LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att avslå motionen med motivering enligt bilaga: Bilaga 61 Ärendet Sören Bergqvist (V), Maria Fregidou-Malama (V), Tove Fraurud (V) och Magnus Ahlkvist (V) har inkommit med en motion om införande av hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50-, och 60-åringar. Motionen har remitterats till hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen. Hälsooch sjukvårdsstyrelsen har därefter vidareremitterat den till samtliga primärvårdsaktörer genom primärvårdens branschråd. Svar har inkommit från Aleris Nyby vårdcentral, BålstaDoktorn, Carema sjukvård och primärvården som bedrivs i landstingets regi. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen delar motionärernas och remissinstansernas uppfattning om vikten och nyttan av hälsoinriktade insatser för mer hälsosamma levnadsvanor hos befolkningen. Dock anser hälso- och sjukvårdsstyrelsen att landstinget ska fortsätta den nu påbörjande implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, vilket innefattar att fånga upp de individer som har störst behov av insatser för livsstilsförändringar, vilket är mer givande att satsa resurser på, än på en generell kallelse. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår därför att motionen avslås. Delges: Landstingsfullmäktige Exp. 2012- Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
2012-02-02 Dnr CK 2011-0336 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Henrik Andréasson Tfn 018-611 61 12 E-post henrik.andreasson@lul.se Landstingsfullmäktige Yttrande över motion om hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50-, och 60-åringar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att avslå motionen med nedanstående motivering. Motionen Sören Bergqvist, Maria Fregidou-Malama, Tove Fraurud och Magnus Ahlkvist (samtliga v), har inkommit med en motion om införande av hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50-, och 60-åringar, i likhet med de som landstinget i Västerbotten erbjudit västerbottningar sedan 1985. Där kallar vårdcentralerna samtliga listade i de aktuella åldrarna för hälsokontroll och hälsosamtal enligt särskild manual. Vårdcentralerna får för detta en särskild ersättning och länsinvånarna själva betalar 100 kronor för kontrollen och samtalet som tar ca 2,5 timmar. Dessa insatser har i Västerbotten gjorts främst för att förebygga hjärtinfarkter, stroke och diabetes. Det har enligt motionärerna visat sig att det är själva samtalet och de råd som där ges som har störst verkan för livsstilsförändringar. Motionärerna menar att detta är en enkel åtgärd som på sikt skulle kunna ge stora hälsovinster och som skulle uppskattas av länsinvånare även i Uppsala län, som då skulle få en välkommen möjlighet att diskutera sin hälsa och ta upp frågor som normalt inte ryms i ett läkarbesök. Motionärerna föreslår därför landstingsfullmäktige att besluta att ge Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att införa hälsokontroller/-samtal för 40-, 50-, och 60-åringar i länet. Remittering Motionen har skickats ut på remiss till samtliga primärvårdsaktörer genom primärvårdens branschråd. Svar har inkommit från Aleris Nyby vårdcentral, BålstaDoktorn, Carema sjukvård och Primärvården. Aleris Nyby vårdcentral anser att motionen tar upp ett viktigt ämne och att allt förebyggande arbete är bra i sig. De påpekar dock att för att primärvården ska hinna med en uppgift av denna typ, måste extra resurser skapas och arbetet måste utföras vid sidan om de rutinmässiga tidböckerna. I dagsläget skulle det vara omöjligt att få in ca 2,5 timmars samtal med varje listad i de aktuella åldrarna och Aleris Nyby vårdcentral Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se
2 (4) anser att ett nationellt initiativ vore önskvärt utöver lokala, för att få de ekonomiska resurserna som krävs. Synpunkter på motionen har också inkommit från BålstaDoktorn, som inleder med att nämna det kloka i hälsosamtal och friskvård som delar i det viktiga förebyggande arbete som är till nytta för både patienter och samhällsekonomi. BålstaDoktorn poängterar dock att eftersom resurserna inte är oändliga måste noggranna kalkyler föregå alla nya arbetsuppgifter som införs. Ska primärvården klara av denna nya uppgift utan att det drabbar andra viktiga uppgifter kommer det därför att behövas ökade resurser och fler anställda. Carema sjukvård menar att motionen överensstämmer med Socialstyrelsens nyligen publicerade riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Förändringsmetoden ligger i samtalets kraft, allt från rådgivande samtal till kvalificerad rådgivning. Genom att aktivt uppmuntra invånarna till hälsosamtal, så når man invånarna i ett förebyggande skede, med positiva följder för ekonomi och patient. Carema sjukvård påpekar att möjligheten till hälsosamtal troligen är något som invånarna skulle välkomna. Idag finns en ojämlikhet i möjligheterna att få ta del av dessa viktiga hälsosamtal. Några får det genom företagshälsovården, och många är också villiga att själva betala för dessa hälsosamtal, men de flesta har inte denna möjlighet. Genom hälsosamtalen kommer också primärvårdens kompetens helt till sin rätt, då distriktssköterskornas vidareutbildning har fokus på hälsa och levnadsvanor. Dessutom innefattar primärvården olika kompetenser där uppföljning kan ske på ett naturligt sätt. Carema stödjer därför den framlagda motionen i sin helhet men vill samtidigt betona vikten av en särskild ersättning för hälsokontroller och hälsosamtal, samt att denna ersättning måste anpassas så att denna verksamhet kan prioriteras i primärvården. Landstingets förvaltning Primärvården ser motionen om hälsokontroll och hälsosamtal som ett i stort positivt förslag till uppdrag som skulle tydliggöra vikten av förebyggande insatser och har potentialen att ge betydande hälsovinster. Primärvården framhåller att de representerar en betydelsefull arena för förebyggande arbete både på individuell och på befolkningsnivå, och att de aktivt arbetar med olika hälsofrämjande insatser. Här nämns bland andra satsningar på att arbeta i enlighet med Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Primärvården poängterar att hälsokontrollerna och hälsosamtalen i Västerbotten har kombinerats med ett parallellt befolkningsinriktat hälsoarbete i lokalsamhället. För att få långsiktighet och resultat är det viktigt att detta sker även i Uppsala län, samt att detta arbete samordnas landstingsövergripande genom en gemensam avtalad satsning mellan landsting och kommuner. Primärvården nämner också behovet av att en koppling görs till forskningen, för utvecklingen av metoder för förändring av livsstil. Även Primärvården understryker det nödvändiga i att extra resurser tillförs vårdcentralerna, så att detta nya åtagande inte resulterar i undanträngningseffekter på befintlig verksamhet. Enligt Primärvårdens egna beräkningar skulle hälsokontroll och hälsosamtal med tidsåtgången 2,5 timmar med Uppsala läns samtliga 40-, 50- och 60- åringar, kräva 30850 arbetstimmar eller 15,5 årsarbetare per år utöver redan befintlig verksamhet. Detta skulle ge en lönekostnad på cirka 10,9 miljoner kronor per år, utifrån
3 (4) ett bedömt behov av 5 distriktsläkare och 10,5 distriktssköterskor. Till detta ska läggas ytterligare tid och kostnad för administration och samordning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens synpunkter Hälso- och sjukvårdsstyrelsen finner att Västerbottens läns landstings hälsokontroller och hälsosamtal har bidragit till positiv uppmärksamhet och samling kring frågor om förebyggande hälsoarbete i detta landsting. Denna verksamhet har också fått nationell och internationell uppmärksamhet, och har varit underlag för många doktorsavhandlingar och andra forskningsprojekt. Ett sådant projekt sker just nu inom Umeå universitet, där en analys skett av hela verksamheten från år 1990. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen inväntar denna analys som kommer att ge ökad kunskap kring hälsosamtals förmåga att ge långsiktiga positiva resultat för en befolknings hälsa. Styrelsen delar motionärernas och remissinstansernas uppfattning om vikten och nyttan av hälsoinriktade insatser för mer hälsosamma levnadsvanor hos befolkningen. I de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder som Socialstyrelsen publicerade i slutet av 2011, har olika former av motiverande samtal och hälsoinriktade insatser en central plats. De evidensbaserade råd för förbättring av olika ohälsosamma levnadsvanor som här presenteras innefattar alla någon form av hälsofrämjande samtal. Ett hälsofrämjande samtal utformas som en stödjande dialog som utgår från patientens egen upplevelse av levnadsvanan. Hänsyn tas till patientens motivation till förändring och ger individen möjligheten att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den. Erbjudandet om hälsofrämjande samtal och andra åtgärder ges de som vid besök hos hälso- och sjukvården konstateras ha ohälsosamma levnadsvanor. Hälso- och sjukvårdspersonalen kan enligt Socialstyrelsen behöva ta initiativ till att diskutera och ställa frågor om levnadsvanor även när det inte finns en uppenbar koppling till den sjukdom eller de besvär som patienten söker för. Detta ska dock självklart, precis som vid all annan diagnostik och behandling, göras på ett sätt som upplevs relevant för patienten och med lyhördhet för dennes förväntningar och värderingar. I de av motionärerna uppmärksammade hälsoundersökningarna och hälsosamtalen i Västerbotten har deltagandesiffran nu stigit till närmare 70 procent av de kallade. En skattning av personalkostnaden för en generell kallelse till alla 40-, 50- och 60-åringar i Uppsala län ger, beräknat på aktuell lönenivå för undersökerskor, ger en kostnad på mellan fyra och sex miljoner kronor. Här räknas endast tiden för direkt patientkontakt. Till detta ska läggas arbetstid för administration och samordning samt extra lokalbehov. Den lägre siffran på fyra miljoner kronor är beräknad på att cirka 50 procent av länets invånare i de aktuella åldrarna antar erbjudandet, och sex miljoner är beräknat utifrån ett 70-procentigt deltagande. Detta kan jämföras med de cirka 80 procent av Uppsala läns 40-50- och 60-åringar som under ett år besöker en vårdcentral. Kan arbetet med hälsosamtal utvecklas enligt Socialstyrelsens riktlinjer, och därmed fånga upp de individer som har störst behov av insatser för livsstilsförändring, så anser hälso- och sjukvårdsstyrelsen att det är mer givande att satsa resurser på denna utveckling än på en generell kallelse. En utveckling av det hälsoinriktade arbetet skulle innebära att samtliga patienter i alla åldrar med ohälsosamma levnadsvanor kan fångas upp.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen anser därför att landstinget ska fortsätta den nu påbörjande implementeringen av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och föreslår därmed att motionen avslås. 4 (4)