Rapport 2014:5 Regionutvecklingssekretariatet Utrikes födda på arbetsmarknaden ETT KUNSKAPSUNDERLAG OM ABETSMARKNADSINTEGRATIONEN I VÄSTRA GÖTALAND UNDER 2000-TALET
1
Förord I december 2009 fick svenska regioner i uppdrag av regeringen att etablera regionala kompetensplattformar. Dessa syftar till samverkan inom kompetens- och utbildningsplanering på kort och lång sikt. En viktig del i uppdraget handlar om att ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser. Denna studie är ett av flera sådana kunskapsunderlag som tagits fram inom ramen för kompetensplattform Västra Götaland. Personer med utländsk bakgrund utgör en viktig arbetskraftsresurs i samhället. Tillgång till arbete är samtidigt en viktig förutsättning för en lyckad integration. Den här rapporten syftar till att fördjupa kunskapen om arbetsmarknadsintegrationen för utrikes födda i Västra Götaland. Av rapporten framgår att de resurser och kompetenser som utrikes födda kan tillföra i dagsläget inte tillvaratas på ett tillräckligt effektivt sätt. Detta visar sig bland annat genom en betydligt lägre sysselsättningsgrad och matchningsgrad bland utrikes födda. Men det är också stora skillnader i etablering på arbetsmarknaden mellan olika invandrargrupper beroende på födelseregion. Rapporten har skrivits av Joakim Boström, analytiker vid Västra Götalandsregionen Göteborg, oktober 2014 Mats Granér Chef Analys och uppföljning
Innehåll 1. INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 METOD... 3 BEGREPPSDEFINITIONER... 3 DISPOSITION... 4 2. TEORIER OM VARFÖR SYSSELSÄTTNINGEN ÄR LÄGRE BLAND UTRIKES FÖDDA... 5 PUSH OCH PULL FAKTORER VID MIGRATIONSBESLUT... 5 UTBUD OCH EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT I OLIKA LÖNELÄGEN... 5 NEW ECONOMICS OF MIGRATION... 5 EN UPPDELAD ARBETSMARKNAD... 6 UTRIKES FÖDDA STÅR OFTA LÅNGT BAK I KÖN FÖR JOBB... 6 ARBETEN FÖRMEDLAS VIA KONTAKTER OCH NÄTVERK... 7 KUNSKAPER FÖRLORAR I VÄRDE VID EMIGRATION... 7 DISKRIMINERING... 8 MÖJLIGHETERNA TILL JOBB PÅVERKAS AV AVSTÅNDET TILL POTENTIELLA ARBETSSTÄLLEN... 8 3. BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING I VÄSTRA GÖTALAND... 9 UTVECKLINGEN FRÅN ARBETSKRAFTSINVANDRING TILL FLYKTING- OCH ANHÖRIGINVANDRING... 9 FÖRÄNDRINGAR I BEFOLKNINGSSAMMANSÄTTNINGEN... 9 SKILLNADER I BEFOLKNINGSSAMMANSÄTTNING MELLAN DELREGIONERNA... 10 SKILLNADER I SYSSELSÄTTNING MELLAN INRIKES- OCH UTRIKES FÖDDA... 12 SKILLNADER I SYSSELSÄTTNING INOM REGIONEN... 13 SKILLNADER INOM BRANSCHER OCH YRKEN... 15 SKILLNADER I INKOMSTER... 16 4. VIKTIGA FAKTORER FÖR ARBETSMARKNADSINTEGRATION... 18 OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÄN OCH KVINNOR... 18 ANSTÄLLNINGSTRYGGHET OCH FÖRANKRING PÅ ARBETSMARKNADEN... 19 ÅLDER OCH VARIATIONER I FÖRVÄRVSFREKVENS UNDER ARBETSLIVET... 20 INVANDRINGSÅLDERNS PÅVERKAN PÅ SÅVÄL SOCIAL SOM EKONOMISK INTEGRATION... 21 UTBILDNINGSNIVÅNS BETYDELSE FÖR SYSSELSÄTTNING... 22 MATCHNING ÖVER OCH UNDERKVALIFICERING... 23 SYSSELSÄTTNING EFTER URSPRUNG OCH VISTELSETID... 26 KONJUNKTURLÄGET VID INVANDRINGSTIDPUNKTEN... 28 VILKEN BETYDELSE HAR URSPRUNGSREGION VISTELSETID OCH UTBILDNING FÖR FÖRVÄRVSFREKVENSEN BLAND UTRIKES FÖDDA?.. 29 5. SAMMANFATTNING... 32 HUR FÖRKLARAR SAMHÄLLSVETENSKAPERNA SKILLNADER I SYSSELSÄTTNING MELLAN IN- OCH UTRIKES FÖDDA?... 32 VILKA SKILLNADER I ARBETSMARKNADSETABLERING FINNS MELLAN IN- OCH UTRIKES FÖDDA I VÄSTRA GÖTALAND?... 33 VILKA HUVUDSAKLIGA FAKTORER PÅVERKAR UTRIKES FÖDDAS ARBETSMARKNADSETABLERING?... 33 REFERENSER... 35 2
1. Inledning Bakgrund Invandrade personer har en svagare ställning på arbetsmarknaden än den infödda befolkningen i de flesta västländer. I Sverige är sysselsättningen speciellt låg bland nyanlända invandrare från utomeuropeiska länder och särskilt om personerna kommit som flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Det finns många skäl till varför det är viktigt att personer som kommit till Sverige etableras på arbetsmarknaden. Framförallt är det en individuell förlust för den som inte får delta i arbetslivet och därmed missar en stor del av den samhälleliga gemenskapen. Samtidigt går samhället miste om viktig produktion som dessa personer skulle kunna bidra med. De resurser och kompetenser som utrikesfödda kan tillföra tillvaratas i dagsläget inte på ett tillräckligt effektivt sätt. Arbetsmarknadsintegrationen är därför en viktig del av regionens utveckling och viktig för kompetensförsörjningen inom regionen. Syfte och frågeställningar Den här rapporten syftar till att fördjupa kunskapen om arbetsmarknadsintegrationen för utrikes födda i Västra Götaland. Arbetet har utgått från följande frågeställningar. Hur förklarar samhällsvetenskaperna skillnader i sysselsättning mellan in- och utrikes födda? Vilka skillnader i arbetsmarknadsetablering finns mellan in- och utrikes födda i Västra Götaland? Vilka huvudsakliga faktorer påverkar utrikes föddas arbetsmarknadsetablering? Metod Den del av rapporten som redovisar olika teoretiska perspektiv på migration och invandrad arbetskraft har baserats på en litteraturöversikt. Den empiriska delen av rapporten baseras på ett datamaterial som beställts ur Statistiska centralbyråns databaser LISA och STATIV. Statistikunderlaget består av ett avidentifierat individmaterial som belyser variabler kring utbildnings-, sysselsättnings-, inkomst-, boende-, och demografiska förhållanden. Populationen har utgjorts av individer 16-74 år som varit folkbokförda i Sverige den 31/12 någon gång under perioden 2000-2011 i Stockholm, Skåne eller Västra Götalands län. Den totala populationen har utgjorts av ca tre miljoner individer årligen 1. Begreppsdefinitioner Inrikes- och Utrikes födda: I rapporten definieras personer som utrikes födda när en sådan markering finns i folkbokföringen. Uppgifter om en persons födelseland registreras vid 1 Det kan finnas smärre brister då man redovisar registerstatistik specifikt för utrikes födda i relation till inrikes födda. Det beror t.ex. på att många utrikes födda som har flyttat från Sverige fortfarande är registrerade här, vilket kan leda till att sysselsättningsstatistiken för utrikesfödda blir baserad på ett något för stort befolkningsunderlag. Samtidigt omfattas inte t.ex. säsongsarbetande av statistiken eftersom endast personer med intention är att stanna minst ett år i landet registreras i befolkningsstatistiken. Detta kan leda till en underskattning av utrikes föddas sysselsättning. 3
invandringen. Om gränsjusteringar skett därefter görs som regel ingen ändring i folkbokföringen, när det gäller beteckningen av födelseland. Om en kvinna som är folkbokförd i Sverige föder sitt barn utomlands, redovisas ändå barnet som fött i Sverige. Svensk eller utländsk bakgrund: I rapporten definieras personer med utländsk bakgrund som personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Personer med svensk bakgrund definieras som personer som är födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar eller en inrikes född och en utrikes född förälder. Disposition Rapporten inleds med en genomgång av teoribildningar som vuxit fram kring migration och arbetsmarknadsintegration och som kan bidra till förståelsen av varför sysselsättningsnivåerna bland utrikes födda vanligen är lägre än för inrikes födda. Därefter görs en snabb genomgång av förändringar som påverkat befolkningssammansättningen i Västra Götaland. Vidare presenteras skillnader i arbetsmarknadsetablering mellan in- och utrikes födda i Västra Götaland. I den följande tredje delen redovisas faktorer som påverkar utrikes föddas arbetsmarknadsetablering och en genomgång av hur arbetsmarknadsintegrationen i Västra Götaland utvecklats under 2000-talet. Rapporten avslutas med en sammanfattning. 4
2. Teorier om varför sysselsättningen är lägre bland utrikes födda Nedan följer en genomgång av teoribildningar som förekommer inom framförallt nationalekonomisk och sociologiska studier av arbetsmarknads integration. I de flesta västländer har invandrad befolkning en svagare ställning på arbetsmarknaden än den infödda befolkningen exempelvis genom en lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshetsgrad (OECD 2001:173). Detta gäller i synnerhet om personerna kommit som flyktingar eller anhöriga till flyktingar till skillnad från arbetskraftsinvandrare som har ett arbete som väntar på dem vid ankomsten. Push och pull faktorer vid migrationsbeslut I migrationsstudier talas ofta om att migrationsbeslutet påverkas av så kallade push och pull faktorer. Med push faktorer avses faktorer i ursprungslandet som tvingar individer att migrera, som krig, dåliga arbetsmarknadsförhållanden eller andra svårigheter. Med pull faktorer avses faktorer i destinationslandet som gör det mer attraktivt att migrera, t.ex. möjligheter att hitta ett bättre arbete och bättre levnadsvillkor. Av vilka skäl man invandrat har betydelse för arbetsmarknadsintegrationen. Den som tvingas migrera av olika push faktorer har mindre möjligheter att välja en destination som passar de egna önskemålen och förutsättningarna jämfört med en person som migrerar av s.k. pull skäl. Sannolikheten att arbeta skiljer sig mellan individer som invandrat som asylsökande, kvotflyktingar eller som anhöriga till invandrade. Utbud och efterfrågan på arbetskraft i olika lönelägen Mittfåran bland de nationalekonomer som studerar arbetsmarknadsintegration är präglade av den neoklassiska teoribildningen. Det innebär att förklaringar baseras på om samspelet mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Enligt ett neoklassiskt perspektiv orsakas internationell migration bl.a. av olikheter i löneläge mellan länder. Internationella flyttströmmar antas huvudsakligen ske från låglöneländer till höglöneländer (Massey m.fl. 1993:432). Neoklassiska modeller kring migration och arbetsmarknadsintegration har traditionellt tagit utgångspunkt i amerikansk arbetskraftsinvandring. Ett typexempel på en här sortens studier återfinns hos nationalekonomen George Borjas (Borjas 1995). Ur ett neoklassiskt perspektiv bestäms migranters möjligheter till sysselsättning av utbud och efterfrågan på arbetskraft framförallt i sektorer med låga utbildningskrav och låga löner. New economics of migration I kontrast till det perspektiv som beskrivits ovan kan ett migrationsbeslut ses mindre som ett individuellt beslut, och mer som ett beslut fattat av ett helt hushåll eller en familj. Enligt teoribildningen New economics of migration (NEM), sker migration ofta i syfte att öka förutsättningarna för en familjs eller större gemenskapers välmående och inkomstmöjligheter. Flyttbeslutet fattas kollektivt och vissa släkt- eller familjemedlemmar hänvisas till att arbeta i den lokala ekonomin medan andra sänds att arbeta på utländska arbetsmarknader där löner och arbetsförhållanden är mer gynnsamma (Stark, O 1991:26). När förhållandena i hemlandet försvåras kan hushållen på så sätt förlita sig på pengar som skickas från släktingar i utlandet. Dessa internationella kapitalöverföringar kallas remitteringar och totalt överstiger nu de internationella remitteringarna den andel av kapitalöverföringar som skickas som internationellt bistånd flera gånger 5
om, och utgör i en del mindre utvecklade ekonomier en avgörande del av BNP (Hedberg & Malmberg 2008:53). Enligt ett NEM perspektiv får migranter ofta arbeten i sektorer i det nya landet där det redan finns många andra invandrare vilket leder till en mer segregerad arbetsmarknad. Ofta handlar det också om arbeten som de infödda inte vill ha. En hypotes som denna teori resulterar i är därför att lågutbildade anses vara mest benägna att migrera, och att de på grund av sin bristande konkurrenskraft på den nya arbetsmarknaden arbetar färre timmar per år och är arbetslösa i högre utsträckning än infödda. En uppdelad arbetsmarknad Till skillnad från de båda perspektiv som beskrivits ovan antar företrädare för begreppet den duala arbetsmarknaden, att internationell migration orsakas av permanenta behov av arbetskraftsinvandring i de starka ekonomierna. I situationer av arbetskraftsbrist antas det vara för dyrt för arbetsgivare i väst att attrahera inhemsk arbetskraft till lågstatusjobb genom att höja lönerna. Inte bara därför att lönehöjningar i sig är kostsamma utan även därför att de hotar att föra med sig krav på löneökningar i hela produktionskedjan. Denna fara antas ge arbetsgivarna starka incitament att söka billigare lösningar, t.ex. genom arbetskraftsinvandring. Enligt teorin om den duala arbetsmarknaden formas arbetsmarknaden i olika segment. Huvudsakligen två segment där det övre erbjuder trygga anställningar, bra arbetsmiljö, bra inkomster och goda sociala villkor för personer med hög och specialiserad utbildning. Det nedre arbetsmarknadssegmentet utgörs av okvalificerade arbeten med dålig arbetsmiljö och lägre löner. Studier i Sverige visar att invandrare ofta arbetar med andra invandrare och att invandrare som just fått sina första jobb i ännu högre utsträckning arbetar på invandrararbetsplatser än vad redan etablerade invandrare gör (Erikson, R. m.fl. 2007:103). Dessutom visar studier att invandrare som arbetar på segregerade arbetsplatser tjänar sämre än andra invandrade (Nordström Skans & Åhslund 2010:51). Det kan finnas många orsaker till en segregerad arbetsmarknad. Att självsegregeringen skulle vara betydande, dvs. att man prioriterar att arbeta med sina landsmän, är ingen trolig förklaring. Magnus Bygren vid Stockholms universitet (Bygren 2010) talar om två huvudsakliga flöden, ett högt inflöde av utrikes födda till arbetsplatser där andelen redan är hög samtidigt som utflödet är lågt, dvs. att få utrikes födda lämnar dessa arbetsplatser (ibid:4). Förklaringen till dessa flöden ligger enligt Bygren till stor del i skillnader i sociala nätverk mellan utrikes och inrikes födda (Ibid:22). Dessa skillnader förklarar dock inte segregationen som helhet. Utrikes födda står ofta långt bak i kön för jobb Det är inte ovanligt att beskriva arbetsmarknadens mekanismer just som flöden och förklaringen kan också sökas i arbetsgivarnas preferenser. Inom nationalekonomin och sociologin har teorier vuxit fram där arbetsmarknaden beskrivs i kö-termer. Köer av arbetssökande personer och köer av lediga jobb. Den s.k. Köteorin, växte ursprungligen fram inom nationalekonomin men har sedan anammats allt mer inom sociologi och genusteori och fokuserar på hierarkier bland arbetstagare och arbetstillfällen. Ur ett köteoretiskt arbetsmarknadsperspektiv kan man föreställa sig att arbetsmarknaden består av två huvudsakliga kösystem som möts vid ett matchningstillfälle, köer av arbetstagare och köer av vakanta arbetstillfällen sorterade i hierarkisk ordning efter deras attraktivitet. 6
Arbetsgivarna anställer så långt fram i arbetstagarkön som möjligt och arbetstagarna i sin tur accepterar det bästa möjliga jobbet. Denna process lämnar de lägst åtråvärda arbetssökarna i arbetslöshet eller hänvisade till de jobb som andra avvisat (Reskin & Roos 1990:30). Vissa arbetstagare skulle ur ett sådant perspektiv stå överst i hierarkin och andra längst ned, med en konstant arbetslöshet på ett par procent skulle detta kunna innebära att vissa grupper i stort sett aldrig kommer i arbete. Arbeten förmedlas via kontakter och nätverk Att ha befunnit sig en kortare tid i ett land kan också medföra andra hinder. En stor del av alla lediga arbeten i Sverige förmedlas nämligen genom personliga kontakter (Olli Segendorf. 2005:I,2). Långt ifrån alla lediga jobb i ekonomin anmäls till Arbetsförmedlingen. I studier som betonar betydelsen av det sociala kapital den enskilde arbetssökande besitter framhålls ofta informella nätverk som avgörande för status på arbetsmarknaden. Utrikes föddas nätverk bedöms i genomsnitt vara mindre effektiva ur arbetsmarknadssynpunkt än vad de inrikes föddas är och samtidigt visar studier att utrikes födda som fått arbete använder nätverk i högre utsträckning än inrikes födda (Olli Segendorf. 2005:II,27). SCB utförde 2009 en enkätundersökning riktad mot utrikes födda akademiker. Drygt 70 procent av högutbildade utrikes födda bedömde att avsaknad av kontakter var det största hindret för att få ett arbete som överensstämde med högskoleutbildningen (SCB, 2009:13). Alla nätverk är inte lika betydelsefulla på arbetsmarknaden. Exempelvis gäller att ju längre tid en person är arbetslös, desto större del av nätverket med sannolikt också kommer att ha en svag anknytning till arbetsmarknaden (Olli Segendorf, & Teljosuo. 2011:70). Nätverken kan påverkas negativt av att bo i socialt segregerade områden med hög arbetslöshet. Förekomsten av grannskapseffekter är omdiskuterat men exempelvis visar en studie av s.k. utsatta områden i Stockholm och Malmö att det finns starka s.k. grannskapseffekter när det gäller etableringen på arbetsmarknaden (Hedberg & Tammaru 2010:21). Kunskaper förlorar i värde vid emigration Inom arbetsmarknadsforskningen brukar individers produktivitet eller attraktivitet på arbetsmarknaden vanligen benämnas humankapital. De egenskaper som inbegrips i begreppet humankapital är sådana som kan antas vara avgörande för möjligheten att finna en anställning. Värdet av en individs humankapital kan både öka och minska vid migration. Värdet av det humankapital som byggts upp i födelselandet minskar särskilt om språk, utbildningssystem och institutionella förutsättningar ser radikalt annorlunda ut i ursprungslandet (Olli Segendorf & Teljosuo 2011:53). Denna värdeminskning eller depreciering av humankapital kan betyda att personen blir, eller anses bli, mindre anställningsbar eller produktiv i det nya landet med de nya förutsättningarna. Det är troligt att förlusten av humankapital är speciellt stor för den som tvingas fly och därför inte har möjlighet att välja varken tidpunkt eller det land som bäst matchar det egna humankapitalet (Eriksson 2011:272). Om arbetsgivare har svårt att värdera utländska utbildningar, skulle man kunna förvänta sig att enbart utländsk utbildning har en låg avkastning för immigranten (Rooth och Åslund 2007:47). Deprecieringen av humankapitalet kan också vara inbillad, arbetsgivare kanske bedömer immigranters produktivitet som lägre än vad den verkligen är p.g.a. av okunskap. I sådana fall kan det handla det om diskriminering. 7
Diskriminering Det tycks vara svårt att uttala sig om omfattningen av diskriminering på den svenska arbetsmarknaden (se t.ex. Neergaard, 2006:69 eller Rooth & Åslund, 2004:14). Olika svenska studier tyder dock på att förekomsten av diskriminering är betydande i Sverige (se t.ex. Arai m.fl. 2011, le Grand & Szulkin 2002 och Rydgren, 2004). Exempelvis visades i en s.k. korrespondensstudie som genomfördes mellan 2006 och 2007 i Stockholms län, att vid likvärdiga meriter har kvinnor och män med svenska namn ungefär två gånger så hög chans att bli kallade till intervju som kvinnor och män med arabiska namn (Arai m.fl. 2011:19). I sociologisk litteratur är det en vanlig hypotes att utrikes födda kvinnor upplever dubbla hinder på grund av sitt kön och sin etnicitet och därmed upplever strakare diskriminering än män (ibid:8). Arai m.fl. visar dock att det snarare är utrikes födda män som upplever den starkaste diskrimineringen. Diskriminering delas vanligen upp i två huvudtyper; preferensbaserad diskriminering samt informationsbaserad diskriminering (Olli Segendorf & Teljosuo 2011:56). Möjligheterna till jobb påverkas av avståndet till potentiella arbetsställen Ett perspektiv som är mindre vanligt i Sverige och Europa, men som har varit föremål för omfattande debatt och forskningslitteratur i USA, är hur det geografiska och tidsmässiga avståndet mellan bostad och arbetstillfällen påverkar individens sysselsättning och inkomster. På 1960-talet lanserade ekonomen John Kain en teoretisk förklaringsmodell till den svarta befolkningens svaga ställning på arbetsmarknadenden i USA, den s.k. spatial mismatch-hypotesen (SMH). Hypotesen bygger på observationer av en s.k. edge-city effekt där arbetsställen flyttade till de amerikanska storstädernas utkanter och business centers i förorter medan den svarta befolkningen i stor utsträckning bott kvar i stadskärnorna. På detta sätt uppstår en mismatch mellan den svarta befolkningens bostadsområden och var jobben fanns. I Sverige och Europa har städer många gånger en motsatt utvecklingstendens (centrum-periferi) där det framförallt är i stadskärnorna som arbetstillfällen återfinns medan delar av befolkningen med utländsk bakgrund är koncentrerad till förorter i städernas utkanter. Oavsett edge-city dynamik eller centrum-periferi dynamik har befolkningsminoriteter i båda exemplen längre väg till arbetsmarknadens centrum. Mindre priviligierade grupper av befolkningen har inte bara högre pendlingskostnader eftersom de bor längre från potentiella arbetsgivare. Den geografiska utmaningar kombinerat med ett lägre bilinnehav och sämre tillgång till effektiva kommunala transportmedel resulterar i högre arbetslöshetsgrad (Moretti, 2012:163). I en studie från IFAU Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering redovisas resultaten från den första svenska studien av spatial mismatch-hypotesen. Studien visar att en stor mängd jobb i förhållande till antalet boende inom en cirkel med fem kilometers radie runt individens bostad, har en tydlig positiv inverkan på chansen att vara i arbete. Studien visar samtidigt att boendesegregationen i Sverige och skillnader i jobbtillgång inte kan förklara de stora skillnaderna i framgång på arbetsmarknaden mellan infödda och utrikes födda medborgare. Däremot framkommer att invandrare genomsnittligen har ca 5 7 procent färre jobb i närområdet (5 km radie) jämfört med infödda (Zenou, Y m.fl. 2006:16). 8
3. Befolkning och sysselsättning i Västra Götaland Nedan ges en kortfattad beskrivning av hur migrationen till Sverige och Västra Götaland sett ut, och förändrats över tid. Invandringen har till sin karaktär förändrats mycket, och detta har i sin tur påverkat sysselsättningsnivåerna. Utvecklingen från arbetskraftsinvandring till flykting- och anhöriginvandring Under den tidiga efterkrigstiden kom under en kort period många krigsflyktingar till Sverige, framförallt från Baltikum. Därefter och fram till mitten av 60-talet dominerades sedan inflyttningen av arbetskraftsinvandring. Det rådde vid den tiden stor arbetskraftsbrist i Sverige vilket möjliggjorde en omfattande rekrytering av arbetskraft. De allra flesta arbetskraftsinvandrare kom från andra nordiska länder men också från Väst- och Sydeuropa. Under senare delen av 1960-talet skedde arbetskraftsinvandringen istället huvudsakligen från Jugoslavien och Grekland. Både arbetskraftsinvandrare och flyktinginvandrare hade då lätt att få arbete i Sverige och de fick dessutom inkomster som var jämförbara med de svenska arbetarnas. Under hela 1950- och 60-talet var sysselsättningsgraden bland manliga invandrare högre än för den svenskfödda befolkningen (Lundh m.fl. 2002:17). Detta berodde bl.a. på att arbetskraftinvandringen anpassades med konjunkturförändringarna. När efterfrågan på arbetskraft var hög var också invandringen stor, när efterfrågan var låg var invandringen liten. Från mitten av 1970-talet ersattes arbetskraftsinvandringen från Norden och Sydeuropa allt mer av flykting- och anhöriginvandring från andra delar av världen. Sysselsättningsgraden bland den invandrade befolkningen sjönk samtidigt och sjönk extra kraftigt i början av 90-talet, då stora flyktingströmmar framförallt från Balkan sammanföll med en ekonomisk nedgång och offentliga nedskärningar. Anhöriginvandringen har också ökat sedan mitten av 80-talet. I internationella jämförelser av skillnader i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda faller Sverige ofta sämre ut än exempelvis Kanada eller USA. Sådana jämförelser är inte ovanliga men en viktig förklaring till utfallet är att Sverige tar emot många flyktingar och deras familjer till skillnad från Kanada och USA som i huvudsak tar emot arbetskraftsinvandrare (Szulkin m.fl. 2013:27). Förändringar i befolkningssammansättningen Andelen av befolkningen med utländsk bakgrund har ökat i samtliga svenska storstadsregioner under 2000-talet. Under tioårsperioden 2002-2012 har andelen i Västra Götaland ökat från ca 15 % år 2002 till 20 % år 2012. Andelen med utländsk bakgrund i befolkningen är dock lägre i Västra Götaland än i Skåne och betydligt lägre än i Stockholms län. 9
Andel av befolkingen med utländsk bakgrund i de tre storstadsregionerna 2002-2012 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 30% 24% 20% 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sthlm län Skåne län Västra Götalands län Av befolkningsgruppen med utländsk bakgrund i Västra Götaland är den övervägande majoriteten (ca 85 %) födda utomlands. Grovt räknat kommer nära en femtedel av de utrikes födda i Västra Götaland från något av de övriga nordiska länderna, nära två femtedelar från övriga Europa, och ca två tredjedelar från utomeuropeiska länder, främst Asien. Tabellen nedan visar att de vanligaste födelseländerna är Finland, Irak, Iran, Jugoslavien och Bosnien. Befolkning i Västra Götaland år 2012, efter födelseregion och födelseland Befolkning efter födelseregion Antal Andel De tio vanligaste födelseländerna för utrikes födda år 2012 Antal Andel av utrikes födda Sverige 1 355 409 85% Finland 23 290 10% Asien 77 244 4,8% Irak 20 314 8% Europa utom EU27 och Norden 45 074 2,8% Iran 16 227 7% EU27 utom Norden 44 507 2,8% Jugoslavien 14 686 6% Norden utom Sverige 41 788 2,6% Bosnien och Hercegovina 12 834 5% Afrika 21 282 1,3% Övriga EU27 utom Norden 12 074 5% Sydamerika 9 253 0,6% Norge 11 765 5% Nordamerika 5 026 0,3% Polen 10 738 4% Oceanien 784 0,0% Övriga Afrika 9 893 4% Okänt 80 0,0% Somalia 9 201 4% Total 1 600 447 100% Total 141 022 58% *Källa: SCB Skillnader i befolkningssammansättning mellan delregionerna Göteborgsregionen är den delregion i Västra Götaland som har den högsta andelen invånare med utländsk bakgrund 23 % år 2012. Av dessa är majoriteten födda utomlands. Enbart 6 % av den totala befolkningen tillhör den andra generationens invandrare dvs. är inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Ett generellt mönster i Sverige är att utrikes födda personer och personer med utländsk bakgrund bosätter sig i och omkring större städer och i urbana miljöer. 10
I Skaraborg har man den lägsta andelen invånare med utländsk bakgrund, 11 %. Av dessa 11 procent är majoriteten utrikesfödda och ca 2 % av den totala befolkningen är inrikes född men har två utrikes födda föräldrar. Ålderssammansättningen skiljer sig åt mellan in- och utrikes födda på så sätt att en större del av utrikes födda befinner sig i de mest yrkesaktiva åldrarna, 20-64 år. Detta gör att utrikes födda har en fördelaktig sammansättning ur försörjningssynpunkt. Nedan redovisas ålderssammansättningen inom Västra Götalands fyra delregioner. I Göteborgsregionen (exklusive Kungsbacka) bor ca 870 000 personer och av dessa har ca 210 000 personer utländsk bakgrund. Med detta menas att de är födda utomlands alternativt har föräldrar (båda föräldrarna) som är födda utomlands. Andelen personer i arbetsför ålder dvs. i åldrarna mellan 20-65 år är betydligt högre i befolkningen med utländsk bakgrund, 68 % jämfört med 59 % för personer med svensk bakgrund. En större andel av befolkningen med utländsk bakgrund har alltså åldersmässigt potential att ingå i arbetskraften. I Sjuhärad bor ca 212 000 personer och av dessa har ca 19 % eller 40 000 personer utländsk bakgrund. Andelen personer i arbetsför ålder dvs. i åldrarna mellan 20-65 år är högre bland dem med utländsk bakgrund, 64% jämfört med 55% för personer med svensk bakgrund. 11
I Fyrbodal bor ca 260 000 personer och av dessa har ca 15 % eller 40 000 personer utländsk bakgrund. Andelen personer i arbetsför ålder dvs. i åldrarna mellan 20-65 år är högre bland dem med utländsk bakgrund, 63% jämfört med 54% för personer med svensk bakgrund. I Skaraborg bor ca 257 000 personer av dessa har ca 11 % eller 30 000 personer utländsk bakgrund. Andelen personer i arbetsför ålder dvs. i åldrarna mellan 20-65 år är högre bland dem med utländsk bakgrund, 63% jämfört med 55% för personer med svensk bakgrund. Skillnader i sysselsättning mellan inrikes- och utrikes födda Förvärvsfrekvensen i Sverige har varit betydligt lägre bland utrikes födda än bland inrikes födda under de senaste 30 åren. Under 90-talet var dessa skillnader som störst då konjunkturnedgången drabbade utrikes födda i större utsträckning än inrikes födda. Detta var samtidigt en period då invandringen var hög och då gruppen utrikes födda därmed till stor del bestod av personer med kort tid i landet. 12
Under 2000-talet har skillnaderna i förvärvsfrekvens mellan personer födda i och utanför Sverige i genomsnitt legat kring 25 procentenheter i Västra Götaland. Under krisåren 2009 och 2010 ökade skillnaderna dock till omkring 27 procentenheter. Sysselsättningsgapet, dvs. mellan inrikes- och utrikes födda personer är för alla här jämförda år lägre i Västra Götaland (ca 25 procentenheter) än i Skåne (ca 30 procentenheter) men större än i och Stockholms län (ca 22 procentenheter). Förvärvsfrekvensen bland både in- och utrikesfödda personer har konstant varit högre i Stockholms län än för motsvarande grupper i Västra Götaland och Skåne. De regionala skillnaderna i förvärvsfrekvens är också större mellan de utrikesfödda i storsads länen än mellan de inrikesfödda. Att sysselsättningen i Skåne är så pass markant lägre förklaras till en del av utpendling till arbeten i Danmark, vilket inte fångas upp av statistiken. Denna effekt är särskilt stark bland utrikes födda, framförallt danskar bosatta i Skåne med arbete i Köpenhman. Uppskattningsvis skulle förvärvsfrekvensen för utrikes födda i Skåne kunna räknas upp ca 2 procentenheter till följd av detta. Skillnader i sysselsättning inom regionen Som vi sett ovan finns regionala skillnader i sysselsättningsgrad för utrikes födda i Sverige. Inom forskningslitteraturen läggs stor tonvikt i förklaringar av skillnaderna vid regionernas arbetsmarknadsstrukturer (Lundh m.fl. 2002:41). Men även graden av segregation inom en region antas påverka individers position på arbetsmarknaden. Kraven på s.k. Sverigespecifika kunskaper, exempelvis i svenska språket, antas exempelvis vara högre i Stockholm än i mindre kommuner och i småföretagsdistrikt. Högst är kraven på denna typ av kompetenser i produktion med högt kunskapsinnehåll (Ekberg, J & Ohlson, M 2000). Det är inte helt självklart vad som gör en ort gynnsam för utrikes föddas inträde på arbetsmarknaden. Som tas upp längre fram i rapporten har lokala arbetsmarknadsförutsättningarna vid invandringstidpunkten en långsiktig betydelse för individen. Den som möter hög lokal arbetslöshet har lägre chanser till arbete och sysselsättning under minst en tioårsperiod. 13
Skillnader i förvärvsfrekvens mellan in- och utrikes födda (16-64 år) Skillnader procentenheter Skillnad i % -enheter Studerar vi skillnaderna i sysselsättning mellan in och utrikes födda inom Västra Götaland se vi att skillnaderna är minst i kranskommunerna kring Göteborg medan de är större i norra Fyrbodal och Skaraborg. Norra Fyrbodal och norra Skaraborg är just delar av regionen där de generella arbetslöshetsnivåerna är höga. Sysselsättningsgraden för både in- och utrikes födda är högst i Sjuhärad och lägst i Fyrbodal av delregionerna i Västra Götaland. Sysselsättningsgapet, dvs. mellan in- och utrikes födda, är också det högst i Fyrbodal (27 procentenheter) och lägst i Sjuhärad (24 procentenheter). I en jämförande studie av Bosniska invandrares arbetsmarknadsintegration i fyra regioner hittar nationalekonomerna Jan Ekberg och Mikael Olsson ett samband mellan de nyanlända invandrarnas integrationstakt och den regionala arbetsmarknadssituationen och näringslivsstrukturen. Man finner bl.a. att i kommuner som Gnosjö och Vaggeryd (i den s.k. entreprenörskapsregionen) i Småland hade år 1997 hela 85-88% av de manliga invandrarna som kommit från Bosnien fyra år tidigare sysselsättning. Motsvarande grupp hade vid samma tidpunkt i genomsnitt en sysselsättning på ca 30 procent i Sverige som helhet (Ekberg & Olsson2000:434). En relaterad studie visar också att medan sysselsättningen är högst i storstadsregioner för infödda så är sysselsättningen högst för de flesta invandrargrupper i sekundära centra och småregioner. För invandrare från Afrika och Mellanöstern visar det sig samtidigt att sysselsättningen är högst i småregioner med omfattande offentlig verksamhet. Undantaget invandrare från Norden, Västeuropa och Nordamerika/Oceanien var sysselsättningen lägst för invandrare i storstadsregioner, universitetsregioner och i regionala centra (Bevelander & Lundh 2004:142). Studerar vi skillnaderna i sysselsättning mellan in och utrikes födda i Västra Götalands kommuner ser vi att skillnaderna är minst i kranskommunerna kring Göteborg medan de är större i norra Fyrbodal och Skaraborg. Här har dock ingen uppdelning gjorts mellan grupper med olika ursprung. 14
Skillnader inom branscher och yrken Studier som genomförts i Sverige visar att utrikes födda personer i högre utsträckning än inrikes födda arbetar med andra utrikes födda personer. Den genomsnittlige invandraren i Sverige har 23 procent invandrarkollegor, att jämföra med 9 procent i genomsnitt för infödda (Åslund & Skans 2009:9). Det visar sig också i samma studie att invandrare är kraftigt överexponerade för andra invandrare från samma födelseregion. Efter att ha kontrollerat för individvariabler, kommun och bransch osv. kvarstår en överexponering. Invandrare har mer än dubbelt så många kollegor från sin egen födelseregion som man skulle förvänta sig om det inte fanns någon segregation på den svenska arbetsmarknaden. Invandrare som varit i Sverige under kortare tid är mer överexponerade än de som varit i landet en längre tid. Samtidigt återfinns låginkomsttagare oftare på invandrartäta arbetsplatser jämfört med dem som har högre lön. Studerar vi sysselsättningsmönstren i Västra Götaland framkommer att utrikes födda är överrepresenterade framförallt inom branschsektorer som Hotell och restaurang samt Uthyrning fastighetsservice och resetjänster. Samtidigt är utrikes födda tydligt underrepresenterade inom branschsektorer som exempelvis Jordbruk, El & Värme, Finans- och försäkrings verksamhet och Byggverksamhet. Studerar vi istället yrken med kraftig över- och underrepresentation av utrikes födda finner vi att utrikes födda också är kraftigt överrepresenterade inom vissa yrken. I de fyra översta yrkena i diagrammet nedan utgör utrikes födda exempelvis mer än en dubbelt så stor andel som gruppen utgör av de sysselsatta i regionen. Yrken där utrikes födda är påtagligt över- respektive underrepresenterade i Västra Götaland, år 2012 15
I diagrammet ovan ser vi också att utrikes födda utgör mindre än halva den väntade andelen inom samtliga 10 listade yrken med låg representation. I studier som genomförts i Sverige har det visat sig att vissa branscher, exempelvis bemanningsbranschen kan skapa särskilt goda förutsättningar för utrikes födda som en språngbräda ur arbetslöshet. Bemanningsbranschen är tydligt överrepresenterad i storstadsområden och speciellt i Stockholmsregionen. En studie av flödena till och från bemanningsbranschen visar att det är vanligare för utrikes födda än andra grupper att komma som arbetslösa till branschen men att de som blir anställda här, verkar ha goda förutsättningar att lämna branschen för en annan anställning i en annan bransch (Andersson & Wadensjö 2004:52). Men en anställning inom bemanningsbranschen kontra en direktanställning ses dock av många som ett andrahandsalternativ bl.a. p.g.a. mindre trygga arbetsvillkor. Dessutom visar studier (Andersson & Wadensjö 2012:23) att anställda inom bemanningsbranschen år 2008 hade mellan 16-18% lägre löner än motsvarande anställda i andra sektorer. Skillnader i inkomster I Västra Götaland har den inrikes födda befolkningen generellt högre förvärvsinkomster än de som är födda utomlands. För inrikes födda personer är medianinkomsten ca 322 000 kr medan medianinkomsten för utrikes födda är ca 278 000 kr. Medianinkomsten för utrikes födda motsvarade år 2011 alltså 86,5 % av medianinkomsten för inrikes födda. Lägst medianinkomst hade personer födda i något land i Asien eller Afrika med ca 250 000 kr eller 77,5 % av medianinkomsten för inrikes födda personer. Medianinkomst för utrikes födda, förvärvsarbetande (50-59 år) efter ålder vid migration, Västra Götaland år 2011 0-14 år 15-30 år 31-45 år 46-61 Mean N Utrikes född Utrikes född 329474 3526 310139 8706 295362 7409 294751 1154 Jämför vi medianinkomsten för utrikes födda personer i åldersspannet 50-59 år med utgångspunkt i hur gamla de var vid invandringstilfället, visar det sig att de som invandrat i unga år (0-14 år) har de högsta inkomsterna och att medianinkomsten sedan faller ju äldre individerna varit vid invandringstillfället. Jämförelser i Sverige på avkastningen på utbildning mellan infödda män och män födda utanför Europa visar att det är avsevärt lägre inkomster i den senare gruppen än i den förra, för varje given utbildningsnivå. Skillnaden är mellan 20 30 procent (Rooth & Åslund 2007:45). En jämförelse mellan 16
inrikes och utrikes födda i Västra Götaland (se diagram nedan) visar att de största skillnaderna förekommer inom gruppen med kortare eftergymnasial utbildning. Bland högutbildade har utrikes födda i genomsnitt en förvärvsinkomst som motsvarar ca 90 % av inkomsterna för inrikes födda med motsvarande utbildningsnivå. Förgymnasial utb Gymnasial utb Kortare efterymnasial utb Längre efterymnasial utb + forskar utb Inrikes född 281486 293133 335516 390212 322099 Utrikes född 234497 259823 266454 347853 278952 Utrikes föddas andel av inrikesföddas inkomster Medianinkomst för förvärvsarbetande (20-64 år) i Västra Götaland efter utbildingsnivå år 2011 Total 83% 89% 79% 89% 87% 17
4. Viktiga faktorer för arbetsmarknadsintegration I Sverige har man sedan länge studerat sysselsättningsutveckling, arbetslöshet och inkomstskillnader mellan personer uppdelade efter födelseland, och funnit skillnader. I genomsnitt har infödda den starkaste ställningen på arbetsmarknaden, därefter personer från de nordiska länderna, övriga västeuropeiska länder och därefter personer från Nordamerika. Östeuropéer kommer sedan, följda av personer födda i Sydamerika. Grupper med svårigheter innefattar vanligen utrikes födda med ursprung i Afrika och Mellanöstern, t ex från Somalia och Irak. Men oavsett ursprung finns det många som lyckas på den svenska arbetsmarknaden. I genomsnitt har den invandrade befolkningen en utbildningsnivå i paritet med den infödda befolkningens. Utrikes födda i Sverige är liksom de inrikes födda en heterogen grupp och det finns en rad faktorer som visat sig ha betydelse för sysselsättningen. Nedan görs en genomgång av ett antal vanligen uppmärksammade faktorer. Olika förutsättningar för män och kvinnor Det finns skillnader i sysselsättning mellan män och kvinnor, kvinnor har i allmänhet en något lägre sysselsättningsgrad än män när det gäller hela befolkningen i Sverige och det samma gäller i Västra Götaland 2. Att vara född i ett annat land eller att ha föräldrar som är det, tycks förstärka detta ännu mer. Skillnaderna mellan män och kvinnors sysselsättnings är större inom gruppen utrikes födda än i totalbefolkningen. Sammantaget ger detta att andelen sysselsatta är högst bland inrikes födda män med inrikes födda föräldrar (84%) och lägst bland utrikes födda kvinnor (54%). Kvinnor födda utanför Europa har den lägsta sysselsättningsgraden, en relativt hög arbetslöshet och den högsta andelen som står utanför arbetskraften. Det bör samtidigt noteras att andelen studerande är högre bland kvinnor och framförallt bland utrikes födda kvinnor och kvinnor med två utrikes födda föräldrar. Att sysselsättningen är lägre för kvinnor generellt beror bl.a. på att en större andel kvinnor är studerande, förtidspensionerade eller föräldralediga. Könsskillnader när det gäller ansvarstagandet för barn och familj finns inom hela befolkningen i Sverige, bland såväl infödda som invandrade. Det är därför rimligt att tänka sig att det även för utlandsfödda kvinnor är vanligare att dessa tar ett större ansvar för familjelivet och avstår från att arbeta. Utrikes födda kvinnor i Västra Götaland har den högsta andelen med försörjning från föräldrapenning av de jämförda grupperna i tabellen nedan. 2 Sysselsättningsgraden i Västra Götaland är 79% för män och 76% för kvinnor. Uppgiften avser år 2011, män och kvinnor i Västra Götaland mellan 20-64år 18
Sysselsättning i Västra Sysselsättningsstatus Götaland år 2012, fördelat fördelat efter på ursprung och kön, och 20-64 kön, år 20-64 (Aktivitet år, Västra enligt Ampak) Götaland år 2011 Inrikes född med minst en inrikes född förälder Inrikes född med två utrikes föräldrar Utrikes född Summa Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Förvärvsarbetande 82% 84% 83% 73% 73% 73% 54% 61% 57% 77% Öppet arbetslösa 1% 1% 1% 3% 3% 3% 6% 6% 6% 2% I arbetsmarknadspolitiska åtgärder 2% 2% 2% 3% 4% 4% 5% 6% 5% 3% Studerande under höstterminen 4% 3% 4% 8% 6% 7% 8% 5% 7% 4% Förtidspensionerade 5% 4% 5% 5% 5% 5% 8% 6% 7% 5% Långtidssjukskrivna 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Med föräldrapenning 1% 0% 1% 2% 0% 1% 5% 1% 3% 1% Med inkomst av kapital 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Med löneinkomst 1% 1% 1% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 1% Pensionerade 1% 1% 1% 0% 0% 0% 0% 1% 0% 1% Socialbidragstagare 1% 1% 1% 1% 2% 2% 3% 3% 3% 1% Övriga 1% 1% 1% 2% 3% 2% 7% 8% 7% 2% Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Forskning tyder på att familjer som migrerar till Sverige tenderar att skjuta upp barnafödande till strax efter migrationen (Andersson. 2001:23). I vissa fall sker familjebildning också genom att en person bosatt i Sverige gifter sig med någon från utlandet. Att föda barn snart efter ankomsten till Sverige innebär i de allra flesta fall ett större hinder för arbete för kvinnor än för män. Studier från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) bekräftar detta. Ericsson m.fl. visar att invandrade kvinnor finner sina första arbeten senare än invandrade män. Mellan ett år och nio år efter invandringen till Sverige ligger män hela tiden mellan 10 och 15 procentenheter högre vad gäller sysselsättning än kvinnor som invandrat vid samma tidpunkt (Erikson m.fl. 2007:72). Samma studie visar också att ålder vid invandringen samvarierar med inträdestakten på arbetsmarknaden. Anställningstrygghet och förankring på arbetsmarknaden I tabellen ovan har individers sysselsättningsstatus registrerats i november månad. Det betyder att de personer som i kontrolluppgiftsregistret under november månad haft en uppgift från en arbetsgivare, räknas som förvärvsarbetande. För att närmare studera olika gruppers status eller etableringsgrad på arbetsmarknaden redovisas nedan även uppgifter från registrerad aktivitetsstatistik (RAKS). Här omfattas uppgifter som registrerats under hela året vilket gör det möjligt att jämföra etableringsgraden mellan anställda på arbetsmarknaden. Vi ser i tabellen att av de inrikes födda som är anställda hos en arbetsgivare kan 91 procent definieras som helårsanställda jämfört med 83 procent bland de utrikes födda. Bland de helårsanställda är det samtidigt en större andel bland de utrikes födda som dessutom kan definieras som svagt etablerade 3 De största skillnaderna mellan etablerade och svagt etablerade återfinns dock bland de delårsanställda. Bland dessa definieras 36% av de inrikes födda som svagt etablerade medan motsvarande siffra är 51 % bland de utrikes födda. 3 Som svagt etablerad definieras personer som har en förvärvsinkomst under en viss gräns. År 2007 motsvarade gränsvärdet ungefär en månadsinkomst på 14 400 kr för män och 12 600 kr för kvinnor (Andersson, F och Brännström, S. 2009:49) 19
Andelen Andelen etablerade etablerade och svagt och svagt ettablerade etablerade efter efter huvudanknytning till arbetsmarknaden till förvärvsarbete fördelat (RAKS). på Förvärvsarbetande ursprung och kön befolkning i Västra Götaland 20-64 år år 2012. 20-64 år, Västra Götaland år 2012 Inrikes född med minst en inrikes född förälder Inrikes född med två utrikes föräldrar Utrikes född Genomsnitt Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män Total Andel helårsanställda 91% 91% 91% 86% 86% 86% 84% 82% 83% 90% Därav etablerad 87% 91% 89% 85% 87% 86% 82% 82% 82% 88% Därav svagt etablerad 13% 9% 11% 15% 13% 14% 18% 18% 18% 12% Andel delårsanställda 2% 2% 2% 3% 3% 3% 3% 3% 3% 2% Därav etablerad 64% 64% 64% 65% 59% 62% 48% 50% 49% 60% Därav svagt etablerad 36% 36% 36% 35% 41% 38% 52% 50% 51% 40% Andel nyanställd 4% 4% 4% 6% 7% 7% 9% 10% 9% 5% Därav etablerad 65% 66% 65% 65% 62% 64% 57% 61% 59% 63% Därav svagt etablerad 35% 34% 35% 35% 38% 36% 43% 39% 41% 37% Andel avgångna 3% 3% 3% 5% 5% 5% 5% 5% 5% 3% Därav etablerad 68% 72% 70% 69% 69% 69% 63% 67% 65% 69% Därav svagt etablerad 32% 28% 30% 31% 31% 31% 37% 33% 35% 31% Totalsumma 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% En del av skillnaderna i etablering kan förklaras av skillnader i ålderssammansättningen mellan de jämförda grupperna. Inom gruppen inrikes födda med två utrikes födda föräldrar befinner sig t.ex. fler personer i den yngsta åldersgruppen 20-24 år. Unga människor har generellt en svagare ställning på arbetsmarknaden och gör vi en åldersstandardiserad jämförelse dvs. där ålderssammansättningen antas vara lika mellan de jämförda grupperna minskar skillnaderna något. Vid en sådan jämförelse ökar exempelvis andelen helårsanställda bland inrikes födda med två utrikes födda föräldrar med ca 2 procentenheter. Skillnaderna mellan in- och utrikes födda ökar dock då hänsyn tas till skillnader i åldersfördelning. Ålder och variationer i förvärvsfrekvens under arbetslivet Individers ålder har betydelse för deltagandet på arbetsmarknaden. Sysselsättningen är lägst bland ungdomar (16-24 år) och stiger kontinuerligt fram till ca 55 års ålder. Bland de äldsta (55-64 år) i den arbetsföra befolkningen, är sysselsättningsgraden något lägre. Ungdomars svaga ställning på arbetsmarknaden beror till stor del på att man också är nykomlingar på arbetsmarknaden. Av diagrammet nedan framgår att andelen inrikes födda som förvärvsarbetar ökar fram till ca 30- årsåldern. Därefter fortsätter förvärvsfrekvensen att ligga på denna förhållandevis höga nivån 85-90% fram till strax innan 60-årsåldern. Därefter minskar andelen förvärvsarbetande kraftigt för varje ettårs klass. Bland de allra äldsta inrikes födda ökar skillnaden mellan kvinnor och män påtagligt och männen arbetar i betydligt högre utsträckning längre upp i åldrarna. I övriga åldrar är skillnaderna mellan män och kvinnor relativt liten. 20
Förvärvsfrekvens för inrikes och utrikes födda män och kvinnor i Västra Götaland efter ålder, 16-74 år. År 2011 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Förvärvsarbetande % Inrikes födda kvinnor Förvärvsarbetande % Utrikes födda Kvinnor Förvärvsarbetande % Inrikes födda män Förvärvsarbetande % Utrikes födda män Bland de utrikes födda i Västra Götaland är förvärvsfrekvensen som högst vid ca 40-årsåldern. Förvärvsfrekvensen ligger då på runt 75-80 %. Utrikes födda kvinnors förvärvsfrekvens ligger betydligt lägre än männens i 20-40 årsåldern för att därefter ligga på en jämförbar nivå. Förvärvsfrekvensen börjar också att sjunka något tidigare för utrikesfödda av båda könen. Efter 55 år minskar förvärvsfrekvensen för varje ettårs klass men den kraftiga nedgången kring pensionen sker dock senare bland utrikes födda. Precis som för de inrikes födda, arbetar utrikes födda män i större utsträckning än utrikes födda kvinnor i de allra högsta åldrarna, i jämförelsebar grad som inrikes födda kvinnor. Invandringsålderns påverkan på såväl social som ekonomisk integration När det gäller invandrade pekar studier på att personer som invandrar i åldrarna 25 29 år kommer in snabbast på arbetsmarknaden i Sverige, och att det tar längre tid att komma i arbete för de allra yngsta och äldsta. Att det tar lång tid för de yngsta kan tyckas naturligt, och på lång sikt är det dock lättare för dem som invandrar i unga år att komma in på arbetsmarknaden jämfört med dem som invandrar efter 40 års ålder. Barn som är små när de kommer till Sverige lyckas t.ex. bättre än sina äldre syskon visar Böhlmark m.fl. 2009. I tabellen nedan har vi följtupp sysselsättningsgraden för kohorten utlandsfödda i Västra Götaland som invandrade till Sverige under perioden 1975-84 och som år 2011 var mellan 27-65 år. Vi ser då skillnader beroende på under vilken ålder man invandrat vilket bekräftar Böhlmarks slutsatser. Andelen förvärvsarbetande är exempelvis nära 20 procentenheter högre för utlandsfödda personer som invandrat under barndomen jämfört med dem som invandrat mellan 15-30 års ålder. Att sysselsättningsnivån sedan är betydligt lägre för de som var i åldrarna 31-45 år vid invandringstillfället kan också till stor del antas bero på att många av dessa, vid studietidpunkten år 2011 befann sig i de högre åldersklasserna där sysselsättningsnivån redan börjat avta. 21
Sysselsättnings status år 2011, Utrikes födda i ästra Götaland (26-65 år). Senaste invandringsår mellan 1975-1984 Invandrings ålder 0-14 år Sysselsättningsstatus fördelat på invandringsålder invandringsår 1975-1984, 20-64 år, Västra Götaland år 2011 Invandringsålder 0-14 år Ej förvärvsarbetande Förvärvsarbetande Total 20,2% 79,8% 100,0% Invandrings ålder 15-30 år Invandringsålder 15-30 år Invandrings ålder 31-45 år Invandringsålder 31-45 år 37,3% 62,7% 100,0% 52,4% 47,6% 100,0% Total Totalt 31,6% 68,4% 100,0% Det har också visat sig att hur gammal man är då man anländer till Sverige tycks ha stor betydelse även för den allmänna integrationen i vuxen ålder. Till exempel är andelen utlandsfödda grannar, arbetskamrater och partners betydligt större bland invandrade som anlänt i tonåren jämfört med dem som kommit redan som barn. Resultaten från en studie av invandringsålderns betydelse för social och ekonomisk integration visar att en 5 år senare ankomst för en individ t.ex. innebär att andelen utlandsfödda i bostadsområdet eller på arbetsplatsen i genomsnitt ökar med 2 procentenheter. Sannolikheten ökar också att gifta sig med en annan utlandsfödd med 12 procentenheter (Böhlmark m.fl. 2009:4). I studien förklaras detta med att invandringsåldern bestämmer tiden i landet fram till viktiga milstolpar i livet som de flesta ungdomar passerar vid ungefär samma ålder. Med sådana milstolpar menas exempelvis att avsluta grund- och gymnasieskolan, träda in på arbetsmarknaden samt familjebildning osv. I Böhlmarks m.fl. studie av invandringsålderns betydelse hänvisas till att forskning inom psykologin som pekar mot att händelser vid vissa åldrar kan vara av särskilt stor betydelse för förhållanden senare i livet. Utbildningsnivåns betydelse för sysselsättning Generellt är sysselsättningen i Sverige högre bland personer med hög utbildningsnivå. Detta förhållande gäller även inom gruppen utlandsfödda personer. Utbildningsnivåerna skiljer sig också åt mellan olika grupper av utlandsfödda. Bland arbetskraftsinvandrarna är det en större andel med eftergymnasial utbildning än bland flyktinginvandrare och andelen hög- och lågutbildade skiljer sig också mellan olika födelseländer. Att sysselsättningsgraden är högst för dem med högst utbildningsnivå gäller såväl för inrikes födda som för utrikes födda, vilket framkommer i tabellen nedan. Skillnaderna i sysselsättningsnivå är samtidigt störst bland de lågutbildade och de med högst utbildningsnivå, skillnaderna ligger på mellan 23-24 procentenheter. Sysselsättningsgrad efter utbildningsnivå utbildingsnivå och i ursprung, Västra Götaland 20-64 år, Västra år 2011 Götaland (20-65 år 2011 år) Inrikes född Utrikes född Total Förgymnasial utb Gymnasial utb Kortare efterymnasial utb Längre efterymnasial utb + forskar utbilding Förvärvsarbetande 65,5% 81,8% 78,7% 90,1% Förvärvsarbetande 41,3% 62,9% 55,8% 67,0% Förvärvsarbetande 58,6% 78,9% 74,8% 85,9% 22