Säkra och trygga skolvägar Vägverket Region Mitt Britt-Inger Gustafsson Samhällsavdelningen Nattviksgatan 8 871 24 Härnösand britt-inger.gustafsson@vv.se 0611-441 83, 070-521 50 23
Samhällsmål och styrande dokument för vägtransportsystemet med syfte på barn Transportpolitiska mål Barnkonventionen Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter Nollvisionen Vägverkets regleringsbrev
FN konvention om barns rättighet kopplat till säker och trygg skolväg. Exempel på barn och ungas inflytande och delaktighet vid planering och genomförande av vägprojekt.
FN:s Barnrättskonvention Huvudprinciper: Barns rätt till lika villkor Barns bästa ska beaktas vid alla beslut Barn har rätt till liv och utveckling Barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad
Vägverkets mål för barn Andelen barn och unga som på egen hand kan utnyttja vägtransportsystemet ska fortlöpande öka. Antalet döda och svårt skadade barn i vägtrafikolyckor ska minska
80 70 60 50 40 30 20 10 0 Dödade i bil 0-17 år i Sverige åren 1956-2003 2006-10-09 Antal 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002
Samhällsutvecklingen På 50- talet fanns det dubbelt så många barn som bilar Idag är det mer än dubbelt så många bilar som barn Barns rörelsefrihet har minskat
Säkrare bussresor för barn TR 70A 2005:1726 Utgångspunkter för utredningen Omfatta både upphandlad skolskjuts och linjetrafik 250 000 åker skolskjuts. 100 000 av de åker m ordinarie linjetrafiken Drygt en fjärdedel av alla resor i linjetrafik görs av barn som åker till och från skolan Barns säkerhet vid skolresor omfattar många delar Färden mellan hemmet och av/påstigningsplats,bussfärden,bussbyte,avstigning och färden till skolan.alla delmoment innebär risker att barn skadas.
Den mest kritiska situationen är när barn korsar en väg. Vägverket föreslår därför: en sänkt hastighet till 30 km/tim vid hållplats i samband med av- och påstigning. Den nya regeln föreslås införas år 2007. en försöksverksamhet med provsträckor/provområden som kontinuerligt följs och utvärderas. Detta för att säkerställa att förslaget om sänkt hastighet till 30 km/tim är möjligt att införa. 2006-10-09
Några övriga förslag i utredningen Utv enhetliga kriterier för säkrare hållplatser,på-och avstigningsplatser samt säkrare vägar till och från hållplats (11.1) Öka möjligheter för barn och föräldrar när det gäller inflytande och delaktighet i skolskjutsverksamheten (11.2) Se över krav på driften av hållplatser Förtydliga ansvar och roller för de olika aktörerna (11.5) Öka synbarheten genom förbättra belysning/ökad reflexanvändning hos barn Barnkonsekvensanalyser för analys av skolskjutsverksamheten (11.6)
Vilka behov att resa har barn? Barn, 0-17 år, utgör i Sverige ca 20 procent av landets befolkning dvs nära 2 miljoner. Barn har skolplikt och har därför rätt till en trygg och säker skolväg. Ca 400 000 elever åker skolskjuts inklusive sådana som sker med personbil. Hälften av barns resor är till skolan- en tredjedel är fritidsresor
Barns förutsättningar i trafiken. Upp till 12 års ålder saknar barn förutsättningar att i alla situationer visa ett trafiksäkert beteende Mognadsmässigt Lekinställning Självcentrerad Fysiska förutsättningar Trafikträning i rätt sammanhang
Hur kan vi arbeta med barns skolresor? 2006-10-09
Exempel på metoder. Gåtur Barnkonsekvensanalyser Hållbara resor och transporter Skolvägsdatabas
Gåtur i Bonäs Vägen genom Bonäs. Översyn gäller trafiksäkerhet, tillgänglighet och trygghet. Ett led i planeringsarbetet att ha samråd m elever i Våmhus / Strandens skola Elever på mellan-och högstadienivå Elevernas synpunkter ska vara ett komplement till övriga undersökningar i projekteringen Gåtur som metod
Samverkan för hållbart resande Säkra skolvägar Syftet är Få till stånd effektivare och på lång sikt mer hållbara persontransporter att underlätta individens resval för att nå ökad framkomlighet, bättre miljö, ökad säkerhet och bättre hälsa. bryta den negativa trenden att allt fler skjutsar sina barn till och från skolan och att barn rör sig allt mindre
Hållbara resor och transporter I tätorter är ca 80% av det totala antalet bilresor kortare än 3-4 km Dialog m lärare,elever och föräldrar om barnens skolvägar Miljö, trafiksäkerhet och hälsa Cykla och gå till/från skolan Motionsproblem går att lösa på väg till/från skolan/jobbet ORKA ungdomar i Örnsköldsvik Skolvägsspanarna i Östersund
Skolvägsdatabas Identifiering och kartläggning av barns skolresor Databas m skolor, bostadsadresser,hastigheter,olyckor m,m Metoden testas under 2005 i en kommun Planerings och prioriteringsverktyg
Barnkonsekvensanalys Inventering av dagens trafikmiljö. Hur tar sig barnen till och från skolan idag, - går, cyklar, åker bil eller åker buss? Vilka skäl har föräldrar för att skjutsa med bil? Vilka vägar använder barnen som går och cyklar till skolan? Vilka platser upplever barnen som farliga? Barnens synpunkter på hur skolvägen kan bli säker och trygg. Förslag från barnen på säker skolväg genom teckningar, berättelser mm. Beteendestudier Analys av problem och konsekvenser Prövning och förslag till åtgärder Redovisa föreslagna åtgärder även för barnen Genomföra åtgärden
Vägledning 2006-10-09 Art. 2 Principen om icke-diskriminering Art. 3 Principen om barnets bästa Art. 6 Rätten till liv och utveckling Art. 12 Rätten till inflytande Art. 13 Rätten till yttrandefrihet Art. 24 Rätten till hälsa Art. 31 Rätten till lek och fritid Utgångs punkter Transportpolitiska mål Övergripande samhällsmål Lagstiftning Vägverkets styrdokument Aktuell frågeställning eller förslag Vad är syftet med förslaget? Vilka barn berörs av förslaget? Hur använder barnen området? Hur rör sig barnen i området? Hur upplever föräldrarna situtationen? Vilka problem eller intressekonflikter kan finnas? Hur förhåller sig förslaget till barnets rättigheter? Hur påverkar förslaget eller påverkas förslaget av andra faktorer? Hur har barnen inhämtat kunskap om förslaget? Vilka synpunkter har de berörda barnen? Vilken hänsyn har tagits till de berörda barnens synpunkter? Vilka kompenserande åtgärder behöver vidtas? Vilka kostnader kan förslaget medföra och för vem? Former och arbetsprocesser Genom Vägverkets verksamhet 1. Kartläggning 2. Beskrivning 3. Analys av konsekvenser 4. Prövning av åtgärder och redovisning 5. Utvärdering Kunskap Vägtransportsystemets påverkan på barn Olycksrisker Hälsorisker Minskad rörelsefrihet Utemiljöns betydelse för barns utveckling och lärande Åtgärder i vägtransportsystemet Metoder för barns inflytande (Modell Intressekonflikter enl. Barnombudsmannen)
Fig.2 Planeringsprocessen 2006-10-09
Förstudie, med barnkonsekvensanalys Väg 531 Fränsta Byn Lägg till snöplogkanter och isig väg, skulle du släppa ditt barn ensam här? (Foto och bildtext: Elever i årskurs 7-8, Fränstaskolan)
"Copyright Lantmäteriverket 2004. Ur GSD- terrängkartan, Dnr: L1999/ 139. 2006-10-09
Barnen i åk 3 4 markerar sina platser och vägar på kartan (Foto: Thomas Larsson) 2006-10-09
Elever i åk 8 fotograferar de farliga platserna. (Foto: Thomas Larsson) Till sist arrangerade Fränstaskolan ett kvällsmöte i aulan för föräldrar, Kraftsamling Fränsta, Vägverket och andra intresserade. Elever och lärare från alla grupper presenterade sitt arbete. Barnens produktion med kartor, bilder och berättelser visades upp på utställningsskärmar och i bildspel. Därefter diskuterade man vilka möjligheter som finns att komma till rätta med problemen. Utställningen flyttades sedan till samservicehuset som är en gemensam samlingspunkt i Fränsta. Här har Fränstaborna kunnat studera barnens arbete och diskutera förbättringar. 2006-10-09