemmar. Styrgruppen styrde och drog upp riktlinjerna för landsbygdsnätverkets verksamhet och följde upp utfallet av den årliga verksamhetsplanen och verksamhetsplanen för hela perioden. Till en början var en representant för jord- och skogsbruksministeriet ordförande för styrgruppen, och under programperiodens senare hälft var en representant för NTM-centralen ordförande. Landsbygdsnätverksenhetens direktör var föredragande. Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte styrgruppen för landsbygdsnätverket för ca 2,5 år i taget för att säkerställa ett jämlikt deltagande bland olika regioner och intressentgrupper. Styrgruppen hade en viktig roll för ledningen av nätverkets verksamhet. Styrgruppen samlades fyra gånger per år, vilket möjliggjorde en tillräcklig uppföljning och planering av ärendena. På grund av det stora antalet medlemmar i styrgruppen fungerade sammanträdena kanske dock inte på bästa möjliga sätt när det gällde att hitta en gemensam syn och dra upp riktlinjerna för verksamheten. Man lyckades inte dra tillräckligt fördel av medlemmarnas expertis i nätverkets verksamhet, även om diskussionerna för det mesta var mycket givande och främjande för verksamheten. I en nätverksliknande verksamhet framhävs ordförandens roll särskilt som den som sparrar och samarbetar med direktören för landsbygdsnätverksenheten, som är föredragande på styrgruppens möten. I fortsättningen bör man ända från början fästa uppmärksamhet vid att bygga upp denna relation. Under perioden tillsatte styrgruppen sammanlagt fem arbetsgrupper: arbetsgruppen för interregionalt samarbete, Leader-arbetsgruppen, innovationsgruppen, kommunikationsarbetsgruppen och arbetsgruppen 10 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

för företagande. Kommunikationsarbetsgruppen arbetade under ett års tid strax i början av perioden, medan arbetsgruppen för företagande tillsattes för det sista året av perioden, dvs. 2014. De övriga arbetsgrupperna var verksamma under hela perioden från och med 2008. Arbetsgrupperna hade som mål att skapa kanaler för deltagande som stöd för det nätverksliknande arbetet och att fungera som ett stöd främst för den operativa verksamheten. Arbetsgrupperna strävade efter att hitta och göra nya öppningar och att ge förslag i anslutning till dessa öppningar till landsbygdsnätverkets årliga verksamhetsplaner, inspirerade aktörerna, stärkte nätverket samt producerade och förmedlade information om funktionerna i landsbygdsprogrammen. Till varje arbetsgrupp kallades minst fem experter från olika intressentgrupper. Arbetsgrupperna samlades efter behov. Experterna på landsbygdsnätverksenheten beredde de ärenden som skulle behandlas i arbetsgrupperna och var sekreterare på möten. Innovationsgruppen främjade tillämpandet av innovationer inom vetenskap och forskning och landsbygdspolitiken i det praktiska arbetet. Kommunikationsgruppen var ett forum för kommunikationsbehov. Leadergruppen var en resurs för utvecklingen, planeringen och genomförandet av aktionsgruppsarbetet. Arbetsgruppen för interregionalt samarbete tog fram modeller för främjandet av det nationella och internationella samarbetet. Arbetsgruppen för företagande främjade i första hand åtgärder för etablering och utveckling av företag inom landsbygdsprogrammet under den kommande programperioden. Det europeiska landsbygdsnätverket Landsbygdsnätverken i Europeiska unionens medlemsländer bildade tillsammans det europeiska landsbygdsnätverket. Europeiska landsbygdsnätverksenheten, ENRD Contact Point, grundades hösten 2008 för att samordna verksamheten i EU-ländernas landsbygdsnätverk. ENRD Contact Point hade till uppgift att främja informationsflödet och samarbetet mellan landsbygdsnätverken och samla resultaten och effekterna av landsbygdens utvecklingsarbete på det europeiska planet. ENRD Contact Point arbetade i Bryssel i nära samarbete med huvudavdelningen för utveckling av jordbruk och landskap vid kommissionen. Kommissionens samordnande kommitté för landsbygdsnätverken behandlade och följde upp verksamheten. I kommittén företräddes Finland av en representant för jord- och skogsbruksministeriet och landsbygdsnätverksenhetens direktör. I Europa arbetade de nationella landsbygdsnätverken på mycket varierande sätt eftersom varje land hade satt upp egna mål. Nätverken startade också vid olika tidpunkter, och i vissa medlemsstater var det mycket svårt att få i gång verksamheten. I början hade den finländska landsbygdsnätverksenheten som mål att skapa ett särskilt tätt samarbete med Sverige och Estland. Samarbetet var också mycket intensivt under hela programperioden och beskrivs i avsnittet om främjandet av internationalisering, kapitel 7.4. 5. Förändringar i omvärlden som påverkade landsbygdsnätverket i Finland 5.1. Förändringar i landsbygdsförvaltningens kundkrets Under programperioden var det tufft att idka företagsverksamhet såväl på landsbygden som i städerna. Lantbruksföretagandet präglades särskilt av att gårdsstorleken ökade och antalet gårdar minskade vid vissa produktionsinriktningar till och med radikalt. Att gårdsstorleken ökade var emellertid ingen garanti för ökad lönsamhet. Programmet för utveckling av landsbygden gav ett betydande stöd åt jordbruksföretagen och den MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Suomen maaseutuverkosto 2014 11

inhemska matproduktionen under programperioden. Exempelvis skulle de investeringar som tillväxt förutsätter varit nästintill omöjliga utan finansiering ur programmet. Landsbygdsföretagandet blev mer mångsidigt och i och med att gårdsstorleken ökade grundades bl.a. aktiebolag, men mikroföretagen var fortfarande drivkrafter i branschen. Sysselsättningseffekten består fortsättningsvis ofta av företagare som sysselsätter sig själva. Å andra sidan finns det branscher där det särskilt på landsbygden råder brist på arbetskraft, något som accentueras särskilt i branscher med fysiskt säsongsarbete. Genom programarbetet lyckades man underlätta samarbetet mellan företagarna och främja tillväxten. Under programperioden var ett mål att ta fram nya distributionskanaler för produkter och tjänster och att utveckla vidareförädlingen av olika produkter. Målet uppnåddes delvis. I ett läge där ekonomin försämras stöder konsumentbeteendet emellertid inte tillräckligt t.ex. ökningen i närproducerad och ekologiskt producerad mat, utan det är ofta priset som styr köpbesluten. Genom nätverksarbetet lyckades man dock stärka konsumenternas intresse för inhemska produkter och konstruera modeller som underlättar tillgången till olika produkter och tjänster. Att livsmedelssäkerheten och -lagstiftningen lyftes fram och ledde till utmaningar för företagsverksamheten medförde tidvis kraftiga reaktioner. Det förefaller som om företagarna, liksom även medborgarna, saknar möjligheter/låter bli att fatta beslut och påverka allteftersom verksamhetsmiljön och tolkningarna blir striktare. Detta återspeglades tidvis även i nätverksarbetet: man var tvungen att gallra bort färska livsmedel av de smakprov som gästerna hade tagit med sig till det internationella LINC-seminariet. Inget av de länder som tidigare arrangerat seminariet hade vidtagit liknande åtgärder. I nätverksarbetet ville man dock hjälpa till att omsätta förändringar i praktiken och engagera företagare och därigenom underlätta verksamheten för alla parter. Sysselsättningsgraden har sjunkit på landsbygden och i hela landet, men utvecklingen har tidvis varit bättre på landsbygden än i städerna. Detta torde delvis kunna förklaras av åldersstrukturen på landsbygden. Befolkningen på landsbygden blir snabbt äldre i genomsnitt när ungdomarna flyttar till städerna. Sysselsättningsgraden har ökat snabbare på landsbygden än i städerna, men utvecklingen hade varit ännu snabbare utan de arbetsplatser som skapades och bevarades genom programfinansieringen. 5.2. Politiska förändringar Stramhet och koncentrering präglade det politiska fältet under hela programperioden. De återspeglades i allt som företogs i företagsverksamheterna, servicen och regionpolitiken, som har blivit en betydande påverkare i utvecklingen av landsbygden. Politiska inslag har fått fotfäste i dagliga konversationer allteftersom människorna mer öppet börjat ta ställning till de politiska beslut som fattas i samhället, till exempel mängden byråkrati. Landsbygdsnätverket erbjöd gemensamma forum där kunderna, aktörerna, förvaltningen och beslutsfattarna kunde främja landsbygdspolitiken och diskutera landsbygdens utveckling. Att EU-parlamentet gick med i processen för att utarbeta och godkänna programmet för utveckling av landsbygden bromsade upp beslutsfattandet på unionsnivå, men gjorde visserligen att medborgarnas åsikter beaktades bättre i besluten. Detta återspeglades i medlemsländernas verksamhet under den gångna programperioden: det tog längre att få ärenden till behandling och ta beslut på det nationella planet. Regionpolitiken präglas mer och mer av lokala avgöranden och lokalt förankrad politik. Detta skapar behov av 12 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

5.3. Ekonomiska förändringar Från år 2008 fram till idag har de ekonomiska förändringarna varit den mest betydande och omfattande faktorn i det finländska samhällets och därigenom landsbygdens och landbygdsnätverkets omvärld. Den ekonomiska recessionen har berört alla nivåer av samhället. Det försämrade ekonomiska läget återspeglades även i verkställandet av landsbygdsprogrammet. Låg sysselsättningsgrad, kriser i kommunekonomierna, effektiviserat sparande och därigenom en minskning av den privata konsumtionen var utmärkande för den finländska vardagen. Dessa omständigheter gjorde också att exporten fick och fortsättningsvis har en stor betydelse. Hemmamarknaden är begränsad. För närvarande står exporten inför stora utmaningar, särskilt när det gäller jordbruksprodukter. För matpotatis har förbudet att exportera till Ryssland varit i kraft drygt ett år, för griskött sedan januari 2013. Detta har kraftigt försämrat lönsamheten för gårdarna. Även för mjölkgårdarna har lönsamheten gått ned efter att sanktionerna mot Ryssland fått mjölkpriset att sjunka. Företagarna på landsbygden och därigenom hela landsbygden har varit sekundärt men konkret utsatt till följd av den aktuella krisen i världspolitiken och den försämrade marknadsekonomin. Omstruktureringen inom jordbruket, i synnerhet koncentreringen av produktionen, ökar omfattningen av de investeringar som behövs och därigenom även företagarens risk. Jordbruksföretagande förutsätter ständigt nya kunskaper, också om företagsledning och organiseringen av arbetet. Under programperioden försämrades lönsamheten i många produktionsinriktar inom jordbruksproduktion. På grund av den kärva ekonomiska situationen har nätverksarbetet haft en betydande roll i arbetet med att förmedla och samla information om finansieringsmöjligheterna i programmet för utveckling av landsbygden på Fastlandsfinland och know-how om utveckling. 5.4. Sociala förändringar Servicebehoven och -strukturerna förändrades ständigt under hela programperioden. Behovet av närservice har ökat allteftersom befolkningen blir äldre, men samtidigt har servicen koncentrerats till större enheter. När kommunerna lägger ut sina tjänster till privata serviceproducenter uppkommer nya modeller för serviceproduktionen. Detta har öppnat nya möjligheter att utnyttja landsbygdsutvecklingsprogrammet för utvecklingen av olika tjänster. Även i framtiden kommer det säkert att finnas behov av att ta fram nya strukturer och lösningar. Enligt landsbygdsbarometern 2014 är livskvaliteten på landsbygden fortfarande bra och den stora allmänheten har en positiv bild av landsbygden. Naturen, genuinheten och ett bra liv är aspekter som lyfts fram i undersökningar om människors föreställningar om landsbygden. Visserligen förknippas landsbygden även med negativa uppfattningar, såsom oron för att det ska vara svårt att skapa sig en smidig vardag. I programmet för utveckling av landsbygden har man strävat efter att skapa och kommunicera om de mångsidiga möjligheterna som landsbygden erbjuder inte enbart i anslutning till naturen. Landsbygden ses alltjämt som en resurs och allt fler finländare önskar att de skulle kunna bo på landet. Att arbetsplatserna koncentreras till städerna är emellertid ett faktum, och flyttningsrörelsen sammanfaller med dagens utvecklingsorienterade regionpolitik. När det blir enklare för informationen och människorna att röra sig kan också nya nätverk skapas på både det nationella och det internationella planet. Samarbetet och den effektivisering av verksamheten som samarbetet har bidragit till har varit en betydande del av verksamheten i nätverket. Information om god praxis och framgångsrika projekt förmedlades till olika aktörer inom nätverket och resultaten av dem har också utnyttjats på EU-nivå. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Suomen maaseutuverkosto 2014 13

5.5. Teknologiska förändringar Utvecklingen av teknologin och de möjligheter och förändringar som utvecklingen medfört har förändrat hela samhället. Tillgången till information och den mångsidiga kommunikationen inverkar på allt och alla, men visar samtidigt på olikvärdigheten mellan regionerna. På landsbygden, särskilt i skärgårdsområdena, har man tillsvidare inte kunnat bygga upp en tillräcklig infrastruktur. Kapaciteten i gamla bredbandsnät räcker inte längre till för överföring av stora mängder data. Dataöverföringshastigheterna i mobilnäten har förbättrats betydligt, men utvecklingen är en balansgång mellan tjänsternas täckning och lönsamhet. I nätverksarbetet har tekniken gjort det möjligt att införa nya kommunikationssätt. Nya tekniska lösningar kunde utnyttjas bl.a. vid anordnandet av utbildningar. Å andra sidan är distansförbindelserna också en utmaning för nätverksarbetet eftersom kundservicen och stärkandet av nätverket förutsatte att man umgicks ansikte mot ansikte. Sociala medier, massfinansiering, mångsidig användning av YouTube, webbkurser och arbete som är oberoende av rum är nya fenomen som uppkom eller växte fram under programperioden. Vid nätverksarbetet strävade man efter att i mån av möjlighet reagera på de förändringar som teknologin medförde, men under nästa period bör nya metoder och tjänster utnyttjas med betydligt större skärpa, mod och resurser. Exempelvis gav övergången till sociala medier landsbygdskommunikationen en ny kick. Resurserna för detta är emellertid alldeles för små och kommunikationen går tillsvidare för det mesta i en riktning. Man uppnådde inte de resultat, det aktiva engagemang och den diskussion man hade hoppats på. Sociala medier är ett krävande verktyg där det inte alla gånger är så enkelt att lyckas med nya fenomen. Medierna och sätten att använda dem genomgick också stora förändringar. På grund av kortsiktigheten och det väldiga konkurrerande utbudet av tjänster och information blir verksamhetsfältet kärvare i takt med teknologins utveckling. Informationen sprids allt mer endast i digital form, och medierna splittras och personifieras. Innehållsmassan ökar dag för dag och det blir allt svårare att bli hörd och sedd i konkurrensen med alla andra kanaler som vill väcka sensation och uppmärksamhet. 5.6. Ekologiska förändringar Enligt undersökningar förbättrades miljöns och särskilt vattendragens tillstånd med hjälp av vidtagna miljöåtgärder. Odlarna förband sig bra till åtgärderna och odlingspraxisen belastar miljön mindre numera. Miljöfrågornas betydelse och intresset för miljön har ökat. Bilden av den finländska landsbygden som en ren och lockande omgivning stärktes under programperioden. Satsningar gjordes på djurens välbefinnande och man lyckades också påverka attityder och värderingar. Ansvar och ekologisk hänsyn har varit växande konsumtionstrender, men realiseras inte tillräckligt när konsumenterna fattar köpbeslut. Trenderna sticker upp huvudet när diskussionen går in på välfärd och produktion. Bioekonomi har varit en växande produktionsbransch och här bör möjligheterna utnyttjas effektivt på landsbygden. I Finland vill man öka den decentraliserade produktionen av förnybar energi som en del av en hållbar energipolitik och den gröna ekonomins tillväxt. Landsbygdens resurser är i nyckelposition när det gäller att minska användningen av fossila bränslen för att stävja klimatförändringen och beroendet av importerad energi. På samma gång kan nya innovationer och verksamhetsmodeller för decentraliserad energiproduktion skapa hållbara näringar och välfärd för landsbygden. Dagens produktion av förnybar energi och särskilt små produktionsenheter ställs emellertid inför betydande utmaningar när det gäller verksamhetsbetingelserna, lönsamheten och konkurrenskraften. 14 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

6. Intressentgruppsanalys 6.1. Organisationer inom förvaltningen Jord- och skogsbruksministeriet Jord- och skogsbruksministeriet har till uppgift att dra upp de politiska riktlinjerna för utvecklingen av landsbygden, bereda program, lagar, förordningar och bestämmelser samt ansvara för uppföljningen och utvärderingen. Landsbygdsnätverksenheten arbetade vid jord- och skogsbruksministeriets matavdelning åren 2007 2013. Ministeriet hade en viktig roll i landsbygdsnätverket. Tjänstemän från ministeriet medverkade som experter på landsbygdsnätverkets evenemang. Ministeriet var på det hela taget intresserat av de möjligheter som landsbygdsnätverket erbjöd för verkställandet av programmet. Såsom krävdes i denna roll följde jord- och skogsbruksministeriet aktivt upp hur landsbygdsprogrammet fortskred, hur målen uppnåddes och hur verkställandet av programmet förflöt. Programperioden, särskilt början av den, präglades av diskussionen om omfattningen av byråkratin. Aktörerna uttryckte stor oro för den ständigt ökande byråkratin. De spridda stödformerna, långa behandlingstiderna, antalet ändringsbeslut, de knappa kostnadsslagen, problem i anslutning till kravet på verifikatkopior samt oklarheter i fastställandet av allmänna omkostnader upplevdes som de största problemen i förfaringssätten. Ministeriet tillsatte en arbetsgrupp som hade till uppgift att utreda hur man skulle kunna lätta på den administrativa bördan i samband med processerna för ansökning om företags- och projektfinansiering. Arbetsgruppen gav resultat och en del av byråkratin kunde avvecklas. Vid beredningen av det nya landsbygdsprogrammet och på tröskeln till den nya programperioden ökade än en gång oron för ökad byråkrati och tillsyn bland stödmottagarna och dem som verkställer programmet. Landsbygdsverket Landsbygdsnätverksenheten övergick från jord- och skogsbruksministeriet till Landsbygdsverket i början av 2014. Under programperioden samarbetade nätverksenheten med Landsbygdsverket på bred front. Landsbygdsverket tillhandahöll behövlig sakkunskap för verkställandet av programmet. Att Landsbygdsverket omstrukturerades och flyttade från Helsingfors till Seinäjoki i början av programperioder hade förstås effekter för den dagliga verksamheten. Omsättningen bland tjänstemännen var mycket hög och de nya anställda hade fullt upp med de grundläggande arbetsuppgifterna. Avvecklingen av byråkratin fick också Landsbygdsverket att se över sina arbetssätt. På grund av Landsbygdsverkets karaktär har verket en mycket teknisk syn på landsbygdsprogrammet. Uppgifter i anslutning till utbetalning, inspektion och tillsyn hör till Landsbygdsverkets kärnverksamhet och denna roll har hört till de mest synliga även i landsbygdsnätverkets verksamhet. NTM-centralerna På grund av reformen av regionförvaltningen var NTM-centralerna i ständig förändring under hela programperioden. Förvaltningsstrukturerna ändrades flera gånger och ändringarna pågår fortfarande när den nya programperioden börjar. De stora organisationsförändringarna försvårade NTM-centralernas nätverkande och deltagande i arbetet för landsbygdens utveckling. De var tvungen att i första hand inrikta de minskande resurserna på att fullgöra sina skyldigheter i egenskap av myndighet. NTM-centralerna var dock den starkaste administrativa länken i landsbygdsnätverkets verksamhet. NTMcentralerna var de som drev och verkställde den regionala utvecklingen av landsbygden. Landsbygdssektio- MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Suomen maaseutuverkosto 2014 15

nerna i landskapens samarbetsgrupper, styrgrupperna för landsbygdens utvecklingsarbete och motsvarade grupper har arbetat ledda av NTM-centralerna och på det sättet samlat de regionala landsbygdsnätverken och aktörerna inom programmet för utveckling av landsbygden. NTM-centralerna var nöjda med att de via de evenemang som landsbygdsnätverket anordnade kom i kontakt med sina kolleger runt om i Finland. Enligt den respons som gavs hade till exempel utbetalare, Leaderansvariga och företagsforskare tidigare inte tillräckligt med möjligheter att träffa varandra på riksplan. Behovet av personalnedskärningar på NTM-centralerna som en del av besparingarna i statsekonomin är oroväckande. Hur blir det om det regionala utvecklingsarbetet för landsbygden måste göras med ännu mindre resurser? Trots ökningen i tillsyns- och övervakningsarbetet borde NTM-centralernas resurser kanaliseras även till en bredbasig utveckling av landsbygden och utnyttjandet av de möjligheter som utvecklingsprogrammen erbjuder. Att förståelsen för kunderna faller i dunkel är ett orosmoment. Förvaltningen, jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket och NTM-centralerna borde se över sin kundattityd. Odlarna, företagarna och invånarna på landsbygden är kunder till landsbygdsförvaltningen och dessa ska erbjudas service. Är det viktigare att lyckas med ett riskfritt och felfritt verkställande än att sist och slutligen ge sådan service som på bästa sätt tjänar kundens intresse med beaktande av lagarna och förordningarna? 6.2. Kommuner Kommunerna har gedigen sakkunskap om lokal utveckling och är en viktig resurs i arbetet för landsbygdens utveckling. Kommunerna uppvisar potential för utnyttjandet av landsbygdsprogram. Det för närvarande dåliga ekonomiska läget med personalnedskärningar som följd medför stora utmaningar för utvecklingen av kommuncentra och byar. Kommunernas verksamhetsfält och relationer till landskapscentrum och region- och statsförvaltningen förändras när kommuner slås samman. År 2008 upplevde landsbygdsnätverksenheten att det var mycket svårt att nå kommunerna. Man hade gärna kontaktat regionsekreterare och kommundirektörer, men det gick inte att samla e-postlistor och Kommunförbundet lämnade inte ut centraliserad information. Under programperioden bildades samarbetsområden för landsbygdsförvaltningen i kommunerna. Att samarbetsområden bildades betraktades som positivt för nätverksarbetet, eftersom de gör det lättare att hålla kontakten till kommunerna. Samarbetsområdena ger också bättre utgångspunkter för landsbygdsförvaltningens utvecklingsarbete som ett komplement till förvaltningen av odlarstöden. Förhållandet mellan kommuner och byar har diskuterats kontinuerligt. Gjorda kommunsammanslagningar har också påverkat detta. Kommunsammanslagningarna har ökat behovet av att främja förhandlings- och avtalsprocessen mellan kommunen och dess byar, utarbeta ett eget landsbygdsprogram för kommunen, samordna kommunens landsbygdsprogram och byplaner, göra upp avtal och dra för del av dem t.ex. vid serviceproduktionen samt främja närdemokrati. Tack vare landsbygdsnätverkets verksamhet har landskapsförbunden engagerat sig mer i landsbygdsdiskussionen och utvecklingen av landsbygden. Europeiska kommissionen har lyft fram möjligheten till lokalt ledd utveckling (CLLD) även i andra fonder än landsbygdsfonden. Under den nya programperioden kommer verksamhet av Leader-typ dock bara att idkas i landsbygdsfonden och i havs- och fiskeriprogrammet. Lokalt ledd utveckling fortskred inte i strukturfonderna. Modellerna för lokalt ledd utveckling och resultaten av dem bör framhävas gentemot landskapsförbunden även i framtiden för att på så sätt öka förståelsen för lokal utveckling. 16 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

6.3. Leader-grupper Under programperioden 2007 2013 fanns det 55 Leader-grupper i Fastlandsfinland och en Leader-grupp på Åland. Leader-verksamheten täckte hela den finländska landsbygden. Leader-grupperna är aktiva, fördomsfria, kreativa och synliga aktörer som har en mycket stor roll i landsbygdsnätverkets arbete. Hela Leader-verksamheten påverkar landsbygden. Leader-grupperna har lyckats skapa och upprätthålla en positiv bild av landsbygden i Finland. Deras synlighet har gått i spetsen för landsbygdsprogrammet. Samarbetet mellan Leader-grupperna utvecklades lovande under programperioden. Detta märktes såväl i landskapen som på det rikstäckande planet. I många NTM-centralsområden anställde Leader-grupperna en gemensam informatör. NTM-centralen medverkade i många av fallen. Leader-grupperna hade också gemensamma koordinatorer för internationella ärenden. Grupperna sparrade varandra i strategi- och kvalitetsarbetet och vissa införde jämförande inbördes auditeringar som en del av kvalitetsarbetet. På riksplan anställde Leader-grupperna ett gemensamt Leader-ombud som hade till uppgift att följa upp och föra fram Leader-aspektet till exempel vid utarbetandet av landsbygdsprogrammet och de lagar och förordningar som styr programmet. Vidare hade Leader-grupperna representanter i alla beredningsgrupper för det nya programmet. På riksnivå genomförde Leader-grupperna, landsbygdsnätverksenheten, jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket omfattande varumärkes- och kvalitetsprocesser i anslutning till Leader-verksamheten. Dessa bidrog till att öka samarbetet, synligheten och resultaten av Leader-arbetet på riksnivå. På EU-plan utvidgades Leader- till nya områden. Antalet Leader-grupper mer än fördubblades jämfört med föregående programperiod 2000 2006 och täckte nu 77 % av den europeiska landsbygden. I Europa fanns det sammanlagt 2 402 Leader-grupper. Leader-verksamhetens budget utvecklades också positivt. Över 9 miljoner euro stod till förfogande för lokal utveckling, när den europeiska budgeten för föregående period var ca 5 miljarder euro. De finländska Leader-grupperna och -aktörerna var mycket synliga i denna europeiska familj, bl.a. tack vare den aktiva verksamheten med internationella projekt. Leader-gruppernas europeiska takorganisation ELARD blev också mer känd i organen på EU-nivå. 6.4. Organisationer och föreningar Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC var aktiva aktörer för landbygdens utveckling under programperioden. På odlarnas centralförbund har man utnyttjat de möjligheter som programmet erbjuder samt planerat och genomfört gemensamma regionala utvecklingsåtgärder. Landsbygdsnätverket betraktade ProAgria och de andra rådgivningsorganisationerna som en samarbetspartner, producent av köpta tjänster och målgrupp för utbildningar. Rådgivningsorganisationerna utgör en nödvändig påverkanspart i verkställandet av landsbygdsprogrammet. Dessa borde kunna ge en profilerad input för arbetet med landsbygdens utveckling. Under nätverksarbetet väcktes frågan om hur man i fortsättningen kan stärka rådgivningsorganisationernas sakkunskap. Företagarna i Finland har tyvärr varit rätt så passiva i landsbygdsnätverkets verksamhet. Man lyckades inte nå de lokala föreningarna via eller med hjälp av centralorganisationen. Det skulle ha behövts fler representanter för företagarorganisationerna bl.a. vid kampanjer för företagande och på innovationsläger. Företagarnas lokalorganisationer känner kanske inte tillräckligt bra till landsbygdsfinansieringen, och därför är de viktigt med ett systematiskt engagemang bland organisationerna i framtiden. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Suomen maaseutuverkosto 2014 17

4H är en rikstäckande, framåtsträvande medborgarorganisation som stöder barns och ungdomars företagande och livshantering. 4H är den ledande organisationen när det gäller att tillhandahålla ungdomstjänster i Finland. 4H-förbundet har varit en mycket aktiv projektaktör. Verksamheten har utvecklats och nya arbetsformer har tagits fram i både riksomfattande och regionala projekt. Även lokala 4H-föreningar har haft egna landsbygdsutvecklingsprojekt som riktat sig till ungdomar. 4H-organisationen har också varit en aktiv part i landsbygdsnätverkets verksamhet: under miljötemaåret genomfördes bl.a. kampanjen Miljöbanan för elever i åk 5 och 6 som ett samarbete mellan organisationen och landsbygdsnätverket. Byverksamheten är en levande del av den lokala medborgarverksamheten på landsbygden. I arbetet med att utveckla byarna deltog förutom organiserade byföreningar även idrottsföreningar, jaktföreningar och ungdomsföreningar. Att aktivera byborna, utarbeta och genomföra utvecklingsplaner, anordna evenemang, värna om boendemiljön och ordna talkon har varit kärnan i byverksamheten. Med hjälp av byverksamhet vill man påverka utvecklingen av den egna livsmiljön och därför har framförandet av byaspekten i det kommunala beslutsfattandet varit en viktig del av verksamheten. I framtiden kommer förändringarna på det kommunala fältet att få blickarna att vändas mot byarna och mot samarbetet mellan kommunen och byarna. Under den kommande programperioden blir det allt viktigare att koppla byaktörerna till nätverken av andra landsbygdsutvecklare. Att utveckla byarna var ett av insatsområdena i Leader-programmen. De möjligheter som Leader-grupperna gett till projektfinamsiering har varit till stor hjälp för genomförandet av byprojekt. Med dessa medel kunde man bl.a. iståndsätta landskap, farleder och byggnader, anordna evenemang och öka möjligheterna till fritidssysselsättningar. Inom ramen för landsbygdsnätverkets arbete nådde man direkt ut till byaktörerna särskilt i början av programperioden genom kurser i bl.a. uppdatering av byplaner. I samarbete med Byaverksamhet i Finland rf hölls regionala utvecklingsdagar för Leader-grupper och byaktörer och en riksomfattande road show, där man bl.a. marknadsförde programmet för utveckling av landbygden på Fastlandsfinland och särskilt möjligheterna att ansöka om projekt- och företagsstöd. Den rikstäckande kampanjen Byar med livskraft och Landepaku- och butiksbilsturnéerna var betydande former av samarbetet med byarna 6.5. Läroinrättningar och forskningsinstitut Att på ett effektivt sätt knyta forskning och utbildning till utvecklingen av landsbygden är en av de kritiska punkterna för landsbygdsnätverket. Aktörerna, forskningen och utbildningen borde ständigt växelverka och sparra varandra. Forskningsrön borde utnyttjas på ett mångsidigt sätt för utvecklingsarbetet, forskningen borde återigen ta sig an utmaningarna i vardagen och läroinrättningarna borde ha en aktiv roll i bägge riktningarna. Den regionala utvecklingen är en av högskolornas samhälleliga uppgifter. Högskolorna har en central roll när det gäller att producera know-how och de utgör samtidigt också grunden för innovationssystemet. Läroinrättningarnas roll i landsbygdsnätverkets arbete borde emellertid stärkas. De har upplevt bl.a. innovationslägren som givande. Yrkeshögskolornas uppgift att utveckla regionen borde bindas tydligare till läroplanerna för att främja utvecklingsarbetet. På det sättet skulle examensarbeten i större utsträckning kunna ha en lokal förankring. Forskningsinstitut, såsom universitet och ekonomiska forskningsinstitut, var starkt engagerade i utvecklingen av landsbygden under den gångna programperioden. Växelverkan mellan landsbygdsutvecklarna och forskarna borde dock ökas ytterligare. Att forskningen är så splittrad är en utmaning, och det är också svårt att omsätta forskningsresultaten i praktiken. Den nya landsbygden rf har erbjudit ett bra forum för landsbygdsforskningen som hjälpt forskare och utvecklingsaktörer att komma närmare varandra. 18 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU

6.6. De politiska beslutsfattarnas betydelse för landsbygdens utveckling Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) har till uppgift att påverka landsbygdspolitiken och verkställa den. I början av år 2013 överfördes samarbetsgruppen till arbets- och näringsministeriet. När det gäller den politiska strukturen är Finland ett exceptionellt land i Europa: ett så omfattande nätverk för genomförandet av landsbygdspolitiken finns inte i något annat land. Samarbetsgruppen borde våga driva en modig landsbygdspolitik. Utmaningarna när det gäller landsbygdens livskraft växer allteftersom landsbygden avfolkas och så länge statsekonomin uppvisar ett stort hållbarhetsunderskott. I och med den nya organisationsstrukturen finns det en risk för att landsbygdspolitiska samarbetsgruppen börjar likna en grupp tjänstemän som saknar kraft att tala för landsbygden. Landsbygdsnätverket samarbetade med landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) bland annat genom att anordna olika evenemang och kampanjer. Man lyckades lösa upp den disproportion som rådde mellan det nationella politiska nätverket och landsbygdsnätverket i början av programperioden, vilket ledde till ett resultatrikt samarbete. I arbetet inom landsbygdsnätverket borde man redan i början av programperioden ha involverat de politiska beslutsfattarna, eftersom arbetet för landsbygdens utveckling till största delen handlar om att påverka levnadsförhållandena och möjligheterna på landsbygden. Genomförandet av landsbygdsprogrammet borde vara en väsentlig del i utvecklingen av det finländska samhället och därför borde beslutsfattarna ha bättre kännedom om möjligheterna med och resultaten av EU-finansieringen. Politik och utvecklingsarbetet har i viss utsträckning betraktats som uteslutande, även om de i bästa fall skulle kunna stödja varandra. 6.7. Åland en del av landsbygdsnätverket Åland är ett speciellt område av Finland. Åland kan inte ses som en vanlig finländsk NTM-central eller landskap. I framtiden bör Ålands särställning eventuellt ges större uppmärksamhet i landsbygdsnätverkets arbete. Aktörerna i Fastlandsfinland och på Åland nätverkade och byggde upp samarbete ända från programperiodens början. Verksamhetens omfattning var tillräcklig i förhållande till antalet invånare och aktörer. En företrädare för Åland var med i landsbygdsnätverkets styrgrupp och i de interregionala arbetsgrupperna. Fastlandsfinland och Åland utböt erfarenheter och tankar i anslutning till landsbygdsprogrammen. Frågan är om Ålands eget program kunde tas i beaktande i tillräcklig omfattning i landsbygdsnätverkets verksamhet? Enligt erhållen respons tillgodosåg verksamhetens omfattning Ålands önskemål och behov, och ämnesområdena var mångsidiga. På grund av begränsade resurser hade Åland inte alltid möjlighet att ta fasta på landsbygdsnätverksenhetens initiativ. Man strävade efter att koncentrera resurserna på verkställandet av Ålands eget program. Vad gäller Åland bör man även i fortsättningen tänka på att det bör anordnas tillräckliga och fungerande videokonferensförbindelser för att resandet inte ska bli en faktor som begränsar deltagandet. Landsbygdsnätverksenheten uttrycker sin oro för hur tillräckliga resurser för programförvaltningen ska kunna säkerställas för Åland. MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU Suomen maaseutuverkosto 2014 19

7. Landsbygdsnätverkets uppgifter I det här kapitlet behandlas landsbygdsnätverkets resultat för respektive uppgift och bedöms effekterna av resultaten. De för landsbygdsnätverket fastställda nio uppgifterna (se kapitel 3) kan indelas i fyra grupper: kommunikation, utbildning, insamling och spridning av god praxis och internationellt samarbete. 7.1. Kommunikation Landsbygdsnätverkets uppgifter i anslutning till kommunikation Landsbygdsnätverksenheten hade som mål att kommunikationen skulle vara aktiv, allmänbegriplig och lätt för målgrupperna att ta till sig. Kommunikationen riktades dels till aktörerna i landsbygdsnätverket och dels till den stora allmänheten. Landsbygdsnätverksenheten var ingen myndighetsinformatör. Jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket ansvarade bl.a. för information i anslutning till ansökning och utbetalning av stöd. Landsbygdsnätverksenhetens främsta mål för kommunikationen var att förmedla information om programmets möjligheter, resultat och effekter. Kommunikationen hade följande uppgifter: 1. Informera om programåtgärderna, stödsystemen och till dem anslutande aktuella frågor t.ex. via internet och publikationer. 2. Främja bildandet och upprätthållandet av nätverk mellan landsbygdsaktörerna, t.ex. enligt målgrupp eller sektor. 3. Samla och förmedla information om kurser och evenemang som anknyter till landsbygdsutvecklingen och programgenomförandet, bl.a. genom evenemangskalendern på webbplatsen Landsbygd.fi. 7.1.1. Utfall och resultat Som informationskanaler användes bland annat internet (www.maaseutu.fi / www.landsbygd.fi / rural.fi), sociala medier såsom Facebook och YouTube) samt meddelanden och tryckta publikationer. I kommunikationen medverkade landsbygdsnätverkets aktörer och särskilt kommunikationsnätverket för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Landsbygdsnätverksenheten ansvarade för produktionen av landsbygdsnätverkets kommunikationsmaterial i samarbete med programmets kommunikationsgrupp. Kommunikationen har varit mångformig. Fördelade per kostnadsslag hörde de största satsningarna samman med tilläggsblad (12 %), marknadsföring av temaår (11 %), mässor (10 %) samt broschyrer och publikationer (10 %) (Bilaga 5). För allmän kommunikation kring programmet används dessutom 9 % av kommunikationsbudgeten för programperioden. Om man ser till numeriska mängder nåddes den potentiella publiken med hjälp av olika tryckta publikationer, tilläggsblad, broschyrer, handböcker (av vilka sammanlagt nästan 80 st. producerades) samt mässor. Genom dessa skapades ca 1,5 miljoner potentiella kontakter. Det är emellertid svårt att uppskatta det verkliga antalet kontakter och kvaliteten på dem: tilläggsblad och broschyrer läses eller läses inte beroende på det egna intresset och behovet. Kanalerna för elektronisk kommunikation ökade under programperioden och resultaten av dem är betydligt enklare att mäta. Av dessa kanaler var Landsbygd.fi den överlägset viktigaste. Antalet besökare var ca 5 000 per månad. Besöken varade i genomsnitt tre minuter, vilket är en mycket bra indikator på intresset för innehållet. Programaktörerna blev vana vid att använda webbplatsen som primär informationskälla. 20 Suomen maaseutuverkosto 2014 MAASEUTUVERKOSTON JULKAISU