Riksbankschef eller utredare vad sysslar nationalekonomerna med egentligen?

Riksbankschef eller utredare vad sysslar nationalekonomerna med egentligen? En studie över arbetsmarknaden för nationalekonomer Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Institutionen för nationalekonomi med statistik Hösten 006 Katarina Renström Margareta Westberg

Innehåll 1 Samfattning...3 Inledning...5 3 Bakgrund...7 3.1 Fördjupning...8 3. Typ av examen...9 4 Arbetslivsfrågor...11 4.1 Arbetsplatsen...14 4.1.1 Arbetsplatsens geografiska läge...14 4.1. Branscher...14 4.1.3 Arbetsplatsens arbetsområde och ägarförhållande...16 4.1.4 Funktion på arbetet...17 4.1.5 Arbetsuppgifter, lön och arbetsmiljö...18 4.1.5.1 Inställning till lön, arbetsuppgifter, arbetsmiljö och arbetsplatsens geografiska läge beroende på arbetsplatsens ägandeförhållande...0 4.1.5. Inställning till lön, arbetsuppgifter, arbetsmiljö och arbetsplatsens geografiska läge beroende på vald fördjupningsinriktning...1 4.1.5.3 Inställning till lön, arbetsuppgifter, arbetsmiljö och arbetsplatsens geografiska läge beroende på typ av examen...3 4. Lönenivå...5 4.3 Arbetsmarknad/arbetsplatser...33 5 Utbildning...35 5.1 Nytta av studier i nationalekonomi...35 5. Motsvarar arbetsuppgifterna specialkompetensen?...37 5.3 Inställning till arbetsuppgifterna...38 5.4 Inslag som saknas i utbildningen inom ämnet nationalekonomi...41 5.5 Varför studier i nationalekonomi...41 5.6 Förväntningar på studier i nationalekonomi...4 6 Bortfallsanalys...45 7 Avslutande kommentarer...49 Bilaga 1...51 Bilaga...53 Bilaga 3...55 Bilaga 4...57 Bilaga 5...59 1

1 Samfattning Arbetsmarknaden efterfrågar personer med bra utbildning är den information ger unga människor idag. Kunskap om vilken typ av jobb kan få och vilka arbetsplatser som efterfrågar personer med fördjupade kunskaper i nationalekonomi saknas däremot. För att få information om arbetsmarknaden och om arbetsplatser där studenterna återfinns efter avslutade studier gjordes en uppföljning av före detta studenter vid nationalekonomiska institutionen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Våren 005 skickades en enkät ut till studenter som tagit minst 60 poäng i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet under perioden 1995-005. En vanlig uppfattning är att fördjupade studier i nationalekonomi leder till arbete som utredare. Föreliggande undersökning visar på att det finns en bred arbetsmarknad för nationalekonomer och det är stor variation på arbetsområden och arbetsuppgifter. En tredjedel arbetar inom områden relaterade till finans eller bank och en fjärdedel arbetar med någon ekonomifunktion såsom budgetering, ekonomisk planering etc. Undersökningen visar på att det finns skillnader i inställning till bl.a. arbetsuppgifter och lön beroende på vilken fördjupningsinriktning valt och vilken typ av examen tagit. Samtaget är de flesta nöjda eller minst någorlunda nöjda med sina arbetsuppgifter. Arbetsmarknaden ser ganska ljus ut för nationalekonomer och nästan 90 procent hade arbete inom sex månader efter avslutade studier i nationalekonomi. Det är endast ca två procent i varje årskurs som är arbetssökande. I undersökningen framkommer att många tycker att nationalekonomi är ett intressant och roligt ämne men att utbildningen bör kombineras med mer matematik och statistik för ökad förståelse för ämnet. Många anser att undervisningen i nationalekonomi är alltför teoretiskt och föreslår att undervisningen borde innehålla praktiska inslag och vara mer inriktad på olika fallstudier. I undersökningen framkommer även att en del studenter har teknisk bakgrund. Från tidigare undersökningar vet vi att 0 procent av studenterna som läser på fristående kurs i nationalekonomi på A-nivå vid Handelshögskolan i Göteborg även läser eller har läst på teknisk högskola. 3

4

Inledning Många studenter som kontaktar studievägledningen i nationalekonomi undrar vilken typ av jobb kan få och vilka arbetsplatser som efterfrågar personer med fördjupade kunskaper i nationalekonomi. För att bättre kunna svara på studenternas frågor skickades en enkät ut till studenter som tagit minst 60 poäng i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. För att få en så heltäckande bild som möjligt av tänkbara arbetsplatser för nationalekonomer skickades enkäten ut till samtliga studenter som tagit minst 60 poäng i nationalekonomi under perioden 1995-004. Kopplingen mellan utbildningen och arbetslivet är ofta central för utbildningarnas kvalitet. Är det som lärs ut under utbildningen värdefullt för studenten i det framtida yrkeslivet? Avsikten med undersökningen är att undersöka arbetsmarknaden för nationalekonomer. Dessutom ville vi undersöka vilken nytta studenterna anser sig ha haft av sina studier i nationalekonomi i sin nuvarande yrkesroll och om det är något i utbildningen inom ämnet nationalekonomi som saknar eller skulle ha behövt i sin yrkesroll. Frågorna i enkäten berörde därför både arbetslivet och utbildningen. Det främsta syftet med denna undersökning var således att kartlägga arbetsmarknaden för nationalekonomer idag och om/hur kunskaper i ämnet nationalekonomi används vid olika arbetsuppgifter se behovet av utveckling och förbättring av utbildningen vid nationalekonomiska institutionen Under våren 005 skickades enkäten ut till 86 studenter. En hel del enkäter kom i retur och efter noggranna efterforskningar lyckades vi spåra ett antal personer som flyttat utomlands. Ett tjugotal av dessa hade flyttat ytterligare minst en gång och därmed upphörde möjligheten att finna adresser till dessa. Efter två påminnelser hade 485 svar inkommit. Undersökning av hela bortfallsgruppen visar dock inget som tyder på strukturella skillnader mellan svarsgruppen och bortfallsgruppen avseende kön, ålder och vid vilken tidpunkt läste senaste kursen i nationalekonomi. Eftersom 5

frågorna i enkäten är arbetsrelaterade skulle en anledning till att inte vill medverka i undersökningen kunna vara att är arbetssökande. För att kunna generalisera resultaten från undersökningen gjordes därför även en kontrollstudie bland dem som utgjorde bortfallet. Ett urval av personer i bortfallsgruppen blev uppringda och fick besvara enkäten via telefon. Samtliga i denna kontrollstudie var villiga att medverka i undersökningen. Det visade sig att ingen i urvalet i kontrollgruppen var arbetssökande. Av undersökningen har framkommit att två tredjedelar hade läst finansiell ekonomi som fördjupning genomsnittsåldern på dem som ingick i undersökningen var 31 år vid undersökningstillfället av dem som svarat på enkäten var det drygt 80 % som hade anställning. Övriga var egna företagare, föräldralediga eller studerade. Endast ca % i varje årskurs svarade att de var arbetssökande 4 % fick sitt första jobb redan innan utbildningen var avslutad och 88 % hade fått sitt första arbete inom 6 månader efter avslutade studier 40 % arbetar i Göteborg, 5 % i Stockholm, 51 % i Västra Götalandsregionen och minst 10 % arbetar utomlands den huvudsakliga sysselsättningen finner inom branscherna finans, konsultverksamhet, tillverkning samt offentlig förvaltning 51 % arbetar som specialister eller konsulter, 18 % som handläggare, 16 % har någon form av chefsbefattning och 7 % tillhör företagsledningen knappt hälften arbetar på ett svenskägt företag, 30 % på utländskt ägt företag och 19 % på statlig myndighet eller bolag 90 % är nöjda eller minst någorlunda nöjda med sina arbetsuppgifter 76 % är nöjda eller minst någorlunda nöjda med sin lön löneutveckling är god och lönespridningen är stor över hälften anser att de har haft mycket stor eller ganska stor nytta av studierna i nationalekonomi i sin nuvarande yrkesroll 8 % anser att studierna i nationalekonomi helt och hållet eller åtminstone i stort sett motsvarade förväntningarna. 6

3 Bakgrund Nedan följer en kortfattad beskrivning av det studerade materialet vad avser fördelning på kön, ålder, vilken fördjupning läst inom nationalekonomi och vilket år läste senaste kursen i nationalekonomi. En analys av bortfallsgruppen genomfördes och resultatet av denna ger inget stöd för att bortfallsgruppen avviker från svarsgruppen vad avser ovanstående faktorer. Av de svar vi fick var 69,3 procent från män och 30,7 procent från kvinnor, vilket kan jämföras med fördelningen i hela undersökningspopulationen där 70, procent var män och 9,8 procent var kvinnor. Inom nationalekonomi finns en lig dominans vid samtliga lärosäten i landet. Av dem som tog examina med nationalekonomi som huvudämne år 004 var, enligt Högskoleverkets officiella statistik, 65 procent män. Svaren som inkom fördelade sig ganska jämnt över den undersökta tidsperioden då läste senaste kursen i nationalekonomi, vilket för många även är den sista kursen i utbildningen. Av figuren nedan framgår att det var färre svar från dem som läste C och D-kurser i nationalekonomi år 000. Detta stämmer med vad förväntat sig eftersom det var färre studenter som läste fördjupningskurserna i nationalekonomi just det året. Att andelen är liten år 005 beror på att enkäten skickades ut innan vårterminens slut 005. På flera av frågorna i enkäten var det möjligt att ange mer än ett svarsalternativ, vilket leder till att för en del frågor summerar sig svaren till mer än 100 %. Figur 1. Fördelning över när hade läst senaste kurs i nationalekonomi 7

Genomsnittsåldern vid undersökningstillfället var 31,8 år. Av diagrammet nedan framgår även att åldersspridningen var ganska stor vilket är helt naturligt eftersom den undersökta perioden omfattar tio år. Grafen visar antalet svar i respektive ålder. Figur. Åldersfördelning vid undersökningstillfället bland dem som svarat på enkäten 3.1 Fördjupning Inom nationalekonomi kan välja bland flera olika fördjupningsämnen. Populäraste fördjupningen har under flera år varit finansiell ekonomi, vilket 67 procent hade läst. Därefter följde utvecklingsekonomi som valts av drygt 10 procent. Tre procent svarade annan fördjupning. Av dessa hade nästan samtliga tagit ekonomie magister i företagsekonomi och ekonomie kandidat i nationalekonomi. Undersökningen visar även att män och kvinnor har valt olika fördjupningsalternativ. Största skillnaden finns bland finansiell ekonomi där nästan 76 procent av männen har valt finansiell ekonomi medan knappt 48 procent kvinnorna valt inriktningen. Kvinnorna däremot har i större utsträckning valt utvecklingsekonomi. 19 procent av kvinnorna och 6 procent av männen hade valt utvecklingsekonomi. Kvinnor hade även i större utsträckning valt miljöekonomi och makroekonomi. Tabellen nedan visar fördelningen av olika fördjupningsalternativ uppdelad på kön. Samtaget var det ganska få i undersökningen som läst offentlig ekonomi, internationellekonomi eller 8

mikroekonomi varför dessa kategorier inte alltid kommer att redovisas i olika analyser i föreliggande rapport. Tabell 1: Valda fördjupningsalternativ totalt och fördelade på kön (procentuell fördelning) % within kön fördjupning finansiell ekonomi internationell ekonomi offentlig ekonomi makroekonomi mikroekonomi utvecklingsekonomi miljöekonomi annan kön Total 76 48 67 3 4 3 1 6 1 8 4 3 6 19 10 3 10 5 3 3 3 3. Typ av examen Sedan tidigare vet att inte alla tar ut sin examen efter avslutade studier vilket även framgår av undersökningen. Man kan konstatera att endast 70 procent av männen och 66 procent av kvinnorna hade tagit ut examen vid Göteborgs universitet vilket framgår av nedanstående tabell. Tabell : Andelar män respektive kvinnor som tar ut examen efter avslutade studier % within kön examen ja nej kön Total 70 66 69 30 34 31 Av dem som tagit ut examen hade 75 procent ekonomie magister som högsta examen och 1 procent ekonomie kandidat. Tre procent svarade att de tagit ut annan examen än ekonomie kandidat eller ekonomie magister. Av dessa var det 38 procent som tagit ekonomie licentiat eller ekonomie doktorsexamen. Övriga var civilingenjörer, pol.magister, filosofie kandidat eller filosofie magister. Av nedanstående tabell framgår att det inte var någon skillnad i fördelning mellan könen vad avser vilken typ av examen (ekonomie kandidat eller ekonomie magister) tagit ut. 9

Tabell 3: Fördelning av högsta examen uppdelad på kön ekonomie kandidat ekonomie magister annan examen ekonomie kandidat ekonomie magister annan examen andel (%) 1 75 4 76 34 procent svarade att de hade tagit ytterligare examen vid Göteborgs universitet eller något annat universitet eller annan högskola. 5 procent av dessa hade examen från Chalmers. 7 procent hade examen från något utländskt universitet. En större andel av männen jämfört med kvinnorna hade tagit ytterligare en examen. Tabell4: Fördelning av dem som har tagit ytterligare någon examen uppdelad på kön % within kön ytterligare examen ja nej kön Total 38 3 34 6 77 66 10

4 Arbetslivsfrågor Enkäten innehöll ett antal frågor relaterade till arbetslivet. Av undersökningen framkom att 81 procent var förvärvsarbetande varav 3 procent var egna företagare. 9 procent var studerande varav drygt 5 procent var forskarstuderande. 4 procent var arbetssökande och lika många föräldralediga vilket framgår av nedanstående graf. Figur 3: Nuvarande sysselsättning bland dem som svarade på enkäten 4,3% 4,3% nuvarande sysselsättning 4,3% anställd - tills vidare anställd tidsbegränsad egen företagare forskarutbildning studerande arbetssökande föräldraledighet 5,4%,9% 8,5% 69,8% Man kunde misstänka att fördelningen över sysselsättningen skulle se annorlunda ut i bortfallsgruppen. För att undersöka detta gjordes en kontrollstudie av bortfallet. Misstankarna kunde inte verifieras då det i denna studie framkom att drygt 90 procent var förvärvsarbetande varav 9,5 procent var egna företagare och ingen var arbetssökande. Även i kontrollstudien var ca 80 procent anställda. Fördelningen av svaren från detta urval redovisas i nedanstående tabell: 11

Tabell 5: Nuvarande sysselsättning i kontrollstudien anställd - tills vidare anställd - tidsbegränsad egen företagare forskarutbildning föräldraledighet Procent 71,4 9,5 9,5 4,8 4,8 Andelen som är arbetssökande är beräknad som ett genomsnitt för samtliga som svarat på enkäten. Studerar hur den nuvarande sysselsättningen fördelar sig för respektive år läste senaste kursen i nationalekonomi ser det ganska ljust ut för nationalekonomer. Det är stor variation i andelen arbetssökande mellan de som nyligen läst nationalekonomi och de som varit ute på arbetsmarknaden några år. Bland dem som läste senaste kursen 1995 tom 001 låg andelen som var arbetssökande runt procent förutom för dem som läste senaste kurs 1999 där andelen var 7 procent. Någon förklaring till detta kan vi inte finna varför vi får tillskriva slumpen denna variation. För dem som läste 004 var andelen arbetssökande 15 procent. Eftersom enkäten skickades ut under våren 005 är detta inget anmärkningsvärt. Många var inte klara med sina studier i nationalekonomi förrän under senare delen av 004. Dessutom är det många av dessa som fortfarande studerar eftersom inte är klar med studierna helt och hållet. I tabellen nedan framgår andelen arbetssökande för respektive år läste senaste kursen i nationalekonomi. Beräknar andelen som är arbetssökande bland dem som läste senaste kurs senast 003 är endast 3, procent arbetssökande. Sysselsättningens fördelning redovisas i Bilaga 1. Det finns andra studier som visar att den kärva situationen på arbetsmarknaden främst drabbar nyutexaminerade. Enligt Juseks årliga uppföljning av nyutexaminerade ekonomer var arbetslösheten 5,5 procent år 004 inom gruppen samhälls- och beteendevetenskap, där nationalekonomerna ingår. (Jobb och löner för nyutexaminerade 005, Jusek 006.) Detta kan jämföras med att arbetslösheten var 6,6 procent inom området företagsekonomi, handel och administration enligt samma källa. 1

Tabell 6: Andelen arbetssökande uppdelad efter det år senast läste nationalekonomi 1995 1996 1997 1998 1999 000 001 00 003 004 arbetssökande arbetssökande arbetssökande arbetssökande arbetssökande arbetssökande arbetssökande arbetssökande arbetssökande arbetssökande procent 4 7 3 4 15 Som svar på frågan hur lång tid det dröjt innan första arbetet uppgav över fyrtio procent att de hade fått sitt första arbete före avslutad utbildning och nästan nittio procent hade fått sitt första arbete inom 6 månader efter avslutad utbildning. Tabell 7: Söktid innan fick sitt första arbete redan innan jag avslutade min utbildning mindre än en månad 1-6 månader 7-1 månader mer än 1 månader procent 41,6 14,3 3, 7,3 4,6 Av tabellen nedan framgår att det är inte är någon större skillnad mellan män och kvinnor avseende söktiden innan fick sitt första arbete. Däremot är det vanligare att kvinnor har behövt vänta mer än 1 månader efter avslutade studier. Tabell 8: Söktid innan fick sitt första arbete uppdelat på kön kön redan innan jag avslutade min utbildning mindre än en månad 1-6 månader 7-1 månader mer än 1 månader redan innan jag avslutade min utbildning mindre än en månad 1-6 månader 7-1 månader mer än 1 månader procent kumulativ procent 41,5 41,5 15,1 56,6 30,5 87,1 9,3 96,5 3,5 100,0 4,0 4,0 1,6 54,5 35,7 90,,8 93,0 7,0 100,0 13

4.1 Arbetsplatsen Ett antal frågor som berörde den nuvarande arbetsplatsen ingick i enkäten. Dessa frågor skulle endast besvaras av dem som för närvarande hade ett förvärvsarbete, alt. var sjuklediga, föräldralediga eller var tjänstlediga. Vi ville bland annat undersöka inom vilka branscher arbetar om har fördjupade studier i nationalekonomi samt undersöka om arbetsplatsen tillhör den statliga eller privata sektorn. 4.1.1 Arbetsplatsens geografiska läge Av undersökningen framgår att 40 procent arbetar i Göteborg, 5 procent i Stockholm och 10 procent arbetar utomlands. Över hälften har arbete i Västra Götalands län varav de flesta, som inte arbetar i själva Göteborg, angivit orter nära eller mycket nära Göteborg som t.ex. Mölndal, Mölnlycke och Partille. De flesta är nöjda med arbetsplatsens geografiska läge. 71 procent är nöjda och 1 procent är någorlunda nöjda. 9 procent svarade att de inte var nöjda med arbetsplatsens geografiska läge. Bland dem som inte är nöjda återfinns personer som veckopendlar mellan arbete och hem. Grafen nedan illustrerar fördelningen för hur nöjd är med arbetsplatsens geografiska läge. Figur 4: Inställning till arbetsplatsens geografiska läge 4.1. Branscher Av undersökningen framgår även att den bransch där de flesta har sin nuvarande arbetsplats är inom finans och inom konsultverksamhet. procent har angivit annan bransch än de 19 svarsalternativ som fanns att välja bland. Bland dem som anger annan bransch återfinns bland annat bank, kapitalförvaltning, it, telekom, läkemedel. 14

Det är endast 1 procent som anger att den nuvarande arbetsplatsen finns inom offentlig förvaltning och försvar vilket är något oväntat. Branscher som endast några enstaka personer har angivit redovisas inte. På denna fråga var det möjligt att kryssa flera svarsalternativ vilket medför att sum av procenttalen överstiger 100 i tabellen nedan. Tabell 9: Den nuvarande arbetsplatsens bransch tillverkning el, gas värme, vattenförsörjning parti- och detaljhandel finansförmedling utom försäkring och pen försäkrings och pensionsverksamhet forskning och utveckling offentlig förvaltning och försvar hälso- och sjukvård intresseorganisationer transport, magasinering och kommunikatio konsultverksamhet utbildning annan procent 11 3 5 4 8 1 4 17 4 Män återfinns i större utsträckning inom konsultbranschen och kvinnor inom offentlig förvaltning samt inom försäkrings- och pensionsverksamhet. En större andel kvinnor ägnar sig åt forskning. Tabell 10 visar inom vilka olika branscher nationalekonomer arbetar. Tabell 10: Den nuvarande arbetsplatsens bransch uppdelad på män och kvinnor (siffrorna anger procent) tillverkning el, gas värme, vatte parti- och detaljhan finansförmedling uto försäkrings och pens forskning och utveck offentlig förvaltnin hälso- och sjukvård intresseorganisation transport, magasiner konsultverksamhet utbildning annan kön 1 10 3 1 6 4 3 1 3 8 6 13 9 18 1 4 5 19 11 4 5 4 15

4.1.3 Arbetsplatsens arbetsområde och ägarförhållande Det finns en stor variation på områden inom vilka nationalekonomer arbetar. 33 procent angav att de arbetar inom finansområdet och 3 procent inom någon ekonomifunktion såsom budgetering, ekonomisk planering etc. 15 procent arbetar inom administration och inom försäljning och 13 procent anger att de arbetar inom utredningsområdet. Tabell 11 nedan visar på olika arbetsområden som nämnts i undersökningen. Arbetsområden som endast ett fåtal personer har angivit redovisas inte. På denna fråga var det möjligt att lämna flera svar vilket medför att den procentuella fördelningen överstiger 100 procent. Tabell 11: Arbetsområden inom vilket arbetet ligger administration ekonomifunktion finans företagsledning försäljning information, journalistik inköp IT logistik marknadsföring, reklam personal produktionsledning revision utbildning utredning forskning agement konsult annat arbete andel 15 3 33 1 15 5 5 9 9 3 4 13 8 3 På frågan om ägandeförhållandet för den arbetsplats där arbetar uppger 47 procent att de arbetar på ett svenskägt företag och 30 procent på ett utländskt ägt företag. 19 procent arbetar på en statlig myndighet eller bolag. Här återfinns även forskarstuderande. Endast 5 procent arbetar på kommunal myndighet, landsting eller motsvarande. Fem procent anger annat ägandeförhållande. Bland dessa finns stiftelseägda företag, partnerskap, medlemsägda företag. Av undersökningen framgår att det är få som arbetar inom någon ideell organisation eller på någon internationell myndighet. I föreliggande studie kommer därför fortsättningsvis inte alla kategorier nedan att ingå i analyserna. 16

Tabell 1: Ägandeförhållandet på den arbetsplats du arbetar svensktägt företag utländsktägt företag statlig myndighet/bolag kommun/landsting motsv ideell organisation/förening internationell myndighet annat procent 47 30 19 5 1 5 4.1.4 Funktion på arbetet Som svar på frågan vilken funktion har i sitt nuvarande arbete svarar 33 procent specialist. Vanligt är också att har en funktion som konsult, projektledare eller handläggare. Tabell 13 visar vilken funktion har på arbetet. De som svarat annan funktion har i de allra flesta fall angivit någon ekonomifunktion som t.ex. aktieanalytiker, kapitalförvaltare, fond ager, auktoriserad revisor som väl alla skulle kunna klassificeras som specialist eller konsult. Flera svarsalternativ var möjliga att kryssa även på denna fråga. Tabell 13: Funktion på det nuvarande arbetet lärare/forskare universitet specialist konsult projektledare assistent el motsvarande handläggare chef på lägre nivå chef på mellannivå chef på högre nivå tillhör företgagsledningen annan procent 5 33 18 17 8 18 6 6 4 9 7 Män och kvinnor har olika funktion på den nuvarande arbetsplatsen. Män anger i större utsträckning att de arbetar som specialister och konsulter medan kvinnor i större utsträckning än män anger att de arbetar som assistenter och handläggare. Dessutom har män i något större utsträckning en chefsbefattning jämfört med kvinnorna. Av männen tillhör 11 procent företagsledningen mot 5 procent av kvinnorna. 17

Tabell 14: Funktion på det nuvarande arbetet uppdelad på män och kvinnor kön lärare/forskare universitet specialist konsult projektledare assistent el motsvarande handläggare chef på lägre nivå chef på mellannivå chef på högre nivå tillhör företgagsledningen annan lärare/forskare universitet specialist konsult projektledare assistent el motsvarande handläggare chef på lägre nivå chef på mellannivå chef på högre nivå tillhör företgagsledningen annan procent 4 36 0 17 4 14 6 7 4 11 9 5 6 1 17 17 7 6 6 4 5 4.1.5 Arbetsuppgifter, lön och arbetsmiljö På frågan om hur nöjd är med sitt nuvarande arbete vad avser arbetsuppgifter, lön, arbetsmiljö och geografiska läge svarar de flesta att de är nöjda. Endast 10 procent är inte nöjda med sina arbetsuppgifter medan 64 procent är nöjda och 6 procent är någorlunda nöjda. På frågan om hur nöjd är med lönen svarar 39 procent att de är nöjda med sin nuvarande lön, 37 procent är någorlunda nöjda medan 4 procent svarar att de inte är nöjda. 65 procent är nöjda med arbetsmiljön, 8 procent är någorlunda nöjda och endast 7 procent svarar att de inte är nöjda med arbetsmiljön. Figur 5: Inställning till arbetet vad avser arbetsuppgifter 10% arbetsuppgifter ja någorlunda nej 6% 64% 18

Figur 6: Inställning till arbetet vad avser lön lön ja någorlunda nej 4% 39% 37% Figur7: Inställning till arbetet vad avser arbetsmiljö 7% arbetsmiljö ja någorlunda nej 8% 65% För att undersöka om det finns skillnader mellan kön, vilken typ av examen tagit, val av fördjupningsinriktning och arbetsplatsens ägandeförhållande vad gäller inställning till arbetsuppgifter, lön, arbetsmiljö och arbetsplatsens geografiska läge kommer ett antal analyser redovisas nedan. Undersökningen pekar på att det är stora skillnader i inställning till arbetsuppgifterna och lönen beroende på olika bakgrundsfaktorer. 19

4.1.5.1 Inställning till lön, arbetsuppgifter, arbetsmiljö och arbetsplatsens geografiska läge beroende på arbetsplatsens ägandeförhållande Av undersökningen framgår att det är skillnad mellan hur nöjd är med sina arbetsuppgifter och vilken typ av företag arbetar på. Mest nöjd med sina arbetsuppgifter är de som angivit annat ägande, t.ex. privatägt företag. De som arbetar inom ett utländskt ägt företag är mer nöjda än de som arbetar i ett svenskägt företag vilket även framgår av följande tabell. Tabell 15: Inställning till arbetsuppgifterna beroende på ägandeförhållandet svensktägt företag utländsktägt företag statlig myndighet/bo kommun/landsting mot annat arbetsuppgifter ja någorlunda nej 59 30 11 68 1 11 64 9 6 6 9 10 76 19 5 När det gäller hur nöjd är med sin lön är det stor variation mellan vilken typ av företag eller organisation arbetar inom. De som arbetar inom ett utländskt ägt företag är mer nöjda med sin lön än de som arbetar i ett svenskägt företag. Endast 19 procent av dem som arbetar inom ett statligt företag eller bolag är helt nöjda med sin lön. Tabell 16: Inställning till lönen beroende på ägandeförhållandet svensktägt företag utländsktägt företag statlig myndighet/bo kommun/landsting mot annat lön ja någorlunda nej 37 39 5 54 33 13 19 4 38 9 9 43 38 43 19 Av undersökningen framgår att nästan alla är nöjda eller åtminstone någorlunda nöjda med sin arbetsmiljö och det är inte heller några större skillnader i inställning till arbetsmiljön beroende på ägandeförhållandet. 0

Tabell 17: Inställning till arbetsmiljön beroende på ägandeförhållandet svensktägt företag utländsktägt företag statlig myndighet/bo kommun/landsting mot annat arbetsmiljö ja någorlunda nej 66 8 6 67 4 10 59 31 10 65 30 5 67 9 5 När det gäller inställningen till arbetsplatsens geografiska läge är det däremot stora skillnader. Mest nöjda med det geografiska läget är de som arbetar i svenskägda företag. Tabell 18: Inställning till arbetsplatsens geografiska läge beroende på ägandeförhållandet svensktägt företag utländsktägt företag statlig myndighet/bo kommun/landsting mot annat geografiska läge ja någorlunda nej 75 18 8 66 4 10 71 17 13 6 33 5 71 19 10 4.1.5. Inställning till lön, arbetsuppgifter, arbetsmiljö och arbetsplatsens geografiska läge beroende på vald fördjupningsinriktning Av undersökningen framkom även att det fanns skillnader i inställning till hur nöjd var avseende arbetsuppgifter, lön, arbetsmiljö och geografiska läge beroende på vilken fördjupningsinriktning valt. Om endast ett fåtal valt ett visst fördjupningsalternativ redovisas inte resultaten. Av tabellen framgår att det inte är några skillnader i andelen som helt och hållet är nöjda med sina arbetsuppgifter. Tabell 19: Inställning till arbetsuppgifterna beroende på vald fördjupningsinriktning % within fördjupning finansiell ekonomi makroekonomi utvecklingsekonomi miljöekonomi Total arbetsuppgifter ja någorlunda nej 66 5 9 6 19 19 63 8 9 65 5 10 64 6 9 1

Det är stora skillnader i inställningen till lönen beroende på vilken inriktning läst. Mest nöjda var de som läst finansiell ekonomi och utvecklingsekonomi. Minst nöjda var de som läst makroekonomi. Tabell 0: Inställning till lönen beroende på vald fördjupningsinriktning % within fördjupning finansiell ekonomi makroekonomi utvecklingsekonomi miljöekonomi Total lön ja någorlunda nej 41 37 7 38 35 40 8 33 30 55 15 39 37 4 Det framkom att det även var stora skillnader i inställning till arbetsmiljön och arbetsplatsens geografiska läge. 80 procent av dem som valt miljöekonomi var nöjda med sin arbetsmiljö. Tabell 1: Inställning till arbetsmiljön beroende på vald fördjupningsinriktning % within fördjupning Total finansiell ekonomi makroekonomi utvecklingsekonomi miljöekonomi arbetsmiljö ja någorlunda nej 66 6 8 69 15 15 58 37 5 80 15 5 65 8 7 Det är stora skillnader i inställningen till arbetsplatsens geografiska läge. 85 procent av miljöekonomerna var nöjda med arbetsplatsens geografiska läge men endast 4 procent var nöjda av dem som läst makroekonomi. Uppgifterna framgår av tabell nedan. Tabell : Inställning till arbetsplatsens geografiska läge beroende på vald fördjupningsinriktning % within fördjupning Total finansiell ekonomi makroekonomi utvecklingsekonomi miljöekonomi geografiska läge ja någorlunda nej 7 0 8 4 38 19 77 14 9 85 15 70 1 9

4.1.5.3 Inställning till lön, arbetsuppgifter, arbetsmiljö och arbetsplatsens geografiska läge beroende på typ av examen För att även undersöka om det finns skillnader i hur nöjd är med sin lön och sina arbetsuppgifter beroende på examen har även nedanstående beräkningar gjorts. Av tabellerna framgår att de som tagit examen är mer nöjda med sin lön än de som inte tagit examen. Bland dem som tagit ut dubbel examen var en större andel nöjda med sin lön än de som inte tagit ut dubbel examen. Däremot är de som tagit en kandidatexamen mer nöjda med sin lön än de som tagit en magisterexamen. De som tagit ut magisterexamen är dock mer nöjda med sina arbetsuppgifter än de som tagit en kandidatexamen. Tabell 3: Inställning till lönen beroende på om har tagit examen % within examen examen Total ja nej lön ja någorlunda nej 4 36 3 33 40 8 39 37 4 Tabell 4 nedan visar att 47 procent av dem som tagit ekonomie kandidat som högsta examen är nöjda med sin lön och 38 procent av dem som tagit ekonomie magister som högsta examen är nöjda med sin lön. Tabell 4: Inställning till lönen beroende på typ av examen % within högsta examen högsta examen ekonomie kandidat ekonomie magister lön ja någorlunda nej 47 31 38 37 5 Eftersom det finns skillnader i inställning till sin lön och sina arbetsuppgifter beroende vilken inriktning valt och vilken examen tagit kan det vara intressant att undersöka om det finns skillnader i inställning till lönen och arbetsuppgifterna uppdelat mellan vald inriktning och typ av examen. Av tabellerna nedan framgår att de som valt finansiell inriktning och tagit en kandidatexamen är mer nöjda med lönen än de som tagit en magisterexamen. 3

Tabell 5: Inställning till lönen beroende på inriktning och typ av examen % within fördjupning högsta examen ekonomie kandidat ekonomie magister Total Total finansiell ekonomi makroekonomi utvecklingsekonomi miljöekonomi finansiell ekonomi makroekonomi utvecklingsekonomi miljöekonomi lön ja någorlunda nej 50 8 43 43 14 33 33 33 5 50 5 46 3 40 38 5 38 38 44 6 30 7 55 18 38 37 5 Av dem som tagit ut ytterligare examen är 43 procent nöjda med sin lön och 38 procent av dem som inte tagit ut ytterligare examen är nöjda med sin lön vilket framgår av tabell 4. Tabell 6: Inställning till lönen beroende på om har tagit ytterligare examen % within ytterligare examen? ytterligare examen ja nej lön ja någorlunda nej 43 38 19 38 36 6 Av tabell 7 nedan framgår att en större andel av dem som tagit magisterexamen är mer nöjda med sina arbetsuppgifter än de som tagit kandidatexamen, 67 procent mot 58 procent. Tabell 7: Inställning till arbetsuppgifter beroende på typ av examen % within högsta examen högsta examen ekonomie kandidat ekonomie magister arbetsuppgifter ja någorlunda nej 58 8 14 67 5 9 När det gäller inställning till sina arbetsuppgifter är det däremot inte så stor skillnad bland dem som tagit kandidatexamen med finansiell inriktning eller magisterexamen 4

med finansiell inriktning. De med kandidatexamen i undersökningen är något mer nöjda med sina arbetsuppgifter. Däremot framkommer det att de som tagit magisterexamen med finansiell inriktning är mer nöjda med sina arbetsuppgifter än de som tagit kandidatexamen. Oavsett examen eller inriktning är de flesta minst någorlunda nöjda med sina arbetsuppgifter. Tabell 8: Inställning till arbetsuppgifter beroende på inriktning och typ av examen % within fördjupning högsta examen ekonomie kandidat ekonomie magister Total Total finansiell ekonomi makroekonomi utvecklingsekonomi miljöekonomi finansiell ekonomi makroekonomi utvecklingsekonomi miljöekonomi arbetsuppgifter ja någorlunda nej 54 33 13 71 14 14 67 17 17 50 5 5 58 8 14 69 3 8 56 19 5 70 6 4 64 36 67 5 9 4. Lönenivå Ett antal analyser avseende lönen och lönenivån har genomförts vilka redovisas i detta avsnitt. Som redovisats tidigare (tabell 4) var de som tagit magisterexamen mindre nöjda med lönen än de som tagit kandidatexamen. Genomsnittslönen beräknad för personer med kandidatexamen är 3 650 kr. och motsvarande för de med magisterexamen är 34 500 kr. Medianlönen är däremot lika (9 000 kr). för respektive grupp. En förklaring till skillnad i inställning till lönen skulle kunna vara att de som tagit magisterexamen kanske har förväntat sig högre lön än om de enbart tagit ut kandidatexamen. Tabell 9: Bruttolön per månad uppdelad på typ av examen Bruttolön per månad (heltid) ekonomie kandidat medellön medianlön stand.avvikelse 365 9000 14958 ekonomie magister medellön medianlön stand.avvikelse 3450 9000 1836 5

Lönespridningen är betydligt större bland dem som tagit magisterexamen än bland dem som tagit kandidatexamen vilket framgår av diagrammen nedan. Figur 8: Lönespridning för personer som avlagt ekonomie kandidatexamen 30 5 0 antal 15 10 5 0 0 30000 60000 90000 Bruttolön per månad (heltid) 10000 150000 Figur 9: Lönespridning för personer som avlagt ekonomie magisterexamen 70 60 50 antal 40 30 0 10 0 0 50000 100000 Bruttolön per månad (heltid) 150000 6

Av undersökningen framgår även att det finns skillnader mellan könen vad avser inställning till lönen. En mycket större andel av männen (4 %) är nöjda med sin lön jämfört med kvinnorna. Endast 33 procent av kvinnorna anger att de är nöjda med sin lön. Tabell 30: Inställning till lönen uppdelad på kön % within kön lön ja någorlunda nej 4 35 3 33 41 6 För att undersöka varför män och kvinnor har olika inställning till lönen beräknades genomsnittslönen för män respektive kvinnor uppdelad efter olika faktorer. Det finns flera faktorer som kan påverka lönenivån. Eftersom kan vänta sig att lönen är betydligt högre för dem som läste nationalekonomi 1995 (och som därför hunnit avancera) än för dem som läste 004 eller 005 har beräkningar av genomsnittslönen gjorts för det år senast läst nationalekonomi. Genomsnittslönen samt medianlönen beräknad för män och kvinnor det år läste senaste kurs i nationalekonomi redovisas i diagrammen nedan. Av diagrammen framgår att ingångslönerna ligger på ungefär lika nivå. Lönen ökar för både män och kvinnor ju längre tid det förflutit sedan läst senaste kurs i nationalekonomi. Av undersökningen framgår dock inte på vilken nivå ingångslönerna låg för de som läst nationalekonomi 1995-00. Det framgår inte heller om män och kvinnor har haft samma ingångslön och att det efter ett antal år i arbetslivet blir ett lönegap. Däremot visar diagrammen att det finns ett större gap mellan män och kvinnors löner ju längre tid det gått sedan läste senaste kurs i nationalekonomi. Lönen uppdelad på det år läste senaste kurs i nationalekonomi redovisas i Bilaga. Uppgifter för de som läste 005 redovisas inte då endast ett fåtal av dessa hade arbete vid tiden för undersökningen. 7

Figur 10a: Genomsnittlig månadslön för män respektive kvinnor redovisad efter vilket år läste senaste kurs i nationalekonomi 60000 kön 50000 40000 30000 0000 10000 0 004 003 00 001 000 1999 1998 1997 1996 1995 Figur 10b: Medianlön för män respektive kvinnor redovisad efter vilket år läste senaste kurs i nationalekonomi 50000 kön 40000 30000 0000 10000 0 004 003 00 001 000 1999 1998 1997 1996 1995 En faktor som normalt inverkar på lönenivån är antal arbeten har haft. Av undersökningen framgår även att lönenivån stiger ju fler förvärvsarbeten haft 8

efter avslutade studier. Av tabellen nedan framgår att män har högre lön oavsett antal förvärvsarbeten efter avslutade studier Tabell 31: Genomsnittlig månadslön för män och kvinnor efter antal förvärvsarbeten efter avslutade studier 1 3 4 eller fler kön medellön 354 4996 35810 8184 3998 3335 415 38045 Är det då så att män byter arbete oftare än kvinnor och därmed har en högre lönenivå? Av undersökningen framgår att så inte är fallet utan tvärtom så har kvinnor haft fler förvärvsarbeten än män. Av tabellen nedan framgår att 34 procent av kvinnorna har haft minst tre olika förvärvsarbeten efter avslutade studier. Motsvarande för männen är 5 procent. Tabell 3: Antal förvärvsarbeten efter avslutade studier kön 1 3 4 eller fler har inte haft något 1 3 4 eller fler har inte haft något procent 37, 3, 14,1 10,9 5,6 37,0 4,6 1,0 13,0 4,3 Även antalet förvärvsarbeten påverkas av hur lång tid det förflutit sedan läste senaste kurs i nationalekonomi. Ju längre tid som förflutit, desto fler arbeten är det troligt att har haft. Det finns inget i undersökningen som tyder på att män har haft fler förvärvsarbeten än kvinnor. Antal förvärvsarbete uppdelade på kön och uppdelad efter året då läste senaste kurs i nationalekonomi redovisas i Bilaga 3. 9

Fördelning mellan andelen som tagit kandidat- och magisterexamen är, som tidigare redovisats, lika för män och kvinnor. Examensnivån borde därför inte påverka lönenivån för män respektive kvinnor. Av tabellen nedan framgår att genomsnittslönen är lägre för de med kandidatexamen jämfört med magisterexamen och att kvinnor med kandidatexamen har lägre lön än män med kandidatexamen. Kvinnor med magisterexamen har lägre lön än män med motsvarande examen. Tabell 33: Bruttolön per månad uppdelat på examen för män respektive kvinnor högsta examen ekonomie kandidat ekonomie magister kön Bruttolön per månad (heltid) Bruttolön per månad (heltid) Bruttolön per månad (heltid) Bruttolön per månad (heltid) Minimum Maximum medellön stand. avvikelse 17000 15000 3546 17079 17400 55000 7573 817 14100 155000 36065 044 10400 8000 30903 1115 Det finns även en skillnad i lön uppdelad efter vald inriktning och kön. Av diagrammen nedan framgår att lönespridningen är större bland männen än bland kvinnorna. Boxarna visar medianlön och högsta respektive lägsta lön för respektive fördjupning. Medianlönen är markerad med ett kraftigt lodrätt streck. Boxarna visar spridningen för 50 procent av materialet. Figur 11: Lönefördelning för män uppdelad efter inriktning 30

Figur 1: Lönefördelning för kvinnor uppdelad efter inriktning Genomsnittslönen skiljer sig beroende på vald inriktning. De som läst finansiell inriktning har en högre medellön jämfört med de som läst övriga inriktningar och inom olika inriktningar skiljer sig lönen beroende på kön. Män har genomgående högre genomsnittslön än kvinnor vilket framgår av tabell 34. Tabell 34: Genomsnittslön beräknad för olika inriktningar uppdelade på kön fördjupning finansiell ekonomi kön Bruttolön per månad (heltid) medellön 3700 makroekonomi Bruttolön per månad (heltid) Bruttolön per månad (heltid) 3501 7047 Bruttolön per månad (heltid) 6139 utvecklingsekonomi Bruttolön per månad (heltid) Bruttolön per månad (heltid) 7788 5148 miljöekonomi Bruttolön per månad (heltid) 8300 Bruttolön per månad (heltid) 679 Slutligen undrade vi om funktionen på arbetsplatsen kan förklara skillnader i lön. Som redovisats tidigare har män och kvinnor olika funktioner i arbetet (tabell 14). Genomsnittslönerna beräknades för män och kvinnor uppdelad på olika funktioner. Av resultatet framgår att män har högre lön nästan oavsett funktion på arbetet. 31

Undantaget var assistenter där kvinnor hade högre lön än männen samt handläggarna där män och kvinnor hade i stort sett lika genomsnittslön. I undersökningen var det lika andelar män som kvinnor som arbetar som projektledare (17 %). Manliga projektledare har högre lön än kvinnliga. I Bilaga 4 redovisas genomsnittslönerna för män respektive kvinnor i olika funktioner. Eftersom de som läst finansiell inriktning har högre lön än de som läst övriga inriktningar undrade vi om de med finansiell inriktning har chefsbefattning i större utsträckning än övriga. I tabellen nedan framgår att det inte är stora skillnader mellan olika inriktningar. En något större andel av dem som läst finansiell inriktning tillhör företagsledningen. Tabell 35: Andelen med chefsbefattning respektive tillhör företagsledningen finansiell ekonomi övriga inriktningar chef på lägre nivå chef på mellannivå chef på högre nivå tillhör företagsledningen chef på lägre nivå chef på mellannivå chef på högre nivå tillhör företagsledningen procent 6 6 4 11 4 7 3 5 När vi delar upp enkätsvaren på män och kvinnor finner vi att män i större utsträckning än kvinnor tillhör företagsledningen oavsett vald inriktning och de som valt finansiell inriktning tillhör företagsledningen i större utsträckning än de som läst övriga inriktningar. Tabell 36: Andelen män och kvinnor med chefsbefattning och/eller tillhör företagsledningen finansiell ekonomi övriga inriktningar chef på lägre nivå chef på mellannivå chef på högre nivå tillhör företagsledningen chef på lägre nivå chef på mellannivå chef på högre nivå tillhör företagsledningen chef på mellannivå chef på högre nivå tillhör företagsledningen chef på lägre nivå chef på mellannivå chef på högre nivå tillhör företagsledningen procent 6 7 4 1 5 5 5 8 5 7 8 8 3 3 3

4.3 Arbetsmarknad/arbetsplatser Av undersökningen framgår tydligt att det finns en bred arbetsmarknad för nationalekonomer. En vanlig uppfattning är att som nationalekonom blir utredare eller att arbetar inom någon statlig eller kommunal förvaltning. Som tidigare redovisats återfinns nationalekonomer på långt fler typer av arbeten. Undersökningen visar att det är en stor spridning på olika typer av företag eller organisationer där kan arbeta som nationalekonom. Exempel på företag som nämns i undersökningen är olika svenska och utländska banker, Sveriges Riksbank, försäkringsbolag, läkemedelsföretag, flygbolag, Volvo, Saab, IKEA, Vattenfall, Vägverket, Tullverket, fondkommissionärer, Telia, Ericsson, Electrolux, olika finansinstitut, UD, Polisen, revisionsbyråer, Naturvårdsverket. En lista på ett urval av företag som omnämndes i undersökningen redovisas i Bilaga 5 33

34

5 Utbildning Ett syfte med undersökningen var även att ville ta reda på vilken nytta anser att har haft av sina studier i nationalekonomi i sin nuvarande yrkesroll. Drygt hälften anser att de har haft stor eller ganska stor nytta av studier i nationalekonomi i sin nuvarande yrkesroll. Av dem som inte anser att de har haft någon nytta alls arbetar några inom administration och några inom försäljning. Tabell 37: Nytta av studier i nationalekonomi i nuvarande yrkesroll mycket stor ganska stor varken stor eller liten ganska liten ingen nytta alls procent 0,0 3,8 18,8,0 6,4 5.1 Nytta av studier i nationalekonomi Vi ville undersöka vilken nytta anser sig ha haft av studier i nationalekonomi relaterat till den funktion har i sitt nuvarande arbete. Av undersökningen framgår att de som arbetar som lärare eller forskare vid universitet eller högskola är den kategori som anser att de haft störst nytta. Av dessa anser drygt 83 procent att de har haft mycket stor eller ganska stor nytta av sina studier i nationalekonomi. Även chefer på högre nivå anser att de har haft mycket stor eller ganska stor nytta (75 %) av sina studier i nationalekonomi. 1 procent av dem som är assistenter eller motsvarande anger ingen nytta alls. Tabell 38: Nytta av studier i nationalekonomi i funktionen i nuvarande arbete lärare/forskare univ specialist konsult projektledare assistent el handläggare t d chef på lägre nivå chef på mellannivå chef på högre nivå tillhör fö annan t l d i Hur stor nytta anser du att du har haft av dina studier i nationalekonomi i din nuvarande yrkesroll? varken ingen mycket stor ganska stor stor eller li ganska liten nytta alls 7 11 11 6 0 39 18 17 3 13 39 8 36 4 16 34 6 3 1 9 33 15 30 1 4 38 14 17 7 17 5 5 5 8 7 37 41 15 0 44 31 13 13 0 1 31 33 15 0 14 1 14 5 5 35

Undersöker om det är någon skillnad i vilken nytta anser sig ha haft av studier i nationalekonomi beroende på inriktning, visar det sig, att de flesta anser sig ha haft stor nytta eller ganska stor nytta oavsett vilken inriktning valt. Tabell 39: Nytta av studier i nationalekonomi beroende på vald inriktning % within fördjupning finansiell ekonomi makroekonomi utvecklingsekonomi miljöekonomi Total Hur stor nytta anser du att du har haft av dina studier i nationalekonomi i din nuvarande yrkesroll? varken stor ingen mycket stor ganska stor eller liten ganska liten nytta alls 19 31 0 3 7 30 19 7 8 4 7 19 5 9 33 4 10 5 0 33 19 6 De som arbetar inom finans och med utredningsarbete anser sig ha haft mest nytta av sina studier i nationalekonomi relaterat till sitt arbetsområde. Även de som arbetar med forskning och utbildning anser att de har haft mycket stor eller ganska stor nytta av sina studier. 50 procent av dem som arbetar som agement konsulter, arbetar i företagsledningen eller med personal anser att de haft mycket stor eller ganska stor nytta av studier i nationalekonomi. Tabell 40: Nytta av studier i nationalekonomi uppdelad efter arbetsområde för nuvarande arbete administration ekonomifunktion finans företagsledning försäljning information, journal inköp IT logistik marknadsföring, kl personal produktionsledning revision utbildning utredning forskning agement konsult annat arbete Hur stor nytta anser du att du har haft av dina studier i nationalekonomi i din nuvarande yrkesroll? varken ingen mycket stor ganska stor stor eller li ganska liten nytta alls 10 9 19 9 14 10 8 31 8 4 33 45 14 8 1 14 36 8 0 8 7 5 3 8 11 33 8 11 17 5 0 5 40 10 13 6 18 38 5 0 0 50 50 0 6 31 34 6 3 17 33 33 17 0 10 10 30 40 10 0 63 5 13 0 33 8 11 6 5 4 0 11 64 1 1 3 0 13 38 13 38 0 15 3 8 3 31 36

5. Motsvarar arbetsuppgifterna specialkompetensen? Något som framkommer i undersökningen är att knappt 10 procent anser att arbetsuppgifterna motsvarar den specialkompetens fått genom att ha läst nationalekonomi eller finansiell ekonomi och att knappt 3 procent anser att arbetsuppgifterna inte alls svarar mot denna kompetens. Detta framgår av nedanstående tabell. Tabell 41: Motsvarar arbetsuppgifterna specialkompetensen i nationalekonomi ja, helt och hållet i stort sett bara till en del nej, inte alls procent 9,8 19,3 39,5 31,5 Vi ville också veta om arbetsuppgifterna motsvarar den specialkompetens har fått genom studier i nationalekonomi relaterat till den funktion har i sitt nuvarande arbete. Av tabellen nedan framgår att 78 procent av dem som arbetar som lärare eller forskare vid universitet eller högskola anser att arbetsuppgifterna helt och hållet eller i stort sett motsvarar den specialkompetens som får genom att läsa nationalekonomi. För gruppen specialister är motsvarande inställning 4 procent. Tabell 4: Motsvarar funktionen i nuvarande arbete specialkompetensen i nationalekonomi lärare/forskare univ specialist konsult projektledare assistent el motsvar handläggare chef på lägre nivå chef på mellannivå chef på högre nivå tillhör företgagsled annan Motsvarar dina arbetsuppgifter den specialkompetens du har fått genom att ha läst nationalekonomi/finansiell ekonomi? ja, helt och hållet i stort sett bara till en del nej, inte alls 39 39 11 11 14 8 36 5 16 43 36 4 19 47 30 6 15 33 45 9 16 43 3 0 13 58 9 4 15 59 6 5 38 31 3 1 6 15 11 11 1 57 37

Vidare ser vi att det inte är någon skillnad om anser att arbetsuppgifterna motsvarar den specialkompetens har fått genom studier beroende på vald inriktning. Totalt sett är det endast 30 procent som anser att de helt och hållet eller i stort sett har arbetsuppgifter som motsvarar den specialkompetens fått genom studier i nationalekonomi. De som valt miljöekonomi och utvecklingsekonomi anser i större utsträckning att arbetsuppgifterna motsvarar den specialkompetens de har fått genom sina studier än de som t.ex. valt finansiell ekonomi Tabell 43: Motsvarar arbetsuppgifterna i nuvarande arbete specialkompetensen i nationalekonomi beroende på vald inriktning finansiell ekonomi makroekonomi utvecklingsekonomi miljöekonomi annan Total Motsvarar dina arbetsuppgifter den specialkompetens du har fått genom att ha läst nationalekonomi/finansiell ekonomi? ja, helt och hållet i stort sett bara till en del nej, inte alls 9 19 40 3 11 19 33 37 16 1 40 3 14 4 9 33 0 5 33 4 10 0 38 3 5.3 Inställning till arbetsuppgifterna På frågan om vad anser om sina arbetsuppgifter anser knappt hälften att arbetsuppgifterna i arbetet motsvarar utbildningsnivån och 6 procent anser att de har mer avancerade arbetsuppgifter än utbildningsnivån. 7 procent anser att arbetsuppgifterna ligger vid sidan av utbildningsnivån och 18 procent anser att arbetsuppgifterna är okvalificerade relativt utbildningsnivån vilket framgår av tabellen nedan. Tabell 44: Uppfattning om arbetsuppgifterna i nuvarande arbete motsvarar min utbildningsnivå ligger vid sidan av min utbildningsnivå okvalificerade relativt min utbildningsnivå mer avancerade än min utbildningsnivå procent 49 7 18 6 38

Inställningen till sina arbetsuppgifter kan i hög grad påverkas av olika faktorer som t.ex. vilken funktion har på arbetet, vald inriktning etc. Undersökningen visar att män och kvinnor har olika inställning till sina arbetsuppgifter. 5 procent av männen anser att arbetsuppgifterna motsvarar utbildningsnivån och 4 procent av kvinnorna anser detta. Tabell 45: Uppfattning om arbetsuppgifterna i nuvarande arbete uppdelade efter kön motsvarar min utbildningsnivå ligger vid sidan av min utbildningsnivå okvalificerade relativt min utbildningsnivå mer avancerade än min utbildningsnivå motsvarar min utbildningsnivå ligger vid sidan av min utbildningsnivå okvalificerade relativt min utbildningsnivå mer avancerade än min utbildningsnivå procent 5 6 17 5 4 8 9 På frågan hur uppfattar arbetsuppgifterna i arbetet relaterat till den funktion har i sitt nuvarande arbete varierade svaren kraftigt. 89 procent av forskare och lärare på universitet anser att arbetsuppgifterna motsvarar utbildningsnivån. Ungefär hälften av dem som är specialister, konsulter, projektledare samt chefer på olika nivåer anser att arbetsuppgifterna motsvarar utbildningsnivån vilket framgår av nedanstående tabell. Tabell 46: Uppfattning om arbetsuppgifterna i relation till funktion i nuvarande arbete lärare/forskare univ specialist konsult projektledare assistent eller motsvarande handläggare t d chef på lägre nivå chef på mellannivå chef på högre nivå tillhör företgagsledning annan Vad anser du om arbetsuppgifterna i ditt arbete? motsvarar utbildnings ligger vid okvalificera de relativt utbildnings mer avancerade än utbildnings nivån sidan av nivån nivån 89 0 0 11 49 8 14 9 56 7 1 5 5 33 9 6 33 7 39 0 41 1 31 7 50 33 13 4 37 41 15 7 50 19 13 19 56 31 8 5 33 33 30 4 39