Med barnens ögon Vi kan tillsammans arbeta förebyggande och inge hopp Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhälsa
Hopp är nödvändigt för att livet ska upplevas som gott att leva, och utgör en väsentlig källa för livskvalité Upplevelse av hopp vid sjukdom : en litteraturstudie. Christina Lundström, Anna-Lena Niva Wärja Sjuksköterskeprogrammet / 2003:035 Luleå Tekniska Universitet
Hopp: att hopp är en inre positiv kraft som ger styrka och framtidstro, att hoppet framträder och förändras vid sjukdom, att ha en andlig tro som stärker välbefinnandet och ökar tilltron till livet, att känna sig värdefull, behövd och delaktig, att kunna gå vidare i livet och planera för framtiden när livet är riktigt svårt samt att bli bemött med engagemang och lyhördhet.
Kan man tänka sig sjuk? Kan man tänka sig frisk?
Tala hellre om chans och chansökning än om risk.. Är glaset halvfullt eller halvtomt? Läkartidningen nr 5, 2009
När man ställs inför en kris eller konflikt medvetandegör hoppet inom människan. Hoppet är en övertygelse om att den nuvarande situationen kan förändras och att det finns en lösning på svårigheterna. Hopp kan beskrivas som en känsla av möjlighet en inre beredskap och en outnyttjad tillgång. Upplevelse av hopp vid sjukdom : en litteraturstudie. Christina Lundström,; Anna-Lena Niva Wärja,
Varför finns det fler som mår psykiskt dåligt - när vi har det bättre än någonsin Hur illa är det egentligen?
Det händer mycket ute i kommunerna - men ändå är det för lite Förväntningar Förändringar
Man kan aldrig ha fel. Bara tycka annorlunda. Så har det alltid varit för mig i film och musik. Ingen musik är bättre än någon annan. Be tio olika personer lista sin favoritmusik Be tio olika personer lista sina favoritfilmer Be tio olika personer ta ut ett svenskt fotbollslandslag Ingen lista blir den andra lik. Jag har aldrig sökt sanningen i fotboll eftersom jag bara sett oändligheten. Ser man sanningen ser man slutet Ser man oändligheten ser man möjligheterna. Sid 31, En pinne i skogen av Mats Olsson
Det var inför Sveriges landskamp borta mot Island för två år sen som Kim Källström fick en fråga om taktik och svarade: Fotboll är ett enkelt spel, när man har bollen anfaller man, när man inte har bollen försvarar man. Svårare än så är det inte.
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp Hälsofrämjande för alla specialinsatser vid allvarliga tillstånd
Positionspapper psykisk hälsa, barn och unga A. Hälsofrämjande insatser B. Tidiga insatser till riskgrupper C. Insatser till barn och ungdomar med problem D. Övergripande
Positionspapper psykisk hälsa, barn och unga Politiskt dokument bearbetat i: Sjukvårds delegationen Beredningen för socialpolitik och individomsorg Beredningen för primärvård och äldreomsorg Beredningen för utbildningsfrågor Initiativ i dec 2007 fr Sjukvårds delegationen Styrelsen beslutade i nov 2008
Ladda ner eller beställ: www.skl.se/psykiskhalsa
Utvecklat och balanserat arbete på alla nivåer Högspec Specialist psyk Första linjens vård Tidiga insatser, riskgrupper Hälsoarbete, primärprevention
Tillgänglighet till rätt insatser på rätt nivå: Högspec Specialiserad Första linjens vård (hälso- och sjukvård) Basverksamheter (identifiering, stöd, anpassning)
2 miljoner barn 2-3% behöver omfattande insatser 20-30 % behöver särskilt stöd Alla behöver en bra skola
2 miljoner barn 200 barn inlagda på BUP 15 000 heldygns-vård enligt SoL eller LVU 30 000 öppenvårdsinsatser 100 000 kontakt med Barn och ungdomspsykiatrin per år X 00 000 träffar skolhälsovård, barnhälsovård primärvård för psykisk ohälsa Alla träffar BVC och Skolhälsovården Alla får hälsofrämjande insatser för psykisk hälsa?
Kommunicerande kärl: Skola Elevhälsa Skolhälsovård Socialtjänst Primärvård Barnhälsovård Barnpsykiatri Habilitering Barnmedicin Tillgängligheten till barnpsykiatrin är beroende av tillgängligheten till insatser i övriga delar. Viktigt att få insatser av rätt instans för att inte göra psykiatri av det som inte är i behov av psykiatrins insatser.
Specialistvård - Första linje - Hälsovård - Arenor Psykisk hälsa: Hälsofrämjande Förebyggande Tidiga insatser Sociala problem Psykisk ohälsa Familjen Sjukdom Förskola skola Skolhälsovård MHV BHV Familjecentraler Ungdomsmott Primärvård Soc myndighetsutöv BUP SiS Vuxenpsyk
BUP Primärvård Elevhälsa Ungdomsmott Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC SiS HVB Skola Vuxenpsykiatri Polis
Övergripande plan 14 modellområden med ett landsting och en eller flera kommuner eller kommundel 2009 = förankring, inventering, praktisk analys och handlingsplan 2010-11 Idogt lokalt förbättringsarbete 2011 Utvärdering och slutsatser Spridning och utbyte hela vägen 30 miljoner per år i förhoppningsvis 3 år www.skl.se/psykiskhalsa
Övergripande plan 14 modellområden med ett landsting och en eller flera kommuner eller kommundel 2009 = förankring, inventering, praktisk analys och handlingsplan 2010-11 Idogt lokalt förbättringsarbete 2011 Utvärdering och slutsatser Spridning och utbyte hela vägen 30 miljoner per år i förhoppningsvis 3 år www.skl.se/psykiskhalsa
Modellområden Dalarna Gagnef, Hedemora Gävleborg Hudiksvall Jönköping Jönköping, Eksjö Norrbotten Haparanda, Kalix,Överkalix, Övertorneå Skåne - Helsingborg o. Ystad/Simrishamn Stockholm Sollentuna o. Farsta Uppsala Enköping/Håbo Värmland Hagfors Västerbotten Umeå, Vilhelmina Västra Götaland Vänersborg o. Göteborg stadsdel Östergötland- Norrköping
Mätningar Utvärdering Styrgrupp SKL Arbetsgrupp på SKL Referensgrupp Hearings Lokal samordnare Lokal arbetsgrupp Lokal styrgrupp el liknande Skola Socialtjänst Primärvård Lokala referensgrupp? Brukarorganisationer mm BUP MVC BVC Barnhabiliteringen Barnmedicin
Synkronisering på olika nivåer Gemensamma folkhälsomål Gemensam Barnhälsomottagning Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Samordnat team för Hemmaplanslösningar vid komplexa behov Riskgrupper Hälsofränjande
Förstärkt vårdgaranti för barn och unga med psykisk ohälsa Samma princip som för övriga vårdgarantin: - handlar om vård som kan vänta - är en leveransgaranti handlar om beslutade insatser Undantag att ett speciellt område lyfts ut - barn och unga 0-18 år med psykisk ohälsa -specialist är framför allt: Barn och ungdomspsykiatrin men kan också vara Barnmedicin eller Barn och ungdomshabiliteringen beroende på hur verksamheten är organiserad
Vårdgarantin Nu 0 + 7 + 90 + 90 Kontakt Besök Bedömning Behandling Primärv Spec Spec Sedan 0 + 7 + 30 + 30 Vad är detta.
Statligt stöd till landstingen för att öka tillgängligheten till barnpsykiatrin. - Även om resultatet mäts i specialistnivån är en utveckling av första linjens vård för barn och ungdomar med psykisk ohälsa nödvändig - 214 miljoner har utbetalats till landstingen 2007 och 2008-2009 knutet till vårdgarantin med liknande konstruktion som Kömiljarden
Vårdgarantin Målsättning att uppnå under 2011 0 + 7 + 30 + 30 Utbyggd första linje Bedömning Fördjupad utredning Behandling
214 miljoner finns avsatta för 2009: Grundkrav för att få del av pengarna är att 90% av verksamheterna/enheterna registrerar i väntetidsdatabasen Delas i två potter: 107 miljoner delas av de landsting där 80% av patienterna får komma för första besök inom 30 dagar 107 miljoner delas av de landsting där 60% av patienterna får fördjupad utredning eller behandling inom 60 dagar
Finns planering för 214 miljoner per år även 2010 och 2012 Kommer att bli förhandling om skarpare mål för varje år med slutmål 30 + 30 dagar i slutet av 2011 för gissningsvis, inte 100% av patienterna men nästan..
Kommunicerande kärl: Skola Elevhälsa Skolhälsovård Socialtjänst Primärvård Barnhälsovård Barnpsykiatri Habilitering Barnmedicin Tillgängligheten till barnpsykiatrin är beroende av tillgängligheten till insatser i övriga delar. Viktigt att få insatser av rätt instans för att inte göra psykiatri av det som inte är i behov av psykiatrins insatser.
Uppföljning och utvärdering av vad vi gör Öppna jämförelser - Brukar revisioner mm
Varje ny forsknings rapport eller undersökning ska placeras in i kunskapsträdet - bli en ny gren eller ersätta en tidigare Kunskap med ganska säker evidens Evidensbaserad kunskap av hög standard Program o metoder Styrdokument Kunskap vi har utan undersökning Gemensamma mål
Kunskapsunderlag Kliniska riktlinjer Kvalitetsindikatorer Beslutsstöd Revisioner Föreningar Folkhälsoinstitutet Modellkommuner Rikspolisstyrelsen Skolresultat Projekt Skolverket Barnahus Ungdomsstyrelsen Hjälpmedelsinstitutet SCB Mätningar av psykisk hälsa Läkemedelsverket Rekommendationer UPP, Utvecklingscentrum IMS utvecklingsstöd socialtarbete Socialstyrelsen Strategi för barn som far illa BBIC EPC slutenv o övvårdkonsumtion Socialtjänstdata Statistikprojekt Nationella riktlinjer Kvalitetsindikatorer Barn o Unga SBU Kunskapsunderlag SKL Pinochio Väntetider i vården Öppna jämförelser Barnhälsodata Skolfam Ensamkommande barn Psykiatriska kvalitetsregister Framgångsrika skolkommuner
Det viktigaste vi har! Alla är överens Varför får vi inte till det?
Har vi råd. 1 person som hamnar i utanförskap kostar mellan 350 000 kr och 1,6 miljoner per år. Fram till pensionen mellan 15 och 72 miljoner per person Om vi med en investering på 500 000 kronor kan rädda en ungdom behöver vi bara lyckas med 1 av 100.
Insatser till barn och ungdomar är en investering inte en kostnad
Vilken makt har Du? Hur använder Du den?
Makt: Förmåga att koordinera många människors ansträngningar mot ett mål.. Möten
Makt: Vem är det som bestämmer? I ditt liv På jobbet I samhället
Vem är det som kör egentligen?
Vem styr? Staten - Olika departement - Många myndigheter Kommuner och Landsting - Politiker - Tjänstemän Professionen - Olika yrkesgrupper - Olika perspektiv - Kliniker Forskare - Chef - Medarbetare Patienten klienten - Personen själv - Närstående - Brukarorganisationer - Medborgarna
Nationell nivå Lagstiftning, Vårdgaranti Myndigheter Socialstyrelsen, Fk, AMS, SBU, Kommun o Landsting Prioritering av området, Samverkansavtal Inom verksamheten Psykiatrin, Socialtjänsten, Primärvården Elevhälsan På enheten Arbetssätt, bemötande I samhället, enskilda personer
Kommun Landsting Samverkansavtal om de som behöver insatser från båda Landstings o Kommun fullmäktige Gemensamma verksamheter
Var är Du?
Det viktigaste vi har! Vi kan investera i människor.
Alla barn känner till Barnkonventionen och barns rättigheter
Alla barn kan läsa senast i 3:e klass
Alla barn känner sig trygga i skolan och har en vuxen de har förtroende för och kan prata med Alla barn har livskunskap på schemat
I alla psykiatriska och sociala verksamheter identifieras alla som är föräldrar eller har barn i hushållet och barnen får hjälp och stöd
Alla barns föräldrar får tillgång till ett passande föräldrastöd
Alla barn får snabbt rätt insatser.
Det våras..
"En droppe droppad i livets älv har ingen kraft till att flyta själv Det ställs ett krav på varenda droppe: Hjälp till att hålla de andra oppe!" Tage Danielsson