Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013 Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete
Alla skilsmässor är olika men ändå lika...
Vari består olikheterna?
Alla individer är olika Tidigare upplevelser i livet aktiveras Är man den som blir lämnad eller den som lämnas Barnens antal och ålder Förmågan att söka hjälp utifrån och att ta emot hjälp
Vari består likheterna?
Känslor förekommer hos alla inblandade i en skilsmässa Varierande styrka Snabbt skiftande Behöver behandlas Behöver tid Det man känner och medger kan läka
Bruce Fisher
Förnekelse detta händer inte oss det handlar om ett missförstånd något som kommer att gå förbi
Barn går igenom samma känsloregister som de vuxna utgående från utvecklingsnivå och ålder Barnets personlighet spelar in Syskon kan uppleva saker mycket olika
Barn uppfattar ofta mera än vad vuxna inser Viktigt att hjälpa barnen att formulera tankar och känslor så de inte blir ensamma med sina tolkningar
SAGT AV BARN OM VAD DE TROR ÄR ORSAKER TILL ATT FÖRÄLDRAR SKILJER SIG Mycket gräl Grälar om pengar
Den ena föräldern har blivit kär i någon annan De grälar om barnens saker Den ena föräldern dricker för mycket
Den ena föräldern jobbar för mycket och hjälper inte till med hemarbetet och barnen Den ena föräldern är våldsam mot den andra
Barns sätt att reagera och visa känslor varierar med ålder och personlighet En baby kan vara orolig och kinkig En treåring vill kanske vara liten igen och klänger sig fast i föräldern En femåring kanske är jätteilsken En åttaåring kanske aktiverar sig med allt möjligt annat En tonåring kan bli nedstämd, stökig eller dra sig undan Vissa barn visar inga känslor alls Vissa barn kämpar och är extra snälla och hjälpsamma Vissa barn beter sig vanligt, utan att det är tillkämpat -viktigt att barnets känslor, tankar och behov blir hörda
Bra om båda föräldrarna är närvarande då man berättar om skilsmässan för barnen Fundera över tidpunkten Reaktionerna kan vara olika
Föräldraskapet fortsätter fast parförhållandet är slut
Barnets rätt: Få fortsätta vara barn med vissheten om att föräldrarna tar hand om saker och ting på bästa sätt Få fortsätta att ha nära kontakt till båda föräldrarna utgående från en barn-förälder relation
Barnet kan ha svårt att lita på föräldrarna, i synnerhet om det varit ovetande om vad som pågått före skilsmässan Barn behöver och klarar av en hel del direkt kommunikation och möten med verkligheten
En öppen och ärlig kommunikation med vuxna hjälper barnen att känna att de är en del av lösningen istället för att ta på sig skulden
För föräldrarna att tänka på: Samarbeta runt saker som berör barnet med barnets bästa i fokus Stöd den andra föräldern i att vara en god förälder
Båda förädlarna finns i barnet. Att tala illa om den andra föräldern inför barnet blir indirekt ett påhopp som kan skapa identitetskonflikter hos barnet och påverka självkänslan
Hur barnet tar sig igenom föräldrarnas skilsmässa handlar mycket om hur situationen kommuniceras i familjen Rätten att få tala och bli hörd att få känna och uttrycka känslor
Barn kan växa upp och må bra i många olika familjeformer. Det är inte familjeformen som avgör om ett barn får en bra uppväxt eller inte. Det är bra att prata med barn om att en familj kan se ut på olika sätt.
Sirpa Salo 2011 Vi tar med oss vissa modeller och förväntningar på interaktionsförhållanden från vår barndomsfamilj och de påverkar våra egna relationer för resten av livet.
Viktigt att som förälder söka och få hjälp med de saker som hör de vuxna till Viktigt att på olika sätt ta hand om sig själv så man orkar med sin egen kris och med att stöda barnen Var förbered på att processen kan komma att ta tid
Var beredd på att man inte alltid hittar de lösningar som passar på en gång. Till exempel när det gäller hur barnens skall bo eller vistas hos den andra föräldern kanske man behöver pröva sig fram. Barnens ålder spelar
Kan vara förvirrande för barnen då föräldrarna inleder nya kärleksförhållanden
Viktigt att föräldrarna funderar noggrant på i vilket skede de vill involvera sina barn i sitt nya förhållande Viktigt att tillåta barnet tycka om mammas eller pappas nya partner, eller att få tala om i fall kontakten inte fungerar Barnet får också nya viktiga förhållanden
Det finns alla möjligheter att nå ett gott liv också efter skilsmässan
Detta erbjuder Barnavårdsföreningen till familjer som genomgår skilsmässa:
Vad är en stödgrupp? En grupp där personer med liknande upplevelser delar erfarenheter med varandra Att höra andra i samma situation ger stöd och hopp för deltagarna Behöver inte känna sig ensam med sina frågor och funderingar
Stödgrupper för barn som har upplevt skilsmässa Få träffa andra barn i samma situation Stärka självkänslan Få dela med sig av sina tankar och känslor Få leka och trivas tillsammans
Stödgrupper för föräldrar som skilt sig ordnas två gånger per år i Helsingfors och Raseborg. Tio gruppträffar en gång i veckan. Som bas används Bruce Fishers teorier om hur man kan bearbeta sina upplevelser.
Familjeläger Den ena föräldern och barnen deltar samtidigt i två lägerveckoslut. Barnen och föräldrarna har såväl skilt som gemensamt program kring temat skilsmässa. Lägren ordnas på Högsand i Hangö
Stödgrupper och enskilda stödsamtal samt familjeläger för nyfamiljer
Trappan Stödjande krissamtal med barn som upplevt våld i familjen. Syftet med samtalen är att barnet gradvis ska kunna tala om våldet och att tillsammans med Trappanarbetaren sätta ord på sina upplevelser för att få ett sammanhang i det som har hänt.
Familjeterapi
www.bvif.fi
Tack!