En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

Relevanta dokument
Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Folkhälsoenkäten 2010

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Folkhälsoenkäten 2010

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Innehållsförteckning:

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor?

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Hälsa på lika villor? Norrbotten Vård och läkemedel

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor? År 2006

Avdelning för hälsofrämjande -

Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Tandhälsan i Värmland

Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Trend Vårdbarometern

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län 2005

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

2. a) Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem?

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun

Normmedvetenhet och hbtq Här skriver du in sidfot

Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Hälsa på lika villkor?

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Läkemedelsanvändning - senaste tre månaderna. Procent (%)

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Hälsa på lika villkor 2018 Resultat från befolkningsenkäten HLV, hälsoutfall utifrån jämlikhetsperspektiv

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Rapport för Jämtlands län 2010

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Rapport. Hälsa på lika villkor 2007:4. en jämförelse mellan Östergötland och riket. Linköping November 2007

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Hälsa på lika villkor

Innehållsförteckning:

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor

HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR?

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10%

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

Ohälsa vad är påverkbart?

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Vad håller oss friska i Norrland?

Tabell 1 Bedömning av det egna hälsotillståndet 81 Tabell 2 Bedömning av hälsotillståndet jämfört med jämnåriga 82 Tabell 3 Långvarig sjukdom och

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

Hälsa på lika villkor?

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Strömsunds kommun 2010

Befolkningsundersökningen de första resultaten för Östersunds kommun

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Hälsa på lika villkor Rapport för Härjedalens kommun 2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Transkript:

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid.

Varför svarar inte alla? Samhällstrend? Unga killar svarar mer sällan än äldre kvinnor. Korrigering! Kan vi lita på siffrorna? Det är det bästa vi har!

25 20 15 10 5 0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland Riket Andel med diabetes fördelat på kvinnor, män, län och riket 50 40 30 20 10 0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland Riket Andel med högt blodtryck fördelat på kvinnor, män, län och riket

50 40 30 20 10 0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland Riket Andel med mag/tarmbesvär fördelat på kvinnor, män, län och riket 50 40 30 20 10 0 Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland Riket Andel med huvudvärk eller migrän fördelat på kvinnor, män, län och riket

man kvinna 65-84 45-64 30-44 16-29 65-84 45-64 30-44 16-29 ja nej 0 20 40 60 80 100 Andel med svåra besvär av diabetes som haft eller inte haft kontakt med sjukvården man kvinna 65-84 45-64 30-44 16-29 65-84 45-64 30-44 16-29 ja nej 0 20 40 60 80 100 Andel med svåra besvär av högt blodtryck som haft eller inte haft kontakt med sjukvården

man kvinna 65-84 45-64 30-44 16-29 65-84 45-64 30-44 16-29 ja nej 0 20 40 60 80 100 Andel med svår oro eller ångest som haft eller inte haft kontakt med sjukvården man kvinna 65-84 45-64 30-44 16-29 65-84 45-64 30-44 16-29 ja nej 0 20 40 60 80 100 Andel med svår övervikt som haft eller inte haft kontakt med sjukvården

Andel med sjukdom eller besvär som använt sina läkemedel 25 100 20 Diabetes Diabetesmedicin Högt blodtryck Blodtryckssänkande medicin 75 15 10 50 5 25 0 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 0 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 50 40 Ångest Ångestdämpande 30 20 10 0 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84

Andel med sjukdom eller besvär som använt sina läkemedel 50 Magproblem Magsår-/magkatarrsmedicin 40 30 20 10 0 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 100 Huvudvärk/migrän Smärtstillande (receptfri) 75 50 25 0 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84

Lång utbildning Medellång utbildning Kvinnor Män Lång utbildning Medellång utbildning Kvinnor Män Kort utbildning Kort utbildning 0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 Andel som avstått från att köpa medicin som man fått på recept Andel som ansett dig vara i behov av läkarvård men ändå avstått från att söka vård Lång utbildning Medellång utbildning Kvinnor Män Kort utbildning 0 20 40 60 80 100 Andel som under de senaste tre månaderna ansett sig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård

65-84 45-64 30-44 16-29 65-84 45-64 30-44 16-29 Hinder Ej Hinder Hinder Ej Hinder Hinder Ej Hinder Hinder Ej Hinder Hinder Ej Hinder Hinder Ej Hinder Hinder Ej Hinder Hinder Ej Hinder 0 25 50 75 100 Andel med rörelsenedsättning som upplever hinder i det dagliga livet och sämre allmänt hälsotillstånd

50 Övervikt män Övervikt kvinnor Övervikt män riket Övervikt kvinnor riket Fetma män Fetma kvinnor Fetma män riket Fetma kvinnor riket 40 30 20 10 0 1987 1990 1994 1997 2003 2006 2010 Övervikt och fetmautvecklingen i regionen bland kvinnor och män samt andelen övervikt och feta i riket

Riket Regionen Norrbotten Västernbotten Jämtland Västernorrland 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel kvinnor och män i regionen och i riket med övervikt och fetma

Fackförening Poltiker kommun Politiker landsting Riksdag Domstolar Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst Polis Skola Sjukvård 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel kvinnor och mäns förtroende i regionen för institutioner/politiker i samhället

100 90 Kort Mellan Lång 80 70 60 50 40 30 16-29 30-44 45-64 65-84 16-29 30-44 45-64 65-84 man kvinna Andel med stort förtroende för sjukvården och med olika utbildningsnivåer i norrland

Fysiskt aktiva 30 min eller mer per dag Hela regionen

Äter frukt o grönt 5 ggr per dag. Riket, regionerna och länen

Tobaksbruk. Länen och riket. Män

Tobaksbruk. Länen och riket. Kvinnor

Röker dagligen. Riket och regionen. Trend 1997-2010 1980

Snusar dagligen. Länen och riket. Trend 2003-2010

Tobaksbruk. Regionen. Åldersgrupper, kvinnor och män

30% av dagligrökarna vill ha hjälp att sluta röka. Uppskattat antal per län

Riskabel alkoholkonsumtion. Regionen. Åldersgrupper Kvinnor och män.

Riskabel alkoholkonsumtion. Länen, regionen och riket. Kvinnor och män.

65-84 år Kvinnor Män 45-64 år 30-44 år 16-29 år 65-84 år 45-64 år 30-44 år 16-29 år 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel som råkat ut för en olycka som leder till besök hos sjuk- eller tandvård

Välbefinnande SEI Utbildning Kort Lång Arbetare Tjänsteman Nedsatt Gott Kvinnor Män 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Att drabbas av olycka skiljer sig i grupper efter yrke, utbildningslängd men också hur man mår.

25 20 15 10 5 0 Utsatt för fysiskt våld Utsatt för hot om våld Rädsla för våld 1997 2006 2010 Självrapporterat fysiskt våld eller hot om våld har inte ökat under de senaste tio åren men rädslan för våld har ökat, Norrland

10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Fysiskt våld Hot om våld 0 16-29 år 30-44 år 45-64 år 16-29 år 30-44 år 45-64 år Kvinnor Män Andel som utsatts för fysiskt våld eller hot om våld bland män och kvinnor.

Arbetsplats Hemmet Annan bostad Allmän plats/nöjesställe Tåg/buss Annanplats 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Män Kvinnor Våldsplats De vanligaste platserna där fysiskt våld förekommer

Kvinnor Män Kiruna Luleå Lycksele Umeå Strömsund Östersund Kramfors Sundsvall Kiruna Luleå Lycksele Umeå Strömsund Östersund Kramfors Sundsvall 2010 2006 0 10 20 30 40 50 60 Andel män och kvinnor som inte brukar gå ut ensam i rädsla för att bli överfallen, utsatt för rån eller annat övergrepp

Kvinnor Män 65-84 år 45-64 år 30-44 år 16-29 år 65-84 år 45-64 år 30-44 år 16-29 år 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andelen bland män och kvinnor som litar på andra människor

Andel som litar på andra; urval 20-64 år Män Kvinnor Arbetslös Yrkesarbetar Kort utbildn Lång utbildn 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel som litar på andra i grupper efter utbildningslängd och arbete

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Vanligaste orsakerna: kön, utseende ålder En av fem pga ålder Vanligaste orsakerna: utseende ålder En av fem pga ålder 0 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år Kvinnor 2010 2006 Män Andel bland män och kvinnor som känt sig kränkt åren 2006 och 2010

Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ja Nej HBT Heterosexuell Kvinnor Män Sysselsättning SEI Tjänsteman Arbetare Studerar Ltsjukskriven Förtidpension Arbetslös Yrkesarb 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel som känt sig illa bemött (kränkt) i olika grupper av befolkningen

Ju lägre status desto sämre levnadsvanor och hälsa. Varför? Därför att nyttan med att jogga, fimpa och äta morötter är helt enkelt inte lika mycket värd för den som redan lever ett utsatt liv.