Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013. Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete



Relevanta dokument
Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Till föräldrar och viktiga vuxna:

KRAFTRESURSER I VARDAGEN HOS SMÅBARNSFAMILJER

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

3-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

SYLVESTER SJÖRÖVARMUS

Delaktighet - på barns villkor?

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Barnets rätt till stabilitet och kontinuitet familjens rätt till stöd

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Barnets vardag efter separationen

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

BARNET HAR RÄTT TILL EN PAPPA OCH EN MAMMA

Leva i nyfamilj. Ny familj Nya möjligheter

Förbättra samspelet med ungdomar!

Stöd till anhöriga och närstående

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Välkommen till kurator

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Material till socialtjänsten

Frågeformulär till vårdnadshavare

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

STÖD TILL BARN OCH FÖRÄLDRAR inför, under eller efter separation

Välkommen till BUP Kärnan

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning

Män & papparollen.

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Kommunenkät om uppgifter 2019 Uppfostrings- och familjerådgivning

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.

Frågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44

Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

Trauma och återhämtning

Skilsmässa. Lästips från sjukhusbiblioteket

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Vanliga sorgereaktioner i samband med förluster och förändringar är:

Rusmedel ur barnets synvinkel

Verksamhetsbeskrivning

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Till alla barn och ungdomar

REFLEKTIONSKORT för pedagoger

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

DEL 1 information till föräldrarna. Barnets vardag efter separationen. Plan för samarbetet mellan föräldrarna

till dig som varit med om en allvarlig händelse

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

VÅLD I NÄRRELATIONER OCH SKILSMÄSSA VAD BETYDER DET FÖR BARN OCH FÖRÄLDRASKAP En studiedag för sakkunniga i socialväsendet

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Konsultation med förskola

När någon i familjen fått cancer

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Ungas möte med socialtjänsten

för föräldrar PÅ E G N A B E N

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

KALLELSE TILL FAMILJER SOM VÄNTAR BARN OCH FÖRÄLDRAR TILL BARN I RÅDGIVNINGSÅLDERN TILL RÅDGIVNINGENS OMFATTANDE HÄLSOUNDERSÖKNINGAR

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

Syskons sorg. den tysta sorgen

Helhetsgreppet. Att stötta ur flera perspektiv och prioritera i kaos

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Till dig som drabbats av skogsbränder 2018

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa

Skilsmässor nu och då!

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Samtalsö vning SVEN. Instruktion till Svens chef

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Barns sorg. några råd till familj och vänner. av Atle Dyregrov och Elin Hordvik

Våld i nära relationer

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

Transkript:

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013 Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete

Alla skilsmässor är olika men ändå lika...

Vari består olikheterna?

Alla individer är olika Tidigare upplevelser i livet aktiveras Är man den som blir lämnad eller den som lämnas Barnens antal och ålder Förmågan att söka hjälp utifrån och att ta emot hjälp

Vari består likheterna?

Känslor förekommer hos alla inblandade i en skilsmässa Varierande styrka Snabbt skiftande Behöver behandlas Behöver tid Det man känner och medger kan läka

Bruce Fisher

Förnekelse detta händer inte oss det handlar om ett missförstånd något som kommer att gå förbi

Barn går igenom samma känsloregister som de vuxna utgående från utvecklingsnivå och ålder Barnets personlighet spelar in Syskon kan uppleva saker mycket olika

Barn uppfattar ofta mera än vad vuxna inser Viktigt att hjälpa barnen att formulera tankar och känslor så de inte blir ensamma med sina tolkningar

SAGT AV BARN OM VAD DE TROR ÄR ORSAKER TILL ATT FÖRÄLDRAR SKILJER SIG Mycket gräl Grälar om pengar

Den ena föräldern har blivit kär i någon annan De grälar om barnens saker Den ena föräldern dricker för mycket

Den ena föräldern jobbar för mycket och hjälper inte till med hemarbetet och barnen Den ena föräldern är våldsam mot den andra

Barns sätt att reagera och visa känslor varierar med ålder och personlighet En baby kan vara orolig och kinkig En treåring vill kanske vara liten igen och klänger sig fast i föräldern En femåring kanske är jätteilsken En åttaåring kanske aktiverar sig med allt möjligt annat En tonåring kan bli nedstämd, stökig eller dra sig undan Vissa barn visar inga känslor alls Vissa barn kämpar och är extra snälla och hjälpsamma Vissa barn beter sig vanligt, utan att det är tillkämpat -viktigt att barnets känslor, tankar och behov blir hörda

Bra om båda föräldrarna är närvarande då man berättar om skilsmässan för barnen Fundera över tidpunkten Reaktionerna kan vara olika

Föräldraskapet fortsätter fast parförhållandet är slut

Barnets rätt: Få fortsätta vara barn med vissheten om att föräldrarna tar hand om saker och ting på bästa sätt Få fortsätta att ha nära kontakt till båda föräldrarna utgående från en barn-förälder relation

Barnet kan ha svårt att lita på föräldrarna, i synnerhet om det varit ovetande om vad som pågått före skilsmässan Barn behöver och klarar av en hel del direkt kommunikation och möten med verkligheten

En öppen och ärlig kommunikation med vuxna hjälper barnen att känna att de är en del av lösningen istället för att ta på sig skulden

För föräldrarna att tänka på: Samarbeta runt saker som berör barnet med barnets bästa i fokus Stöd den andra föräldern i att vara en god förälder

Båda förädlarna finns i barnet. Att tala illa om den andra föräldern inför barnet blir indirekt ett påhopp som kan skapa identitetskonflikter hos barnet och påverka självkänslan

Hur barnet tar sig igenom föräldrarnas skilsmässa handlar mycket om hur situationen kommuniceras i familjen Rätten att få tala och bli hörd att få känna och uttrycka känslor

Barn kan växa upp och må bra i många olika familjeformer. Det är inte familjeformen som avgör om ett barn får en bra uppväxt eller inte. Det är bra att prata med barn om att en familj kan se ut på olika sätt.

Sirpa Salo 2011 Vi tar med oss vissa modeller och förväntningar på interaktionsförhållanden från vår barndomsfamilj och de påverkar våra egna relationer för resten av livet.

Viktigt att som förälder söka och få hjälp med de saker som hör de vuxna till Viktigt att på olika sätt ta hand om sig själv så man orkar med sin egen kris och med att stöda barnen Var förbered på att processen kan komma att ta tid

Var beredd på att man inte alltid hittar de lösningar som passar på en gång. Till exempel när det gäller hur barnens skall bo eller vistas hos den andra föräldern kanske man behöver pröva sig fram. Barnens ålder spelar

Kan vara förvirrande för barnen då föräldrarna inleder nya kärleksförhållanden

Viktigt att föräldrarna funderar noggrant på i vilket skede de vill involvera sina barn i sitt nya förhållande Viktigt att tillåta barnet tycka om mammas eller pappas nya partner, eller att få tala om i fall kontakten inte fungerar Barnet får också nya viktiga förhållanden

Det finns alla möjligheter att nå ett gott liv också efter skilsmässan

Detta erbjuder Barnavårdsföreningen till familjer som genomgår skilsmässa:

Vad är en stödgrupp? En grupp där personer med liknande upplevelser delar erfarenheter med varandra Att höra andra i samma situation ger stöd och hopp för deltagarna Behöver inte känna sig ensam med sina frågor och funderingar

Stödgrupper för barn som har upplevt skilsmässa Få träffa andra barn i samma situation Stärka självkänslan Få dela med sig av sina tankar och känslor Få leka och trivas tillsammans

Stödgrupper för föräldrar som skilt sig ordnas två gånger per år i Helsingfors och Raseborg. Tio gruppträffar en gång i veckan. Som bas används Bruce Fishers teorier om hur man kan bearbeta sina upplevelser.

Familjeläger Den ena föräldern och barnen deltar samtidigt i två lägerveckoslut. Barnen och föräldrarna har såväl skilt som gemensamt program kring temat skilsmässa. Lägren ordnas på Högsand i Hangö

Stödgrupper och enskilda stödsamtal samt familjeläger för nyfamiljer

Trappan Stödjande krissamtal med barn som upplevt våld i familjen. Syftet med samtalen är att barnet gradvis ska kunna tala om våldet och att tillsammans med Trappanarbetaren sätta ord på sina upplevelser för att få ett sammanhang i det som har hänt.

Familjeterapi

www.bvif.fi

Tack!