ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05



Relevanta dokument
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Att stå på egna ben. Om ungdomars väg till ett självständigt liv efter en placering i familjehem eller på institution

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Stöd till ensamkommande barn och ungdomar perspektiv och erfarenheter

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Delaktighet - på barns villkor?

Är jag redo för arbete?

Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju 1

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Sex på internet. Kristian Daneback.

Yvonne Sjöblom, Stockholms universitet Ingrid Höjer, Göteborgs universitet

Tillfälligt Uppbrott: Om ungdomar som rymmer och kastas ut hemifrån. Docent Yvonne Sjöblom

FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN. Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping april 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Interkulturell vård och omsorg. Öncel Naldemirci

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

Barns delaktighet i utredningsarbetet

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Förälder på avstånd Stöd till placerade barns föräldrar

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Dygnsvårdens black box: Placerade barns levnadsvillkor

Ungdomars psykiska mående

Alla har rätt att lyckas. Det gäller att se nya möjligheter.

Till alla barn och ungdomar

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Intresse för naturvetenskap och teknik kvinnor berättar. Birgitta Mc Ewen Karlstads universitet

Resursperspektiv inom den sociala barnavården

Föräldrastödsprojektet 16-25

Leyla och Ahmed - intervjuer med två ensamkommande flyktingungdomar

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har?

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Finansierad av: Tell-Us

Stöd för barn och familjen

Utgångspunkter LSS och FNs konvention

BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Erfarenheter som vuxna med cerebral pares har av att leva ett aktivt liv med arbete och eget boende. L.Bergqvist,leg arbetsterapeut

Ung och utlandsadopterad

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Medan ni väntar. Diskutera med din närmaste granne Ta reda på vem han/hon är Och varför grannen är här, och vad vill han/hon ha ut av föreläsningen?

ELISABETH OLIN OCH ANNA DUNÉR. Anhörigassistans - frizon eller fängelse?

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg

Kapitel 1 - Hej Jag heter Gustav och min kompis heter Olle. Vi är bästa vänner. Jag går på Lönnskolan och jag är 8 år. Min kompis är 8 år.

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Gammal kärlek rostar aldrig

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Systematisk uppföljning av placerade barn

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Vero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Ungdomar och sex mot ersättning - en kvalitativ studie om professionellas perspektiv och erfarenheter. Charlotta Holmström

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Villkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige. Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh.

Cecilia Olsson, Susanne Rydberg-Lif, Lars Thorsell,

Kapitel 1 - Hej Hej, jag heter Lisa och är 9 år. Jag har en vän som heter Julia. Vi går på samma skola, den heter Bokskolan. Det finns någon som jag

BENNY PÅ BÄNKEN LIVA SKOGEMANN

Eva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

Ungdomar och sex på internet

Innanför Mina rosa Små väggar. En självbiografi av Cassandra Solback

Samtal om stöd till barn och föräldrar i samband med konfliktfyllda separationer eller vårdnadstvister

Att utvärderas som förälder - känsloladdade möten i maktens spänningsfält

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

Souads väskor. Arbetsmaterial till OM BOKEN

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

Svar på motion Boende i familj ett bättre och enklare sätt att ta emot ensamkommande unga

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Projektets hemsida:

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.

The reception Unit Adjunkten - for newly arrived pupils

Etiska möten barnsyn och lärarstrategier

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

RBU:S MÅL. Alla har rätt att maxa livet

Transkript:

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA 2014.11.05

ATT LÄMMNA VÅRDEN CARE-LEAVERS EN UTSATT GRUPP ÖVERGÅNGEN TILL VUXENLIVET EN VIKTIG TID (SALLNÄS &VINNERLJUNG, 2009; STEIN, 2012) ERFARENHETEN AV ATT VARA PLACERAD UTANFÖR HEMMET BRIST PÅ SOCIALTKONTAKTNÄT, ARBETSMÖJLIGHETER OCH FORTSATT KONTAKT MED SOCIALTJÄNST (HÖJER & SJÖBLOM, 2010) VILKEN ROLL SPELAR MIGRATIONSERFARENHETEN I DETTA SAMMANHANG?

EN KVALITATIV STUDIE MED FOKUS PÅ: - UNGDOMARNA - PROFESSIONELLA OBSERVATIONER INTERVJUER

THE AIM IS TO EXAMINE THE UNACCOMPANIED MINORS EXPERIENCES OF LEAVING CARE, AND TO PLACE THE EXPERIENCE IN RELATION TO PERCEPTIONS ABOUT ETHNICITY AND CULTURE WITHIN A TRANSNATIONAL SPACE.

1. LEAVING CARE WITH CULTURAL BAGGAGE HANTERA EN MULTIPEL ÖVERGÅNG- ÖVERVINNA HINDER PRECIS SOM ANDRA UNGDOMAR MED PLACERINGSERFARENHET SÅ SOM ÅTERINTEGRATION TILL SAMHÄLLET. MEN ÄVEN ANPASSNING FÖR ATT UPPFYLLA FÖRESTÄLLDA OCH SKAPADE BILDER OM HUR MAN BLIR SVENSK. MIGRATIONSERFARENHETEN ÄR KOPPLAD TILL EN KÄNSLA AV ATT VARA ANNORLUNDA OCH EN BRISTANDE KÄNSLA AV TILLHÖRIGHET VILKET AV UNGDOMARNA RELATERAS TILL DERAS EGEN OCH ANDRAS FÖRESTÄLLNINGAR OM ETNISKA MINORITETS GRUPPER.

KHALID: NÅGRA AV MINA VÄNNER ÄR SVENSKAR. NÄR VI SPELAR VOLLYBOLL TILLSAMMANS HÄLSAR DE ALLTID, DEM ÄR TREVLIGA. MEN NÄR VI TRÄFFAS UTE PÅ GATAN SÄGER DEM ALDRIG HEJ. DÅ LÅTSAS DEM SOM ATT DE INTE KÄNNER OSS, MEN NÄR VI KOMMER TILLBAKA TILL PLANEN OCH SPELAR DÅ VET DEM VEM JAG ÄR SÅ DE HÄLSAR. IP: VARFÖR TROR DU DET ÄR SÅ? KHALID: JAG VET INTE. JAG HAR TÄNKT PÅ DET OCKSÅ. VARFÖR BETER DEM SIG PÅ DET SÄTTET? (KHALID, 19 YEARS)

DEN ENSAMKOMMANDE UNGDOMARNAS BARNDOM KAN FÖRSTÅS UTIFRÅN ATT DEN ÄR SAMMANSATT AV FLERA OLIKA GEOGRAFISKA PLATSER OCH BETYDELSEFULLA INDIVIDER NÄRVARANDE PÅ SÅ MÅNGA OLIKA SÄTT, I BLAND ENDAST TEMPORÄRT.

SÅ JAG SJÄLV ÄR TACKSAM. DET ÄR INGET FEL MED, VAD KALLAR DU DET, SYSTEMET HÄR ELLER NÅNTING. MEN VI ÄR BARA MÄNNISKOR SÅ VISSA AV OSS HAR SVÅRARE ATT ANPASSA OSS. I MITT FALL JAG TROR DET BEROR PÅ ATT JAG ÄR HÄR ENSAM. DET ÄR DÄRFÖR SOM JAG HAR SVÅRT ATT ANPASSA MIG. VARA ENSAM ÄR SVÅRT. JAG SPENDERAR EN MASSA TID MED ATT TÄNKA PÅ MIN FAMILJ, VARA TILLBAKA OCH BO MED DEM IGEN. DU SAKNAR DEM VÄLDIGT MYCKET. (MUSTAFA, 21 ÅR)

2. HOME SWEET HOME? HEM ETT KOMPLEXT BEGREPP MED FLERTYDIG BETYDELSE PRIMÄR VS. SEKUNDÄR OMSORG (EGELUND &JAKOBSEN, 2009) VIKTEN AV ATT PROBLEMATISERA HEMBEGREPPET

OCH DÅ OM NÅGON FRÅGAR SÅ GER JAG MER DETALJER SOM, JA, DET ÄR SOM ETT VANLIGT HEM. PRECIS SOM DET DU VANLIGTVIS GÖR HEMMA. DEN TYPEN AV SOCIAL KANOTAKTER DU BEHÖVER OCH VAD DU GÖR HEMMA, SÅ ÄR DET, DET ÄR SÅ JAG BRUKAR FÖRKLARA DET. DET ÄR ETT HEM, ETT VANLIGT HEM! ( ) DEN ENDA SKILLNADEN I DEN HÄR TYPEN AV SETTING ÄR ATT FÖRÄLDRARNA SAKNAS, DET ÄR ENDA SKILLNADEN. (LENA, SOCIALARBETARE HVB-HEM)

EXAMINE THE CONCEPT OF HOME WITHIN THE FRAMEWORKS OF RESIDENTIAL CARE UNITS FOR UNACCOMPANIED YOUNG PEOPLE IN SWEDEN.

TOM: ( ) DET ÄR INGEN SKILLNAD HÄR EGENTLIGEN. IP: INTE? TOM: VI ÄR SÅ NÄRA EN FAMILJ SOM DU KAN KOMMA. EFTERSOM DETTA ÄR ETT HVB-HEM, VI BOR HÄR OCH KILLARNA HAR OLIKA MAMMOR OCH PAPPOR FRÅN TID TILL TID. (TOM, SOCIALARBETARE HVB-HEM)

DENNA STUDIE HAR VISAT PÅ DE PROFESSIONELLAS KAMP MED ATT SKAPA EN MILJÖ OLIK FRÅN HUR DE DEFINIERAR ANDRA TYPER AV HVB-HEM, OCH ISTÄLLET FÖRSÖKA ERBJUDA NÅGOT SOM DE TYCKER BÄTTRE PASSAR DE INDIVIDER SOM DE FAKTISKT MÖTER OCH SOM SKA FÖRBEREDAS FÖR ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV UTANFÖR DÖRRARNA. FOKUS BÖR DÄRFÖR SÄTTAS I RELATION TILL DESSA UNGDOMARS SPECIFIKA BEHOV, SOM I SIN TUR BORDE FORMA DE RIKTLINJER OCH REGELVERK SOM STYR VERKSAMHETER RIKTADE MOT MÅLGRUPPEN.

DET ÄR VIKTIGT ATT NOTERA ATT I PERSONALENS AMBITIONER AV ATT ISCENSÄTTA ETT HEM FANNS GODA INTENTIONER, MEN DESSA KOM I KONFLIKT MED STRUKTURELLA OCH ORGANISATORISKA FÖRHÅLLANDEN SOM ÄR SVÅRA FÖR DE PROFESSIONELLA ATT STYRA.

KONKLUSION DET TEMPORÄRA KONTRA DET LÅNGSIKTIGA HUR HITTAR VI BALANSEN? HUR FÖRHÅLLER MAN SIG TILL HEMMET DEN DAGEN DET BLIR DAGS FÖR UNGDOMARNA ATT LÄMNA? VILKET ANSVAR HAR VI FÖR VAD SOM LÄGGS NER I DET KULTURELLA BAGGAGET?

REFERENSER EGELUND, T. & JAKOBSEN, T.B. (2009) OMSORG FOR BØRN OG UNGE. DØGNINSTITUTIONENS HVERDAG OG VILKÅR AKADEMISK FORLAG, COPENHAGEN. HÖJER, I., & SJÖBLOM, Y. (2010). YOUNG PEOPLE LEAVING CARE IN SWEDEN. CHILD AND FAMILY SOCIAL WORK 2010, 15(1), 118 127. SÖDERQVIST, Å (2013) LEAVING CARE WITH CULTURAL BAGGAE : THE DEVELOPMENT OF AN IDENTITY WITHIN A TRANSNATIONAL SPACE. AUSTRALIAN SOCIALWORK, 67, 39 54. SÖDERQVIST, Å., SJÖBLOM, Y & BÜLOW, P (2014) HOME SWEET HOME? PROFESSIONALS UNDERSTANDING OF HOME WITHIN RESIDENTIAL CARE FOR UNACCOMPANIED YOUTHS IN SWEDEN. CHILD AND FAMILY SOCIAL WORK.