Behovsbedömning och förslag till avgränsning av miljöaspekter. Detaljplan för Vagnslidret 1

Transkript

1 Behovsbedömning och förslag till avgränsning av miljöaspekter Detaljplan för Vagnslidret 1 Tumba, juli 2010

2 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Vagnslidret i Slagsta är framtagen inför kommande samråd av detaljplan. Syftet med bedömningen är dels att avgöra om genomförandet av föreslagen detaljplan ger upphov till betydande miljöpåverkan och därför kräver en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, och dels att identifiera och avgränsa vilka miljöaspekter som är betydande i programmet. Ansvarig för behovsbedömningen har varit Dan Arvidsson, Miljöenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Botkyrka kommun. Tumba Omslag: Foto över området mot nordväst, från korsningen Fågelviksvägen/Sjöbodavägen. Foto: Dan Arvidsson 2

3 Inledning Den 21 juli 2004 kompletterades PBL beträffande kraven på konsekvensbedömningar. Vid upprättande av en detaljplan ska bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivning i 6 kap och 22 miljöbalken tillämpas om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan enl. PBL 5:18. Bedömning av detaljplanens behov av miljöbedömning har kommit att kallas behovsbedömning. Som stöd för att avgöra om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan utgår nedanstående bedömningen från kriterierna i bilagorna 1 t.o.m. 4, förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Beskrivning av planområdet Området är beläget norr om Fågelviksvägen, mellan Fittja backe och Sjöbodavägen i Slagsta, c:a 300 m söder om Mälaren. Planområdet begränsas av Fittja backe i väster, Fågelviksvägen i söder, verksamhet i öster och i norr av bergryggen, ungefär i höjd med Botvids Center. Nästan hela området är bevuxet med lövsly och i norr även tallungskog. Det är högt beläget bjuder på fin utsikt mot öster. Höjdskillnaden inom området är mycket stor, med det högsta partiet i norr. Längs söderut mot Fågelviksvägen finns en stor, stenoch klippblocksfylld grop. Under marken finns bergrum som Söderenergi använder för lagring av olja. Mark Marken består i öster av isälvsavlagringar och berget utgörs av gnejs. Området ligger på gränsen mellan normal- och högriskmark radon. Ingen uppgift finns om förorenad mark inom området. Vid besök på platsen konstaterades en hel del skräp på området, bl.a. bilbatteri. Området bör därför noggrant gås igenom och städas innan markarbeten utförs i samband med exploateringen, för att undvika att föroreningar sprids till marken. Rekreation och friluftsliv Området ingår inte i någon grön kil enligt Grönstrukturen i Stockholmsregionen, RTK, Det är heller inte utpekat som ett område värdefullt för friluftslivet i kommunens översiktsplan från Planområdet gränsar till handel i väster, industri i öster och den hårt trafikerade motorvägen i söder. Djupa sår av mänsklig påverkan finns över hela området i form av jordhögar, tippning av sten och skräp som ger området ett skamfilat och dystert intryck. Sammantaget inbjuder inte området till rekreation och friluftsliv. Genom området löper trots det flera relativt vältrampade stigar och lek har förekommit på flera ställen, vilket snarast kanske pekar på behovet av grönytor i området och betydelsen av att kunna ta sig till och från bakomliggande områden, än självs områdeta rekreationsvärde. Det är därför önskvärt att man lämnar en grön zon med naturmark längs den östra sidan av planområdet så att det är lätt att till fots ta sig från Fågelviksvägen och norrut mot Slagsta strand. Det är även önskvärt att man även fortsättningsvis kan promenera ut i grönområdet mot norr från Fittja backe. 3

4 Natur Större delen av området är att betrakta som ruduratmark, med sand och grus i dagen och i övrigt bevuxet med lövsly. På den norra, högre belägna delen växer ung tallskog och björk. Miljöenheten har inga uppgifter om hotade arter i området och naturvärdena är sannolikt begränsade, även om upplags- och tippområden inte sällan hyser ovanligare arter som är dittransporterade med t.ex. jordmassor. Den lokala faunan kan finna skydd och föda i området, som sannolikt även fungerar som grön passage för djur mellan den gröna remsan längs motorvägen och skogen norr om planområdet. Vid fältbesök den 6 juli 2010 noterades bl.a. sjungande svarthätta, lövsångare och bofink vilket indikerar häckning på området, samt hussvalor som jagade över de öppna södra delarna. Vid en exploatering bör man som för friluftslivet, behålla en grön korridor av naturmark längs östra sidan av planområdet, där den lokala faunan kan söka skydd och framför allt för att inte skapa en barriär för djur som behöver ta sig upp till skogen i norr. Denna gröna bård skulle kunna samordnas med den för friluftslivet. Kulturmiljö Inga kända fornlämningar finns i området. Landskapsbild Området är välexponerat mot E4/E20 som utgör den i särklass viktigaste transportleden från södra Sverige och Europa till Stockholm. Området har alltså ett bra skyltläge. Landskapsbilden domineras av Kilenkryssets stora skylt omgiven av skog av slykaraktär och däremellan bar sandmark, d.v.s. de estetiska värdena är idag begränsade (se fotot på framsidan). Från Mälarsidan syns endast en skogshorisont. Landskapsbilden risker att påverkas negativt. Höjd och utformning av byggnader måste utformas noga. Detta gäller framför allt sett från Ekerö och Mälaren. Platsen är också väldigt synlig för alla dem som passerar på motorvägen, och det som byggs där påverkar bilden av Botkyrka. Stor hänsyn bör därför tas vid utformningen. Vatten Området ligger inom Mälarens avrinningsområde och inom sekundär skyddzon för Östra Mälarens vattenskyddsområde. Vattenskyddsområdet är till för att skydda vattnet till Norsborgs vattenverk som försörjer c:a personekvivalenter med dricksvatten, och är beläget några kilometer västerut. Mälaren är förutom att vara råvattentäkt, också av riksintresse för yrkesfisket. Detta innebär att ytvattenrecipienten är mycket känslig och stor aktsamhet måste vidtas för att inte förorena vattnet. Dagvatten från denna typ av transportverksamhet riskerar att bli kraftigt förorenat. En etablering måste därför föregås av en detaljerad dagvattenutredning som visar hur dagvatten ska tas om hand för att inte förorena recipienten. Området är relativt högt beläget och ligger primärt inte i riskzonen om vattenytan i Mälaren skulle stiga, t.ex. p.g.a. klimatförändringar. Buller Den ökade trafiken med en hög andel tung trafik kommer att leda till ökade bullernivåer i området. Området är dock redan idag bullerstört från trafiken på motorvägen, men även från verksamheter i omkringliggande industri. Rangering av 4

5 laster från planerad verksamhet kan också leda till ljudemissioner. Strax norr om området ligger idag en marina och bostäder har diskuterats i området. Bullerfrågan bör därför utredas närmare och placering av verksamhet samt åtgärder för att minska bullerstörningarna bör vidtas, detta gäller inte minst om det finns risk att buller sprids norrut. Även bullret under byggtiden bör utredas, speciellt med tanke på den sannolikt omfattande markomdaningen med eventuella sprängningar, schaktningar och krossverksamhet. Idag finns inga bostäder i närheten av verksamheten varför det är möjligt att buller under byggtiden inte kommer att störa boende. Luft Området är sannolikt välventilerat och har inte någon förhöjd risk att drabbas av inversioner som bl.a. kan ge förhöjda luftföroreningshalter. Miljökvalitetsnormen (MKN) för partiklar, PM10, överskrids längs den närbelägna motorvägen, inom ett område m från vägen. Även kvävdioxidhalterna är förhöjda, men MKN klaras sannolikt i dagsläget enligt gjorda beräkningar. Sedan beräkningarna utförts har en hög och bred byggnad i form av Hornbach uppförts alldeles nära E4/E20 med c:a fordon/dygn. På Fågelviksvägen kör c:a 2000 fordon/dygn. Trafiken på motorvägen är det helt dominerande bidraget till halterna i området. En bedömning av luftkvaliteten i området har gjorts av SLBanalys, Enligt denna kommer MKN för partiklar (PM10) att klaras vid fasad på tänkt byggnad. Denna bedömning bygger emellertid bl.a. på att tänkt verksamhet alstrar c:a 200 trafikrörelser idag. Vilket sannolikt inte stämmer, då det beräknas arbeta c:a 300 personer på platsen som inte är så väl försörjd med kollektivtrafik samt att det planeras en transportintensiv verksamhet på platsen. En ny bedömning av luftkvalitet bör därför utföras, även om den absolut dominerande luftföroreningskällan är trafiken på motorvägen. En ny stor byggnad norr om motorvägen riskerar att sluta gaturummet och därmed minska ventilationen. Friskluftsintag bör placeras med hänsyn till detta och med närheten till E4/E20. Påverkan Planens påverkan på omgivningen Planerad verksamhet är logistikverksamhet. Trafiken till och från området kommer att öka och med den emissionerna av buller och luftföroreningar. Även dagvatten från området riskerar att förorenat rinna ut i Mälaren. Marken bebyggs eller blir hårdgjord och barriäreffekten kan öka för djur och gående som vill passera området. För åkande på E4/E20 är området mycket väl exponarat. Mark Ingen påverkan på mark utanför området. 5

6 Rekreation och friluftsliv Exploateringen riskerar att bli ett hinder för fotgängare som önskar gå från verksamhetsområdet kring Fågelviksvägen och till skogen och Mälaren i norr. Natur Exploateringen riskerar att hindra djur som vill ta sig upp till skogen från t.ex. grönremsan vid motorvägen. Kulturmiljö Inga kända fornlämningar finns i området. Landskapsbild En exploatering av området kommer att påverka landskapsbilden, sett från motorvägen. Även landskapsbilden sett från Mälaren och Ekerö i norr, kommer att påverkas om höjden på planerade byggnader blir högre än trädtopparna på berget i norr. Vatten En exploatering av området kommer att innebära att stora ytor hårdgörs, vilket medför att avrinningen i form av dagvatten kommer att öka från området. Det finns därför risk att exploateringen medför en ökad belastning av föroreningar på Mälaren och Stockholms läns viktigaste råvattentäkt genom tillförsel av förorenat dagvatten. Buller Den ökade trafiken med en hög andel tung trafik riskerar att bidra till ökade bullernivåer i omgivningen. Rangering av laster från planerad verksamhet kan också leda till ljudemissioner. Luft En exploatering av planområdet kommer att leda till ökad vägtrafik till och från området och därmed ökade luftföroreningsutsläpp. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft förväntas inte överskridas i omgivningen p.g.a. planen. En så transportintensiv verksamhet som föreslås leder till ökade koldioxidutsläpp i kommunen. Närheten till den stora trafikleden E4/E20, planerade Södertörnsleden och Förbifart Stockholm samt färjan till Ekerö, gör läget centralt och att inga extra koldioxidutsläppande transporter behövs till och från omlastningsverksamheten. Sett över en större del av kommunen och regionen bör det fysiska läget vara väl valt ur infrastruktursynpunkt. Förutsatt att denna vägbundna typ av verksamhet behövs, är det svårt att hitta bättre läge ur växthusgassynpunkt Omgivningens påverkan på planen I dagsläget är området utsatt för buller från framför allt trafiken på E4/E20. Men det kan inte uteslutas att verksamheterna i omgivningen också påverkar bullernivån i planområdet. Trafiken på E4/E20 ger också upphov till luftföroreningsutsläpp och planerad verksamhet bör därför anpassas till detta och inte sluta gaturummet genom att bygga för nära vägen och tänka över plats för friskluftsintag. 6

7 Strax i nordost ligger Fittja värmeverk som tillsammans med Igelstaverket och Huddinge maskincentral producerar fjärrvärme. Det kan inte uteslutas att beroende av vilket bränsle som används i Fittjaverket så skulle störningar kunna komma att uppstå inom planområdet. Under ytan på planområdet finns bergrum där Fittjaverket lagrar olja. Det är således av vikt att säkerställa att planerad verksamhet harmonierar med övrig verksamhet i verksamhetsområdet. Planen Området är redan idag planlagt för industri, kontor och parkeringsplatser. Avsikten med planen är att möjliggöra för logistikverksamhet, vilket bör ligga väl i linje med övriga verksamheter runt planområdet (se ovan). Läget på Fågelviksvägen i Slagsta med närheten till den stora trafikleden E4/E20, planerade Södertörnsleden och Förbifart Stockholm samt färjan till Ekerö, är väl valt ur infrastruktursynpunkt. Området ligger inom verksamhetsområdet för VA-kollektivet och bör förslagsvis anslutas till SFAB:s fjärrvärmenät. Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis bedöms inte planen ge upphov till betydande miljöpåverkan. Kritiska miljöaspekter som bör utredas vidare är hantering av dagvatten, buller och landskapsbild. En ny bedömning av planerad verksamhets trafikalstring och därefter en uppdatering av utförd luftföroreningsbedömning bör göras. Vidare bör det inom ramen för detaljplanearbetet göras en utredning hur dagvatten ska hanteras och renas för att undvika att förorena ytvattnet och hur landskapsbildsfrågan ska tacklas. Buller från verksamheten och från trafiken till och verksamheten bör utredas. Speciellt gäller detta om rangering och annan verksamhet inom planområdet kan tänkas sprida buller norrut mot skogen och Slagsta strand samt vad ökningen av trafiken kommer att innebära för planerade bostäder i området mellan Tegelängsvägen och Lavendelvägen. 7

8 Referenser Bergab, Lokalklimatet i norra Botkyrka med hänsyn till energihushållning och ventilation. Stadsbyggnadskontoret, Botkyrka kommun. FIN-88, FRITID I NATUR en utredning om kommunens friluftsliv. Kultur Fritid, Botkyrka kommun. Ingemansson Technology AB, Bullerkartläggning av Botkyrka kommun. Fördjupad kartläggning. Rapport 2006:1, Miljöförvaltningen, Botkyrka kommun. LVF, PM 10 i ABC-län 2005, senaste uppdaterad LVF, Kvävedioxid i ABC-län 2006, senaste uppdaterad SLB-analys, Bedömning av luftkvalitet Kilenkrysset, Vagnslidret 1, i Botkyrka kommun ÖP, Översiktsplan 2002, Botkyrka kommun. Botkyrka kommun. 8