FJÄDERFÄ 1 08 Besök på Ekhov Säteri FODER Musslor till fjäderfä? AVELSNYTT Cobb-Vantress och Hendrix Genetics i allians UTVECKLA? Synpunkter från banker och ett finansieringsbolag SALMONELLA 12 personer sjuka, några allvarligt, av polska illegala ägg EU HÅLLER FAST VID 2012 Gamla typens burar ska bort inom EU, enligt rapport den 8 januari 2007 ÄGGPRISET En svajig historia PROVTAGNING Nytt sockprovsmaterial FÖRENINGEN SVENSK FJÄDERFÄSKÖTSELS TIDSKRIFT
Reportage Äggen viktiga men...... lönsamheten är otillfredsställande Hönshållningen är ett race där vi äggproducenter kör formel ett. Men tyvärr har vi trubbiga styrinstrument och det gör varje djuromgångs slutresultatet osäkert. Det säger Gustaf Rinman som tillsammans med sina föräldrar driver Ekhovs Säteri i Björnlunda, cirka 4 mil sydväst om Södertälje. Fallande äggpriser sedan satsningen på äggproduktion 2003 har pressat lönsamheten men sammantaget har investeringen ändå gett företaget en viktig injektion för framtiden. I dag är det hönsen som är motorn i företaget men andra verksamhetsgrenar på Ekhov är även växtodling, entreprenad, fastigheter och skog. Som född och uppvuxen på sörmländska säteriet Ekhov är Gustaf Rinman väl förtrogen med lantbrukets dagliga verksamheter. På Ekhov, som kom i familjens ägo 1978 då Gustafs föräldrar Johan och Lena Rinman tillträdde, handlar det om växtodling på 140 hektar där främst vete odlas (2/3 höstsådd), samt skogsbruk på 160 hektar. Därtill bedriver företaget entreprenadverksamhet i anslutning till jordbrukets växtodling (rapidsådd, växtskydd) samt snöröjning i Stockholm med en maskin stationerad i området vintertid. Man har även fastigheter med uthyrning av ett tiotal bostäder samt skogsbruk på 160 hektar. Ville ha djur utan beroende av stödsystem Äggproduktion är däremot en ganska ny företeelse på gården men sedan steget in i denna bransch togs 2003 utgör värphöns och ägg den dominerande delen i företaget, framför allt omsättningsmässigt. Att man i dag har äggproduktion på Ekhov, bottnar i ett behov av att få igång djurproduktion på gården, driften har i decennier varit i stort sett djurlös. Man ville också hitta en produktionsgren som står fri från Det vi äggproducenter kan påverka, är förhållandena i stallet. Genom ett gott management kan vi skapa en bra djurmiljö och en bra äggproduktion. Men vi är också väldigt beroende av att alla länkar i äggets produktionskedja fungerar optimalt, säger Gustaf Rinman. 36
Gustaf Rinman och Eva Larsen klappar om en av de välmående hönorna på Ekhov, och diskuterar samtidigt djurtillsyn. Anne var på Ekhov tillsammans med rikslikare Claes Björck vid Fjäderfäs besök för att jobba med projektet Welfare Quality. Vi återkommer i nästa Fjäderfä med en artikel om det. Ovan ses även Johan Rinman (i samtal med Claes Björck). krångliga stödsystem vilka gör lantbruket beroende av politiska beslut. När Gustaf Rinman under lantmästarutbildningen på Alnarp 01/03 studerade inhysning av värphöns i sitt examensjobb, låg ett beslut om satsning på höns nära till hands. Och när slutgiltigt beslut väl var taget gick det undan. Schaktning skedde i juni-juli, byggstart i augusti och insättning av den första hönsomgången i början av november 2003. Inte tillfredsställande lönsamhet När frågan om äggproduktionens lönsamhet i dagsläget kommer på tal, blir diskussionen lite mer komplicerad. Gustaf är egentligen positiv till äggets situation som vara på markanden. I varje fall om man tittar på världsmarknaden och jämför dagsläget med 2004/2005 när producentpriset för ägg från frigående höns pressades ner mot nio kronor per kilo. Det som är positivt nu är marknadsläget. Om vi jämför med när priset i Sverige för cirka tre år sedan låg strax över nio kronor kan vi konstatera att det då var extremt låga världsmarknadspriser, och totalt sett ett mycket pressat läge. I dag har vi ett mer positivt läge på flera sätt. Efterfrågan på ägg är god och världsmarknadspriset ligger högt. Men detta har inte kommit svenska äggproducenter tillgodo. Men det krävs att äggpriset lyfts, säger Gustaf. I dag ligger prisnivån, brutto (före avdrag) på cirka 12,25 kronor men med tanke på de rusande foderpriserna räcker inte detta. Lönsamheten är inte tillfredsställande, menar Gustaf. Men hur står sig egentligen äggproduktionen lönsamhetsmässigt jämfört med andra grenar? Våra kompletterande verksamheter stöttar i dagsläget äggproduktionen hos oss på Ekhov. Äggproduktionen hade ett relativt gott lönsamhetsläge när Rinmans körde igång sin äggproduktion hösten 2003 men kalkylerna höll inte så länge. Man fick ungefär ett halvår med de relativt höga priserna men sedan dök priserna i flera steg. Prissänkningarna kom direkt efter påsk 2004, sista veckan i april och sedan fortsatte det bara neråt. Gustaf konstaterar att man sedan sänkningarna av äggpriset under 2004 inte någon gång har haft 37
intäktsnivåer som har kunnat matcha investeringen från 2003 på cirka 400 kronor per hönsplats för knappa 20 000 värphöns. Spännande med hönshållning Familjen Rinman är vid Fjäderfäs besök på Ekhov inne på sin fjärde hönsomgång och de vita Bovanhönorna är i 34:e veckan. Varje insättning av nya djur är spännande, man står inför nya möjligheter men eftersom man jobbar med levande djur kan man inte räkna hem resultatet förrän jobbet är gjort, menar Gustaf Rinman. Det är alltid kul att sätta in nya djur och man lägger all energi man kan för att få en bra start med djurgruppen. Vi är väl medvetna om att gott management är ett måste för lyckat resultat men vi äggproducenter vet ändå inte förrän efteråt om man har lyckats, om djurgruppen blev en vinnaromgång. Bakslag kan som bekant ske av olika skäl när man jobbar med djurhållning, säger Gustaf. Bra produktion Hur har då de fyra djuromgångarna fungerat där man hittills förutom Bovan också har använt Hy- Line? Totalt sett har vårt nya stall och produktionen av ägg fungerat riktigt bra. Det är vi nöjda med, säger Gustaf även om han önskar att de från början hade satsat på större silokapacitet. Nu har man 2x16 ton och där ryms inte en full bil. För bästa pris ska man kunna ta emot runt 35-38 ton och en investering för att klara detta kommer nog, säger Gustaf. Räknar man på detta bedömer Gustaf att investering i nya silor betalar sig på cirka Ordning och reda i kylrummet. Gustaf Rinman sköter tillsammans med sin far Johan Rinman gårdens äggproduktion. Efter en tid med styckebetalning går man nu över till betalning per kilo i samband med byte av äggpackeri. Foto: Sven Secher 38
3 år och vid en satsning på detta tror Gustaf att det också är klokt att installera en fodervåg inomhus. Gustaf berättar att man trots att produktionen har fungerat väl, har varit med om både för hög dödlighet och en besvärande foderstörning vid något tillfälle. Hela kedjans effektivitet Gustav Rinman menar att det i rollen som äggproducent, och djurhållare över huvud taget, ligger ett spänningsmoment och att det ställs krav på ständig vaksamhet. Vi äggproducenter kör en form av formel ett där det finns risker och tyvärr har vi väldigt trubbiga instrument för att styra racet. Det vi äggproducenter kan påverka, är förhållandena i stallet. Genom ett gott management kan vi skapa en bra djurmiljö och en bra äggproduktion. Men vi är också väldigt beroende av att hela kedjan i äggets produktionskedja fungerar optimalt. Vi behöver bra djur och bra foder samt effektiv äggpackning och försäljning av våra produkter. Alla, inte bara äggproducenterna, måste vara effektiva och hela tiden utveckla sin konkurrenskraft, säger Gustaf. Inflytande viktigt Genom satsningen på värphöns kom Gustaf Rinman och hans föräldrar Johan och Lena Rinman snabbt in i äggbranschens angelägenheter och de har tagit aktiv del i branschgemensamma möten som Svenska Äggs stämmor på vårkanten och höstens Kontaktdagar. Utan tidigare erfarenhet av äggproduktion kunde de se företeelser i branschen utan skygglappar och förutfattade meningar. Gustaf Rinman har valts in i Svenska Äggs producentråd och han är ledamot i styrelsen sedan maj 2007. Att både driva eget lantbruksföretagande och jobba med branschgemensamma frågor som styrelseledamot i Svenska Ägg är sällan enkelt. Att få tiden att räcka till är svårt, säger Gustaf men som ung entusiast vill han lyckas både hemma och göra ett jobb inom äggnäringen. Han säger att man lätt hamnar steget efter hemmavid men att han fortfarande har pigga föräldrar, Johan och Lena som arbetar aktivt i verksamheten, underlättar. Fina ägg Fina höns och goda resultat i äggproduktionen visar också att man gör ett bra jobb på Ekhov. Detta bekräftas också av mottagande packeri, där Bengt Eriksson på Adelsö Ägg säger att Ekhov alltid har levererat ägg av hög kvalitet. Ekhov har samarbetat med Adelsö som ingår i Stjärnäggsgruppen sedan starten 2003 men från mars 2008 kommer äggen att säljas till Svenska Lantägg. Det betyder också att... hönsen är motorn Fakta Ekhov Säteri Ägare: Familjen Rinman Geografi: Björnlunda, 4 mil sydväst om Södertälje, Södermanlands län Äggproduktion: 20 000 höns, nytt stall 2003 med frigående envåningssystem med Van Gent reden och träspalt. Stallet har egen vattenbrunn och huset mäter 24x114 meter. Två avdelningar med 12 meters bredd och serviceutrymmena är dryga 200 kvadratmeter. Ventilation från Turbovent och utgödsling från Tuna Maskin samt Impex vattensystem och VDL foder och silor (2 st som vardera rymmer 16 ton). Huvudlevererantör av inredningen var Agropool. Byggprocess: Markarbetena skedde juni-juli 2003, betonghuset började resas i augusti (byggentreprenör: Novab). Första omgången (Hy-Line-djur) sattes in i november 2003 och man var vid Fjäderfäs besök i december 2007 i fjärde hönsomgångens 34:e vecka (Bovan-djur) Övriga verksamheter: Växtodling:140 ha, med odling främst av höstvete. 10 hektar betesmark. Entreprenad: rapidsådd, växtskydd samt snöröjning i Stockholm Fastigheter: underhåll och uthyrning av cirka 10 hus belägna på Ekhov Säteri Skogsbruk: 160 ha, med medelbonitet 6,9 Personal: Gustaf samt föräldrarna Johan och Lena Rinman. Som extra resurs finns även inom familjen Christina, Peter och Magnus Ekhovs Säteri omsätter cirka 7 miljoner (2007) Framtid: utökar gärna äggproduktionen. Valet står mellan att bygga om till flervåningssystem för fler höns i befintligt stall eller att bygga ytterligare ett stall. Byte till flervåningssystem skulle kunna öka antalet höns med 40-45 procent (28 000-29 000, istället för dagens 20 000). Ett långsiktigt alternativ är att göra både detta och bygga ytterligare stall. Aktuellt: Gustaf Rinman ingår i Svenska Äggs producentråd och han sitter som äggproducent i styrelsen för Svenska Ägg sedan maj 2007. 39
man går från styckebetalning av äggen till betalning per kilo ägg. Vilket av dessa system som är bäst för äggproducenten kan vara svårt att säga, men betalning per kilo känns enklare att hantera, menar Gustaf. Skälet till att vi byter packeri är främst att vi kan minska vår arbetstid i packrummet eftersom Lantägg har äggtvätt, säger Gustaf. Detta innebär en vinst inte minst för Johan som har stått för mycket av jobbet med äggkvaliteten i packrummet. Annars varvar far och son Rinman tiden i hönshuset ganska jämnt utan hjälp av annan personal. Uppföljningen av produktionen görs enkelt med ännu så länge mest handskrivna anteckningar. Man har provat Ruva men Rinmans fann det lite för tungjobbat. Det är viktigt att ett uppföljningsprogram är lättjobbat, säger Gustaf som inte är främmande för att köra igång uppföljning på data igen. Möjliga utvecklingsvägar? Hur ser då framtiden ut? Att lönsamheten inte har motsvarat förväntningarna är dystert och vid pressläggning av denna tidning aviseras dessutom ytterligare höjningar av foderpriserna vilket gör att den prishöjning som väntas inom kort, inte kommer att ge äggproducenterna den kostnadstäckning som de behöver. Samtidigt finns det hos Rinmans en tro på ägget som livsmedel och den betydelse som äggproduktionen har som motor i företaget gör också att Gustaf gärna utvecklar verksamheten med fler höns. Det är pressat. Men har man satt båten i sjön, måste man ro den i land, säger Gustaf och pappa Johan instämmer när vi sitter i stallets personalrum och samtalar. Med det menar de att det naturliga är att titta på möjligheterna till utökning eftersom äggproduktionen trots allt är motorn i företaget. Vi är inte främmande för att bygga för fler höns, säger de. Ett alternativ till ett nytt stall, är ombyggnad av nuvarande stall där 20 000 höns i dag ryms i ett envåningsystem. Montering av ett flervåningsstall skulle göra det möjligt att ha närmare 30 000 höns. Ett inte otroligt framtidsscenario är också att man gör både ock, alltså bygger om befintligt stall och bygger ett nytt stall. Men många frågor ska lösas innan sådana steg tas och en av de avgörande faktorerna är hur marknaden utvecklas. Ett annat problem är att byggpriserna har rusat i höjden. Idag har förmodligen kostnaden per hönsplats ökat med 100 kronor sedan 2003, så som Gustaf bedömer läget. Det ligger i företagandet att man vill utvidga och utveckla verksamheten. Vill se ökad producentinflytande Men vad avgör vad som kommer att ske på Ekhov? Vad vill du se hända innan ni sätter spaden i jorden för ett nytt stall, eller bygger om till flervåningssystem i befintligt stall? Jag skulle vilja se en avmattning i byggkonjunkturen. I våra trakter är det väldigt överhettat. Men diskussioner pågår om vi ska satsa, det är viktigt att vara förberedd. Jag skulle också önska mer av gemensamma diskussioner mellan producenter och packerier. Ska vi äggproducenter fortsätta investera i äggproduktion måste vi känna tillit till packerierna. Samtidigt är det upp till oss äggproducenter att skaffa oss ökat inflytande. Vi måste bli duktigare att förhandla med packerierna, säger Gustaf Rinman. Sven Secher Fotnot: Se artikel om prisutvecklingen på ägg sedan äggproduktionen drogs igång 2003 på Ekhovs Säteri på sidan 46. Läs även intervjun med Gustaf Rinman om engagemanget i Svenska Ägg på sidan 44. euro per 100 kilo 130 120 110 100 90 80 Bra äggpriser som alltjämt stiger 2007 2006 2005 2004 medel 02-06 Diagrammet visar EUs äggpriser veckovis under åren 2002-2007. Som framgår av den översta kurvan är prisnivån hög 2007, jämfört med föregående år, och den var alltjämt stigande i slutet av året. Priset för 2007 ligger nära 20 % över medelpriset 02-06. euro per 100 kilo 180 160 140 Kycklingpriset planar ut 2007 2005 2006 2004 medel 02-06 Diagrammet visar EUs slaktkycklingpriser veckovis under åren 2002-2007. Som framgår av den översta kurvan planade den relativt höga prisnivån 2007 ut i slutet av förra året. Källor: Dansk Erhvervsfjerkræe www.europa.eu/press_room m fl 40
Lönsamhet Prishistorik under fyra års äggproduktion på Ekhov: Priset... Priset för ett kilo ägg har sedan starten 2003 för Ekhov med höns i envåningssystem, varierat från bottennoteringen runt 9,20 kronor (brutto, före avdrag) vid årsskiftet 2004/2005 till 12,25 kronor vid pressläggning av denna tidning. När denna tidning kommer ut i mitten av januari kan priset ha höjts ytterligare, gissningsvis till ett bruttopris på runt 13 kronor. När familjen Rinman drog igång äggproduktionen på senhösten 2003 låg priset på 10,80 kronor (genomsnitt för M och L ägg). I slutet av april 2004 skedde en sänkning på cirka 70 öre och sedan i september 2004 sänktes priset ytterligare 50 öre och priset var då nere på nivån cirka 9,60 kronor. Vid den tiden talades bland annat om att fler burhöns än förväntat, jämte import av finska ägg, pressade marknadsbalansen. Vid årsskiftet 2004/2005 skedde en övergång till styckebetalning till Lokalpackarnas leverantörer (Ekhov levererade till Adelsö Ägg). Det pris som då gällde var 54 öre per mediumägg och 59 öre per largeägg men det ändrade betalningssystemet medförde en viss prissänkning till producenten, menar Gustaf. Det skedde dock vid den tiden även en allmän sänkning av äggpriset, i januari 2005, och priset var då nere i 9,20 kronor per kilo ägg. Därefter dröjde det till 17 oktober 2005 innan en första återhämtning kom, då äggpriset höjdes med blygsamma 35 öre (genomsnitt M o L). Efter producentuppror och Tokerydsmötet höjdes priset med runt en krona under våren 2006. I maj 2007 kom ytterligare cirka 30 öre och först i mitten av oktober, efter extremt kraftiga foderprishöjningar under 2007, höjdes äggpriset med cirka 1,50 kronor. Inom kort väntas ytterligare höjning vilket gör att bruttopriset för ägg från frigående höns troligen ligger på cirka 13 kronor per kilo ägg i början av 2008. Äggpriset har således, när man på Ekhov är inne på sin fjärde hönsomgång, från år 2003 till 2008 varierat med i runda slängar 4 kronor. I vilket läge har då lönsamheten varit sämst? När vi bara fick 9,20 kronor för äggen var räntan låg och foderpriset var också lågt. I dag när vi får... en svajig historia över 12 kronor, kanske 13 kronor, är räntan klart högre och foderpriset extremt mycket högre. Det är inte helt enkelt att säga vid vilka tidpunkter som lönsamheten har varit som sämst. Det man i varje fall kan konstatera, är att äggpriset snabbt måste kunna följa med när kostnaderna ökar. I dag har vi en eftersläpning som gör att lönsamheten inte är tillfredsställande, säger Gustaf Rinman som riktar kritik mot äggpackerierna. Dagens splittrade packeriorganisation går ut över oss äggproducenter. Till syvende och sist är det vi äggproducenter som får betala för packeriernas misslyckanden, säger Gustaf Rinman. SS 41
Gustaf Rinman, styrelseledamot i Svenska Ägg: Svenska Ägg är till för medlemmarna! Gustaf Rinman sitter i Svenska Äggs styrelse sedan maj 2007 och han är också aktiv i föreningens producentråd. Fjäderfä ställde några frågor till honom. Vilken funktion anser du att Svenska Ägg fyller? Svenska Ägg i dag är en branschorganisation, en mötesplats, där äggnäringen och dess olika intressenter knyts ihop. Vilka frågor anser vill du att styrelsen ska jobba med? Jag tycker att det är viktigt att vi försöker vara medlemsstyrda. Visst har man som äggproducent lönsamheten i fokus, men Svenska Ägg kan inte jobba direkt med denna fråga. Istället är man ett forum för diskussioner och jag hoppas att man allt mer kommer att kunna aktivera medlemmarna i detta. Vet ni vad medlemmarna vill? Det är nog inte klarlagt särskilt väl vad medlemmarna egentligen vill få ut av Svenska Ägg. Svenska Ägg kommer nu att gå ut med en medlemsundersökning där alla medlemmar får möjlighet att lämna sina synpunkter. Jag tycker att det är viktigt att man som medlem har möjlighet att påverka och också att man använder sig av denna möjlighet. Om många saknar känslan av möjlighet till inflytande, finns alltid en risk för medlemsflykt eller splittring. Öppnar inte nyordningen direktdemokrati för ökat inflytande för medlemmarna? Jo det torde den göra. Denna form av demokrati, där ombudsmodellen ersätts av en medlem en röst, gör att alla får möjlighet att komma till stämman och säga vad man tycker. Jag hoppas nu att organisationen går mot en allt bättre medlemsdialog och största möjliga medlemsnytta. Medlemsundersökningen och direktdemokratin blir förhoppningsvis till hjälp i detta. Hur tycker du att producentinflytandet är i Svenska Ägg? Producentinflytandet har varit svagt, som jag uppfattar det. Men det är upp till oss själva att se till att förändringar sker, vi har nog inte utnyttjat den möjlighet till påverkan som finns inom Svenska Ägg. Det är viktigt för oss producenter, precis som för övriga, att komma väl förberedda till styrelsemötena. Hur tycker du att engagemanget är bland äggproducenterna? Det är viktigt att vi äggprodu- 44
center för en diskussion med varandra samt nyttjar producentrådet och styrelsen för att lyfta angelägna frågor. Det är då vi kan få kraft. Det blir lätt att vi från producenthåll bara skäller på packarna men det räcker inte. Vi måste ha en bra diskussion och vi kan inte luta oss tillbaka och avstå från att engagera oss. Det jobb som måste göras för oss äggproducenter kan inte överlåtas till andra. Det är vi själva som måste åstadkomma förändringar. Sven Secher 45