Kallelse till sammanträde

Socialberedningen 2014-11-12 Ordinarie ledamöter Kallelse till sammanträde Plats: Sunderby kurs och konferens Tid: Den 12 november 2014 med start klockan 10.00. Program 09.30 Kaffe/thé och smörgås står framdukat 10.00 Gemensamt sammanträde 12. 00 Lunch 13.00 Separata sammanträden för de båda beredningarna Dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt 1. Välkommen! Inledning av mötesordförande Helena Öhlund 2. Val av justerare 3. Dagordning 4. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 5. Samverkan mot våld och skyddat boende, lägesrapport Information av Marianne Karlsson, länssamordnare Samverkan mot våld. 6. Reviderat Vaccination enligt basprogram för barn inom skolhälsovården Bilagor: a) PM, b) Nu gällande rutiner 7. Delgivningar 8. Övriga frågor

Socialberedningen 2014-11-12 Ordinarie ledamöter Dagordning för Socialberedningens sammanträde 1. Val av justerare 2. Dagordning 3. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 4. Strategi för patient och brukarmedverkan Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik 5. Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik 6. Hjälpmedelspolicy Bilagor: a) PM, b) förslag enligt rubrik 7. Risk för stora förändringar inom färdtjänsten, skrivelse från Synskadades Riksförbund Norrbotten Bilaga: a) PM, b) Skrivelse enligt rubrik 8. Syn och hörselinstruktörer Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik 9. Riktlinjer vid urininkontinens Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik 10. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik 11. Ansökan om projektmedel från Norra Periferin och Arctic Program Bilagor: a) PM, b) Förslag till ansökan utsänds senare 12. Avgifter inom hälso- och sjukvård Handlingar utsänds senare 13. Uppsägning av avtal dietistkompetens i ordinärt och särskilt boende Handlingar utsänds senare 14. Husmodersföreningens motion Skrivelse angående delade turer för anställda inom vård och omsorg Bilaga: Skrivelse enligt rubrik 15. Delgivningar 16. Övriga frågor

Socialberedningen 2014-11-12 Ordinarie ledamöter För sakfrågor, var vänlig kontakta: Ingrid Carlenius Telefon: 070-213 58 15, E-post: ingrid.carlenius@bd.komforb.se För frågor om sammanträdet, var vänlig kontakta: Kjell-Åke Halldén, Telefon: 070-6661774, E-post: kahn@bd.komforb.se

Bilagor till det gemensamma sammanträdet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2014-09-03 29/40 Socialberedningen gemensamt Plats Sunderbyns kurs och konferens, Södra Sunderbyn Beslutande, Barn- och utbildningsberedningen Birgitta Persson,(s), Överkalix Ingrid Norberg, (s), Luleå Roger Suup, (s), Kiruna Rigmor Åström, (m), Boden Inga-Lis Samuelsson, (c), Kalix Åke Johdet, (s), Pajala, Tjänstgörande ersättare Beslutande, Socialberedningen Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Ylva Stråhle Andersson, (s), Arvidsjaur Marlene Haara, (s), Haparanda Ayse Duyar, (mp), Luleå Carola Liden, (c), Luleå Övriga deltagare Marita Björkman, kansliet Maria Lavander, kansliet Inger Kyösti, kansliet Marja-Leena Komulainen, kansliet David Sundström, utredare, 26 Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter 23-30 Birgitta Persson Ordförande Roger Suup Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2014-09-03 30/40 Socialberedningen gemensamt Utsänd dagordning för sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen gemensamt 1. Välkommen! Inledning av mötesordförande Birgitta Persson 2. Val av justerare 3. Dagordning 4. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 5. Rapport om arbetet med Kommunförbundet 2015 Muntlig information av David Sundström, kansliet 6. Framtida samordning av e-utvecklingsfrågor i Norrbottens kommuner Muntlig information av Marja-Leena Komulainen, kansliet 7. Politikerutbildningar Bilaga: PM 8. Delgivningar Styrelsens beslut om Kommunernas strategiska folkhälsoarbete Inbjudan Samverkansberedningens temadag Skolans betydelse för barnens uppväxt 2014-04-23 Samverkansberedningens protokoll 9. Övriga frågor

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2014-09-03 31/40 Socialberedningen gemensamt 23 Val av justerare Ordföranden föreslår att Roger Suup, (s), Kiruna, väljs till justerare Beredningarna beslutar Att Roger Suup, (s), Kiruna, väljs till justerare

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2014-09-03 32/40 Socialberedningen gemensamt 24 Dagordning Ordföranden presenterar utsänd dagordning och föreslår att den antas. Beredningarna beslutar Att utsänd dagordning antas

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2014-09-03 33/40 Socialberedningen gemensamt 25./. Bilaga. Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll och föreslår att det, med godkännande, läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2014-09-03 34/40 Socialberedningen gemensamt 26./. Bilaga. Rapport om arbetet med Kommunförbundet 2015 David Sundström, utredare, föredrar ärendet. Av informationen framgår bland annat att arbetet pågått under slutet av förra året och hela detta år. Under hela processen har resultaten förankrats via många förankringsmöten med ledande tjänstemän och politiker i medlemskommunerna. Till styrelsens sammanträde den 18 september ska ett konkret förslag presenteras och i detta har synpunkter från förankringsmötena vägts in. Ledamöterna diskuterar ärendet. Ordföranden föreslår att även de synpunkter som framkommer nu vägs in i texten och att rapporten i övrigt, med godkännande, läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att synpunkter som framkommer under diskussionen vägs in i texten Att rapporten i övrigt, med godkännande, läggs till handlingarna

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2014-09-03 35/40 Socialberedningen gemensamt 27 Framtida samordning av e-utvecklingsfrågor i Norrbottens kommuner Muntlig information av Marja-Leena Komulainen, kansliet. Av informationen framgår bland annat att utveckling av ehälsa inom socialtjänsten starkt hör ihop med digitalisering av samhället i övrigt. Vi kan därmed förvänta oss ett ännu större behov av att samordna e-utvecklingen inom kommunal förvaltning i framtiden. Stimulansbidragen försvinner efter 2014/2015, vilket också medför ökade krav på att kommunerna själva driver e-utvecklingsfrågor. enämnden arbetar med närliggande frågor så en naturlig utveckling är att enämnden, arbetet inom ehälsa och övrig e-utveckling kopplas samman. Hur det ska ske kommer styrelsen att ta ställning till i början av nästa år. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att informationen läggs till handlingarna

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2014-09-03 36/40 Socialberedningen gemensamt 28 Politikerutbildningar efter valet 2014 Efter riksdags-, kommunal- och landstingsvalen under hösten 2014 finns det behov av utbildningar som riktar sig till nyvalda och omvalda politiker i kommunerna. En viktig uppgift för Kommunförbundet Norrbotten är att arrangera gemensamma kurser och utbildningar, bland annat för förtroendevalda i samband med nya mandatperioder. Erfarenheten visar dock att kommunerna genomför många utbildningar i egen regi och därför vill kansliet i ett tidigt skede utröna vilka utbildningar styrelsen och beredningarna ser som viktigast och vilka utbildningar som arrangeras av kommunerna själva. Nedanstående ger överblick av vad som gjorts tidigare, vilka önskemål som inlämnats till kansliet och vad som erbjuds av SKL. I nedanstående förteckning finns också ett förslag till utbildning för styrelsens ledamöter och ett urval av de utbildningar som erbjuds kontinuerligt av Kommunförbundet Norrbotten. Information till styrelsens ledamöter i början av mandatperioden Kansliet bedömer att det i början av mandatperioden finns ett behov av att ge styrelsens ledamöter en inblick i Kommunförbundet Norrbottens uppdrag, verksamhet, mål, ekonomi och organisation. Informationen bör även innefatta rollfördelningen mellan förbundets politiska församlingar och rollfördelningen mellan förbundets förtroendevalda och medarbetare. Ett lämpligt tillfälle för denna information kan vara i samband med årets första sammanträde. Enligt förslaget under punkten Sammanträdesplan 2015 hålls sammanträdet den 5 mars. Beslutande under detta sammanträde är nuvarande styrelse. Tillträdande ledamöter kan bjudas in som både observatörer och för att delta i rubricerade information. Av Kommunförbundet Norrbotten genomförda utbildningar efter valet 2010: Ordföranden i styrelser och nämnder hur förbereda, genomöra och följa upp de kommunala sammanträdena Politiskt ledarskap i praktiken Inkomna önskemål via kommunsekreterarna: Politiker beslutar tjänstemän utför med Axel Danielsson Presidie/ordförandeutbildningar Offentlighet och sekretess (både för politiker och tjänstemän) Offentlighet i kommunala bolag (både för politiker och tjänstemän) Att umgås med media (både för politiker och tjänstemän) Utlämnande av allmänna handlingar (tjänstemän)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2014-09-03 37/40 Socialberedningen gemensamt Förvaltningsrätt (tjänstemän) PuL (tjänstemän) Språk (tjänstemän) Skoljuridik SKL erbjuder under våren 2015: Webbaserade utbildningar: Utbildningsmaterialet Samtalstonen i politiken, för förtroendevalda i nämnder, styrelser och fullmäktigeförsamlingar. Filmer med olika situationer i det politiska livet där den förtroendevalda måste välja hur hon eller han ska agera, diskussionsstöd + självstudiehandledning: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/demokrati/samtalstonen_i_politiken Reflektionsbok (e-bok) om uppdraget som politisk ledare; filmer och diskussionsfrågor: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/demokrati/politisktledarskap Interaktiv utbildning i korruptionsbekämpning; filmer, animationer och diskussionsövningar + lärarhandledning: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/demokrati/revision/korruption/eutbildning-motverka-korruption På plats hos kommunen/landstinget/regionen: En utvecklingsdag för fullmäktige, där utbildningsledarna själva är politiker. Områden såsom förväntningar, rättigheter/skyldigheter, samtalston, spelregler och kommunikation diskuteras: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/demokrati/fullmaktige/en_utvecklingsdag_f or_fullmaktige Grundläggande juridik; kommunallagen, konstitutionella aspekter, offentlighetsprincipen, sekretess mm. Kommer att ges mot kostnad, med start i slutet av 2014 samt våren 2015: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/juridik/kurser-och-konferenser-varen-2014 Kommunförbundet Norrbotten erbjuder kontinuerligt utbildningar för medlemskommunernas förtroendevalda och medarbetare enligt bland annat följande: Kommunallagen Förvaltningslagen Överförmyndare

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2014-09-03 38/40 Socialberedningen gemensamt Konferenser för tillväxtområdet Norrbotten konferensen, North Sweden EU-forum Offentlighet och sekretess generellt och inriktad Kansliet föreslår Att kansliet får uppdraget att under våren 2015 erbjuda följande utbildningar: Information till styrelsens ledamöter (i samband med årets första sammanträde) Politiker beslutar tjänstemän verkställer Ordföranden i styrelser och nämnder hur förbereda, genomföra och följa upp de kommunala sammanträdena Att umgås med massmedia Att kansliet får uppdraget att via kommunsekreterarna utröna om det finns behov av ytterligare gemensamma utbildningar under våren 2015 Ordföranden föreslår att kansliets förslag bifalls. Beredningarna beslutar föreslå styrelsen Att kansliet får uppdraget att under våren 2015 erbjuda följande utbildningar: Information till styrelsens ledamöter (i samband med årets första sammanträde) Politiker beslutar tjänstemän verkställer Ordföranden i styrelser och nämnder hur förbereda, genomföra och följa upp de kommunala sammanträdena Att umgås med massmedia Att kansliet får uppdraget att via kommunsekreterarna utröna om det finns behov av ytterligare gemensamma utbildningar under våren 2015

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2014-09-03 39/40 Socialberedningen gemensamt 29 Delgivningar Styrelsens beslut om Kommunernas strategiska folkhälsoarbete Inbjudan Samverkansberedningens temadag Skolans betydelse för barnens uppväxt 2014-04-23 Samverkansberedningens protokoll Ordföranden föreslår att delgivningarna läggs till handlingarna. Beredningarna beslutar Att delgivningarna läggs till handlingarna

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Barn- och utbildningsberedningen/ Sammanträdesdatum 2014-09-03 40/40 Socialberedningen gemensamt 30 Avslutning Ordföranden tackar för deltagandet och förklarar sammanträdet avslutat.

Reviderat Vaccination enligt basprogram för barn inom skolhälsovården I Norrbotten identifierades årligen några hundratal barn mellan 7 och 18 års ålder, som av olika anledningar inte har fullgott vaccinationsskydd. Dessa omfattas ej längre av BHV. Oftast handlar det om barn invandrade från andra länder. Ibland behövs provtagning/testning (tex PPD) innan eventuell vaccination. I Vaccination enligt basprogram för barn inom skolhälsovården från 2013-03-26 redogörs för rutiner mellan skolhälsovård, primärvård och barnmottagningar. Överenskommelsen om rutiner gäller till och med våren 2015. Sedan dokumentet upprättats har antalet flyktingbarn i många kommuner ökat, vilket medfört ökade kostnader för skolhälsovården. Kansliet föreslår Barn- och utbildningsberedningen besluta Att ge kansliet uppdraget att inventera situationen för skolhälsovården i medlemskommunerna och i samråd med Norrbottens läns landsting ta fram förslag på reviderat Vaccination enligt basprogram för barn inom skolhälsovården

Luleå 2013-03-26 RUTIN VACCINATION ENLIGT BASPROGRAM FÖR BARN INOM SKOLHÄLSOVÅRDEN Bakgrund I Norrbotten identifieras årligen några hundratal barn mellan 7 och 18 års ålder, som av olika anledningar inte har fullgott vaccinationsskydd. Dessa omfattas ej längre av BHV. Oftast handlar det om barn invandrade från andra länder. Ibland behövs provtagning/testning (tex PPD) innan eventuell vaccination. Läs mer - se sid 110-112 i Socialstyrelsens publikation http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-126-9 Se också WHO:s databas med alla länders vaccinationsprogram http://apps.who.int/immunization_monitoring/en/globalsummary/countryprofileselect.cfm Rutin from 2013-06-01 Skolhälsovården Primärvården Barnmottagningarna Identifierar barn med vaccinationsbehov Vaccinerar i normalfallet, DTP och MPR Remitterar till Primärvården för vacciner utanför skolans ordinarie vaccinationsprogram. Genomför provtagning och sätter PPD när så behövs Står för provtagningskostnader Gör vid behov lokala överenskommelser för vaccinationshantering. Fakturerar kommunen för givna vaccin. Vid hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar tas vaccinationsstatus och vaccinationsbehov/ordination meddelas Skolhälsovården. Barnhälsovården i primärvården vaccinerar upp barn i förskoleklass (6-åringar) utan kostnad för kommunen. Konsulteras angående barn som haft anafylaktiska reaktioner och barn som har svår sjukdom/behandling som kan påverka vaccinationssvar, ex immundefekt, peroral steroidbehandling etc Registrering av vaccinationerna sker i Svevac Ansvarig för rutin Chefläkare Primärvård Godkänt av Länsenheten MHV/BHV, beställaravdelningen, vaccinationgrupp NLL/kommun samt länschef barn. Till Länsstyrgrupp maj 2013, för godkännande NLL och Kommuner. Föreslagen Giltighetstid 2013-06-01-2015-04-31

Bilagor till Socialberedningens sammanträde

Plats för noteringar: Ärende

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 28/47 Plats Beslutande Övriga deltagare Sunderby kurs och konferens, Södra Sunderbyn Helena Öhlund, (s), Älvsbyn Margareta Bladfors Eriksson, (s), Luleå Marlene Haara, (s), Haparanda Ayse Duyar, (mp), Luleå Inger Kyösti, kansliet Henry Lundgren, kansliet Kjell-Åke Halldén, kansliet, sekreterare Underskrifter 20-33 Helena Öhlund Ordförande Ayse Duyar Justerare Kjell-Åke Halldén Sekreterare

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 29/47 Utsänd dagordning 1. Val av justerare 2. Dagordning 3. Föregående protokoll Bilaga: föregående protokoll 4. RemoDem redovisning av projektet och tankar om en möjlig fortsättning Muntlig information av Stefan Sävenstedt, projektledare Remodem 5. Missbruk och beroendevård Information av Henry Lundgren, kansliet Bilagor: a) PM, b) Förslag till avtal med bilagor 6. Hälso- och sjukvård i ordinärt boende, uppföljning Information av Henry Lundgren, kansliet. Bilagor: a) PM, b) Utvärdering enligt rubrik 7. Riktlinjer för vårdhygien inom kommunernas hälso- och sjukvård i Norrbotten Bilagor: a) PM, b) Riktlinjer enligt rubrik 8. Kommunapotekare som processtöd för god läkemedelsbehandling till äldre, rapport Bilagor: a) PM, b) Rapport enligt rubrik 9. Risk för stora förändringar inom färdtjänsten, skrivelse från Synskadades Riksförbund Norrbotten Bilagor: a) PM, b) Skrivelse enligt rubrik 10. Delgivningar Länshandikapprådets protokoll 2014-04-01 Uppsägning av avtal dietistkompetens i ordinärt och särskilt boende 11. Övriga frågor

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 30/47 20 Val av justerare Ordföranden föreslår att Ayse Duyar, (mp), Luleå, väljs till justerare Socialberedningen beslutar Att Ayse Duyar, (mp), Luleå, väljs till justerare

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 31/47 21 Dagordning Ordföranden presenterar utsänd dagordning och föreslår att den, efter punkten RemoDem- redovisning av projektet och tankar om en möjlig fortsättning, kompletteras med ärendena Kompetenssatsning för Barn och unga för kommunernas socialtjänster samt Inbjudan till Barn och ungas brukarmedverkan i den sociala barnavården. Marlene Haara föreslår att dagordningen kompletteras med punkten Rapport från jämställdhetsdelegationens sammanträde. Socialberedningen beslutar att utsänd dagordning, med kompletteringar enligt förslagen, antas

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 32/47 22./. Bilaga. Föregående protokoll Ordföranden presenterar föregående protokoll och föreslår att det, med godkännande, läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att föregående protokoll, med godkännande, läggs till handlingarna

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 33/47 23 RemoDem redovisning av projektet och tankar om en möjlig fortsättning Muntlig information av Stefan Sävenstedt, projektledare Remodem. Av informationen framgår bland annat att projektet handlat om att testa och utvärdera en verktygslåda för att stödja personer med demens i glesbygd. Målen kan indelas i: Tidig upptäckt/diagnos Mångprofessionella team i närsjukvården Stöd till personen i sitt hem Stöd till närstående Delaktighet i samhället Strategier för att genomföra målen har varit: Att koordinera och samverka med andra satsningar inom äldreområdet som, Bättre liv för äldre, implementering av de regionala riktlinjerna för demensvård, nationell satsning på e-hälsa inom kommunerna. Bygga på evidens och lösningar som prövats fungera för målgruppen Använda digitala lösningar där det har ett uppenbart mervärde. Testa och utvärdera i Arvidsjaur och Pajala för att sedan sprida erfarenheter till andra. Ett stort arbete har lagt ner för att utveckla en modell för vårdkedjan för personer med demens. En av slutsatserna är att kommunerna bör kopplas in mycket tidigare i kedjan och att det skall finnas en kontinuerlig kommunikation och tydlig arbetsfördelning mellan hälsocentraler och socialtjänst. Nu utreds patienten först av landstinget och när det är klart kopplas hemkommunen in. Ett bättre arbetssätt är, enligt projektledaren, att direkt efter att diagnosen ställts även berörda kommunala organ kopplas in. Då får brukaren/patienten mycket snabbare stöd av sin kommun. Olika e-hälsolösningar har prövats och utvärderats, bland annat tillsyn på avstånd via nattkamera, stöd till anhöriga via bildkommunikation och I Pads samt trygghetsstöd via GPS klocka för personer med demens. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 34/47 24 Kompetenssatsning för Barn och unga för kommunernas socialtjänster Inger Kyösti, kansliet, informerar enligt rubrik. Av informationen framgår bland annat att statliga medel på ca 57 miljoner kronor per år för åren 2014-2016 finns tillgängliga för den sociala barn och ungdomsvården. För kommunerna i Norrbottens handlar det om ca 1,5 miljoner/år. Syftet är att stärka kompetensen inom området. Kommunförbundet har, på uppdrag av kommunerna, skrivit ett avtal med Umeå Universitet om uppdragsutbildningar: Ledarskap i socialt arbete att leda för en god arbetsmiljö, Utvärdering och evidensbaserad praktik i socialt arbete, Barn och ungas livssituation och levnadsvillkor samt Barns rättsliga ställning och juridiska relationer. Kurserna genomförs en varje termin från och med hösten 2014 till och med våren 2016. De går på kvartsfart och vänder sig framförallt till myndighetsutövare och chefer. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 35/47 25 Inbjudan till Barn och ungas brukarmedverkan i den sociala barnavården Inger Kyösti, kansliet, informerar enligt rubrik. Av informationen framgår att Kommunförbundet Norrbotten, tillsammans med Region Västerbotten, arrangerar en inspirationsdag om hur vi kan öka barns och ungas delaktighet och inflytande i den sociala barnavården. Inspirationsdagen hålls i Luleå den 7 oktober och vänder sig till personal, chefer och politiker i de fyra nordligaste länen. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 36/47 26 Missbruk och beroendevård Henry Lundgren, kansliet, föredrar ärendet. Ärendebeskrivning Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 infördes en skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Bakgrunden till lagändringarna är Missbruksutredningens slutbetänkande, 2012/13: SoU18, som bland annat hade att ta ställning till hur kommunernas och landstingets ansvar för missbruks- och beroendevården skulle tydliggöras. Syftet med lagändringarna är att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. Landstinget och länets kommuner har således ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården i Norrbotten. Personer med missbruk och beroende ska ges stöd, vård och behandling av hög kvalitet. Samverkan mellan huvudmännen och individens delaktighet ska leda till att den enskildes behov av insatser blir organiserade så att denne inte riskerar att hamna mellan olika ansvarsområden. Revisionsrapport för missbruks- och beroendevården (november 2012) omfattade landstingets och sju kommuners verksamhet. Även landstingets Programberedning konstaterar i en rapport 2012 att missbruks- och beroendevården i länet behöver utvecklas. Beroende på var man bor i länet har man olika förutsättningar att få vård och stöd för sitt missbruk. Det finns också behov av att tydliggöra mål, ansvarsförhållanden och vårdnivåer och att tydliggöra samarbetsytor mellan länets kommuner och landstinget. Den Politiska samverkansberedningen beslutade den 14 maj 2013 att tillsätta en arbetsgrupp med deltagare från landstinget och kommunerna med upp-drag att arbeta fram en Överenskommelse för missbruks- och beroendevården i Norrbotten. Samverkansberedningen beslutade vidare den 13 december 2013 att landstinget och Kommunförbundet Norrbotten utser en förhandlingsdelegation med uppdrag att slutföra överenskommelsen. Den gemensamma arbetsgruppen har arbetat fram ett förslag till Överenskommelse om samarbete inom missbruks- och beroendevården mellan landstinget och kommunerna i länet. Förslaget tydliggör ansvarsförhållandena inom och mellan huvudmännen avseende upptäckt och tidig intervention, tillnyktringsverksamhet, abstinensvård, behandling och stöd samt uppföljning.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 37/47 Förhandlingsdelegationen har tydliggjort förslaget till Överenskommelse och understryker vikten av att arbetet inom missbruks- och beroendevården förutsätter nära samarbete lokalt mellan kommun och närsjukvård. Beroendecentrum Förslaget till Överenskommelse omfattar även etablering av ett Beroendecentrum för hela länet vilket är nödvändigt för en fungerande vårdfläta för de personer som har behov av kompetenser som inte kan tillgodoses på lokal nivå. För att Beroendecentrum ska ha möjlighet att fullgöra sitt uppdrag fordras att basnivån, den lokala nivån, tar sin del av ansvaret och att Beroendecentrums resurser efterfrågas först när basnivåns kompetens inte räcker till. Beroendecentrum har två syften: Tillgång till ett antal vårdplatser för abstinensbehandling vid komplicerade tillstånd som led i en vårdfläta för de svårast sjuka som inte kan klaras med närsjukvårdens och kommunernas kompetens. Konsultativt kompetensstöd till närsjukvård och kommuner. En framgångsfaktor för att samlat möta behoven hos personer med missbruksoch beroendeproblem är samtidiga insatser och att tydligt samordna insatserna utifrån den enskildes behov. Inom Beroendecentrum ska därför finnas tillgång till personal från både hälso- och sjukvården och från socialtjänsten. Landstinget är huvudman för verksamheten. Länets kommuner delfinaniserar verksamheten och personalkostnader enligt upprättat förslag till Samverkansavtal. Vid Beroendecentrum ska en samordnad individuell vårdplanering genomföras med deltagare från respektive kommun och närsjukvård tillsammans med den enskilde. I förekommande fall även med företrädare för brukarorganisationer. Samordnade och samtidiga insatser kan också innebära att den enskilde i större utsträckning än idag får sina behov tillgodosedda på hemmaplan och att behovet av behandlingshemsplaceringar på sikt kan minska. Överenskommelsen ska leda till en likvärdig missbruks- och beroendevård av god kvalitet i Norrbotten. Förslag till beslut Kansliet föreslår att, under förutsättning av motsvarande beslut i Landstingsstyrelsen, rekommendera kommunerna i länet: att anta den upprättade Överenskommelsen om samarbete inom missbruks- och beroendevården mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten inkluderat ett Beroendecentrum i länet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 38/47./. Bilaga. att anta upprättat Samverkansavtal mellan landstinget och kommunerna gällande Beroendecentrum i Norrbotten att godkänna upprättat förslag till kostnadsfördelning mellan kommunerna Ordföranden föreslår bifall till kansliets förslag innebärande att socialberedningen antar beslutsförslagen som sina egna. Ordföranden föreslår vidare att de två första förslagen till att-satser överlämnas till Samverkansberedningen för ställningstagande. Den sista att-satsen berör inte landstinget och det förslaget överlämnas därför till styrelsen som Socialberedningens förslag. Socialberedningen beslutar enligt ordförandens förslag. Socialberedningens förslag till Samverkansberedningen är därmed att föreslå landstingsstyrelsen och Kommunförbundet Norrbottens styrelse att anta den upprättade Överenskommelsen om samarbete inom missbruks- och beroendevården mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten inkluderat ett Beroendecentrum i länet att anta upprättat Samverkansavtal mellan landstinget och kommunerna gällande Beroendecentrum i Norrbotten Socialberedningen beslutar även föreslå styrelsen att godkänna upprättat förslag till kostnadsfördelning mellan kommunerna

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 39/47 27 Hälso- och sjukvård i ordinärt boende, uppföljning Henry Lundgren, kansliet, föredrar ärendet. Bifogade slutrapport om uppföljning av den kommunaliserade hälso- och sjukvården i Norrbottens län omfattar drygt ett års verksamhet. Hälso- och sjukvård i ordinärt boende är en i många avseenden komplicerad verksamhet med ett brett spektrum av många olika hälso- och sjukvårdsinsatser. Det ställer stora krav på organisationen och de professioner som bär det yttersta ansvaret i mötet med patienten. I Norrbotten fick kommunerna från en dag till en annan ansvar för 3 100 patienter inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende och ett mycket större antal patienter med olika typer av hjälpmedel. Kommunerna fick också ansvar för hembesökspatienter, det vill säga de patienter som behöver enstaka hembesök eller under en kortare tid insatser från hälso- och sjukvården i sitt hem. Kansliets förslag till beslut Att Att slutrapporten, med godkännande, läggs till handlingarna kansliet får i uppdrag att tillsammans med kommunerna och landstinget/närsjukvården utveckla verksamheten för att komma tillrätta med de brister som redovisas i rapporten./. Bilaga. Ordföranden föreslår att kansliets förslag bifalls. Socialberedningen beslutar föreslå styrelsen Att slutrapporten, med godkännande, läggs till handlingarna Att kansliet får i uppdrag att tillsammans med kommunerna och landstinget/närsjukvården utveckla verksamheten för att komma tillrätta med de brister som redovisas i rapporten

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 40/47 28 Riktlinjer för vårdhygien inom kommunernas hälso- och sjukvård i Norrbotten All vård och omsorg som bedrivs i kommunerna ska vara av god kvalitet enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) och enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) ska kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. God vårdkvalitet förutsätter en god hygienisk standard och är ett specificerat krav i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Enligt Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska det finnas ett kvalitets- och ledningssystem som på olika sätt säkerställer att den goda kvaliteten uppnås och upprätthålls i verksamheten. Föreskriften gäller för all verksamhet och syftar till att tydliggöra hur vårdgivarens kvalitetsarbete ska gå till. Riktlinjer för vårdhygien är framtagna av medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) i samarbete med Norrbottens läns landsting, enheten för vårdhygien. Syftet med riktlinjerna för vårdhygien är att upprätthålla god vårdhygienisk kvalitet inom den kommunala hälso- och sjukvården och att all vård- och omsorgspersonal får ökade kunskaper i vårdhygien och basala vårdrutiner. Målet är att smittspridning förhindras mellan brukare/omsorgstagare samt hindrar smittspridning mellan brukare/omsorgstagare och personal. Socialberedningen föreslås besluta Att rekommendera kommunerna att anta riktlinjer för vårdhygien./. Bilaga. Ordföranden föreslår att kansliets förslag bifalls. Socialberedningen beslutar Att rekommendera kommunerna att anta riktlinjer för vårdhygien

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 41/47 29 Kommunapotekare som processtöd för god läkemedelsbehandling till äldre I bifogad rapport görs bland annat bedömningen att Kommunapotekarens insatser har åstadkommit nytta för länets äldre genom bl.a. utbildning av vårdpersonal och läkemedelsgenomgång. Både landsting och kommuner är betjänta av rationell och säker läkemedelsanvändning till länets äldre. Projektgruppen föreslår att kommunerna fortsättningsvis gemensamt finansierar en kommunapotekare för utbildning av kommunal vårdpersonal och för fortsatt systembyggande för läkemedelsgenomgång. Befattningen bör samfinansieras med landstinget där landstingsdelen innebär stöd till primärvård inom vårdvalet med system för, och genomförande av, läkemedelsgenomgångar. Kommunernas nätverk för medicinskt ansvariga sjuksköterskor behöver ha en mer tydlig roll som uppdragsgivare till kommunapotekaren. Nätverket föreslås utforma en tydlig befattningsbeskrivning och gemensam verksamhetsplan för kommunernas läkemedelsprocesser och därmed också kommunapotekarens arbete i länets 14 kommuner. Primärvårdens insatser i samverkan med kommunal vård och kommunapotekare behöver förtydligas och rikta in hälsocentralerna mot en modell för strukturerad samverkan när det gäller läkemedelsgenomgångar. I landstingets nya organisation, sedan 2014, är det division närsjukvård som organiserar primärvården och varje närsjukvårdsområde behöver tydliggöra ansvaret med varje kommun för att styra mot dessa insatser. Kommunapotekaren behöver få en plattform för samverkan med landstingets läkemedelsprocesser. På denna plattform kan kommunapotekaren delta i utvecklingen av landstingets läkemedelsprocesser Rätt Läkemedelsbehandling och Rätt Läkemedelshantering. Landstingets föreslår därför att kommunapotekaren samverkar med landstingets läkemedelshanteringsgrupp och läkemedelskommitté. Här kan kommunapotekaren bidra med det kommunala perspektivet samt få fortbildning och intryck som kan omsättas i insatser för bättre läkemedelsbehandling och läkemedelshantering i kommunal hälso- och sjukvård. När befattningen tillsätts föreslår styrgruppen att den kommun som utgör kommunapotekarens bostadsort även blir den kommun som tar arbetsgivaransvaret för befattningen. Kansliet föreslår att ledamöterna i socialberedningen diskuterar ärendet att kansliet får uppdraget att, med diskussionen som grund, utarbeta förslag till beslut

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 42/47./. Bilaga. Socialberedningen diskuterar ärendet. Ordföranden föreslår därefter att kansliet får uppdraget att i samråd med Norrbottens läns landsting utreda förutsättningarna för fortsatt kommunapotekarverksamhet och förslag till beslut. Socialberedningen beslutar Att ge kansliet uppdraget att, i samråd med Norrbottens läns landsting, utreda förutsättningarna för fortsatt kommunapotekarverksamhet Att ge kansliet uppdraget att med utredningen som grund, utforma förslag till beslut

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 43/47 30 Risk för stora förändringar inom färdtjänsten, skrivelse från Synskadades Riksförbund Norrbotten I skrivelse till Kommunförbundet Norrbotten har Synskadades Riksförbund (SRF) i Norrbotten uttryckt oro över de förändringar av färdtjänsten som pågår i Norrbotten. Kommunförbundets styrelse har 2013-10-24, 47, i ärendet regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) och centraliserad färdtjänsthantering i länet beslutat föreslå: Att varje enskild kommun överlåter uppgifter enligt lag om färdtjänst till RKM Att överlåtelsen sker tidigast 2014-01-01 Att överlåtelsen innebär att RKM övertar ansvaret för färdtjänsten i sin helhet. I nuläget har de flesta kommunerna fattat beslut om att överlåta färdtjänstuppgifterna till RKM. Färdtjänst är enligt lagen (1997:736) särskilt ordnade transporter för personer med funktionshinder. Varje kommun ansvarar för att färdtjänst inom kommunen är av god kvalitet. Oftast ordnas den som en form av kollektivtrafiken. Den som har en funktionsnedsättning som gör att man har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att åka med allmänna kommunikationer har rätt till färdtjänst. Färdtjänst får anlitas endast av den som fått tillstånd. Före 1997 reglerades färdtjänst i Socialtjänstlagen och ett viktigt syfte med lagändringen var att poängtera att färdtjänst är en transportfråga och inte en social omsorgsfråga. Kommunen får, efter överenskommelse med landstinget, om det hör till dem som ansvarar för kollektivtrafiken i länet, överlåta sina uppgifter enligt denna lag till den regionala kollektivtrafikmyndigheten i länet. Lag (2010:1 068). Har en kommun överlåtit sina uppgifter till en regional kollektivtrafikmyndighet ansvarar myndigheten, såvitt gäller kommuninvånarna, för att färdtjänst anordnas inom kommunen och, om det finns särskilda skäl, mellan kommunen och en annan kommun. Vidare får den regionala kollektivtrafikmyndigheten för invånare i kommunen anordna färdtjänst också i eller mellan andra kommuner. Lag (2010:1068). Flera av Sveriges kommuner har lämnat över samtliga uppgifter gällande färdtjänst till sin regionala kollektivtrafikmyndighet som t.ex. Skånetrafiken, Hallands trafik, Värmlands trafik, Region Dalarna färdtjänst. Kommunförbundets styrelse har dock inte haft samråd med brukarföreträdare/kunder som använder färdtjänst innan beslut fattades. Av största vikt är att få ha inflytande över verksamhet för dem som utnyttjar eller brukar kommunens tjänster.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 44/47./. Bilaga. Kansliets förslag Att kansliet får i uppdrag att tillsammans med regionala kollektivtrafikmyndigheten anordna ett möte med representanter från handikapporganisationer och förtroendevalda Ordföranden föreslår att kansliets förslag bifalls. Socialberedningen beslutar Att kansliet får i uppdrag att tillsammans med regionala kollektivtrafikmyndigheten anordna ett möte med representanter från handikapporganisationer och förtroendevalda

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 45/47 31 Rapport från Jämställdhetsdelegationens sammanträde Ledamoten Marlene Haara, som även är en av Kommunförbundet Norrbottens representanter i Jämställdhetsdelegationen, rapporterar om delegationens första sammanträde i nuvarande form. Av informationen framgår bland annat att det funnits en jämställdhetsdelegationen tidigare men Länsstyrelsen, som äger frågan, har nu förnyat såväl representantskap som arbetssätt. Grunduppdraget, att arbeta för ett jämställt Norrbotten, är dock det samma. Kommunförbundet Norrbotten har erbjudits fem representanter, varav en bör vara tjänsteman. På grund av oklarheter har Kommunförbundet Norrbottens styrelse utsett fler representanter än så och frågan tas upp för ny behandling under kommande styrelsesammanträde. I Jämställdhetsdelegationen finns representanter för politiskt styrda organisationer som landstinget och Kommunförbundet men också från företag och organisationer som Arbetsförmedlingen. Under sammanträdet var en förkrossande majoritet av deltagarna kvinnor. Bland annat så hade Kommunförbundets ende manlige representant anmält förhinder. Ordföranden föreslår att informationen läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att informationen läggs till handlingarna

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 46/47 32 Delgivningar Länshandikapprådets protokoll 2014-04-01 Uppsägning av avtal dietistkompetens i ordinärt och särskilt boende Ordföranden föreslår att delgivningarna läggs till handlingarna. Socialberedningen beslutar Att delgivningarna läggs till handlingarna

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-09-03 47/47 33 Avslutning Ordföranden tackar för deltagandet och förklarar sammanträdet avslutat

Plats för noteringar: Ärende 5

2014-10-23 Socialberedning Strategi för patient och brukarmedverkan i Norrbottens län De senaste årens samhällsutveckling har inneburit att nya synsätt på patienternas/brukarnas ställning och roll har vuxit fram. Den traditionella synen på patienten/brukaren som mottagare av hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver ersättas med en syn där patienten/brukaren också har rollen som medaktör. Syftet är att genom samverkan på flera nivåer och även mellan huvudmännen stärka och stimulera ökad patient och brukarmedverkan i vården och omsorgen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst i Norrbottens län. För att patient och brukarmedverkan ska bli framgångsrikt krävs insatser på flera nivåer i organisationen. 1. Där patienten/brukaren möter verksamheten (individnivå) 2. På olika ledningsnivåer i verksamheten (verksamhetsnivå) 3. På övergripande nivå för ledning och styrning av organisationen som helhet (systemnivå). Strategi för patient och brukarmedverkan är gemensamt för kommuner och landsting. Bilaga. För att den övergripande strategin ska bli framgångsrik måste den inarbetas på individ-, verksamhetsoch systemnivå i befintliga strukturer hos respektive huvudman, som t ex i kvalitetsledningssystem och/eller handlingsplan. FÖRSLAG ärendet till styrelsen Socialberedningen föreslås besluta att rekommendera kommunerna att anta strategi för patient och brukarmedverkan...

21 OKTOBER 2014 Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats inom vård- och omsorgsverksamheter och har under senare år alltmer lyfts fram som en viktig och avgörande faktor för att insatserna ska bli av god kvalitet och ge avsedd effekt för den enskilde. De senaste årens samhällsutveckling har också inneburit att nya synsätt på patienternas/brukarnas ställning och roll har vuxit fram. Den traditionella synen på patienten/brukaren som mottagare av hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver ersättas med en syn där patienten/brukaren också har rollen som medaktör. Patient- och brukarmedverkan i den enskildes process liksom i utveckling av verksamheten leder med största sannolikhet till förbättrad kvalitet och effektivitet samt nödvändig individualisering av välfärdstjänsterna. Medverkan innebär även att ansvarstagande och engagemang från patienten/brukaren stimuleras. Den lagstiftning som styr verksamheterna inom hälso- och sjukvården, i både landsting och kommun, samt socialtjänsten är tydliga med att verksamheterna skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmande, integritet och delaktighet. Vård, stöd och behandling ska så långt möjligt utformas och genomföras i samråd med patient/brukare. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) arbete i denna fråga ligger till grund för detta dokument. Syfte Syftet är att genom samverkan på flera nivåer och även mellan huvudmännen stärka och stimulera ökad patient- och brukarmedverkan i vården och omsorgen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst i Norrbottens län. Mål Patienter och brukare medverkar aktivt på individ-, verksamhets-, och systemnivå inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Detta för att uppnå ökad kvalitet, effektivitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst utifrån patientens/brukarens perspektiv. 1

21 OKTOBER 2014 Viktiga utgångspunkter Fortsättningsvis inkluderas anhörig/närstående i begreppet patient/brukare för att underlätta läsningen av detta dokument. Patient Definitioner och begrepp Person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälsooch sjukvård. Brukare Person som får, eller som är föremål för en utredning om att få, individuellt behovsprövade insatser från socialtjänsten. Anhörig Person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna Närstående Person som den enskilde anser sig ha en nära relation till. Källa: Socialstyrelsens termbank Medverkan Det finns ingen enhetlig definition av begreppet patient- och brukarmedverkan. Olika termer som samarbete, engagemang, partnerskap, makt eller centrerad/fokuserad vård och omsorg används omväxlande. Oavsett ambitionsnivå kan relationen mellan den som behöver och den som erbjuder aldrig vara neutral. Den som erbjuder har därför ett särskilt ansvar att beakta och möjliggöra patientens/brukarens medverkan. Förståelse för sådana maktstrukturer och dess inverkan är nödvändig för att kunna utveckla reell patient-/brukarmedverkan. Evidensbaserad praktik All vård och omsorg ska genomsyras av ett förhållningssätt med ständigt och systematiskt lärande där patienten/brukaren och de professionella, utifrån bästa tillgängliga kunskap tillsammans fattar beslut om lämpliga insatser. Vetenskap blir användbar först när den integreras med professionell erfarenhet samt brukarens situation och önskemål. Detta arbetsätt där en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor används för beslut av insats kallas för en evidensbaserad praktik 2

21 OKTOBER 2014 Evidensbaserad praktik omfattar: berörda personens situation, upplevelse och önskemål. den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis Hur informationen från de olika kunskapskällorna vägs samman bestäms av det nationella och lokala sammanhanget, till exempel vilken tillgång som finns vad gäller lagstiftning på området, riktlinjer och sammanställning av lokal kunskap. Varför är patient- och brukarmedverkan viktigt? Medverkan bidrar till att öka kunskapen om den enskildes behov och vad som är till nytta för dem. Sådan medverkan bidrar till bättre underbyggda beslut för utvecklings-, förbättrings- och patientsäkerhetsarbete inom hälsooch sjukvård och socialtjänst. Medverkan av dessa grupper ökar tydligheten om vad som är viktigt för den enskilde respektive en grupp människor med samma eller liknande behov, och bidrar därmed till att verksamheten fokuserar på rätt saker. Medverkan bidrar även till att varje enskild person får vård utifrån sina egna förutsättningar och vården blir därmed mer jämlik. Argument för patient-/brukarinflytande Serviceanpassning: De som beslutar om eller utför vården och de sociala insatserna får mer kunskap om patient/brukares behov och erfarenheter. Det ger bättre underlag för att skapa god kvalitet och service. Effektivitet: Det är mer effektivt att utgå från patient/brukares faktiska behov än att utgå från behov tolkade av andra. Patientsäkerhet: Genom att tillvarata patient- och brukares synpunkter och klagomål samt skapa forum för medverkan i patientsäkerhetsarbetet ökar förutsättningarna att förebygga och minska antalet vårdskador i vård och omsorg. Maktutjämning: Patient- och brukarinflytande förskjuter maktbalansen mellan de som beslutar om insatser eller utför dem, och de personer som får insatserna. Relationen mellan patient/brukare och personal är ojämlik i sin karaktär. Med ökat inflytande kan denna maktobalans jämnas ut något till den enskildes fördel. Legitimitet: Personerna som erhåller insatser får större förståelse och acceptans för hur vården och socialtjänsten fungerar om de är med och påverkar insatserna. Egenmakt: Att medverka och få makt över beslut och insatser som rör det egna livet ökar självförtroendet och förändrar självbilden. Även de professionella får då en annan syn på patienterna/brukarna. Demokrati: Det är inte bara politiker, tjänstemän och vård- och omsorgspersonal som kan lära sig något av patienternas/brukarnas erfarenheter. Patienter/brukare som kan vara med i besluten får också mer kunskap om demokratiprocessen och kan få möjlighet till ett reellt inflytande. 3

21 OKTOBER 2014 Återhämtning: Makt och ansvar att påverka beslut som rör den egna livssituationen, anses vara viktiga faktorer för möjligheten att återhämta sig psykiskt. Grader av medverkan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har lanserat en variant av Arnsteins deltagandestege, kallad delaktighetstrappan (se nedan). Denna modell, och liknande varianter, används i många sammanhang i Sverige som en idébild för att sortera olika former av deltagande och sätta in dem i ett sammanhang. Trappstegen är olika sätt att visualisera medverkan. Information: Envägskommunikation, frågor och svar få veta Konsultation: Inhämta synpunkter, ofta punktinsats - tycka Dialog: Utbyte av tankar, ofta vid flera tillfällen resonera Inflytande: Deltagande under en längre tid, följa en planeringsprocess från idé till färdigt förslag - delta Medbeslutande: Gemensamt beslutsfattande bestämma Medverkan på olika nivåer För att arbetet ska bli framgångsrikt krävs insatser på flera nivåer i organisationen. 1. Där patienten/brukaren möter verksamheten (individnivå) 2. På olika ledningsnivåer i verksamheten (verksamhetsnivå) 3. På övergripande nivå för ledning och styrning av organisationen som helhet (systemnivå). 1. Individnivå Medverkan i den egna vårdsituationen innebär partnerskap i verksamheten och benämns medverkan på individnivå. Vad innebär detta? Patient/brukare ska vara välinformerade utifrån sina förutsättningar och ha inflytande över vård, behandling, stöd och andra insatser. 4

21 OKTOBER 2014 En beslutsprocess ska tillämpas som utgår från patienten/brukaren. Planering och uppföljning sker med båda parter närvarande. Resultatet dokumenteras och dokumentationen ska vara tillgänglig för båda parter. 2. Verksamhetsnivå Medverkan i utvecklingen av hälso- och sjukvården och socialtjänsten innebär delaktighet i aktiviteter på verksamhets- och systemnivå. Vad innebär detta? Att patientens/brukarens synpunkter och förbättringsförslag bidrar till att förbättra vård, stöd och omsorg. Patient/brukares erfarenheter tas tillvara som en resurs i förbättringar av hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens processer och rutiner. Verksamheterna fokuserar på kvalitet som ökar värdet för patienten/brukaren. Former behöver finnas för medverkan på såväl individ- och verksamhetsnivå. Medverkan sker exempelvis genom enkäter, intervjuer och fokusgrupper. På verksamhetsnivån medverkar patienter/brukare i förbättringsprogram, process- och projektutvecklingsarbeten, vid händelseanalyser, riskanalyser vid brukarrevisioner etc. 3. Systemnivå Medverkan i ledning och styrning av organisationen som helhet innebär delaktighet på övergripande nivå. Vad innebär detta? Patienter/brukare medverkar i ledning och styrning av hälso- och sjukvården och socialtjänsten tillsammans med ledningsansvariga. Synpunkter inhämtas på olika sätt inför formella beslut, till exempel genom hearings, remissförfarande, enkäter, intervjuer och fokusgrupper. Former behöver finnas för patienters/brukares medverkan i process- och projektutvecklingsarbeten etc. Arbetsformerna behöver vara tydliga avseende vid vilka tillfällen patienter/brukare medverkar och hur. Medborgares medverkan kan ske genom medborgardialog där synpunkter är en viktig del av underlaget i landstingets och kommunernas olika berednings- och beslutsprocesser. Det är av betydelse för landstinget och kommunerna att forma en långsiktigt god och öppen relation med medborgarna i länet. Dialogen kan positivt bidra till ökat förtroende och tillit till landstinget och kommunerna, och stärka den demokratiska legitimiteten. Dialogen som utmynnar i konkreta förslag kan lyftas in och värderas i landstingets och kommunernas löpande verksamhetsutveckling och beslutsprocesser. Synpunkter och klagomålshantering Synpunkter och klagomål från patienter/brukare ska systematiskt tas tillvara för kvalitetsutveckling. Rutiner för att ta emot, dokumentera, återföra, vidta åtgärder och följa upp synpunkter och klagomål ska finnas enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ett systematiskt arbetssätt ska tillämpas så 5

21 OKTOBER 2014 att värdefulla förbättringsförslag implementeras och sprids för ett ökat lärande. Förutsättningar för medverkan Patient-/brukarmedverkan är under utveckling nationellt. Denna medverkan utmanar och förändrar etablerade tanke- och arbetssätt och innebär en attitydförändring i verksamheten. Uppbyggnad av en ny samarbetskultur där patient/brukare ses som medskapare i vård, stöd och omsorg tar tid och kräver stöd som underlättar kontinuerlig utveckling. Såväl patienter/brukare som personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst behöver förutsättningar för att tillsammans utveckla vård, stöd och omsorg. Kunskap och kvalitetsutveckling är en förutsättning för optimalt samarbete. Beskrivning av roller, mål, syfte och överenskommelser om vad som förväntas av de inblandande parterna underlättar arbetet. Ett systematiskt arbetssätt för att identifiera personer för medverkan behöver etableras. Medverkan kan ske såväl från patient-/brukar- och anhörigorganisationer som av enskild patient/brukare. När representanter för patienter/brukare utses ska det klargöras om deltagare väljs utifrån sin personliga kunskap eller utifrån generell kunskap. Framgångsfaktorer för att uppnå patient- och brukarmedverkan Kartläggning och utveckling av nedanstående områden är en förutsättning för en välfungerande patient- och brukarmedverkan. Struktur för att fånga upp patienter/brukare för medverkan. Former och forum för medverkan. Systematisk synpunktshantering Informationsmaterial för patienter/brukare och medarbetare som deltar i olika utvecklingsaktiviteter. Skapa förutsättningar för patienter/brukare att delta i olika utvecklingsaktiviteter. Samverkan mellan kommun och landsting, internt och externt. Uppföljning och utvärdering av medverkan. Fortsatt implementering För att den övergripande strategin ska bli framgångsrik måste den inarbetas på individ-, verksamhets- och systemnivå i befintliga strukturer hos respektive huvudman, som t ex i kvalitetsledningssystem och/eller handlingsplan. 6

Plats för noteringar: Ärende 5

2014-10-22 Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning Förslag till ändringar av riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten år 2015 har utarbetats i samverkan mellan länets kommuner och landstinget. Översyn av riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel görs årligen med den gemensamma värdegrunden och hjälpmedelspolicyn som underlag för eventuella förslag till förändringar. Bilaga: Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel Generella riktlinjer för förskrivare 2015 Gränsdragning enligt avtal 2013 Handikapp och pensionärsorganisationer har informerats, inga synpunkter har lämnats. Dokumenten kommer att uppdateras på hjälpmedelsportalen: https://www.nllplus.se/for-vardgivare-inom-halso--och-sjukvard/hjalpmedelsportal/ Förslag Beslut att förändringarna fastställs. Samt att Socialberedningen rekommenderar kommunerna att följa riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Ingrid Carlenius

2014-10-15 Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning Översyn av riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel görs årligen med den gemensamma värdegrunden och hjälpmedelspolicyn som underlag för eventuella förslag till förändringar. Förslagen till förändringar av de riktlinjer som är gemensamma för vårdgivarna i Norrbotten tas fram av representanter från kommunerna och landstinget i samråd med Länshjälpmedelsgruppen. Förslag till förändringar av riktlinjer som riktar sig till enbart landstingsförskrivare ingår i hjälpmedelskonsulentverksamhetens uppdrag. Enligt landstingets rutiner sker samverkan med handikapp- och pensionärsorganisationerna. De synpunkter som organisationerna lämnar gällande riktlinjerna ska tydligt framgå i den fortsatta beredningen. Inför 2015 har en genomgång av Hjälpmedelspolicyn, Riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel och Policy- och samverkansdokumentet gjorts. I förslaget till Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel ingår revideringar av befintlig text inom hjälpmedelsförskrivning: 1. Generella riktlinjer (förskrivningsrätt och kostnadsansvar, hjälpmedelsanvändarens ansvar samt delar ur Policy- och samverkansdokumentet inkluderas). 2. Bilaga till Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel (innehåller gränsdragning enligt avtalet från 2013, förskrivning av hjälpmedel inom hemsjukvård och vid hembesök, texten finns i gällande Policy- och samverkansdokument). 3. Förslag till revidering av text under vissa produktundergrupper (innehåller förskrivningsrätt, kriterier för förskrivning). Policy- och samverkansdokumentet utgår. Det innebär att antalet dokument har minskat. Förslaget innebär att Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning kommer att innehålla tre dokument jämfört med tidigare fem. Handikapp- och pensionärsorganisationernas synpunkter: Handikapp- och pensionärsorganisationerna har vid två samverkansmöten fått muntlig information om förslagen till förtydliganden och mindre justeringar. Inga synpunkter till den fortsatta beslutsprocessen har lämnats.

Förslag 2015 Översikt Generella ändringar i riktlinjer per produktgrupp/produktundergrupp: 1. Vårdcentral ändras till Hälsocentral 2. Sjukgymnast ändras till Sjukgymnast/Fysioterapeut 3. Där hänvisning ges till gällande kriterier ändras skrivning från se xx xx xx (aktuell produktundergrupp) till se fastställda kriterier xx xx xx. Ändringar per ISO-kod ISO-kod Kommun NLL Ändring Förtydligande 04 03 18 Oxygenutrustningar x Kriterier har saknats 04 03 21 Slemsugar x Kriterier har saknats 04 03 27 Andningsmuskeltränare x x Kriterier har saknats för ordinärt boende 04 06 06 Stödstrumpor och kompressionsstrumpor för armar och ben och andra delar av kroppen x x x 04 06 09 Luftfyllda klädesplagg och kompressionsutrustning ar för cirkulationsproblem x Utökad förskrivar grupp x 04 27 18 Hjälpmedel för stimulering av sinnen och känslighet x x Förskrivar -kategori utökas x 04 48 03 Tränings- och ergometercyklar x x Kriterier har saknats 06 12 03 Fotortoser x x 06 33 04 Ortopediska skor för att förhindra missbildning x x 06 33 05 Ortopediska skor för att reducera missbildning 06 33 07 Ortopediska skor för att hejda missbildning x Tas bort 063304 täcker behovet av riktlinjer x Tas bort 063304 täcker behovet av riktlinjer 09 06 03 Huvudskydd x x x 090903 Strumppådragare x x Förskrivar kategori utökas x

09 12 09 Toalettsitsar x Kriterier har saknats 09 33 03 Bad och duschstolar (med eller utan hjul), badbrädor, pallar, ryggstöd och sitsar 12 22 03 Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar 12 24 09 Drivaggregat för manuella rullstolar 12 27 15 Rullbrädor och krypvagnar 12 31 03 Glidbrädor, glidmattor, draglakan och vändningsmattor 18 03 06 Läsbord, pulpeter och talarstolar 18 12 27 Sänggrindar och lyftbågar att fästa på sängar x x x x x x x x x x Kriterier har saknats x x x x x x x x Kriterier har saknats 18 15 03 Förhöjningsben x x Justering gräns 18 18 10 Löstagbara stödhandtag x x Kriterier har saknats 18 33 03 Antihalkmaterial och antihalkutrustning 22 03 06 Glasögon och kontaktlinser x x Ny ISOkod x x Kriterier har saknats 22 09 03 Röstgeneratorer x Kriterier har saknats 22 12 24 Programvara för ordbehandling 22 18 03 Utrustning för att spela in och återge ljud 22 18 27 IR-system för ljudinformation x Särskild förskrivni ng x x x 22 21 09 Samtalsapparater x x Avgränsni ng eget ansvar 22 21 12 Programvara för närkommunikation 22 21 90 Presentationsmaterial för bokstavssatser och x x x Avgränsni ng eget ansvar x Kriterier har saknats x x x

symbolsatser 22 24 21 Telefontillbehör x Utvidgad förskrivar grupp 22 24 24 Programvara för telekommunikation och telematik 22 27 15 Almanackor, kalendrar och planeringssystem x x x Avgränsni ng eget ansvar 22 27 18 Personliga nödlarm x x 24 18 27 Underarmsstöd som underlättar manuella aktiviteter 22 36 Inmatningsenheter till datorer 27 06 21 Hjälpmedel och verktyg för att mäta klimatförhållanden x x x Generella riktlinjer x x Endast sammanställt mtrl Bilaga till Riktlinjerna x x gränsdrag ning x x x x x Endast sammanställt mtrl

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 Generella riktlinjer för förskrivare 2015 Förslaget är en sammanställning av följande dokument: 1. Generella riktlinjer 2014 2. Förskrivningsrätt och kostnadsansvar 2014 3. Hjälpmedelsanvändarens ansvar 2014 4. Text från Förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning -Policy och samverkan Om liknande text funnits i flera dokument återfinns endast en formulering i detta förslag. Detaljerad text som finns i annat dokument på Hjälpmedelsportalen har utelämnats (t.ex. låneförbindelse, handläggning av skadade/förlorade hjälpmedel). Där det är tillämpligt i texten har hjälpmedelsanvändare/brukare/person ändrats till patient. Ny text =understruken Struken tex = överstruken Förskrivning av hjälpmedel och ansvar Arbetsgivarens ansvar Arbetstekniska hjälpmedel Arbetstekniska hjälpmedel kan inte förskrivas som personliga hjälpmedel. ska inte tillhandahållas. Utrustning Hjälpmedel som används som utrustning i verksamheten betraktas inte som personliga hjälpmedel. Dessa produkter är verksamhetens ansvar. Avvikelser All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att rapportera negativa händelser, tillbud, och risker som avvikelser enligt rutiner i respektive verksamhet. Begränsningsåtgärder Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Beslut måste fattas i varje enskilt fall utifrån den enskildes behov och vad han eller hon uttrycker. Personer med nedsatt beslutsförmåga har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Det innebär att personen inte har förmåga att tillfullo själv bestämma. Det är beslutsförmågan man ska fokusera på och försöka hjälpa personen i aktuell situation och det skall vara vägledande för ställningstagande om huruvida samtycke föreligger eller inte. Hjälpmedel i syfte att rörelsebegränsa en person får aldrig användas för att kompensera brist på personal, bristande utbildning hos personalen eller brist i lokaler eller utrustning. 1

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 Beslutsstöd för prioriteringar vid förskrivning av hjälpmedel Prioriteringsordningen vid förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning finns angiven i den hjälpmedelspolicy som är gemensam för kommunerna och landstinget i Norrbotten. Det är den etiska plattformen som är beslutad av riksdagen och hjälpmedelspolicyn som ska ligga till grund för prioriteringsordningen och de riktlinjer som gäller i länet. I riktlinjerna finns det angivet avgränsningen till patientens eget ansvar. Byte av hjälpmedel Byte av hjälpmedel kan göras om behovet har förändrats eller om ett annat hjälpmedel avsevärt bättre motsvarar personens behov och ger avsevärt bättre nytta. Vid byte av hjälpmedel tillämpas gällande riktlinjer. Dubbelutrustning/trippelutrustning Dubbelutrustning av hjälpmedel som fyller samma funktion kan endast förskrivas i undantagsfall. Vid frågor kan hjälpmedelskonsulent kontaktas. Enkla produkter Enkla produkter som finns tillgängliga på öppna marknaden kan inte förskrivas. Förbrukningsmaterial Vid förskrivning ska patienten alltid erhålla ett komplett hjälpmedel. Därefter svarar personen själv för inköp av förbrukningsmaterial. 2

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 Förlust eller skada på ett förskrivet hjälpmedel Förskrivaren har ansvar för bedömning/handläggning vid förlust eller skada på ett förskrivet hjälpmedel. Hjälpmedelskonsulent kontaktas för rådgivning. Inom syn- och hörselenheten utförs handläggningen inom den egna enheten. Förskrivningsrätt Med förskrivning avses den process som leder fram till att en person med funktionsnedsättning får låna ett hjälpmedel. Här ingår bedömning av hjälpmedelsbehov, utprovning, eventuell anpassning, information/instruktion om hjälpmedlets funktion och användning, inträning samt uppföljning och utvärdering av förskrivningen. Förskrivningsrätten grundar sig på den formella kompetens som förskrivaren har och dennes arbetsuppgifter hos vårdgivaren. Förskrivningsansvaret innebär ett medicinskt ansvar då förskrivning av hjälpmedel är en kompensatorisk behandlingsåtgärd när andra habiliterande/rehabiliterande åtgärder inte kan ersätta nedsatt funktion eller förmåga. Nedsatt funktion/förmåga innebär den betydande begränsning eller hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt i daglig livsföring. Förskrivaren har som hälso- och sjukvårdspersonal ett yrkesansvar att vid förskrivning av hjälpmedel följa gällande lagstiftning, föreskrifter och riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel. Samtliga åtgärder i förskrivningsprocessen dokumenteras i patientjournalen såsom övriga hälsooch sjukvårdsåtgärder. Förskrivning av hjälpmedel ska utgå från den enskildes behov och medinflytande. Under vissa förutsättningar ex vid förskrivning av hjälpmedel till yngre barn måste planeringen ske i samråd med barnets ställföreträdare/vårdnadshavare. Vid förskrivning av hjälpmedel är det viktigt att samråd sker med läkare eller annan berörd personal, detta för att tillförsäkra patienten en säker vård/behandling. De flesta produkter som förskrivs är medicintekniska produkter vilka omfattas av lagen om medicintekniska produkter. Avgörande är tillverkarens syfte med produkten. Den som förskriver medicintekniska produkter som hjälpmedel, vilka ska brukas av en patient, ensam eller med hjälp av en anhörig eller någon annan person, ska se till att produkten är lämplig samt att patienten har tillräcklig kunskap för att kunna hantera produkten. Utprovning och inträning av hjälpmedel bör ske i den miljö där hjälpmedlet ska användas. Förskrivaren har ett fortlöpande uppföljningsansvar på förskrivet hjälpmedel till dess att: 3

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 det medicinska ansvaret överrapporteras till annan förskrivare det vid uppföljning och utvärdering visar att målen nåtts samt att det finns överenskommelse med patienten om hur fortsatt kontakt ska ske hjälpmedlet återlämnats I uppföljningsansvaret ingår även att se till att hjälpmedel återlämnas när behovet har upphört. På grund av säkerhetsskäl får inte hjälpmedel lämnas kvar hos patienten när behovet har upphört. Förskrivna hjälpmedel är ett lån och finns registrerade hos landstingets hjälpmedelscentral, Länsservice. Samtliga hjälpmedel som hyrs av vårdgivaren ska återlämnas till Länsservice för avregistrering. Vissa enklare hjälpmedel som förskrivits och köpts av vårdgivaren behöver inte återlämnas. Hjälpmedel förskrivs för den dagliga livsföringen och för vård och behandling. Förskrivningsrätt för hjälpmedel avseende daglig livsföring Förskrivningsrätt för hjälpmedel avseende daglig livsföring grundar sig på kompetens inom habilitering/rehabilitering. Förskrivaren ska kunna bedöma möjlighet till habilitering/rehabilitering före kompensatorisk åtgärd. Förskrivningsrätt för vård och behandlingshjälpmedel Förskrivningsrätt för vård och behandlingshjälpmedel grundar sig på medicinsk kompetens. Förskrivaren ska kunna diagnostisera/bedöma adekvat behandlingsåtgärd. Försäljning Hälso- och sjukvårdspersonal ska inte bedriva försäljning/uthyrning. Patienter som vill köpa hjälpmedel ska hänvisas till leverantörer på den öppna marknaden. Vissa produkter kan i undantagsfall säljas av Länsservice. Hjälpmedel för barn Alla barn ska ges samma möjlighet att utvecklas oavsett vilken funktionsnedsättning de har. Barnhjälpmedel ska därför kompensera funktionsnedsättning och främja barnets individuella utveckling. Barnet ska ges möjlighet att genomföra de aktiviteter som barn utför, således även leka. Detta för att barnet på alla plan ska kunna utvecklas så normalt som möjligt. I ett litet barns normala utveckling ingår att kunna känna på olika föremål och stoppa dem i munnen och slicka på dem. Att kunna se olika former och material, kunna höra olika ljud, kunna lukta och uppleva dofter samt vistas inom- och utomhus både sommar och vinter och då även kunna förflytta sig. Barnet ska även kunna utveckla sitt språk, sin vilja att skapa och fantisera, sin intellektuella förmåga och sin förmåga att fungera socialt. Hjälpmedel ska vara en integrerad del i habilitering/rehabilitering av barn/ungdom med funktionsnedsättning. Inom ramen för landstingets ansvar faller att vid behov individuellt anpassa hjälpmedel för barnets behov. 4

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 Det kan ibland bli aktuellt att förskriva två likadana hjälpmedel när man regelbundet vistas på två ställen t ex hem och skola, delad vårdnad och periodvis vistelse i familjehem (dubbelutrustning). Förskrivning av dubbelutrustning kan komma i fråga för stora tunga hjälpmedel och där transporten mellan de olika platserna inte går att lösa. Vid mycket speciella förhållanden kan det finnas behov av trippelutrustning, då ska hjälpmedelskonsulent kontaktas innan förskrivning. Hjälpmedel för motion, sport och hobby Hjälpmedel för motion, sport och hobby är eget ansvar och kan inte förskrivas. Hjälpmedel i förskola och skola Överenskommelse har träffats mellan Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbottens län. Ansvarsfördelning och definitioner bygger på slutsatserna i rapporten Vems är ansvaret för hjälpmedel i skolan?, Hjälpmedelsinstitutet (HI) 2008. Överenskommelsen omfattar de pedagogiska verksamheter som kommunerna är huvudman för: Förskola Förskoleklass Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Utrustning, pedagogiska hjälpmedel och läromedel ansvarar kommunerna för. Personliga hjälpmedel ansvarar landstinget för. Personliga hjälpmedel är kompenserande för en funktionsnedsättning och alltid utprovade till en viss patient. För vuxna personer över 18 år gäller Gränsdragning kommunlandsting avtal 2013. Hjälpmedel till elever på Riksgymnasiet Hemlandstinget har kostnadsansvar för personliga hjälpmedel till elever på Riksgymnasiet. I god tid före skolstart bör förskrivare i NLL i samråd med Riksgymnasiet gå igenom elevens hjälpmedelsbehov. Hjälpmedlen utprovas och förskrivs på hemorten före skolstart och eleven tar med hjälpmedlen till skolorten. Om nytt hjälpmedelsbehov aktualiseras efter skolstarten tar förskrivare på skolorten kontakt med hemlandstinget för samråd. Av praktiska skäl bör utprovning och förskrivning göras av skolortens förskrivare som då även har uppföljningsansvaret. Skolortens förskrivare skickar beställningen till hemlandstinget som levererar till skolorten. Hemlandstingets tar kostnadsansvaret. För vuxna personer över 18 år gäller Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013. Om eleven vid skollov önskar ta med hjälpmedel till hemorten ansvarar eleven själv för detta och tar även kostnaden för transporten. Service av hjälpmedel under pågående termin sköts på skolorten. Kontakt tas med hemortens förskrivare om servicen medför en kostnad för hemlandstinget. Reparation av hyrda hjälpmedel debiteras Länsservice. Hjälpmedel till föräldrar med funktionsnedsättning Hjälpmedel kan förskrivas till föräldrar med funktionsnedsättning för att underlätta eller möjliggöra skötseln av det egna barnet. Om produkter på den öppna marknaden inte tillgodoser behovet kontaktas hjälpmedelskonsulent. 5

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 Individuell behovsbedömning och prioritering Varje förskrivning prövas och bedöms enligt följande: Prioritering görs utifrån individens behov och förväntad nytta. I den individuella behovsbedömningen ska valet av hjälpmedel göras utifrån förväntad nytta i förhållande till kostnaden. Vid fullt jämförbara hjälpmedel väljs det som har den lägsta kostnaden. Byte av hjälpmedel kan göras om behovet har förändrats eller om ett annat hjälpmedel avsevärt bättre motsvarar personens behov och ger avsevärt bättre nytta. Vid byte av hjälpmedel tillämpas gällande riktlinjer. I den individuella behovsbedömningen ska en värdering göras av följande: På vilket sätt hjälpmedlet kan ge förbättrad kroppsfunktion, ökad aktivitetsnivå eller ökad delaktighet. Vilka konsekvenser det blir om hjälpmedlet inte förskrivs. Nyttjandegraden. Informationsöverföring Överrapportera förskrivaransvar Förskrivaransvaret ska föras över om vårdgivaransvaret övergår till annan verksamhet/vårdgivare. Under förutsättning att överrapportering har skett övergår förskrivaransvaret till den som har övertagit vården. Överrapportering ska göras till den nya förskrivaren och det ska antecknas i patientens journal hos båda parter att överrapportering har skett. För att överrapporteringen ska vara patientsäker bör den ske skriftligt och även via telefon när behov av uppföljning bör göras inom kort tid. Överföring av hjälpmedelskostnad I samband med att förskrivaransvar överrapporteras ska även hjälpmedelskostnader för hyrda hjälpmedel överföras enligt Samverkansavtal hjälpmedel och Prismodell. Informationsöverföring vid konsultation Vid konsultation av hjälpmedelskonsulent och Länshjälpmedelsgrupp skickar förskrivaren underlag för rådgivning. Svar skickas till förskrivaren. Kostnadsansvar för hjälpmedel Huvudprincipen är att kostnadsansvaret ska följa förskrivningsansvaret. Den enhet förskrivaren tillhör har kostnadsansvaret. För att hålla nere kostnaderna för hjälpmedel ska likvärdiga begagnade produkter väljas i första hand. Överrapportering och BMB (byte mottagare-betalare) Överrapportering av förskrivaransvar och överföring av hjälpmedelskostnad ska ske snarast, enligt prismodell. Prismodell hjälpmedel Prismodellen används av landstinget och kommunerna enligt Samverkansavtal Hjälpmedel. I prismodellen finns beskrivet vad som gäller vid hyra eller köp, utrustning, behandlingshjälpmedel och bl.a. direktförskrivning från sjukhusen. 6

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 Länssortiment Länssortiment är det sortiment av hjälpmedel som upphandlas. Vid speciella behov då inte länssortimentet täcker behovet tag kontakt med hjälpmedelskonsulent enligt gällande rutiner. Patientens ansvar Förskrivaren ska informera patienten om lånevillkoren när ett hjälpmedel förskrivs. Vårdgivarens skriftliga information Låneförbindelse lämnas ut av förskrivaren. Hjälpmedel är lån Huvudregeln är att patienten lånar hjälpmedlet från vårdgivaren. Den patient som fått hjälpmedlet förskrivet ska ansvara för att det lånade hjälpmedlet rengörs, att batterier laddas, att hjälpmedlet förvaras i lämpligt utrymme och att hjälpmedlet återlämnas väl rengjort när behovet upphört. Återlämningskravet gäller även trasiga och utslitna hjälpmedel. I bruksanvisning eller liknande som medföljer det utlånade hjälpmedlet finns beskrivet hur hjälpmedlet ska skötas, rengöras och förvaras. Förskrivna hjälpmedel ska återlämnas så snart behovet upphört. De hjälpmedel som återlämnas ska vara rengjorda. Patientens ansvar för förbrukningsmaterial Förbrukningsmaterial till hjälpmedel är sådana tillbehör som inte räknas in i hyran för hjälpmedlet och som kan köpas på den öppna marknaden. Alla hjälpmedel lämnas ut kompletta och färdiga att använda. När förbrukningsmaterialet är slut är det hjälpmedelsanvändarens ansvar att själv, i öppna handeln, införskaffa och bekosta förbrukningsmaterial till sitt hjälpmedel. Dyrare hjälpmedel bör försäkras Hjälpmedelsanvändaren rekommenderas kontakta sitt försäkringsbolag för att se över sitt försäkringsskydd. I patientansvaret för utlånat hjälpmedel som används i hemmiljön ska också ingå att svara för försäkringsskydd mot t ex stöld och brand samt även annan oförutsedd skadehändelse. Om patienten tappar bort eller skadar ett hjälpmedel Hjälpmedelsanvändaren kan bli ersättningsskyldig vid förlust eller skada på ett hjälpmedel. I det fall ett hjälpmedel utsatts för skadegörelse, onormalt slitage eller skada på grund av bristande vård eller förvaring kan vårdgivaren gentemot hjälpmedelsanvändaren ställa ekonomiska anspråk. Detsamma gäller vid olycka, stöld eller brand som skadat eller förstört hjälpmedlet. Patientens ansvar för användningen Används hjälpmedlet till andra ändamål eller i en annan miljö än vad det är utprovat för, är det patientens ansvar om hjälpmedlet skadas eller om något olyckstillbud sker. Personligt utprovade hjälpmedel får inte lånas ut till annan person. Om patienten ändå lånar ut hjälpmedlet till någon annan och något olyckstillbud sker är patienten och den person som lånat hjälpmedlet helt ansvariga för konsekvenserna. Patienten får inte själv förändra hjälpmedlets funktion, till exempel anpassa det eller montera något på hjälpmedlet. Förskrivare i samråd med tekniker 7

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 ska godkänna alla förändringar på ett hjälpmedel. Utförs anpassning utan godkännande vilar ansvaret helt på patienten. Patientens eget ansvar Om patientens hjälpmedelsbehov inte omfattas av hälso- och sjukvårdens ansvar är han eller hon hänvisad till att själv köpa produkten. Patienten ansvarar då för såväl inköp av produkten, eventuella justeringar, service och underhåll, försäkring etc. Hälso- och sjukvården har inget ansvar för den inköpta produkten. Enkla produkter som normalt även används av personer utan funktionsnedsättning kan inte förskrivas som hjälpmedel om de finns tillgängliga på den öppna marknaden. Förskrivare av hjälpmedel ska kunna informera hjälpmedelsanvändaren var produkterna finns att köpa, hur de används och vad som är lämpligt att införskaffa för just den personen. Exempel på sådana enkla produkter är bestick, glas och väskor. Riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning Riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning fastställs årligen av landstinget och kommunerna. Riktlinjernas innehåll är: 1. Vilka hjälpmedel som kan förskrivas inklusive information om beslutade egenavgifter 2. Vilka yrkeskategorier som har förskrivningsrätt för respektive produktundergrupp av hjälpmedel 3. Kriterier för förskrivning inom respektive produktundergrupp samt eventuella avgränsningar mot eget ansvar Dessutom innehåller riktlinjerna stöd till förskrivarna i förskrivningsprocessen (individuell behovsbedömning, målsättning, utprovning, information, uppföljning och utvärdering) med dokument för förskrivaren och informationsmaterial till patienten för att säkerställa kvalitet och patientsäkerhet. Översyn av riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel görs årligen med den gemensamma värdegrunden och hjälpmedelspolicyn som underlag för eventuella förslag till förändringar. Förslagen tas fram av representanter från kommunerna och landstinget i samråd med Länshjälpmedelsgruppen. Arbetet med att se över de gemensamma riktlinjerna och föreslå förändringar består av 3 representanter från kommunernas hjälpmedelsverksamhet och 3 hjälpmedelskonsulenter från landstinget. Gruppen representeras av lika många representanter från kommunerna som från landstinget. Arbetet sker i samråd med Länshjälpmedelsgruppen. Informationsutbyte sker med handikapp- och pensionärsorganisationerna enligt beslutad rutin i landstinget. De synpunkter organisationerna lämnar ska tydligt framgå i den fortsatta beredningen. Rådgivning av hjälpmedelskonsulent Individuell rådgivning När individuella råd ges är kännedom om patientens särskilda behov väsentligt för att kunna ge rådet eller genomföra utprovningen. Ibland är det nödvändigt att tillsammans med förskrivaren träffa patienten för att kunna ge råd. 8

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 Hjälpmedelskonsulent tar inte över vårdansvaret, men har ett eget yrkesansvar för de råd som ges. Individuella råd ska dokumenteras i patientjournalen. Detsamma gäller när konsultationsremiss skickas till sitteamet, kommunikations- eller kognitionsteamet. Teamen har funktionen som rådgivare och förskrivaren har ansvaret i hela förskrivningsprocessen. Generell rådgivning Generella råd som t.ex. vilka hjälpmedel som ingår i länssortimentet eller vilka tillbehör som finns till ett hjälpmedel bedöms inte som en hälso- och sjukvårdsåtgärd och behöver inte dokumenteras i patientjournalen. Specialanpassning av hjälpmedel Inom ramen för landstingets och kommunernas ansvar ingår att vid behov individuellt anpassa hjälpmedel. Specialanpassningar som ska utföras av tekniker beställs skriftligt av förskrivaren. Leverantören har inte produktansvar för specialanpassade produkter som utförs av landstingets tekniker. Förskrivaren ansvarar för att det specialanpassade hjälpmedlet är säkert och lämpligt för personen. Teknikern har ansvar för att hjälpmedlet är lämpligt att specialanpassa samt att anpassningen är utförd på ett tekniskt korrekt sätt. Specialanpassningen ska dokumenteras och en teknisk och funktionell riskanalys ska alltid göras. Se rutiner på Hjälpmedelsportalen. Särskild förskrivning - Länshjälpmedelsgrupp För att säkerställa en vård på lika villkor och för att kunna ha en samlad kompetens av dyrare och lågfrekventa hjälpmedel förskrivs dessa hjälpmedel enligt särskild rutin s.k. särskild förskrivning. I riktlinjerna för förskrivning finns det angivet för vilka produkter som särskild förskrivning gäller. Vid särskild förskrivning konsulteras Länshjälpmedelsgruppen. När särskild förskrivning är aktuell skickar förskrivaren ett underlag för konsultation till Länshjälpmedelsgruppen. Hjälpmedelskonsulent presenterar inkomna ärenden. Förskrivaren har möjlighet att presentera sitt eget ärende på Länshjälpmedelsgruppens möte. Förskrivaren avgör själv om han/hon vill delta med sitt ärende. Länshjälpmedelsgruppens uppgift är att utifrån förskrivarens underlag gemensamt ta ställning till om förskrivning är möjlig eller inte enligt de fastställda riktlinjerna för förskrivning och ge förskrivaren ett svar. Det är förskrivaren som gör bedömningen i förskrivningsprocessen (d.v.s. gör en individuell behovsbedömning inklusive riskanalys, provar ut, tränar in, informerar och följer upp och utvärderar enligt uppsatt mål) enligt fastställda riktlinjer för förskrivning. I Länshjälpmedelsgruppen bör även övriga frågor i hjälpmedelsärenden behandlas t.ex. när befintligt sortiment inte tillgodoser patientens behov eller när riktlinjerna inte är tillräckligt tydliga. Där har Länshjälpmedelsgruppen på samma sätt uppgiften att med Hjälpmedelspolicyn och Riktlinjerna för förskrivning som underlag bedöma möjligheten till förskrivning. Länshjälpmedelsgruppens syfte och sammansättning Syftet med Länshjälpmedelsgruppen är: Patientsäkerheten ska vara god vid förskrivning av dyrare/lågfrekventa hjälpmedel 9

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 Prioriteringarna ska följa den etiska plattform som är beslutad av riksdagen Likhet över länet vid förskrivning av hjälpmedel Att riktlinjerna tolkas lika vid förskrivning av dyrare/lågfrekventa hjälpmedel. Hög kompetens vid förskrivning av dyrare och lågfrekventa hjälpmedel Representanterna i Länshjälpmedelsgruppen ska bidra med sin kompetens (förskrivarens yrkeskompetens respektive hjälpmedelskonsulentens kompetens) Länshjälpmedelsgruppens ska rekommendera att den enklaste produkten som motsvarar behovet förskrivs Sammansättning Länshjälpmedelsgruppen består av hjälpmedelskonsulenter med kompetens gällande inkomna ärenden och av 2-3 förskrivarrepresentanter från landstinget (t.ex. barnhabilitering och logoped) samt 3-4 4-5 representanter från kommunernas hjälpmedelsverksamhet. Representationen i gruppen ska motsvaras av den sjukvårds- och hjälpmedelskompetens som behövs för att göra likvärdiga bedömningar om förskrivning kan ske. Representanterna från kommunerna och landstinget deltar under en period på minst 2 år. Ersättare ska finnas för varje representant. Respektive huvudman utser sina representanter. Videokonferensmöten bör ske i största möjliga utsträckning för att möjliggöra att representanter från hela länet kan delta. Samtliga ärenden behandlas i regelbundna möten förslagsvis var 14:e dag. Brådskande och prioriterade ärenden tas löpande i samråd med hjälpmedelskonsulent som behandlar inkomna ärenden. Sammankallande till mötena är enhetschef inom landstingets hjälpmedelskonsulentverksamhet. Länshjälpmedelsgruppen utformar rutiner och arbetssätt. Den grupp av representanter från kommunerna och landstinget som har i uppgift att årligen se över riktlinjerna för förskrivning ska i samråd med Länshjälpmedelsgruppen lämna förslag på revideringar av riktlinjerna. Förskrivning från specialistenhet Hörhjälpmedel och hörseltekniska hjälpmedel Hörseltekniska hjälpmedel kan endast förskrivas till den hörselskadades permanenta bostad. Om en patient tappar bort ett hörhjälpmedel eller det förstörs på grund av oaktsamhet från patientens sida gäller att landstinget tillhandahåller ett nytt hjälpmedel under förutsättning att patienten ersätter landstinget med hjälpmedlets restvärde. Synhjälpmedel Synhjälpmedel kan endast förskrivas till den synskadades permanenta bostad. Om en patient tappar bort ett hjälpmedel eller det förstörs på grund av oaktsamhet från patientens sida gäller att landstinget tillhandahåller ett nytt hjälpmedel under förutsättning att patienten ersätter landstinget med hjälpmedlets restvärde. 10

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 Särskilda förhållanden Hjälpmedel till asylsökande och flyktingar Enligt Hälso- och sjukvårdslagen 3b och 18b ska landstinget och kommunerna erbjuda habilitering, rehabilitering, hjälpmedel då personen blivit bosatt inom länet. Landstinget är skyldig att erbjuda sjukvård till asylsökande och flyktingar som vistas i landet utan att vara bosatta om de omedelbart behöver sådan. Det är den vårdansvarige läkaren som utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet bedömer om omedelbar vård eller vård som inte kan anstå föreligger. Omedelbar vård eller vård som inte kan anstå kan vid behov vara lån av rullstol eller andra hjälpmedel. Asylsökande och andra utländska medborgare som sökt uppehållstillstånd för bosättning i Sverige är inte folkbokförda här och landstingen har begränsad skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård till dessa, samt mot övriga personer som vistas i Sverige. När utlänningar fått uppehållstillstånd och tagits emot i en kommun och folkbokförts där har emellertid landstinget/kommunerna samma skyldigheter mot dem som mot övriga personer bosatta i landet. Asylsökande barn under 18 år har rätt till samma hälso- och sjukvård som barn som är bosatta i Sverige. Ett barn med funktionshinder bör få sådan hjälp att funktionshindret underlättas, t ex habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Asyl- och flyktingsjukvård i Norrbottens läns landsting Primärvården ansvarar för flyktingverksamheten. Rekommendation och utprovning av lämpligt hjälpmedel kan göras av landstingets förskrivare. Kostnaderna betalas centralt av primärvården. Kontakta hjälpmedelskonsulent vid eventuella frågor. Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i annat landsting och besöker Norrbotten Huvudprincipen är att personen tar med sig sina hjälpmedel från hemlandstinget. Är det inte möjligt kan hemlandstinget hyra/köpa hjälpmedlet från Länsservice under vistelsen i Norrbottens län. Hjälpmedel kan även förskrivas enligt Riksavtal för utomlänsvård. Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i Norrbotten och besöker annan ort inom länet Huvudprincipen är att personen tar med sig sina hjälpmedel vid besök inom länet. Är detta inte möjligt ska hjälpmedelsanvändaren i god tid innan resan kontakta sin förskrivare som undersöker möjligheten att låna hjälpmedel på besöksorten. Förskrivaren ska kontakta hjälpmedelskonsulent inom NLL för rådgivning. 11

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i Norrbotten och besöker annat landsting Huvudprincipen är att personen tar med sina hjälpmedel vid besök i annat landsting. Är detta inte möjligt ska hjälpmedelsanvändaren i god tid innan resan kontakta sin förskrivare på hemorten som undersöker möjligheten att låna hjälpmedel på besöksorten. Förskrivaren ska kontakta hjälpmedelskonsulent inom NLL för rådgivning. Hjälpmedelskostnaden debiteras förskrivarens kostnadsställe. Hjälpmedelsanvändare som är bosatt i kommunernas särskilda boendeformer och besöker närstående Patient som bor i kommunernas särskilda boendeformer och besöker närstående ska precis som övriga bosatta i länet ta med sig sina hjälpmedel vid besök. Är inte det möjligt ska patienten i god tid innan besöket kontakta sin förskrivare som undersöker möjligheten att låna hjälpmedel på besöksorten. Vid behov kan förskrivaren kontakta hjälpmedelskonsulent för rådgivning. Dubbelutrustning av hjälpmedel som fyller samma funktion kan endast förskrivas i undantagsfall. Särskilda omständigheter behandlas i Länshjälpmedelsgruppen. Hjälpmedel till fritidsbostad Hjälpmedel till fritidsbostad är personens eget ansvar och kan inte förskrivas. Hjälpmedel till svensk medborgare bosatt i utlandet och vid vistelse utomlands Svenska medborgare som är folkbokförda och bosatta i Sverige men vistas utomlands kan få hjälpmedel förskrivna i samband med personligt besök hos ansvarig förskrivare. Kostnadsansvaret stannar hos vårdgivaren. Kostnader som uppkommer i samband med att hjälpmedel transporteras till/från, eller används i utlandet ersätts inte av vårdgivaren. Hjälpmedel som kräver fortlöpande teknisk service kan inte förskrivas för användning utomlands. Detta gäller även hjälpmedel som kräver någon form av montering i bostad eller dylikt. Förskrivning och utlämning av hjälpmedel till utlandssvensk i samband med vård för akut sjukdom eller skada som uppkommit under vistelsen här i landet sker genom det vårdgivande sjukhusets försorg. En patient som är berättigad till nödvändig vård, betalar till landstinget samma vårdavgifter som personer som är bosatta i Sverige. Patienten omfattas därmed också av högkostnadsskyddet i hälso- och sjukvårdslagen. De pensionärer med svensk pension som är bosatta i ett annat EU-land och som reser till Sverige har rätt till all vård till vanlig patientavgift. Deras svenska EU-kort gäller inte i Sverige, utan de ska uppvisa intyg från Svenska Försäkringskassan vid vårdtillfället. Kostnaden för denna vård ska faktureras Försäkringskassan Gotland. Pensionärer som är bosatta i Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz använder sitt utländska EU-kort för att intyga rätten till nödvändig vård vid tillfällig vistelse i Sverige. Med pension 12

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 avses bl.a. inkomst-, tilläggs- och premiepension samt sjuk- eller aktivitetsersättning. Staten har kostnadsansvaret för utlandsvård som ges till personer som inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige, exempelvis utlandsboende pensionärer som har sin huvudsakliga pension från Sverige. Hjälpmedel till utländsk medborgare bosatt och/eller arbetar i Sverige Utländska medborgare med uppehållstillstånd längre tid än ett år och stadigvarande bosättning inom Norrbottens län får hjälpmedel förskrivna enligt de regler som gäller för bosatta svenska medborgare. Ansvarig vårdgivare är kostnadsansvarig för förskrivna hjälpmedel. En person som är bosatt i ett annat EU/EES-land och arbetar i Sverige har rätt till hjälpmedel på samma sätt som om den vore bosatt här. Försäkringskassan ersätter vårdgivaren om personen är registrerad i försäkringskassan eller har rätt att registreras. Hjälpmedel till utländsk medborgare på tillfälligt besök Utländska medborgare på tillfälligt besök är inte berättigade till att kostnadsfritt låna hjälpmedel. En person som tillfälligt vistas i Sverige och kan visa upp EU-kortet har rätt till sådana hjälpmedel som bedöms nödvändiga. Hyra av hjälpmedel för privatpersoner Det är möjligt för privatpersoner att själv hyra vissa enklare hjälpmedel för tillfälligt behov från Länsservice. Se Hjälpmedelsportalen. Personer som flyttar inom länet Då en person flyttar inom länet tar han/hon med sig sina hjälpmedel. Personen ansvarar själv för flytt av hjälpmedel. Hjälpmedelsanvändaren ska kontakta sin förskrivare och meddela den förestående flyttningen. Förskrivaren överrapporterar de aktuella hjälpmedlen och uppföljningsansvaret till den nya förskrivaren. Betalningsansvaret flyttas över till mottagande enhet. Personer som flyttar till annat län Då en person flyttar från Norrbotten ska personen kontakta sin förskrivare. Förskrivaren kan samråda med hjälpmedelskonsulent. Huvudprincipen är att endast nödvändiga hjälpmedel tas med. Äganderätten för de hjälpmedel som får medföras tillfaller patientens nya landsting/kommun (motsvarande) med krav på ekonomisk ersättning. Se särskild rutinbeskrivning (Flytt ärenden till och från länet) på Hjälpmedelsportalen. Personer som flyttar till länet Se särskild rutinbeskrivning (Flytt ärenden till och från länet) på Hjälpmedelsportalen. 13

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 Personer som flyttar till annat land Då en person flyttar från Norrbotten ska personen kontakta sin förskrivare. Förskrivaren ska kontakta hjälpmedelskonsulent för rådgivning. Riksavtal för utomlänsvård Enligt Riksavtal för utomlänsvård (giltighet fr.o.m. den 1 maj 2011), gäller följande för hjälpmedel: Ett vårdlandsting kan förskriva och utlämna vissa hjälpmedel till en utomlänspatient vid besök i landstinget om kostnaden understiger angivet belopp i förteckning E. I dessa fall tillämpar vårdlandstinget sitt eget regelverk. Ambitionen är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få sina behov av olika hjälpmedel tillgodosedda för att därmed kunna leva ett normalt liv även vid besök i annat landsting. Detta gäller både vid akuta behov och icke akuta när personer med funktionsnedsättning behöver låna vissa hjälpmedel. Uppgår kostnaden till mer än som anges i förteckning E ska samråd ske med hemlandstinget/kommunen för att vårdlandstinget även i dessa fall ska ha rätt till ersättning. Om ett hjälpmedel kräver någon form av installation, avancerad service och underhåll som kräver produktspecifik kompetens eller måste anpassas till berörd persons bostadsförhållanden etc. ska det förskrivas och betalas av den funktionshindrades hemlandsting/kommun. Detta landsting/kommun äger hjälpmedlet. Lokala varianter vad gäller att hyra hjälpmedel kan förekomma. Hjälpmedel ska förskrivas efter samråd med patientens hemlandsting/kommun om kostnaden beräknas överstiga 10 000 kr. (Förteckning E fr.o.m. den 1 maj 2014 t.o.m. 31 december 2016). För Norra Regionen gäller regional prislista 16 831 kr. Information till förskrivare vid utomlänsvård Kontakta hjälpmedelskonsulent för tolkning av riksavtalet. Observera att dubbelförskrivning av hjälpmedel endast kan ske i undantagsfall. 14

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAGET TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 Texten till förslaget till bilaga till Riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel är hämtat från Förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning-policy och samverkan. Ett förslag till förändring är markerat under ISO-kod 181503, se förslagen till riktlinjer per produktundergrupp. Gränsdragning enligt avtal 2013 Bakgrund Från och med 1 februari 2013 är hälso- och sjukvård för personer 18 år och äldre som utförs i ordinärt boende, d.v.s. både hembesök och hemsjukvårdsbesök, upp till och med sjuksköterskenivå ett kommunalt ansvar. Samverkan, arbetssätt och rutiner mellan slutenvården, primärvården och kommunerna är av betydelse för en god vård när vårdgivaransvaret är delat. Enligt slutrapporten för kommunaliseringen av hälso- och sjukvården i ordinärt boende är målet bl.a.: Patientfokus Vårdkvalitet och patientsäkerhet Samhällsekonomisk nytta och undvikande av parallella organisationer Helhetssyn och samordning av insatser Tillgänglighet Det har med ovanstående som underlag beslutats att riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning ska vara gemensamma för landstinget och kommunerna i Norrbottens län. Hjälpmedelsförskrivning är en del av insatserna inom habiliterings- och rehabiliteringsprocessen som vårdgivaren ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgivarnas ansvar för hjälpmedel Hjälpmedelsförskrivning är en del av insatserna inom habilitering och rehabiliteringsprocessen som vårdgivaren ansvarar för enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Kommunernas ansvar Kommunerna har enligt 18b Hälso- och sjukvårdslagen hjälpmedelsansvar till personer som bor i särskilda boenden och/eller vistas på dagverksamhet. En kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet. Landstinget får till en kommun inom landstinget överlåta skyldigheten att erbjuda sådan vård om landstinget och kommunen kommer överens om det. För Norrbotten gäller detta från 1 februari 2013 för personer från 18 år och äldre. Landstingets ansvar Landstinget har enligt 3b Hälso- och sjukvårdslagen hjälpmedelsansvar med undantag av kommunernas ansvar enligt 18b. 1

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAGET TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 Avtal mellan landstinget och kommunerna Avtal om ansvarsfördelning för hjälpmedel finns sedan 2006. Avtalet reglerar att landstinget ansvarar för förskrivning av hjälpmedel till personer i ordinärt boende och att kommunerna har motsvarande ansvar för personer i särskilda boendeformer. Avtalet 2013 avser hälso- och sjukvård i ordinärt boende upp till och med sjuksköterskenivå för vuxna personer 18 år och äldre. Avtalet från 2013 ändrar gränsdragningen för hjälpmedelsförskrivning i ordinärt boende, men inte för särskilda boendeformer. Gränsdragningen för hjälpmedelsförskrivning enligt det nya avtalet beskrivs på följande sidor. Gränsdragning enligt avtal fr.o.m. 2013 Hemsjukvård och hembesök i ordinärt boende för vuxna personer 18 år och äldre är kommunernas ansvar. Hjälpmedelsförskrivning som förutsätter hembesök i ordinärt boende och hjälpmedelsförskrivning i hemsjukvård är kommunernas ansvar. I nedanstående gränsdragning ingår inte hjälpmedel som enbart förskrivs av landstingets specialistenheter (t.ex. andning, hörsel, ortopedteknik, syn), hjälpmedel till barn och ungdomar under 18 år samt förskrivning från sjukhusens vårdenheter som inte är primärvårdens ansvar t.ex. psykiatri och logopedi. Hjälpmedel som förskrivs till personer i kommunernas särskilda boendeformer och dagliga verksamheter ingår inte i denna gränsdragning. Gränsdragning för hjälpmedelsförskrivning Enligt avtalet ska tröskelprincipen gälla, vilket innebär att patienten i första hand ska ta sig till hälsocentralen för vård. Kommunen ansvarar för den hälso- och sjukvård som ges i ordinärt boende till vuxna personer som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation (t ex psykiska besvär, saknar stöd från anhöriga) inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka hälsocentral/mottagning. Hjälpmedelsförskrivning utgör inte någon isolerad insats utan är en del av en habiliterings- eller rehabiliteringsprocess. I all vård, inklusive habilitering och rehabilitering, är helhetssynen på personens behov och situation viktig. En förskrivare har ansvaret för att hela förskrivningsprocessen genomförs. Vårdansvaret för en patient kan dock flyttas mellan olika vårdansvariga verksamheter t.ex. från sluten till öppen vård. Kostnadsansvaret för förskrivna hjälpmedel ska följa förskrivningsansvaret. För Norrbotten innebär det också att förskrivaransvaret kan flyttas mellan kommuner och landstinget inom öppen vård när vårdansvaret ändras beroende på om hembesök krävs eller inte i förskrivningsprocessen. Vårdansvaret kan ändras om t.ex. hjälpmedelsbehovet eller bostadsmiljön ändras. För de hjälpmedel som krävt hembesök för att provas ut kvarstår uppföljnings- och kostnadsansvaret hos förskrivaren i kommunen. Syftet med organisationsförändringen är att ha patientens behov i centrum vilket innebär att när det gäller hjälpmedelsförskrivning ska inte patienten ha förskrivare av samma yrkeskategori hos båda vårdgivarna. 2

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAGET TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 Beslut om att en patient tillhör hemsjukvården eller har behov av hembesök fattas av den legitimerade personal, på sjukhus, hälsocentraler och i kommunerna som möter patienten. Det innebär att båda huvudmännen kommer att göra bedömningar om patienten själv eller med stöd av annan kan uppsöka hälsocentral/mottagning eller inte. Den legitimerade personalen gör en bedömning av behovet och om hembesök krävs för förskrivning. Den individuella bedömningen ska dokumenteras i patientens journal. Om patienten hänvisas till annan vårdgivare bör bedömningen överrapporteras. I riktlinjerna för förskrivning av hjälpmedel finns det angivet under rubriken Gränsdragning kommun-landsting avtal 2013 : 1. hembesök krävs, 2. hembesök rekommenderas, 3. hälsocentral i första hand 1. Hembesök krävs De produktområden som i riktlinjerna är markerade med hembesök krävs ansvarar kommunerna för. För att utprovningen ska ge ett bra resultat är det väsentligt att den utförs i den miljö där hjälpmedlet är avsett att användas. Socialstyrelsens föreskrift 2008:1 ska vara vägledande för om hembesök krävs eller inte. Enligt föreskriften ska förskrivaren bl. a. samordna produkten med tidigare förskrivna hjälpmedel, bedöma behovet av anpassning av patientens hemmiljö för att produkterna ska fungera tillsammans på ett säkert sätt, ansvara för att säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av hemmiljön. Hjälpmedelsförskrivning vid hemsjukvård För vuxna personer 18 år och äldre som har hemsjukvård är hjälpmedelsförskrivning kommunernas ansvar. Landstinget ansvarar för hjälpmedelsförskrivning till barn som har hemsjukvård. Om behovet av hemsjukvård för vuxna upphör ska ställning tas till om förskrivaransvaret ska kvarstå hos kommunen eller överrapporteras till landstinget. För de hjälpmedel som krävt hembesök för att provas ut kvarstår uppföljnings- och kostnadsansvaret hos förskrivaren i kommunen. 2. Hembesök rekommenderas Huvudinriktningen är att de produktområden som i riktlinjerna är markerade med hembesök rekommenderas är kommunernas ansvar, men att det ska göras en individuell bedömning om hembesök krävs för förskrivning. Hembesök rekommenderas betyder att hjälpmedlet endast i undantagsfall ska förskrivas från hälsocentralen. När hjälpmedelsbehov aktualiseras har respektive yrkeskategori att identifiera hälsotillståndets svårighetsgrad och ta hänsyn till andra planerade eller vidtagna åtgärder. En professionell bedömning måste göras om personen kan ta sig till hälsocentralen eller om det krävs hembesök. För de produktområden som i riktlinjerna är markerade med hembesök rekommenderas ska en bedömning göras om hjälpmedlet ska samordnas med andra tidigare utprovade hjälpmedel. Detsamma gäller även om hjälpmedlet behöver provas ut i hemmiljön och hänsyn tas till omgivningsfaktorer som 3

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAGET TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 t.ex. miljö, anhöriga/närstående, arbetsmiljöaspekter. Det är Socialstyrelsens föreskrift 2008:1 som ska vara vägledande för om hembesök krävs eller inte. Krävs hembesök för förskrivning av hjälpmedel är det kommunens ansvar. Hjälpmedelsförskrivning för en patient ska hållas samman. Patienten ska inte ha hjälpmedel förskrivna av samma yrkeskategori (t.ex. arbetsterapeut) hos båda vårdgivarna. Har patienten behov av hjälpmedel som både kräver hembesök och där hembesök inte krävs och förskrivarna är olika yrkeskategorier kan förskrivare finnas hos båda vårdgivarna. 3. Hälsocentral i första hand Huvudinriktningen är att de produktområden som i riktlinjerna är markerade med hälsocentral i första hand är landstingets ansvar, men att det ska göras en individuell bedömning om hembesök krävs för förskrivning. När patient själv eller med hjälp av annan kan ta sig till hälsocentral eller mottagning och hjälpmedelsbehov aktualiseras har respektive yrkeskategori att utföra en professionell bedömning. När hembesök inte krävs, när patienten inte har hemsjukvård eller när hjälpmedlen inte behöver samordnas med tidigare förskrivna hjälpmedel och patienten själv eller med stöd av annan kan ta sig till hälsocentral ansvarar landstinget för att förskriva hjälpmedel. Landstingets förskrivare är samtliga anställda av Norrbottens läns landsting eller har vårdavtal med landstinget i vilket förskrivning av hjälpmedel ingår. Gränsdragningsproblem I första hand bör problem lösas på lokal nivå. Uppkommer oklarheter i enskilda patientärenden om hembesök krävs eller om patienten ska vända sig till hälsocentralen för att få hjälpmedel förskrivet samt om undantag bör göras ska befattningshavaren/förskrivaren vända sig till Länshjälpmedelsgruppen som då ska bestå av lika antal representanter från landstinget och kommunerna. Tvister löses enligt slutrapporten. 4

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAGET TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 Översikt Gränsdragning avtal 2013 040327 Andningsmuskeltränare Hälsocentral i första hand 040606 Stödstrumpor och kompressionsstrumpor för armar och ben och andra delar av kroppen Hälsocentral i första hand 042706 Stimulatorer för smärtlindring Hälsocentral i första hand 042718 Hjälpmedel för stimulering av sinnen och känslighet 043306 Hjälpmedel för trycksårsprevention vid liggande Hälsocentral i första hand Hembesök krävs 044803 Tränings- och ergometercyklar Hembesök rekommenderas 044808 Ståbarrar och ståstöd Hembesök krävs 044821 Tippbrädor Hembesök krävs 044827 Hjälpmedel för kroppspositionering under behandling Hembesök krävs 0603 Spinala ortoser och huvudortoser Hälsocentral i första hand 0604 Ortoser för buken Hälsocentral i första hand 0606 Övre extremitetsortoser Hälsocentral i första hand 061206 Fotledsortoser Hälsocentral i första hand 061209 Knäortoser Hälsocentral i första hand 090603 Huvudskydd Hembesök rekommenderas 090621 Fot-, häl- och tåskydd Hembesök krävs 090903 Strumppådragare Hälsocentral i första hand 091203 Flyttbara toalettstolar Hembesök krävs 091212 Toalettstolsförhöjningar, fristående Hembesök rekommenderas 091218 Toalettstolsförhöjningar, fasta tillsatser 091221 Toalettsitsar med inbyggd lyftanordning 091224 Toalettarmstöd och/eller toalettryggstöd som monteras på toaletten Hembesök rekommenderas Hembesök krävs Hembesök rekommenderas 093303 Bad och duschstolar, badbrädor Hembesök rekommenderas 093312 Badbritsar, duschbord och skötbord Hembesök krävs 120303 Stödkäppar Hälsocentral i första hand 120306 Armbågskryckor Hälsocentral i första hand 120309 Underarmskryckor (Ra kryckkäppar) Hälsocentral i första hand 120312 Axillarkryckor Hälsocentral i första hand 120316 Gånghjälpmedel med tre. Hembesök rekommenderas 5

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAGET TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 120603 Gåstativ Hembesök rekommenderas 120606 Rollator Hembesök rekommenderas för rollator som i huvudsak ska användas i bostaden Hälsocentralen i första hand för rollator som enbart ska användas utomhus. 120609 Gåstolar Hembesök krävs 120612 Gåbord Hembesök krävs 122203 Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar Hembesök rekommenderas 122209 Manuella rullstolar med ensides Hembesök rekommenderas 122218 Manuella vårdarmanövrerade rullst Hembesök rekommenderas 122303 Eldrivna rullstolar med manuell st.. Hembesök krävs 122306 Elrullstolar med motoriserad st.. Hembesök krävs 122312 Eldrivna vårdarmanövrerade rull.. Hembesök krävs 122409 Drivaggregat för manuella rullstolar Hembesök krävs 122430 Bälten och selar till rullstolar Hembesök rekommenderas 123103 Glidbrädor Hembesök rekommenderas 123106 Vridplattor Hembesök krävs 123109 Fristående lyftbågar Hembesök krävs 123112 Repstegar Hembesök krävs 123115 Uppresningsbälten och västar Hembesök rekommenderas 123121 Överflyttningsplattformar Hembesök krävs 123603 Hjullyftar för överflyttning av en sittande person med hjälp av.. 123604 Hjullyftar för överflyttning av en stående person 123612 Stationära lyftar monterade på väggar, golv och/eller i tak 123615 Stationära lyftar monterade på eller i andra produkter Hembesök krävs Hembesök krävs Hembesök krävs Hembesök krävs 123618 Stationära fristående lyftar Hembesök krävs 123621 Lyftselar,.. Hembesök krävs 180306 Läsbord Hembesök rekommenderas 180903 Stolar Hembesök krävs 180906 Pallar och ståstolar Hembesök krävs 180909 Coxitstolar Hembesök krävs 181003 Ryggstöd Hembesök rekommenderas 181006 Sittdynor och underlägg Hembesök rekommenderas 181210 Sängar. Hembesök krävs 6

15 OKTOBER 2014 INGÅR I FÖRSLAGET TILL RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015 181224 Ställbara rygg- och benstöd Hembesök krävs 181227 Sänggrindar och lyftbågar Hembesök krävs 181503 Förhöjningsben Hembesök krävs Hembesök rekommenderas 181810 Löstagbara stödhandtag Hembesök krävs 183015 Portabla ramper Hembesök rekommenderas 221224 Programvara för ordbehandling Hälsocentral i första hand 221803 Utrustning för att spela in och åter. Hälsocentral i första hand 222103 Bokstavs- och symbolsatser/tavlor Hälsocentral i första hand 222109 Samtalsapparater Hälsocentral i första hand 222112 Programvara för närkommunikation Hälsocentral i första hand 222190 Presentationsmaterial för bokstavs... Hälsocentral i första hand 222421 Telefontillbehör Hälsocentral i första hand 222430 Porttelefoner Hembesök krävs 222712 Ur och klockor Hälsocentral i första hand 222715 Almanackor, kalendrar och pl Hälsocentral i första hand 222716 Hjälpmedel för minnesstöd Hälsocentral i första hand 223303 Stationära datorer Hälsocentral i första hand 223306 Barbara datorer och hand- och fick.. Hälsocentral i första hand 223603 Tangentbord Hälsocentral i första hand 223612 Alternativa inmatningsenheter Hälsocentral i första hand 223615 Inmatningstillbehör Hälsocentral i första hand 223618 Programvara för inmatning Hälsocentral i första hand 223621 Hjälpmedel för att positionera skärmpekare och för att välja Hälsocentral i första hand 223912 Speciella programvaror för pr.. Hälsocentral i första hand 240918 Omkopplare (till/från eller annan funktion) Hälsocentral i första hand 241303 Fjärrstyrsystem Hembesök krävs 241812 Stativ Hembesök rekommenderas 241818 Peklampor Hembesök rekommenderas 241827 Underarmstöd som underlättar Hembesök rekommenderas 7

Plats för noteringar: Ärende

2014-10-22 Hjälpmedelspolicy För förskrivning av personliga hjälpmedel i kommunerna och landstinget i Norrbottens län När ansvaret för hälso- och sjukvården i ordinärt boende överfördes till länets kommuner 1 februari 2013 godtog kommunerna landstingets hjälpmedelspolicy som har funnits sedan många år tillbaka. Dessutom utarbetades ett gemensamt dokument Förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning - Policy och samverkan som beskriver samverkan kring hjälpmedelsområdet mellan landstinget och länets kommuner. Denna innehåller både regelskrivningar, politisk inriktning och tillämpningsanvisningar. Landstingets översyn av dokumentstyrning har föranlett en genomgång av styrande dokument inom hjälpmedelsområdet och har resulterat i en uppdaterad hjälpmedelspolicy. Utifrån denna hjälpmedelspolicy kommer övriga dokument att omarbetas och tas beslut om, som generella riktlinjer för förskrivare och riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel. Motsvarande beslutsprocess sker inom landstinget. Förslag till beslut Socialberedningen föreslår styrelsen att Rekommendera länets kommuner att anta förslag till hjälpmedelspolicy för förskrivning av personliga hjälpmedel i kommunerna och landstinget i Norrbottens län. Ingrid Carlenius

1 OKTOBER 2014 Hjälpmedelspolicy För förskrivning av personliga hjälpmedel i landstinget och kommunerna i Norrbotten Inriktning Hjälpmedelspolicyn utgår från den enskilde individens behov och ska vara vägledande för hur hjälpmedelsförskrivning ska utvecklas och för hur de resurser som finns tillgängliga bäst ska användas. Hjälpmedelspolicyn ska också bidra till att öka kunskaperna om hjälpmedlens roll i vårdkedjan och i habiliterings/rehabiliteringsprocessen. Hjälpmedelspolicyn utgår från vetskapen om att en god tillgång på hjälpmedel är en viktig förutsättning för den enskilde individens habilitering/rehabilitering, vilket också är kostnadseffektivt för samhället. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vårdgivaren erbjuda hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Med personliga hjälpmedel avses medicintekniska produkter och anpassning av dessa, samt i särskilda fall konsumentprodukter 1, som en person behöver i det dagliga livet för att förbättra eller kompensera kroppsfunktion för ökad aktivitetsgrad och delaktighet. Personliga hjälpmedel förskrivs för individuella behov. Utifrån hjälpmedelspolicyn ska gemensamma riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel utarbetas årligen. Detta för att personer med funktionsnedsättning ska tillförsäkras samma tillgång till hjälpmedel, oavsett var i vårdkedjan de befinner sig, och oavsett var de är bosatta i länet. Värdegrund Värdegrunden är de etiska principer inom hälso- och sjukvården som beslutats av riksdagen. Prioriteringar vid hjälpmedelsförskrivning ska utgå från dessa etiska principer. Människovärdesprincipen, som innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen, som innebär att resurser bör fördelas så att den som har störst behov ska ges företräde framför den som inte har lika stora behov. Med behov av hälso- och sjukvård menas både tillståndets svårighetsgrad och den förväntade nyttan av insatsen. Kostnadseffektivitetsprincipen, som innebär att vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt eftersträvas. Målsättning Målsättningen med förskrivning av hjälpmedel är att ge individen förutsättningar att leva ett självständigt liv med likvärdiga rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som alla medborgare. 1 Konsumentprodukt kan förskrivas enligt riktlinjerna för förskrivning, när medicinteknisk produkt saknas eller när konsumentprodukt bättre motsvarar behovet. 1

1 OKTOBER 2014 Individens behov Hjälpmedel inom hälso- och sjukvården är en integrerad del i den enskildes habilitering och rehabilitering där hjälpmedlet ska kompensera för en persons aktivitetsbegränsningar, underlätta behandling eller förebygga komplikationer. Förskrivning av hjälpmedel ingår i helhetsbedömningen av individens behov och tillhandahållande av hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde. Patienten ska ges individuellt anpassad information om de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning. Personligt förskrivna hjälpmedel ska erbjudas så länge behovet kvarstår. Prioriteringsordning Vårdgivarens prioriteringsordning för personligt förskrivna hjälpmedel är: 1. Hjälpmedel för livsuppehållande insatser och insatser vid allvarlig eller risk för allvarlig nedsättning av kroppsfunktioner som andning, cirkulation. 2. Hjälpmedel för att klara dagliga aktiviteter, själv eller med hjälp av annan, såsom personlig vård och boende, samt för att barn ska kunna leka och utvecklas 3. Hjälpmedel för att klara och möjliggöra vardagsaktiviteter i närmiljön. Individens behov och insatsens nytta ska vara vägledande vid prioriteringar. 2

Plats för noteringar: Ärende 7

2014-08-12 Färdtjänst I skrivelse till Kommunförbundet Norrbotten har Synskadades Riksförbund (SRF) i Norrbotten uttryckt oro över de förändringar av färdtjänsten som pågår i Norrbotten. Bilaga. Kommunförbundets styrelse har 2013-10-24 47 i ärendet regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM) och centraliserad färdtjänsthantering i länet beslutat Att varje enskild kommun överlåter uppgifter enligt lag om färdtjänst till RKM Att överlåtelsen sker tidigast 2014-01-01 Att överlåtelsen innebär att RKM övertar ansvaret för färdtjänsten i sin helhet. I nuläget har de flesta kommunerna fattat beslut om att överlåta färdtjänstuppgifterna till RKM. Färdtjänst är enligt lagen (1997:736) särskilt ordnade transporter för personer med funktionshinder. Varje kommun ansvarar för att färdtjänst inom kommunen är av god kvalitet. Oftast ordnas den som en form av kollektivtrafiken. Den som har en funktionsnedsättning som gör att man har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att åka med allmänna kommunikationer har rätt till färdtjänst. Färdtjänst får anlitas endast av den som fått tillstånd. Före 1997 reglerades färdtjänst i Socialtjänstlagen och ett viktigt syfte med lagändringen var att poängtera att färdtjänst är en transportfråga och inte en social omsorgsfråga. Kommunen får, efter överenskommelse med landstinget, om det hör till dem som ansvarar för kollektivtrafiken i länet, överlåta sina uppgifter enligt denna lag till den regionala kollektivtrafikmyndigheten i länet. Lag (2010:1 068). Har en kommun överlåtit sina uppgifter till en regional kollektivtrafikmyndighet ansvarar myndigheten, såvitt gäller kommuninvånarna, för att färdtjänst anordnas inom kommunen och, om det finns särskilda skäl, mellan kommunen och en annan kommun. Vidare får den regionala kollektivtrafikmyndigheten för invånare i kommunen anordna färdtjänst också i eller mellan andra kommuner. Lag (2010:1068).

Flera av Sveriges kommuner har lämnat över samtliga uppgifter gällande färdtjänst till sin regionala kollektivtrafikmyndighet som t.ex. Skånetrafiken, Hallands trafik, Värmlands trafik, Region Dalarna färdtjänst. Kommunförbundets styrelse har dock inte haft samråd med brukarföreträdare/kunder som använder färdtjänst innan beslut fattades. Av största vikt är att få ha inflytande över verksamhet för dem som utnyttjar eller brukar kommunens tjänster. Förslag Att kansliet får i uppdrag att tillsammans med regionala kollektivtrafikmyndigheten anordnar ett möte med representanter från handikapporganisationer och förtroendevalda.

Synskadades Riksförbund Norrbotten Synskadades Riksförbund Norrbottens distrikt 23 juni 2014 Till Kommunförbundet RKM Direktionen Risk för stora förändringar inom färdtjänsten Synskadades Riksförbund, Norrbotten, är länets intresseorganisation, av och för, personer med synskada. SRF Norrbotten, skriver med anledning av den utveckling/förändring av färdtjänsten i Norrbottens län som sker och som vi känner en viss oro över. Bakgrund För närvarande är det 11 kommuner som antagit gemensamma riktlinjer för färdtjänst. Nio av dessa kommuner har även överlåtit bland annat beställningscentralen till länstrafiken och tre kommuner sköter färdtjänsthanteringen helt inom sin kommun. Inledning Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM), arbetar och lobbar för att Norrbottens kommuner överlåter hela färdtjänsthanteringen till myndigheten. Det innebär att kommunen överlåter - Myndighetsutövning vid ansökan om färdtjänsttillstånd - Beställningscentral Synskadades Riksförbund Norrbotten Sandviksgatan 53 Tel. 0920-22 98 20 Pg. 650 25-9 972 33 Luleå Webbplats. www.srfnorrbotten.se Bg. 5638-4191

Synskadades Riksförbund Norrbotten - Upphandling av färdtjänst SRF har vid några få tillfällen informerats av representanter från Regionala kollektivtrafikmyndigheten och senast, efter inbjudan till Luleå kommuns tillgänglighetsråd, tisdag 13 maj 2014. Efter informationen från kollektivtrafikmyndigheten samt länstrafiken, är oron över utvecklingen/förändringen av färdtjänsten befogad, när det primära målet är samordningsvinster, SRF Norrbotten tolkar det som enbart ur ett ekonomiskt perspektiv och inget för att utveckla färdtjänsten vad beträffar regelverk, riktlinjer, kvalitetssäkring, rättsäkerhet, upphandling med mera. I skrivandets stund har enligt uppgift sju kommuner överlåtit hela färdtjänsthanteringen till RKM. SRF Norrbotten reagerar kraftfullt på hur politiker och ansvariga personer hanterat frågan, att rakt av överlåta hela färdtjänsthanteringen till myndigheten, SRF menar även att politiken har struntat i att kontakta och föra en dialog med både funktionshindersföreningar och personer som har färdtjänsttillstånd och som använder färdtjänst dagligen. Kommentarer SRF Norrbotten är angelägen om att få till ett möte med politiker och ansvariga handläggare från kommuner som ännu inte överlåtit färdtjänsten till RKM samt ett möte med representanter från direktionen och ansvariga från myndigheten om färdtjänsten och dess framtid. Frågor att lyfta är, hur man kommer att jobba med regelverk, riktlinjer, kvalitetsäkring, rättsäkerhet, upphandling med mera. SRF anser att kommuner, landsting och kollektivtrafikmyndigheten, ska leva upp till och fullgöra avsikterna, som Sverige har skrivit under att man ska utgå från de mänskliga rättigheter samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stöd för våra krav finns i artikel 3, allmänna principer punkt c, om fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället, samt artikel 4 allmänna åtaganden i enlighet med punkt 3, i utformning och genomförande av lagstiftning och riktlinjer för att genomföra denna konvention och i andra beslutsfattande processer. Angående frågor som berör personer med Synskadades Riksförbund Norrbotten Sandviksgatan 53 Tel. 0920-22 98 20 Pg. 650 25-9 972 33 Luleå Webbplats. www.srfnorrbotten.se Bg. 5638-4191

Synskadades Riksförbund Norrbotten funktionsnedsättning ska konventionsstaterna nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem. SRF Norrbotten anser och är mycket angelägen om: Att Att Att Kommunförbundet tar initiativ och anordnar ett möte mellan funktionshindersföreningar, ansvariga politiker och personal. Kommunförbundet initierar att en arbetsgrupp tillsäts med representation från funktionshindersföreningar, politiker och ansvarig personal för en översyn av regelverk, riktlinjer, kvalitetssäkring, rättsäkerhet, upphandling med mera så att bland annat frågan om arbetsresor och resor under studier, väntetider/beställningstider med mera förtydligas. (enligt RKM har de inget specifikt om bland annat väsentliga resor med i deras policyer). Kommunförbundet i samarbete med myndigheten tillsätter ett råd som handlägger färdtjänst- och riksfärdtjänstfrågor och tillsammans med representation från funktionshindersorganisationer, direktionen samt ansvarig personal från RKM. Synskadades Riksförbund, Norrbotten den 23 juni 2014 Styrelsen/gm Christer Karlsson Ordförande Telefon: 0911 663 27 Mobil: 070-664 84 61 E-post: hornvagen.christer@telia.com Synskadades Riksförbund Norrbotten Sandviksgatan 53 Tel. 0920-22 98 20 Pg. 650 25-9 972 33 Luleå Webbplats. www.srfnorrbotten.se Bg. 5638-4191

Plats för noteringar: Ärende 8

2014-10-23 Syn och hörselinstruktörer i länets kommuner I skrivelse till Kommunförbundet Norrbotten har Synskadades Riksförbund (SRF) uttryckt stor oro över att tjänster som syn- och hörselinstruktörer försvinner från länets kommuner. För att synskadade och dövblinda ska få del av samhällets utbud av service, vård, omsorg och boende samt få möjlighet till ett aktivt och självständigt liv måste stöd av bra kvalitet finnas inom kommunernas omsorg och hos hemtjänsten. SRF anser följande: att alla kommuner ska ha särskilt utbildad personal s.k. syn-och hörselinstruktörer som har kunskap om och kan ge stöd till personer med synskada eller en kombination av en synoch hörselskada. Inriktningen på stödet ska vara hjälp till självhjälp. att syn- och hörselresurs ska finnas i närskapet. Resursen ska vara känd inom den kommunala omsorgen och bland brukare och finnas lättillgänglig. att det behövs utbildning/fortbildning av personal inom kommunernas omsorg. Utbildning som syftar till att personal inom såväl omsorg som hemtjänst har kunskap om synskadades och dövblindas behov. att Kommunförbundet tar initiativ och i sin roll som samordnare för alla kommuner och erbjuder utbildning och kompetensutveckling riktad till politiker och personal i Mänskliga Rättigheter och bland annat FN-konventionen Om rättigheter för personer med funktionsnedsättning för att stärka respekten för mänskliga rättigheter och FN-konventionerna samt kunskapen om hur mänskliga rättigheter och konventionerna kan omsättas i praktiken inom den kommunala verksamheten. Kommunförbundet Norrbotten har utfört en enkel kartläggning över hur situationen ser ut beträffande tjänster som syn- och hörselinstruktör. Få kommuner har tjänster som syn och hörselinstruktör däremot har kommunerna integrerat syn och hörselombud i verksamheterna inom vård, omsorgsboende och hemtjänst, en kommun har dövblindombud. En del kommuner har genomfört utbildning i syn och hörsel kunskap..

En syn och hörselinstruktör har till uppgift att ge hjälp till självhjälp och stödja förmågan hos personer med syn- och/eller hörselskada att klara eget boende och i övrigt leva ett så normalt liv som möjligt. Förslag till beslut Socialberedningen beslutar att bejaka SRF:s anhållan om att personal inom service, vård och omsorg har och ska erhålla adekvat utbildning i syn och hörselkunskap för att kunna ge personer med funktionsnedsättning stöd och service efter behov. Ingrid Carlenius

Synskadades Riksförbund Norrbottens län Synskadades Riksförbvund Norrbottens distrikt 2013-10-22, 2014-06-27 Till Kommunförbundet Norrbotten Ingrid Carlenius Box 947 971 28 Luleå Syn- och hörselinstruktörer i länets kommuner Då Kommunförbundet regelbundet träffar länets socialchefer vill Synskadades Riksförbund (SRF) framföra den stora oro vi känner för att tjänsterna som syn- och hörselinstruktörer, tidigare heminstruktörer för synskadade, försvinner i allt fler av länets kommuner. Därför önskar vi att Kommunförbundet vid sina möten med länets socialchefer tar upp denna så viktiga fråga. Bakgrunden till heminstruktörstjänster för synskadade togs sin början och på initiativ av SRF i ett projekt i mitten av 1970-talet. Detta resulterade i att de flesta av landets kommuner anställde heminstruktörer och som skulle arbeta i ett hjälp till självhjälpperspektiv gentemot personer med en grav synnedsättning. År 2010 gjorde Synskadades Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund och förbundet Sveriges Dövblinda på riksnivå ett gemensamt ställningstagande gällande syn- och hörselinstruktörer. För att synskadade och dövblinda ska få del av samhällets utbud av service, vård, omsorg och boende samt få möjlighet till ett aktivt och självständigt liv måste stöd av bra kvalitet finnas inom kommunernas omsorg och hos hemtjänsten. Kunskapen om synskadades och dövblindas behov måste bli bättre och teknik och miljö anpassas efter våra behov. Detta är nödvändigt för tryggheten och säkerheten i hemmet och i närmiljön samt för att vi ska kunna bo kvar längre i det egna boendet. Synskadades Riksförbund Norrbotten Sandviksgatan 53 Tel. 0920-22 98 20 Pg. 650 25-9 972 33 Luleå Webbplats. www.srfnorrbotten.se Bg. 5638-4191

Vår organisation ger förslag om att förorda att det inom omsorgen i varje kommun ska finnas syn- och hörselinstruktörer. För kommunerna blir stödet både kvalitativt bättre och mer kostnadseffektivt med personal som kan bistå fler användargrupper samtidigt som det också bättre gagnar användarna av tjänsten. Kommunerna kan själva välja den organisationsform som bäst säkrar kunskapen om och stödet till synskadade och dövblinda i kommunen. Idag har många av de äldre både en hörselskada och en synskada och är beroende av hjälpmedel för de båda funktionsnedsättningarna. De allra flesta insatserna kretsar kring hjälpmedel. Det är att ge kompletterande träning och att fixa när något hängt upp sig. Orsakerna är flera; hjälpmedlen har blivit mer tekniska och många får inte den gedigna träning de behöver för att hantera hjälpmedlen helt på egen hand, vilket också kan vara väldigt svårt då hjälpmedlen blir mindre, men mycket bättre än tidigare. Ett exempel är att byta batterier på sin hörapparat när synen sviktar. Ett annat är att kunna få träning i att hantera de spelare som nu måste användas för att kunna läsa den nya tidens dagstidningar och ta del av mycket annan information via tidningar och böcker. Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) har under hösten 2013 genomfört att dagstidningarna i Norrbotten ges ut på det nya sättet, Taltidning 2.0, och därmed också att prenumeranter på tidningarna får den nya spelaren. Fler och fler får också bekosta hjälpmedel på egen hand, både yngre och äldre, och då är det inte hjälpmedel som förskrivits från Syncentralen. Därför måste syn- och hörselinstruktören kunna lära ut användandet av dessa hjälpmedel. Mer än hälften av alla som får insatser av syn- och hörselinstruktör har också insatser från hemtjänst, och där är det troligt att denna insats minskar andra insatser från hemtjänsten. Det finns en rehabiliteringspotential i allt detta. Undersökningar visar att betydligt mer än hälften av de synskadade som får insatser av syn-

och hörselinstruktör uppnår ökad självständighet, vilket är bra ur ett folkhälsoperspektiv. I SoL 1 kap. 1 står: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Fortsättningsvis står i 3 kap. 1 och 6: Till socialnämndens uppgifter hör att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra. Enligt lagens 5 kap. står om särskilda bestämmelser för olika grupper, som människor med funktionshinder i 7, Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. SRF anser följande: - att alla kommuner ska ha särskilt utbildad personal s.k. syn-och hörselinstruktörer som har kunskap om och kan ge stöd till personer med synskada eller en kombination av en syn- och hörselskada. Inriktningen på stödet ska vara hjälp till självhjälp. - att syn- och hörselresurs ska finnas i närskapet. Resursen ska vara känd inom den kommunala omsorgen och bland brukare och finnas lättillgänglig. - att det behövs utbildning/fortbildning av personal inom kommunernas omsorg. Utbildning som syftar till att personal inom

såväl omsorg som hemtjänst har kunskap om synskadades och dövblindas behov. För framför allt personer med synnedsättning är det viktigt att kommunerna till exempel vidtar åtgärder för att minska risk för olyckor i hemmet, särskilt fallolyckor som är en mycket stor kostnad för samhället, ger stöd i att lära sig orientera i och omkring bostaden samt till och från serviceinrättningar och att motivera till aktivt deltagande i samhällslivet, fritidsaktiviteter, kulturellt och politiskt. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artiklarna 19, 29 och 30, slås fast att konventionsstaterna, vilket inkluderar kommunerna, har ansvaret att ge personer med funktionsnedsättning det stöd och service vi behöver, att vi ska kunna vara delaktig i det offentliga och politiska livet och att vi ska kunna vara delaktig inom kulturlivet, fritidsaktiviteter med mera. Vänliga hälsningar Synskadades Riksförbund Norrbotten Lars Magnusson ordförande Telefon: 070-889 85 04 E-post: magnusson.lars@gmail.com Bilaga: Arbetsbeskrivning syn- och hörselinstruktörer

Synskadades Riksförbund Norrbottens län Förslag arbetsbeskrivning för syn- och hörselinstruktör Syn- och hörselinstruktör bistår och tränar personer med synoch/eller hörselnedsättning för att de ska öka sin förmåga att bli så självständiga som möjligt i sina dagliga liv. Alla kontakter med personer som söker vård ska bygga på respekt för människors lika värde. Ett gott bemötande har avgörande betydelse för insatsernas kvalitet. Det innebär att utifrån socialtjänstlagen, den nationella värdegrunden i äldreomsorgen och FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning arbeta på sådant sätt att människor så långt det är möjligt kan välja när och hur stöd och hjälp ska ges. Syn- och hörselinstruktören ger råd och träning i att hantera vardagssituationen genom: - att tillsammans med personen utreda behov och göra en plan för insatser, - att motivera till aktivt deltagande i samhällslivet, - att efter behov träna de dagliga sysslorna i och kring hemmet, - att träna användande och skötsel av syn- hörhjälpmedel, - att träna orientering i hemmet och i närmiljön, - att ge råd om och medverka vid anpassningar i hemmiljön, - att vidta åtgärder för att minska risk för olyckor i hemmet, särskilt fallolyckor, - att förmedla kontakt med öronläkare, hörcentral, ögonläkare och syncentral, - att informera om kommunens stöd och service för personer med funktionsnedsättning, - att informera, utbilda och ge råd till personal inom hemtjänsten och särskilda boenden samt till närstående, - att dokumentera verksamheten. Synskadades Riksförbund Norrbotten Sandviksgatan 53 Tel. 0920-22 98 20 Pg. 650 25-9 972 33 Luleå Webbplats. www.srfnorrbotten.se Bg. 5638-4191

Plats för noteringar: Ärende 9

2014-10-23 Socialberedningen Riktlinjer vid Urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens Län Riktlinjerna vänder sig i första hand till personal som dagligen kommer i kontakt med brukare som har någon form av urinläckage. Riktlinjernas syfte är att öka kvalitén i omvårdnaden av brukare som besväras av urinläckage, öka kunskapen hos personalen som vårdar dessa brukare, samt ge ett bra underlag för kvalitetsarbetet på olika nivåer. Enligt Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för ett systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska det finnas ett kvalitets- och ledningssystem som på olika sätt säkerställer att den goda kvaliteten uppnås och upprätthålls i verksamheten. Föreskriften gäller för all verksamhet och syftar till att tydliggöra hur vårdgivarens kvalitetsarbete ska gå till. Syftet med riktlinjerna är att systematisera vården runt brukare som besväras av urinläckage genom att tydliggöra: omhändertagandet utredningen behandlingen dokumentationen ansvarsförhållande vid handläggning av urinläckage/inkontinens vården Riktlinjer vid urininkontinens/urinläckage är framtagna av medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) i samarbete med Norrbottens läns landsting, uroterapeut och primärvårdsläkare. Riktlinjer vid Urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi i Norrbottens Län. Bilaga. Socialberedningen föreslås besluta Att rekommendera länets kommuner att följa riktlinjer vid Urininkontinens/urinläckage för särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi. Ingrid Carlenius

Riktlinjer vid Urininkontinens/urinläckage för Särskilt boende och hemsjukvård i kommunal regi I Norrbottens Län Version 3: 2014-08-16

Förord "vårdriktlinjer vid urininkontinens i Kommunal omsorg i Norrbottens Län" bygger på SBU- rapport 143, " Behandling av urininkontinens", Socialstyrelsens rapport "Kvalitetssystem i inkontinensvården inom särskilt boendeformer" - En Arbetsplansamt "Vårdriktlinjer vid urininkontinens för kommunal hemsjukvård & särskilda boenden i Örebro Län" samt "Vårdprogram urininkontinens hos äldre" i Västra Götaland. De regionala riktlinjerna har framtagits av en arbetsgrupp som valts av MAS gruppen i Norrbotten. Riktlinjerna har granskats av uroterapeut Inga-Britt Öqvist, primärvårdsläkare i Boden Margareta Lundborg. Giltighet Riktlinjerna tas i bruk i Norrbottens län i januari 2003. Riktlinjerna är reviderade 2014-08-16 Arbetsgruppen vill tacka alla som stöttat oss i arbetet med riktlinjerna samt dem som granskat materialet. 1

Innehåll Regionala vårdriktlinjer... 0 Urininkontinens/urinläckage... 0 1. Inledning... 3 1.1 Vårdriktlinjer... 4 1.2 Urininkontinens... 5 2. Definition... 5 3. Orsaker till urininkontinens... 6 4. Olika typer av inkontinens... 6 4.1 Trängningsinkontinens... 6 4.2 Ansträngningsinkontinens... 6 4.3 Blandinkontinens... 7 4.4 Överrinningsinkontinens... 7 5. Befattningshavares ansvar... 7 5.1(Enhets) Chefen för kommunal omsorg... 7 5.2 MAS... 7 5.3 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska/sjuksköterska med förskrivningsrätt... 7 5.4 Vård- och omsorgspersonal/inkontinensombud... 8 6. Behörighet och Utbildning... 8 6.1 Behörighet... 8 6.2 Utbildning... 8 7. Utreda, bedöma, planera, åtgärda, utvärdera blåsstörning... 9 7.1 Läkarkontakt... 9 7.2 Hjälpmedel... 9 10. Dokumentation... 9 11. Vårdplan... 10 13. Uppföljning och utvärdering... 11 2

1. Inledning Att klara av sina dagliga toalettbesök (att få välja när, var och hur vi genomför våra toalettbesök) betraktas som en självklarhet för de flesta i samhället. Som barn har vi fått lära oss att ett toalettbesök är en privat sak och sker i en privat miljö. Dessa möjligheter beskärs av många med anledning av bland annat sjukdom, ålder, läkemedel. Detta upplevs många gånger som frihetsberövande med sociala men även hygieniska konsekvenser. Svår inkontinens är ofta en bidragande orsak till att en äldre person inte kan bo kvar i sitt hem utan måste flytta till ett äldreboende. Tyvärr ser man även ofta att äldre med urinläckage får slentrianmässigt inkontinensskydd. Det finns även en viss tendens att men "för säkerhets skull" använder sig av stora skydd, som medför såväl ekonomiska som livskvalitets konsekvenser. 3

1.1 Vårdriktlinjer Vårdprogrammet vänder sig i första hand till personal som dagligen kommer i kontakt med Brukare, som har någon form av urinläckage. Vårdprogrammets syfte är att öka kvalitén i omvårdnaden av brukare som besväras av urinläckage, öka kunskapen hos personalen som vårdar dessa brukare, samt ge ett bra underlag för kvalitetsarbetet på olika nivåer. Syftet med detta vårdprogram är att systematisera vården runt brukare som besväras av urinläckage genom att tydliggöra: omhändertagandet utredningen behandlingen dokumentationen ansvarsförhållande vid handläggning av urinläckage/inkontinens vården Allt arbete med utredning, behandling och ordination skall utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Alla delmoment i arbetet samt dokumentation och utvärdering, förskrivning och behörighet för uppgiften skall följa gällande lagar, föreskrifter och allmänna råd: Hälso- och sjukvårdslagen ( SFS 1982:763) Bestämmelser angåendehjälpmedelsförskrivning finns reglerat i Hälso- och sjukvårdslagen 3c, 18 b, 26 a och i följande föreskrifter SFS 1993:584 Lag om medicintekniska produkter SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag SFS 2008:355 Patientdatalag SOSFS 2007:10 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering SOFSF 2008:1 (M) Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Länkar; www.vardhandboken.se www.nikola.nu Ordination av inkontinenshjälpmedel får aldrig ersätta utredning och behandling av bakomliggande orsaker. I förskrivningsrätten ingår även ansvar för att rätt hjälpmedel förskrivs till rätt person i rätt mängd och till rätt pris. Förskrivning bör därför alltid föregås av noggrann utprovning och bedömning. Det är ytterst viktigt att vårdprogrammet förankras i verksamheten samt är lätt att hantera i det dagliga arbetet i arbetslaget. Målet med vårdprogrammet Att få till stånd ett synsätt på urinläckage som utgår från en helhetssyn samt ge ett gemensamt synsätt som är hälsoekonomiskt motiverat utifrån problemet. Framförallt skall det vara till gagn för den enskilde brukaren samt dennes livskvalitet. 4

1.2 Urininkontinens Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem som berör alla åldersgrupper. Problemet medför ett urinläckage d.v.s. svårigheter att hålla urin. Studier visar att cirka en halv miljon av svenska folket lider av detta problem, problemet är vanligare hos kvinnor än hos män. Risken för urinläckage ökar med stigande ålder, efter 75 års ålder är det nästan lika vanligt förekommande hos kvinnor som hos män. Den ökande risken för urinläckage i hög ålder innebär att en stor andel av de brukare som finns inom Kommunens verksamheter har detta problem. Studier visar att cirka 50-70 % av de brukare som vårdas i kommunernas särskilda boenden har någon form av urinläckage. I de äldsta åldersgrupperna är ofta urinläckage relaterad till andra sjukdomar och generella nedsättningar av hälsotillståndet. Orörlighet, förstoppning, apati och depression är situationer som försvårar den totala livssituationen och försämrar individens möjligheter att motverka urinläckagebesvär. Urinläckage kan medföra stora sociala problem för den som ar berörd, vilket ger uttryck i att individen avstår från social gemenskap samt att fritt röra sig i samhället p.g.a. svårigheten att hitta en toalett vid rätt tidpunkt. Det finns studier som visar att urinläckage/inkontinens kan leda till initiativlöshet, nedsatt fysisk arbetsförmåga, minskade sociala kontakter och låg självkänsla. Utöver individens konsekvenser av handikappet medför urinläckage/inkontinens en ökad vårdtyngd för den personal som utför omvårdnaden av den enskilde brukaren. Andelen personer som har urinläckage och som använder absorberande produkter har ökat under de senaste 20 åren. En orsak till ökningen är att antalet katetrar har minskat. Samhällskostnaderna för inkontinens hjälpmedel /vård är mycket höga, ca 3-4 miljarder kronor per år. Kostnaderna för endast inkontinens hjälpmedel uppgick till ca 1 miljard 1996. De flesta äldre som bor på särskilt boende har någon form av hjälpmedel för sitt urinläckage. Det som används mest är någon form av absorberande produkt. Litteraturen visar att det finns många brister i kunskaperna om vilka hjälpmedel som bör användas för den enskilde individen, rätt "blöja" vid rätt tillfälle. Det finns en studie som visar att endast 22 % av dem som bor på särskilt boende och har problem med urinläckage har ett hjälpmedel som är anpassat för läckagets storlek. Om skyddet anpassas efter individens läckage, skulle kostnaderna kunna reduceras med 31 %. Ju bättre ett inkontinensskydd är anpassat till individen desto bättre livskvalitet för den enskilde samt mer kostnads effektivt för verksamheten och ur miljösynpunkt mindre sophantering. 2. Definition Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage som är objektivt påvisbart och som utgör ett socialt eller hygieniskt problem för individen. Urininkontinens kan betecknas som ett symtom, ett kliniskt tecken, ett tillstånd och/eller en sjukdom. Orsak till detta tillstånd kan vara flera. 5

3. Orsaker till urininkontinens Vid urinläckage hos äldre är det viktigt att göra en analys och se bakomliggande orsaker till urinläckaget. Orsaken kan vara: Demenssjukdomar. Vårdtagarna får ofta en form av trängningsinkontinens och som debuterar relativt tidigt under sjukdomen. Vårdtagaren har svårigheter att uttrycka sitt behov av att behöva kasta vatten. Nedsatt orienteringsförmåga medför att individen har svårigheter att hitta till toaletten. Funktionsnedsättningar i att klara av det dagliga livet medför att hon/han har svårigheter att knäppa knappar klä på/av sig i samband med toalett besök Stroke ger oftare problem med urinläckage relaterad till immobilisering än neurologiska skador. Urininkontinensen är ofta övergående. Parkinsons sjukdom och MS ger ofta upphov till trängningsinkontinens. Urinvägsinfektion ( UMI) ger ofta läckage relaterad till ökad aktivitet av blåsan (trängningsinkontinens). Atrofisk vaginit kan ofta ge urinvägsbesvär i form av urinvägsinflammation. Prostataförstoring är en vanlig åkomma hos äldre män. Konsekvenserna av detta leder ofta till svårigheter att tömma urinblåsa vilket medför resturin ( residualurin ) och som leder till minskad funktionell blåskapacitet, vilket kan medföra trängningsproblem med läckage. Överrinningsläckage är ett annat problem som kan uppstå. Blåssjukdomar som t.ex. stenar, tumörer kan ibland debutera med urinläckage. Långvarig förstoppning. Förstoppning är ett observandum vid urinläckage. Kronisk hosta. Diabetessjukdom. Läkemedel. Många läkemedel medför en ökad risk för urinläckage eller svårigheter med att tömma urinblåsan. Urindrivande (diuretika) läkemedel och sömnmedel (hypnotika) påverkar ofta vattenkastningsrytmen. Sjukdomar i rörelseorganen ger svårigheter att snabbt förflytta sig med ökad risk för urinläckage. Miljöbetingad inkontinens kan vara avlägset belägna toaletter, knappar och klädsel som gör det svårt att snabbt ta sig till toaletten. 4. Olika typer av inkontinens 4.1 Trängningsinkontinens Urinläckage som uppkommer genom ofrivillig sammandragning av blåsmuskulaturen där man inte hinner bromsa urintömningen. Individen får ett akut behov av att kasta vatten. Läckaget kan variera ifrån små skvättar till en total tömning. Har individen täta trängningar, täta miktions behov samt ev. urinläckage utgör symtomen tillsammans begreppet överaktiv blåsa. 4.2 Ansträngningsinkontinens Urinläckage som uppstår i samband med ökat buktryck utan kontraktion av blåsmuskulaturen samt oförmåga att håll emot med bäckenbottenmuskulaturen. Denna form av urinläckage drabbar främst kvinnor. Läckaget uppstår i samband med tunga lyft, hopp, joggning, skratt, hosta, uppresning från sittande eller liggande ställning. Typiska symtom vid denna form av urinläckage är att små skvättar avgår utan att kvinnan känner någon form av trängning. Män med ansträngningsläckage skall alltid uppsöka läkare. 6

Ansträngningsläckage kan grovt graderas i följande steg: Lätt: läckage vid hosta, nysning, lyft Måttlig: läckage vid snabb promenad, gång i trappor Svår: läckage vid ansträngning i stående ställning 4.3 Blandinkontinens Urinläckage som ibland utlöses efter trängning eller ibland i samband med ansträngning. 4.4 Överrinningsinkontinens Ett läckage som uppstår vid uttalade blåstömningsproblem som medför att stora mängder urin finns kvar i urinblåsan (residualurin). Detta problem är mest förekommande hos män med prostatism (sjukdom i prostatan) eller vid urinrörsförträngning samt vid förlamning och svaghet i blåsmuskulaturen. Hos kvinnor kan detta symtom förekomma efter operation eller vid framfall som komprimerar urinröret. Det är alltid viktigt att vid diagnostisering av inkontinens beakta om problemet är förenligt med en åkomma som är av övergående karaktär. Vid t.ex. urinvägsinfektion, övre luftvägsinfektion (ÖLi ) med besvärande hosta eller vid tillfällig förstoppning kan läckage förekomma som avklingar då behandling satts in. Olika formar av läkemedel med dess biverkan kan medföra tillfälliga urinläckage. 5. Befattningshavares ansvar 5.1(Enhets) Chefen för kommunal omsorg Ansvarar för att: Bemanna inrättade tjänster med adekvat utbildad personal Personalen får möjlighet att lära sig att förstå och tillämpa rutiner, arbetsordningar och föreskrifter Aktuella informationsmaterial, författningar och arbetsordningar finns tillgängliga 5.2 MAS Ansvarar för att: Rutiner upprättas och kontinuerligt uppdateras Säkerställa att inkontinensvården är av god kvalitet Utvärdera och följa upp kommunens inkontinensvård 5.3 Omvårdnadsansvarig sjuksköterska/sjuksköterska med förskrivningsrätt Ansvarar för att: Noggrann dokumentation görs i omvårdnadsjournalen och att individuell vårdplan upprättas Utifrån den enskildes behov initiera utredning Vid behov kontakta läkare/uroterapeut Ordinera och utvärdera toaletträning Bedöma behovet av inkontinenshjälpmedel Inkontinenshjälpmedel skrivs ut på ett kostnadseffektivt sätt - bästa hjälpmedel till lägsta pris Instruera/handleda/undervisa personal och brukare Handleda/utbilda i hygienfrågor 7

Utvärdera hjälpmedlet och behandlingen Utvärdera och följa upp inkontinensvården inom sitt ansvarsområde Följa med forskning och utveckling inom området 5.4 Vård- och omsorgspersonal/inkontinensombud All vård- och omsorgspersonal skall ha en grundläggande utbildning i inkontinensvård samt skall kontinuerligt fortbildas. Vård- och omsorgspersonal ansvarar för att: Tillsammans med omvårdnadsansvarig sjuksköterska informera nyanställd personal och vikarier om gällande rutiner för inkontinensvården Problem som rör inkontinensvården diskuteras på enheten Problem rapporteras till omvårdnadsansvarig sjuksköterska Tillsammans med omvårdnadsansvarig sjuksköterska verka för att inkontinensvården förbättras och utvecklas Utföra ordinerade behandlingar Tillsammans med brukaren och sjuksköterskan medverka vid individuell utprovning av hjälpmedel Dokumentera insatser Inkontinens hjälpmedel används kostnadseffektivt Förrådet för inkontinenshjälpmedel sköts på ett ändamålsenligt sätt 6. Behörighet och Utbildning 6.1 Behörighet Behörighet att förskriva hjälpmedel är den sjuksköterska som har den behörighet som varje enskild Kommun kräver. Varje enhet i kommunen ska ha minst en sjuksköterska med förskrivningsbehörighet. 6.2 Utbildning Vård- och omsorgspersonalen ska erhålla utbildning av den sjuksköterska som innehar förskrivningsbehörighet. Grundutbildning till vård- och omsorgspersonal på särskilt boende ska innehålla följande moment: Vad är inkontinens; definition av begrepp samt presentation av olika inkontinensformer Olika sjukdomstillstånd som kan föranleda urinläckage ( direkt, indirekt ) Läkemedel som kan förorsaka urinläckage Utredning och Behandlingsmetoder Olika former av inkontinenshjälpmedel Dokumentation Utvärdering/uppföljning Etik i omvårdnad vid inkontinens Miljö och ekonomiska aspekter vid inkontinensvård 8

Fortbildning ska ges en gång per år till vård- och omsorgspersonalen. Varje kommun utformar sin utbildning och fortbildning utifrån sina lokala förutsättningar. Utbildning- och fortbildnings material finns på http://www.nikola.nu//utbildning/utbildningsmaterialet-skola-i-inkontinensvard 7. Utreda, bedöma, planera, åtgärda, utvärdera blåsstörning Oavsett boendeform skall den äldres toalettvanor och ev. miktionsproblem utredas. Att ta reda på individens sjukdoms-/ omvårdnadsanamnes är ett viktigt led i utredningen. Tidigare sjukdomar och besvär samt övriga förändringar i individens liv kan vara en orsak som påverkat individens toalettvanor och ev. urinläckage. Nätverket Nikola har tagit fram ett kvalitetsprogramsomvänder sig till verksamheter inom kommun, landsting och privata vårdgivare som möter personer med blåsfunktionsstörning. Syftet med programmet är att öka livskvalitén för dessa personer genom att säkra kvalitén på utredning, behandling och omvårdnad. Arbetet inom den kommunala vården ska utgå ifrån Nikola kvalitetsprogram. http://www.nikola.nu/ Innan arbetet med kvalitetsprogrammet påbörjas; Gå igenom; http://www.nikola.nu/webbguiden 7.1 Läkarkontakt Skall alltid initieras vid; Misstänkt urinvägsinfektion Hematuri Stora förändringar i brukarens miktionsvanor och/eller av urinläckagets omfattning Äldre brukare med ett behov av att få en allmän medicinsk undersökning för att utesluta behandlingsbara orsaker Behov av läkemedelsbehandling/justering Vid initiativ av brukaren själv eller den som biträder denne 7.2 Hjälpmedel http://www.nikola.nu/hjalpmedel/katetrar 10. Dokumentation Enligt patientdatalagen SFS (2008:355) är den som är legitimerad sjuksköterska inom kommunal hälso- och sjukvård skyldig att dokumentera vård och behandling i omvårdnadadsjournalen. Omvårdnadsjournalen skall alltid innehålla: Uppgift om vårdtagarens identitet. Väsentliga uppgifter om bakgrund till vården (anamnes och status) Uppgift om ställd diagnos och anledning till mer betydande åtgärder, ordinationsdatum, ordinatör, utprovningsdatum, indikation 9

Väsentliga uppgifter om vidtagna åtgärder. Antal/dag respektive natt (dosering, bytesfrekvens), planerad uppföljning och resultat vid uppföljning. Uppgifter om den information som lämnats till vårdtagaren och om de ställningstaganden som gjorts om val av behandlingsalternativ. Vid kateterbehandling anges indikation, ordinatör (läkare), typ av kateter och hjälpmedel som provas ut samt skötselanvisning 11. Vårdplan Vårdplanen ska alltid vara individuell och utformas i samverkan med vårdtagaren. I de fall omvårdnadsdokumentationen sker enligt dokumentationsmodellen VIPS kan följande sökord/ undersöks ord förekomma vid upprättande av vårdplan. a Omvårdnadsanamnes: Kontaktorsak: t.ex. urinläckage Hälsohistoria: bla. hänvisning till bilaga 5 Omvårdnadsstatus Nutrition: dryckesvanor Elimination: Sammanfatta inkontinensproblematiken (bilaga 6). Hud: ange ev. hud / slemhinnepåverkan Sammansatt bedömning: inkontinensbedömning, hänvisning till genomförda utredningar Välbefinnande: Omvårdnadsdiagnos: Urinläckage R/T ( relaterad till ). L/T ( leder till ) Omvårdnadsåtgärder: Träning: t.ex. toalett- och/eller realitetsträning (bilaga 3 och 4). Specifik omvårdnad: Hjälpmedelsförskrivning, urinprovtagning, vikt osv. Utvärdering: Regelbunden, fortlöpande uppföljning och utvärdering skall göras av förskrivaren tillsammans med kontaktpersonen/inkontinens ombudet. Varje förändring av vårdrutiner, vårdtagarens tillstånd eller medicinering påverkar alltid inkontinensbehandlingen och medför därför ett nytt status med ev förnyade miktions - och/ eller läckagemätningar Den nya statusen leder i sin tur till en ny omvårdnadsdiagnos och därefter ev nya omvårdnadsåtgärder, varefter ny utvärdering planeras in. Organisation av inkontinensvård: Vårdtagaren - individuella förväntningar, behov och möjligheter. Läkaren - medicinsk utredning och behandling Sjuksköterskan- allmän och specifik omvårdnad Vårdpersonalen- allmän omvårdnad. 10

13. Uppföljning och utvärdering I ledningsansvaret för all hälso - och sjukvårdsverksamhet ingår ansvaret för kvalitetssäkring (SOSFS 2011:9). För att kunna erbjuda en god och kostnadseffektiv inkontinensvård krävs ett teamarbete där samtliga yrkesprofessioner och brukare/närstående bidrar med sitt specifika kunnande. Den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan ( OAS ) har ansvaret för att riktlinjerna efterlevs och att boendets inkontinensvård utvärderas en gång per år. Utvärderingsrapporten skickas till MAS som sammanställer och utvärderar kommunens totala inkontinensvård. MAS rapporterar till förvaltningsledningen (socialnämnd och ledningsgupp med förvaltningschef ) en gång per år. Utvärdering och uppföljning regleras lokalt utifrån varje kommuns specifika förutsättningar och rutiner. 11

Plats för noteringar: Ärende 10

2014-10-22 Handlingsplan psykisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan kommuner och landsting kring personer med psykisk funktionsnedsättning. En uppföljning av överenskommelsen är gjord och en gemensam handlingsplan för länets kommuner och landstinget är upprättad tillsammans med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH. Bilaga. Handlingsplanen omfattar det gemensamma uppdraget som kommuner och landsting har när det gäller att erbjuda sociala insatser, hälso- och sjukvård till personer med psykisk ohälsa, sjukdom och funktionsnedsättning. Handlingsplanen är inom ramen för Prio satsningen och avser grundkrav 1 i PRIO satsningen, PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. Handlingsplanen är bedömd av Socialstyrelsen 2 oktober 2014 som tillräcklig för att uppfylla kraven. FÖRSLAG Socialberedningen beslutar att anta handlingsplanen samt att informera kommunerna om beslutet. Ingrid Carlenius

1 JULI 2014 Handlingsplan Utifrån Samverkansöverenskommelse inom området psykisk ohälsa mellan kommuner och landsting i Norrbotten VAD ska göras? VEM ska göra det? NÄR ska det göras? GEMENSAMMA MÅL Lokala samverkansöverenskommelser och/eller verksamhetsspecifika överenskommelser och rutiner som utgår från överenskommelsen och övriga gemensamma riktlinjer och avtal ska upprättas. Brukar- och anhörig-/närståendemedverkan En länsstrategi och struktur för samverkan mellan huvudmännen och brukar- /närståendenätverk ska upprättas - Huvudmännen tillsammans med representanter för patienter, brukareoch närstående. - Huvudmännen tillsammans med representanter för patienter, brukareoch närstående. - Medverkan från brukare, anhörig/ närstående ska ske på såväl individsom organisationsnivå - Erfarenheter från (H)JÄRNKOLL ska tillvaratas och ligga till grund för fortsatta insatser i länet Pågående, redovisas senast 2014-09-30 Pågående, redovisas senast 2014-10-29 1

1 JULI 2014 Samordnad individuell plan Den enskildes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vård och omsorg ska tillgodoses. En Samordnad individuell plan ska upprättas när behov finns av insatser från båda huvudmännen eller när den enskilde så önskar. BARN OCH UNGA Landstinget och länets kommuner ska tillhandahålla webbaserad information som beskriver var i landstinget och i respektive kommun som barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp Information, råd och stöd till särskilt utsatta barn Det är varje barns rättighet att bli uppmärksammad och få det stöd och den hjälp som han eller hon är i behov av Tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatrin ska erbjuda tillgänglighet till nybesök och fördjupad utredning/behandling i enlighet med förstärkt vårdgaranti. - Huvudmännen tillsammans med den enskilde. - Den Samordnade individuella planen ska ta sin utgångspunkt i den enskildes behov - Landstinget och länets kommuner - Huvudmännen har ett gemensamt ansvar att i frågor som riskerar att fara illa, samverka med myndigheter, organisationer och andra som berörs. - Landstinget ansvarar för att utifrån lagstiftningen implementera interna rutiner i syfte att tillgodose barns behov av information, råd och stöd - Landstinget, Barn- och ungdomspsykiatrin Kontinuerligt pågående arbete, redovisas senast 2014-11-01 2014-09-30 Pågående kontinuerligt arbete 2014-11-01 2

1 JULI 2014 Samordnad individuell plan Kommunerna ska ange för hur många barn (t o m 17 år) som har kontakt med socialtjänsten, en samordnad individuell plan har upprättats under perioden 1 januari-15 oktober 2014. Landstinget ska ange för hur många barn och unga (t o m 24 år) som har kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, den specialiserade vuxenpsykiatrin och/eller beroendevården en samordnad individuell plan har upprättats under perioden 1 januari-15 oktober 2014. Kommunerna och landstinget ska utifrån en analys av ovanstående krav upprätta en handlingsplan under 2014. Placering i HVB- hem eller särskilt ungdomshem Alla barn och unga i Norrbotten ska ha ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin grupp/klass som de tillhör. - Implementering av Norrbus - Vid Samordnad individuell planering ska barnet/den unge ges möjlighet att uttrycka sin mening. - Inför placering av barn/unga ska hälsoundersökning genomföras av landstinget när socialtjänsten så begär - Landstinget och länets kommuner - Huvudmännen har ett gemensamt ansvar 2014-11-01 2014-11-30 Kontinuerligt pågående arbete PERSONER MED OMFATTANDE ELLER KOMPLICERAD PSYKIATRISK PROBLEMATIK Anhöriga och närstående Ohälsa hos anhöriga och närstående ska förebyggas genom att informera om och erbjuda stöd och behandling - Socialnämnden ska erbjuda stöd - Hälso- och sjukvården ska informera om kommunernas stöd - Kommuner och landsting ska utveckla ett förtroendegivande, Kontinuerligt 3

1 JULI 2014 Gott omhändertagande och god vård för personer med missbruk/beroende och samtidig psykisk sjukdom/störning - En Överenskommelse om samarbete inom missbruks- och beroendevård mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten som tydliggör ansvarsförhållandena mellan huvudmännen ska arbetas fram. Överenskommelsen ska ta sin utgångspunkt i gällande lagstiftning och skyldigheten i Hälso- och sjukvårdslagen respektive Socialtjänstlagen att ingå gemensamma överenskommelser. Boende Tillgången till bostäder för personer med psykisk funktionsnedsättning där stödinsatserna är behovsanpassade ska stärkas. Sysselsättning och arbetsrehabilitering Behovet av sysselsättning och arbetslivsinriktad rehabilitering ska tillgodoses. stödjande förhållningssätt och bemötande till närstående - Huvudmännen ska gemensamt erbjuda personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och deras anhöriga utbildning - Huvudmännen i dialog med brukarnätverket LEVA i Norrbotten. - Kommunerna ska genom inventeringar kartlägga hur väl behoven är tillgodosedda. - Landstinget ska bistå med uppgifter i kommunernas inventeringar. - Vuxenpsykiatrin ska genom konsultativa insatser och handledning stödja personal i kommunala verksamheter. - Båda huvudmännen ska utveckla arbetet inom områden där 2014-10-01 Inventeringen redovisas senast 2014-10-01. Övrigt är kontinuerligt pågående arbete Kontinuerligt 4

1 JULI 2014 Personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning återhämtar sig snabbare om de erbjuds sysselsättning och därmed en väg tillbarka till arbetslivet. Arbetslinjen är central och ska gälla även för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Alternativa former för deltagande i arbetslivet ska stimuleras utifrån den enskildes intresse och förmåga Kvalitetsregister inom vuxenpsykiatrin Vuxenpsykiatrin ska registrera i relevanta psykiatriska kvalitetsregister, genomföra läkemedelsuppföljning och erbjuda hälsofrämjande insatser Tvångsåtgärder Behovet av tvångsåtgärder inom vuxenpsykiatrin ska minska och rapportering av tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder ska förbättras Äldre med psykisk funktionsnedsättning Den äldres behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vård och omsorg ska tillgodoses Hjälpmedel Individen ska ges förutsättningar att leva ett självständigt liv med likvärdiga rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som alla medborgare finansiell samverkan pågår mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst, försäkringskassa och arbetsförmedling - Landstinget genom Vuxenpsykiatrin - Landstinget ska genom vuxenpsykiatrin delta i nationellt utvecklingsarbete inom den psykiatriska heldygnsvården Bättre vård mindre tvång - Huvudmännen har ett gemensamt ansvar inom ramen för Bättre liv för sjuka äldre i Norrbotten - Hjälpmedel ska förskrivas i enlighet med huvudmännens gemensamma policy- och samverkansdokument, (2013-02- 01) Kommunerna ansvarar för: Kontinuerligt, redovisas senast 2014-10-31 Kontinuerligt, redovisas senast 2014-10-31 Kontinuerligt, redovisas senast 2014-12-31 Kontinuerligt 5

1 JULI 2014 - Förskrivnings- och kostnadsansvar för hjälpmedel i ordinärt boende som förutsätter hembesök och utprovning - Förskrivning och kostnadsansvar för hjälpmedel i särskilda boendeformer Landstinget ansvarar för: - Förskrivning av hjälpmedel till vuxna inom specialistvård, logopedi och barnsjukvård, 0-17 år - Att befintliga kognitions-, sittoch kommunikationsteam kan användas fritt av kommunerna - Upphandling, service och uthyrning av hjälpmedel 6