Behovsbedömning och förslag till avgränsning av miljöaspekter Detaljplan för hotelletablering i Hallunda, 9158 Tumba, februari 2011
Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för hotelletablering i Hallunda är framtagen inför kommande samråd av detaljplan. Syftet med bedömningen är dels att avgöra om genomförandet av föreslagen detaljplan ger upphov till betydande miljöpåverkan och därför kräver en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, och dels att identifiera och avgränsa vilka miljöaspekter som är betydande i programmet. Ansvarig för behovsbedömningen har varit Dan Arvidsson, Miljöenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun. Tumba 2011-02-24 Omslag: Foto över området mot nordost, från korsningen Hallundavägen/ Brunnavägen. Fotot är taget av Dan Arvidsson i februari 2011. 2
Inledning Den 21 juli 2004 kompletterades PBL beträffande kraven på konsekvensbedömningar. Vid upprättande av en detaljplan ska bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivning i 6 kap. 11-18 och 22 miljöbalken tillämpas om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan enl. PBL 5:18. Bedömning av detaljplanens behov av miljöbedömning har kommit att kallas behovsbedömning. Som stöd för att avgöra om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan utgår nedanstående bedömningen från kriterierna i bilagorna 2 och 4, förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Beskrivning av planområdet Området är beläget norr om Hallundavägen och söder om Brunna IP, mellan Brunnavägen och E4/E20 i Hallunda. Planområdet gränsar i väster till S:t Petrus och Paulus kyrka och S:t Botvids gymnasium. Längre västerut ligger Hallunda centrum och en tunnelbanestation. Nordväst om planområdet ligger flerbostadshus. I södra delen av området ligger idag en obemannad OK/Q8-mack, med en f.d. fordonstvätt, och i norra delen ett gatukök, intill idrottsplatsen. Gång- och cykelväg löper i öster längs motorvägen. Ytterligare en GC-väg kommer fram under Brunnavägen från Hallunda mot gatuköket. Övriga delar av området är obebyggt och består av gräs och grusade ytor som vintertid används för att lägga upp snömassor. Området är flackt och jämfört med omgivningarna lågt beläget med Eriksbergåsen i söder och Albyberget på andra sidan motorvägen i öster. Mark Marken består i öster av lera, möjligen med lite morän i söder där marken stiger mot åsen, och utgörs av lågriskmark för markradon. Inom området finns två verksamheter som är riskklassade enligt den branschkartläggning (BKL) som utfördes av Naturvårdsverket 1992-1994. Syftet var att kartlägga verksamheter där man förmodade att det fanns ett efterbehandlingsbehov och klassning gjordes utifrån hur allvarliga effekter på miljö och hälsa som objekten bedömdes kunna ge upphov till och sannolikheten att en sådan situation skulle inträffa. Klassningen utfördes av ett 60-tal industribranscher som delades in i fyra klasser där klass 1 bedöms utgöra mycket stor risk och klass 4, mycket liten risk. De verksamheter som är BKL-klassade är bensinstationen och f.d. fordonstvätt som båda har klass 2. Området bör därför undersökas med avseende på markföroreningar om bensinstationen läggs ned och marken tillgängliggörs för människor. Rekreation och friluftsliv Området saknar betydelse för friluftslivet och för rekreation, med undantag för möjligheten att passera området på befintliga GC-vägar. Spår av mänsklig påverkan finns över hela området (vintertid snöupplag), och området ger ett lite övergivet och dystert intryck. Sammantaget inbjuder inte området till rekreation och friluftsliv. Natur Större delen av området är att betrakta som ruduratmark, med sand och grus i dagen. Miljöenheten har inga uppgifter om hotade arter i området och det finns inte upptaget i kommunens naturvårdsprogram, Botkyrkas gröna värden (BGV, 2010). 3
Vid en exploatering skulle man förslagsvis kunna skapa en grön korridor av naturmark längs GC-vägen i östra delen av planområdet, parallellt med motorvägen, där den lokala faunan kan söka skydd och som kan underlätta för mindre djur som vill ta sig upp till skogen på Eriksbergsåsen i söder. Kulturmiljö Inga kända fornlämningar finns i området. Landskapsbild Området är inte så välexponerat mot E4/E20 p.g.a. motorvägens avfartsramp som i markplan skärmar av vyn och sannolikt buller. Däremot syns det bra från bl.a. bostäder på Brunnavägen och från Hallundavägen. Området får i dagsläget sägas sakna estetiska värden. (se fotot på framsidan). Från Mälarsidan syns endast en skogshorisont. En hög byggnad skulle synas mycket bra även från motorvägen och stor hänsyn bör därför tas vid utformningen. Vatten Vatten som faller inom området rinner till Albysjön som mynnar i Mälaren och hör till avrinningsområde SE61000 Norrström. Vattenförekomsten enligt vattendirektivet heter Albysjön. Den ekologiska statusen är klassad som god. Den kemiska statusen är god status med undantag av kvicksilverhalten (Hg). Miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten är att ekologisk status och kemisk status (exklusive kvicksilver) ska ha uppnåtts år 2015. De miljöproblem som är relaterade till vattenförekomsten är miljögiftet kvicksilver, Hg. Botkyrka kommun har gjort stora ansträngningar för att minska föroreningsbelastningen, metaller och näringsämnen, på Tullingesjön och Albysjön. Detta har gett ett mycket bra resultat och det är därför av största vikt att inte öka belastningen igen. Planområdet ligger inom sekundär skyddzon för Östra Mälarens vattenskyddsområde. Vattenskyddsområdet är till för att skydda vattnet till Norsborgs vattenverk som försörjer c:a 600 000 personekvivalenter med dricksvatten, och är beläget några kilometer västerut. Mälaren är förutom att vara råvattentäkt, också av riksintresse för yrkesfisket. Detta innebär att ytvattenrecipienten är mycket känslig och stor aktsamhet måste vidtas för att inte förorena vattnet. Området är relativt högt beläget jämför med Mälaren och ligger primärt inte i riskzonen om vattenytan i sjön skulle stiga, t.ex. p.g.a. klimatförändringar. Däremot föreligger risk för översvämning av norra delen av området vid kraftig nederbörd p.g.a. lermark (ännu ej publicerad utredning). Buller Området är idag bullerstört från trafiken på omkringliggande vägar, framför allt från E4/E20. Även om motorvägens avfartsrampen skärmar av bullret till viss del. Sannolikt stiger bullernivån med höjden över marken. Idag finns bostäder strax nordväst om området, varför det finns risk att buller under byggtiden kommer att störa boende. 4
Luft Området ligger på gränsen till en s.k. kalluftssjö som sträcker sig österut i dalen över Fittja låghusområde. Detta innebär bl.a. att föroreningar som släpps ut i marknivå riskerar att ligga kvar och ge förhöjda luftföroreningshalter vid framför allt inversionstillfällen då utvädringssituationen är dålig (Bergab, 1988). Miljökvalitetsnormen (MKN) för partiklar, PM10, överskrids längs den närbelägna motorvägen. Även kvävdioxidhalterna är förhöjda, men MKN klaras sannolikt i dagsläget enligt gjorda beräkningar (Slb, 2010). Luftföroreningsmätningar utförs kontinuerligt i Alby längs Hågelbyleden c:a 600 m söder om planområdet. Dessa visar att MKN för kvävedioxid, NO 2, överskreds under år 2003, 2006, 2009 (Miljöenheten, 2010) och även 2010. Den dominerande källan till luftföroreningarna i området är vägtrafiken, och då framför allt den på E4/E20. Påverkan Planens påverkan på omgivningen Planerad verksamhet är hotellverksamhet och ev. bensinstation samt hamburgerrestaurang. Trafiken till och från området kommer att öka något och med den, emissionerna av buller och luftföroreningar. Även dagvatten från området riskerar att förorenat rinna ut i Albysjön. Marken bebyggs eller blir hårdgjord och barriäreffekten kan öka för gående och ev. för djur som vill passera området. Mark Ingen påverkan på mark utanför området. Rekreation och friluftsliv Ingen påverkan om befintliga GC-vägar blir kvar. Natur Möjligen i form av ökad barriäreffekt för djur som vi passera området. Kulturmiljö Inga kända fornlämningar finns i området. Landskapsbild En exploatering av området kommer att påverka landskapsbilden, speciellt om hotellet byggs högt. Vatten En exploatering av området kommer att innebära att stora ytor hårdgörs, vilket medför att avrinningen i form av dagvatten kommer att öka från området. Dagvatten från körbanor och parkeringsytor riskerar att bli förorenat av såväl näringsämnen som miljögifter av typen metaller och petroleumprodukter. En dagvattenutredning bör därför utföras som visar hur dagvatten ska omhändertas för att inte öka belastningen av föroreningar på nedströms liggande recipienter. Kommunen förespråkar bl.a. att taken på byggnaderna förses med s.k. gröna tak för att minska dagvattenmängden och att dagvatten i möjligaste mån tas om hand inom planområdet genom s.k. LODanläggningar. Marken på området består av lera och det kan även av den anledningen 5
vara lämpligt att återföra dagvattnet till marken genom infiltration eller perkolation för att inte torka ut marken vilket kan orsaka sättningar i t.ex. byggnader. Buller Den nya verksamheten i området kommer att innebära ökade trafikrörelser och därmed ökade bulleremissioner. Ljud från fordon och röster skulle också kunna uppkomma från besökare till festvåningen och ev. verka störande för närboende speciellt om det sker nattetid. Det är dock osäkert om bullersituationen kommer att upplevas värre än idag, med trafik, framför allt tung, till befintlig mack, besökare till idrottsplatsen och idrottshusen samt till befintligt gatukök. Området som helhet är bullerstört från trafik på E4/E20. En bullerutredning behöver göras för att se hur omgivningen påverkas och hur planerad verksamhet påverkas av framför allt buller från motorvägen. Luft En exploatering av planområdet kommer att leda till ökad vägtrafik till och från området och därmed ökade luftföroreningsutsläpp. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft förväntas inte överskridas i omgivningen p.g.a. planen, vars utsläpp blir marginella jämfört med utsläppen från vägtrafiken i området. Byggnader som uppförs inom området bör inte läggas för nära motorvägen och inte heller med en bred och hög fasad mot vägen, vilket riskerar att sluta gaturummet och på så sätt minska utvädringen av luftföroreningar. En bedömning av luftföroreningssituationen bör utföras. När det gäller att minimera utsläppen av växthusgaser kan läget sägas vara lämpligt för besökare till Stockholmsregionen, då läget alldeles intill den stora transportleden E4/E20, gör att onödiga transporter, mellan hotell och motorvägen, minimeras. Från området är det promenadavstånd till tunnelbanestationen i Hallunda, vilket skapar möjlighet för hotellbesökare att resa kollektivt. Planområdets läge gör det också lämpligt att ansluta till fjärrvärmenätet som i huvudsak eldas med fossilfritt bränsle, och utgör ett bra alternativ ur växthusgassynpunkt. Omgivningens påverkan på planen I dagsläget är området utsatt för buller från framför allt trafiken på E4/E20. Men det kan inte uteslutas att verksamheterna i omgivningen också påverkar bullernivån i planområdet. Trafiken på E4/E20 ger också upphov till luftföroreningsutsläpp och planerad verksamhet bör därför anpassas till detta och inte sluta gaturummet genom att bygga för nära vägen och tänka över plats för friskluftsintag. Området gränsar till E4/E20 som är primär transportled för farligt gods, och till en bensinstation. Dessa två objekt kan sägas utgör riskobjekt för planerat hotell. En riskbedömning behöver enligt Länsstyrelsen utföras om etablering av hotell sker närmare än 150 m från transportled för farligt gods (Lst, 2006). Hotellet kommer att ligga c:a 100 m från motorvägen. Inom 100 m från en bensinstation med medelstor försäljning ska enligt Länsstyrelsen alltid risksituationen och olägenheterna för människor och miljö analyseras och bedömas (Lst, 2000). Det innebär att en riskbedömning sannolikt bör utföras för både närheten till E4/E20 och bensinstationen. 6
Planen Avsikten med planen är att möjliggöra för hotellverksamhet och eventuellt bensinmack och hamburgerrestaurang. Vilket bör ligga väl i linje med övriga verksamheter runt planområdet. Om bensinstationen avvecklas och tillgängliggörs för människor bör marken undersökas med avseende på markföroreningar. Läget på Lucernvägen i Hallunda med närheten till den stora trafikleden E4/E20, och tunnelbanestationen vid Hallunda centrum är bra ur kommunikationssynpunkt. Området ligger inom verksamhetsområdet för VA-kollektivet och bör förslagsvis anslutas till SFAB:s fjärrvärmenät. Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis bedöms inte planen ge upphov till betydande miljöpåverkan. Det finns emellertid några kritiska miljöaspekter som bör utredas närmare. Dessa är hantering av dagvatten, buller, både från området till närliggande bostäder samt buller från motorvägen till planerat hotell. En bedömning av riskerna med projektets närhet till transportled för farligt gods samt bensinstation bör utföras. Stor hänsyn bör tas till landskapsbild/statsbild p.g.a. platsens exponerade läge. Vidare bör man låta göra en bedömning av luftföroreningssituationen. Om bensinstationen avvecklas och tillgängliggörs för människor bör marken undersökas med avseende på markföroreningar. 7
Referenser Bergab, 1988. Lokalklimatet i norra Botkyrka med hänsyn till energihushållning och ventilation. Stadsbyggnadskontoret, Botkyrka kommun. FIN-88, 1989. FRITID I NATUR en utredning om kommunens friluftsliv. Kultur Fritid, Botkyrka kommun. Ingemansson Technology AB, 2006. Bullerkartläggning av Botkyrka kommun. Fördjupad kartläggning. Rapport 2006:1, Miljöförvaltningen, Botkyrka kommun. Lst, 2000. Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Rapport 2000:01. Länsstyrelsen i Stockholms län. Lst, 2006. Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län. LVF, 2007. PM 10 i ABC-län 2005, senaste uppdaterad 2007-09-11. http://www.slb.mf.stockholm.se/lvf/ LVF, 2007. Kvävedioxid i ABC-län 2006, senaste uppdaterad 2007-06-21. http://www.slb.mf.stockholm.se/lvf/ Miljöenheten, 2010. Luftföroreningar i Botkyrka kommun. Mätdata 2009. Rapport 2010:1. Samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun. SLB-analys, 2010. Hågelby-Eriksberg, Botkyrka Spridningsberäkningar för halter av partiklar(pm10) och kvävedioxid(no2). Botkyrka kommun. SWECO, 2011-01-26. Förtydligande till samrådsyttrande upprättat av Länsstyrelsen i Stockholms län, daterat 2011-01-17, beteckning 4021-10-16291. Botkyrka kommun. Södertörns brandförsvarsförbund, 2011-02-06. E-postmeddelande. Vectura, 2010-08-25. PM Bullerutredning, Slagsta Botkyrka. Botkyrka kommun. ÖP, 2002. Översiktsplan 2002, Botkyrka kommun. Botkyrka kommun. 8