KALLELSE Borås 2010-02-19 Direktionen för Sjuhärads kommunalförbund Härmed kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 19 februari kl. 09,00 Plats: Sjuhärads kommunalförbund ESPIRA, Stinas rum, Olovsholmsgatan 32 Välkomna! Ulrik Nilsson Leif Johansson
Direktionen för Sjuhärads kommunalförbund 2010-02-19 Förslag till dagordning: 1. Fastställande av dagordning 2. Val av justerare 3. Föregående mötesprotokoll 4. Information om projektet Samverkan kring flyktingmottagandet i Sjuhärad 5. Mottagning av ensamkommande asylsökande barn i Sjuhärad 6. Förslag om återbetalning av villkorat aktieägartillskott till Mediapoolen AB 7. Lägesrapport kompetensplattform vuxenutbildning, regionuppdrag. 8. Samverkansmodell kultur i Västra Götaland 9. Årsredovisning 2009 10. Projektuppdrag angående utveckling av textila kluster i Sjuhärad 11. Regional medfinansiering av förskottering av infrastrukturprojekt 12. Projektuppdrag om samordnande av Sjuhärads infrastrukturplanering med bl.a. utgångspunkt i Götalandsbanan 13. Rapport från förbundets beredningar och grupper Program för god äldreomsorg Fördjupad utredning Resa i Västra Götaland Genomförande av infrastrukturplaner stråk och potter 14. Rapport från VGR:s beredningar 15. Anmälningsärende meddelandepärm 16. Nästa sammanträde 17. Övriga frågor
ÄRENDE nr 4 Projektet, Samverkan kring flyktingmottagandet i Sjuhärad Projektet Samverkan kring flyktingmottagandet i Sjuhärad har bedrivits i Sjuhärads kommunalförbunds regi sedan 2008. Migrationsverket har för år 2010 beviljat 1 590 000 kr för betydande extraordinära kostnader för strukturella insatser i samband med flyktingmottagandet. Av dessa medel frångår 538 212 kr till projekt EFIS (Etablering av flyktingar genom interkommunal och interregional samverkan) som bedrivs av Länsstyrelsen. Från år 2009 finns ett överskott om 97 625 kr som överförts till år 2010. Medel till förfogande år 2010 är 1 149 413 kr. Syftet med projektet år 2010 är att kartlägga, identifiera och utreda förutsättningarna för ett helt eller delvis centraliserat flyktingmottagande i Sjuhärad. Utifrån medlemskommunernas förväntningar och önskemål ska ett förslag till organisation och plan för ett gemensamt flyktingmottagande upprättas. Parallellt ska resultaten som uppnåddes under 2008-2009 implementeras och vid behov anpassas till en förändrad organisation. Mål för 2010 är att i slutet av 2010 presentera ett förslag till en organisations- och genomförandeplan av ett gemensamt flyktingmottagande i Sjuhärad. Regeringen har i proposition 2009/10:60 föreslagit att arbetsförmedlingen får ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna i stället för kommunerna från den 1 december 2010. Kommunerna kommer fortsättningsvis ha ansvar för SFI, bostadsförsörjning, insatser för barn och unga samt samhällsorientering. Parallella organisationer kommer dock att finnas under en period då regeringen föreslår att lagens bestämmelser ska tillämpas på nyanlända som har rest in i landet efter utgången av november 2010 och som har uppehållstillstånd vid inresan samt på nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd efter utgången av oktober 2010. Bestämmelserna ska även tillämpas på nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd före utgången av oktober 2010, om de är registrerade vid och vistas på en förläggning för asylsökande den 30 november 2010. Regeringens proposition medför att projektet till viss del får nya förutsättningar. Direktionen föreslås besluta att projektet Samverkan kring flyktingmottagande i Sjuhärad ska ta fram förslag till organisations- och genomförandeplan för hel eller delvis centralisering av kommunernas kvarvarande ansvar utifrån proposition 2009/10:60.
ÄRENDE nr 5 Mottagning av ensamkommande asylsökande barn i Sjuhärad 2007-06-01 beslöt direktionen att Sjuhäradsområdet skulle ta emot minst 10-15 ensamkommande asylsökande barn. De flesta av medlemskommunerna tecknade ettåriga avtal med Migrationsverket. Kommunerna Mark och Borås har därefter tecknat ytterligare avtal. Hittills har Sjuhäradskommunerna tagit emot 22 barn enligt avtal och därutöver 12 ebo (eget boende via anhörig). 2009 kom det 2400 barn till Sverige. Det är mest 16-17-åriga pojkar från Irak, Afghanistan och Somalia. Allt fler barn kvarstannar på förläggningarna pga. av att kommunerna generellt inte svarat upp i avtal med Migrationsverket om att ta att ta emot barnen. VästKom beslutade 2009-12-11 att ge VG:s fyra kommunalförbund i uppdrag att ta fram ett underlag för solidariskt mottagande av de asylsökande barnen i länets 49 kommuner. Regeringen har tillsatt en särskild utredare, Björn Eriksson, med uppdrag att dels lösa det akuta läget, dels ta fram en långsiktig lösning med bl.a. med avtal om platser och inte antal barn så att det blir ett bättre flöde. Björn Eriksson besökte Sjuhärad 17 december och förde en dialog med beredningen för social välfärd och hälsa, samt några tjänstemän från kommunerna och kommunalförbundet. Kansliet har kartlagt medlemskommunernas synpunkter och inställning till att ta emot fler barn. Sammantaget har dialogen med kommunerna visat att de är beredda att ta sitt solidariska ansvar, under förutsättning att kommunerna samarbetar om mottagandet. Samarbetet kan handla om boende, stöd till barnen, värdfamiljer, familjehemsrekrytering, stöd till familjehem och värdfamiljer samt kontakterna med Migrationsverket. Det finns också behov av fortsatt samarbete om barnen även då de fått uppehållstillstånd. Om Sjuhäradskommunerna tar emot sin andel av barnen handlar det om 22 platser, motsvarande 54 barn under ett år, beräknat på ett antal av totalt 2400 barn. Per kommun innebär det 11 platser för Borås, 4 för Mark, 2 för Ulricehamn och en vardera för de resterande fem kommunerna. Direktionen föreslås besluta att att att ge kansliet i uppdrag att tillsammans med kommunföreträdare genomföra en samordnad förhandling med Migrationsverket, rekommendera medlemskommunerna att ta ett solidariskt ansvar och teckna avtal med Migrationsverket om sammanlagt 22 platser enligt ovanstående fördelning och ge kansliet i uppdrag att tillsammans med kommunföreträdare utarbeta ett konkret förslag till samarbete.
Gunilla Bothén PM Sjuhärads kommunalförbund 2010-01-10 Mottagning av ensamkommande asylsökande barn i Sjuhärad Vid halvårsskiftet 2006 fick kommunerna ansvaret för att tillhandahålla boende för ensamkommande asylsökande barn. Migrationsverket ger ekonomisk ersättning till mottagande kommuner. De asylsökande barnen har samma rätt till insatser enligt socialtjänstlagen och till skolgång som andra barn som är bor i kommunen. Antalet asylsökande barn ökar; från ca 350-400 år 2006 till 2400 år 2009. Det är mest 16-17-åriga pojkar från Irak, Afghanistan och Somalia. 2007-06-01 beslöt direktionen att Sjuhäradsområdet skulle ta emot minst 10-15 ensamkommande barn. De flesta av medlemskommunerna tecknade ettåriga avtal med Migrationsverket och kommunerna Mark och Borås har därefter tecknat ytterligare avtal. Hitintills har Sjuhäradskommunerna tagit emot 22 barn enligt avtal och därutöver 12 ebo (eget boende via anhörig). Det finns fyra mottagningskommuner i landet, varav en är Mölndal. Antalet kommer att utökas till 8-10. Det samlas alltfler barn på förläggningarna pga. av att kommunerna inte är benägna att i tillräckligt hög gradteckna avtal med Migrationsverket om att ta att ta emot barnen. VästKom beslutade 2009-12-11 att ge VG:s fyra kommunalförbund i uppdrag att ta fram ett underlag för solidariskt mottagande av de asylsökande barnen i länets 49 kommuner. Regeringen har tillsatt en särskild utredare, Björn Eriksson, med uppdrag att dels motivera landets kommuner att ta ett ansvar för att ta emot ensamkommande asylsökande barn och dels att ta reda på hinder för mottagandet och att försöka åtgärda problemen samt skriva en rapport till regeringen som ska vara färdig i mars. Det handlar dels om att lösa det akuta läget och dels om att få en långsiktig lösning med bl.a. med avtal om platser och inte antal barn så att det blir ett bättre flöde. Björn Eriksson besökte Sjuhärad 17 december och träffade beredningen för social välfärd och hälsa, samt några tjänstemän från kommunalförbundet samt kommunernas socialtjänst och flyktingmottagningar. Ett nytt möte hölls 18 januari på länsstyrelsen med landshövdingen och de tre andra kommunalförbunden i länet för återrapportering till Björn Eriksson. Kommunalförbundet har kartlagt medlemskommunernas synpunkter och inställning till att ta emot fler barn och möten har skett med företrädare för kommunerna, främst socialtjänsten. Beredningsgruppen har samrått med presidiet i ärendet. Sammantaget har dialogen med kommunerna visat att de är beredda att ta sitt solidariska ansvar, under förutsättning att kommunerna samarbetar om mottagandet. Samarbetet kan handla om boende, stöd till barnen, värdfamiljer, familjehemsrekrytering, stöd till familjehem och värdfamiljer samt kontakterna med Migrationsverket. Gryning Vård AB är berett att starta asylboende i Sjuhärad om kommunerna så önskar. Det finns också behov av fortsatt samarbete om barnen även då de fått uppehållstillstånd. Om Sjuhäradskommunerna tar emot sin andel av barnen handlar det om 22 platser, motsvarande 54 barn under ett år, beräknat på ett antal av totalt 2400 barn. kommun barn platser Bollebygd 2 1 Borås 26 11 Herrljunga 2 1
Mark 9 4 Svenljunga 3 1 Tranemo 3 1 Ulricehamn 6 2 Vårgårda 3 1 summa 54 22 Ersättningar för ensamkommande asylsökande barn och ungdomar Ersättning till kommuner med överenskommelse om mottagande av asylsökande ensamkommande barn Årlig ersättning på 500 000 kronor för ett kalenderår som ska underlätta mottagandet samt öka kvalitén på mottagandet. Kommuner får statlig ersättning för mottagande av ensamkommande barn såväl under tiden som de är asylsökande som tiden efteråt för dem som bevilhjas uppehållstillstånd. Ersättningarna administreras av Migrationsverket. Ersättning till kommuner som dessutom har en överenskommelse om att tillhandahålla boendeplatser som avses i 2 andra stycket LMA Dessa ersättningar ska täcka kostnaderna för att bedriva boendeplatserna dvs. personal, kost, logi samt omvårdnad etc. 1 600 kronor per dygn för varje överenskommen plats. Därutöver 300 kronor per dygn för varje belagd plats. Ersättningarna kan också avse de som har fyllt 18 men inte 21 år, under förutsättning att vården påbörjats före 18 års ålder. Ersättning till samtliga kommuner, oavsett om överenskommelse tecknats eller inte Ersättning för skolverksamhet, avser samtliga asylsökande barn i Sverige Schablonersättning för barnets skolgång: 29 000 kronor per elev och år i förskoleklass 56 700 kronor per elev och år i grundskola etc. 64 300 kronor per elev och år i gymnasieskola etc. Ersättning för extra kostnader för elever med särskilda behov. Ersättning för extraordinära kostnader för skolverksamhet Ersättning för faktiska kostnader för boende och omvårdnad i: Tillfälligt boende i kommun där Migrationsverket har ansökningsenheter. Anvisad kommuns boende (utöver avtalade platser), t.ex. för boende i familjehem, grupphem/institution eller vid behov behandlingshem. Dessa ersättningar avser även de som har fyllt 18 år men inte 21 år, under förutsättning att vården påbörjats före 18 års ålder. Ersättning för transport av ensamkommande barn till den anvisade kommunen. Ersättning för anvisad kommuns utredning av ensamkommande barn utgår med: 39 000 kronor per barn vid placering i familjehem. 31 000 kronor per barn vid placering i hem för vård eller boende, dvs. grupphem eller institution.
Ersättning för faktiska kostnader för god man. En kommun kan även ansöka om ersättning för betydande extraordinära kostnader som kommunen haft för ensamkommande barn. Under maj månad utgår en årlig ersättning för stödinsatser av förebyggande karaktär enligt SoL till samtliga kommuner i vilka det den 30 april finns asylsökande under 18 år registrerade hos Migrationsverket. Det totala ersättningsbeloppet är 50 miljoner kronor och fördelas enligt följande: 5 miljoner kronor delas mellan berörda kommuner 45 miljoner kronor delas med antalet registrerade barn, vilka sedan genererar ett sammanlagt belopp till berörda kommuner.
ÄRENDE nr 6 Förslag om återbetalning av villkorat aktieägartillskott till Mediapoolen AB Sjuhärads kommunalförbund äger tillsammans med Skaraborgs och Fyrbodals kommunalförbund samt Uddevalla stad, Mediapoolen AB. Sjuhärads andel uppgår till 1/3. Kommunförbundet Sjuhärads styrelse beslöt 2002-06-07 att tillföra ett villkorat aktieägartillskott på 664 521 kr till Mediapoolen AB. Ägartillskottet finansierades genom kvarvarande medel i Älvsborgs kommunförbund. I samband med att kommunförbundsverksamheten gick in i Sjuhärads kommunalförbund 2004-07-01 överläts fordran till kommunalförbundet för 1 krona. Den ekonomiska situationen i bolaget har väsentligt förbättrats och bolagsstyrelsen föreslår nu att ägartillskottet återbetalas enligt en uppgjord plan under åren 2010-2012. Förslaget innebär att återbetalning till Sjuhärad kommunalförbund sker med 332 260 kronor 2011 och med 332 261 kronor 2012. Återbetalning kommer att ske på likartat sätt till övriga delägare. Direktionen föreslås besluta att för sin del godkänna Mediapoolens förslag till återbetalning av villkorat aktieägartillskott
,
ÄRENDE 7 Lägesrapport kompetensplattform vuxenutbildning, regionuppdrag I det regleringsbrev som regeringen i december 2009 beslutat om för regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan inom området regional tillväxt för år 2010, ges följande uppdrag: Regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan i respektive län ska etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan ska för respektive län ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella arbetsmarknadsregioner. Inom ramen för uppdraget ska självstyrelseorganen och samverkansorganen samverka med relevanta regionala och lokala aktörer. De ska även samråda och föra dialog med statliga myndigheter inom kompetensförsörjningsområdet. Etableringen av kompetensplattformen ska bygga på redan etablerade samverkansformer inom kompetensförsörjningsområdet i länet. Uppdraget skall genomföras i dialog med berörda aktörer i angränsande län och förhålla sig till näringslivets och arbetsmarknadens behov samt funktionella arbetsmarknadsregioner. Syftet med kompetensplattformarna är att bidra till: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, samt Ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. Regionutvecklingssekretariatet i VGR har - i samråd med representanter från de fyra kommunalförbunden - utformat ett PM rörande synen på hur en kompetensplattform i Västra Götaland kan se ut. Dokumentet beskriver uppbyggnad och användning av en regional kompetensplattform som omfattar både organisatorisk struktur samt IT-stöd. Plattformen avser att effektivisera och kvalitetssäkra utbildningsplanering och kompetensförsörjning i hela Västra Götaland. Plattformen avser Västra Götalands funktionella gränser och inte de administrativa. Satsningen knyter an till Vision Västra Götaland samt Tillväxtprogrammet genom att analysera och matcha utbildningsbehovet i samhället. Plattformen ska även vara en arena för samverkan och kontakt gentemot näringsliv och andra relevanta aktörer. Direktionen föreslås att notera informationen till protokollet.
ÄRENDE 8 Samverkansmodell kultur i Västra Götaland Kultursamverkansmodellen Västra Götaland, Halland, Skåne och Gotland ska enligt propositionen Tid för kultur vara de första regionerna att ingå i den samverkansmodell (tidigare kallad portföljen) som just nu utreds av regeringen. Kultursamverkansmodellen, innebär en ny modell för fördelning av statsbidrag till kulturverksamheter i landet. Landshövding Chris Heister arbetar, som särskild utredare, med att ta fram ett förslag om vilka statliga bidrag som ska ingå i modellen och hur den ska genomföras. Utredning ska vara klar med sina förslag den 23 februari. När utredningen är klar förutspås en remiss med kort tid så att det slutgiltiga beskedet ska kunna presenteras i budgetpropositionen i september/oktober. Förväntade remissinstanser i Västra Götaland förutom Västra Götalandsregionen är Göteborg stad, Borås stad och Uddevalla kommun. Avsikten är att skriva fram en gemensam kultursamverkansplan inom Västra Götalandsregionen där dokumentet kommer att kräva en snabb förankring i respektive kommunalförbunds kommuner. Kulturnämnden Västra Götaland inbjuder till samrådsmöte den 10 mars. Inbjudan är ställd till kommunalförbundens presidier och deras kulturberedningar samt Göteborgs stad. Det kommer att finnas möjlighet att delta i mötet via videokonferens från regionens hus i Borås. På mötet ska utredningens betänkande och en första skiss till Västra Götalandsregionens remissvar diskuteras. Direktionen föreslås besluta Att notera informationen och Att Sjuhärads kommunalförbund i kultursamrådet representeras av beredningen för kultur
ÄRENDE nr 9 Årsredovisning Sjuhärads kommunalförbund 2009 Enligt förbundsordning ska direktionen upprätta förslag till årsredovisning. Efter revision ska årsredovisningen översändas till medlemskommunerna för godkännande och prövning av ansvarsfrihet för förbundsdirektionen. Sammanfattningsvis visas ett resultat på -8,5 mkr och ett utgående Eget Kapital på knappt 1 mkr. Resultatet belastas av ökade förvaltningskostnader (ca 1,1 mkr varav 0,7 till följd av försämrat räntenetto). Övrigt underskott jämfört med planerat nollresultat är huvudsakligen hänförligt till eftersläpande periodisering samt införande av ny redovisningspraxis. Fr.o.m 2009 resultatförs utgående projektbidrag vid direktionens beslut. Verksamhetens underliggande omslutning och karaktär har bedömts motivera ett Eget kapital på cirka 4 miljoner kronor. Mot den bakgrunden avser kommunalförbundet under våren särskilt analysera behov och metod för att återställa ett Eget Kapital till lämplig nivå. Direktionen föreslås besluta att att för egen del godkänna 2010-02-19 upprättat förslag till årsredovisning 2009 för Sjuhärads kommunalförbund samt översända årsredovisningen till revisorerna och därefter tillsammans med revisionsberättelse överlämna årsredovisningen till medlemskommunerna
ÄRENDE 10 Projektuppdrag angående utveckling av textila klustret i Sjuhärad Direktionen beslutade 2009-12-03 att i Sjuhärads tillväxtarbete under 2010 särskilt fokusera på möjligheterna till utveckling av styrkeområdet textil och därtill anhängiga kluster lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Årligen bestäms ett tema och tillväxtpaneler tillsätts eller lyfts fram. Genom tematiseringen hamnar en fråga i fokus och får större uppmärksamhet..arbetet bygger på ett aktivt deltagande från kommuner, näringsliv och akademi. Vid behov tillsätts spetskompetens och projektledning (Ur Sjuhärads Tillväxtprogram 2013). Textil har länge varit det mest prioriterade tillväxtområdet i Sjuhärad och är även prioriterat inom regionen. Branschen är nu inne i en positiv förändringsspiral och attraherar forskare och tekniker, både nationellt och internationellt, inom design, nanofiberteknologi, interaktionsdesign, trikå- och vävteknik samt färg- och beredningstekniker. Området är starkt inmutat och väl förankrat inom Sjuhärad och kan bedömas ha mycket stor potential också som regionalt och nationellt styrke- och profilområde. Målsättningen är att identifiera var, hur och när olika insatser bör ske för att skapa utvecklande effekter och synergier. Arbetet bör belysa både möjligheter och hot samt lyfta fram personer och konstellationer som kan skapa bestående värden. Avrapportering sker löpande till Sjuhärads förtroendevalda, näringslivschefer, kommunchefer, press samt andra berörda parter. En projektledare kommer snarast att starta temaarbetet med inriktning på textil för 2010. Denna person kommer att ansvara för att koordinera möten, initiera samarbeten, pilotprojekt och diskutera samt verka för extern finansiering av desamma. Medelsbehovet under 2010 beräknas till ca 600 tkr (projektledare halvtid och sakanslag). 300 tkr föreslås avsättas i 2010 års tillväxtbudget för uppstart under första halvåret. Direktionen föreslås besluta Att avsätta 300 000 kronor ur 2010 års tillväxtbudget till projektet Tema Textila kluster med inriktningen att ytterligare finansiering ska prövas senare
ÄRENDE nr 11 Regional medfinansiering av förskottering av infrastrukturprojekt I Regionens förslag till pågående infrastrukturplanering ingår väg 27 förbifart Borås. Objektet redovisar högsta nettonuvärdeskvot, d.v.s. utgör den på sedvanligt sätt beräknade infrastrukturåtgärden med högst samhällsnytta. Medfinansiering är aktuell från berörda. Objektet återfinns mycket sent i planeringen för genomförande. Därför krävs en förskottering av investeringsmedel för att åstadkomma nyttan inom rimlig tid. En förskottering kan uppgå till i storleksordningen 300 mkr. I likhet med andra tidigare objekt av regional betydelse och nytta bör förskotteringens räntekostnader finansieras med regionala tillväxtmedel. Direktionen föreslås besluta att uppdra till presidiet att tillskriva Regionutvecklingsnämnden,Västra Götalandsregionen, utifrån den samlade inställningen att regional finansiering av räntekostnader bör ske
ÄRENDE 12 Projektuppdrag om samordnande av Sjuhärads infrastrukturplanering med bl.a. utgångspunkt i Götalandsbanan Arbetet med Sjuhärads infrastruktur behöver ta fart. Arbetet kommer att vara en viktig tillväxtfråga under lång tid framöver. Kraftsamling krävs både hos kommunalförbund och kommuner. Ulricehamn kan möjliggöra användandet av personal som gemensam resurs. Den extra resursen på deltid skall fokusera på Götalandsbanan men behöver även fortsatta stödja koppling till hela infrastrukturen Det formerade övergripande arbetet med utgångspunkt Götalandsbanan ska vara samlande och överordnat andra nätverk och arbeten inom transportsystem/infrastruktur Arbetet måste tydligt knytas och kopplas till Göteborgs och Jönköpings grupperingar, inriktningar och planer Den fortsatta planeringen och genomförandet av gemensamma infrastrukturfrågor bör analyseras utifrån behovet av mandat och delegeringar kommun kommunalförbund. Direktionen föreslås besluta Att avsätta 800 000 kronor ur 2010 års tillväxtbudget till projektet Sjuhärads infrastrukturplanering med bl.a. utgångspunkt i Götalandsbanan Att ge beredningsgruppen för regional utveckling uppdraget analysera behovet av mandat och delegeringar beträffande planering och genomförande av gemensamma infrastrukturfrågor i Sjuhärad och återkomma med förslag
Handling Ärende 12 Uppdrag om samordnande projekt av Sjuhärads infrastrukturplanering med bl.a. utgångspunkt i Götalandsbanan Bakgrund/utgångspunkter Utgångspunkter för upplägg av infrastrukturarbetet i Sjuhärads kommunalförbund 2010-2013 har tagits upp bland annat i Kommunchefsgruppen 2010-02-05 och i samband med direktionsmöte 2009-12-03. 1. Sammanfattningsvis landar diskussionen i följande underlag till projektupplägg: Arbetet med Sjuhärads infrastruktur behöver resurstillskott för att ta fart. Ulricehamn kan möjliggöra användandet av del av Utvecklingschef Håkan jacobsson som gemensam resurs. Positivt inte minst med tanke på hans tidigare Götalandsbaneerfarenheter. Den extra resursen på deltid skall fokusera på Götalandsbanan men behöver även fortsatta stödja koppling till hela infrastrukturen Det formerade övergripande arbetet med utgångspunkt Götalandsbanan ska vara samlande och överordnat andra nätverk och arbeten inom transportsystem/infrastruktur Arbetet måste tydligt knytas och kopplas till Göteborgs och Jönköpings grupperingar, inriktningar och planer Arbetet kommer att vara en viktig tillväxtfråga under lång tid framöver. Kraftsamling krävs resursmässigt både hos kommunalförbund och kommuner. 2. Härutöver erfordras i samband med diskussionen om genomförandet av gällande planering, bland annat potthantering via kommunalförbund och BRU, en analys kring roller och mandat kommun - kommunalförbund. Styrgrupp Beredningsgruppen för regional utveckling inkl infrastruktur är stommen i styrgrupp för projektet, (beredningen innehåller 2 av 3 stationslägeskommuner och bör kompletteras med den tredje samt Mark från Bohäm.) Det är bra med en koppling till våra europakorridorsaktiviteter Dessutom bör GBG och Jönköping inbjudas att överhöra arbetet eventuellt genom adjungering. Projektarbetsgrupp/Sjuhärads arbetsgrupp för infrastrukturfrågor Projektarbetsgruppen begränsas i storlek för att möjliggöra smidig hantering: 1. Tjänstemän i de tre stationskommunerna Ulricehamn Borås och Mark/Härryda/Bollebygd då stations och stadsbyggnadsfrågorna är viktiga för helheten. Fördelar av detta finns också i att dessa kommuner redan planerar in egna resurser och satsningar på området, vilka kan samköras för högre utväxling. Just nu är det ett frågetecken i Borås men ambitionen är naturligtvis även fortsättningsvis vass rekrytering. 2. Gruppen kan förstärkas/kompletteras med de andra kommunerna, helst med andra kompetenser, tex miljö, näringsliv etc. 3. Till denna grupp kopplar vi de olika undergrupperna där tex projektledaren har Götalandsbaneansvaret, men där vi även kan ha undergruppen Kust-kust, Viskadals, Västra Stambanan, kollektivtrafiksamordnarna och andra viktiga delar i transportsystemet
4. Projektarbetsgruppen bör resursmässigt kompletteras med sakkunig/a inom infoområdet. Tillsammans med styrgruppen bör projektgruppen snarast ta fram förslag på en eller flera media/inflytandekonsulter för att trycka på frågorna. Informations/lobbydelen bör bli en väsentlig del av projektet tillsammans med kunskaps- och kännedomshöjande aktiviteter. Delar av projektet bör manifesteras i gemensamma dagar på tex Åhaga för att mejsla ut och sälja en gemensam bild Referensgrupper Till projektet bör flera viktiga referensgrupper knytas: planeringssidan, näringslivssidan, kommuncheferna och direktionen är några självklara. Förslag Projektbudget 2010 kalkyleras till en projektledare på 50% Götalandsbanedelen. Arbetet med infrastrukturutredningarna inklusive målbild kollektivtrafik samordnas övergripande av kommunalförbundets kansli. Samordnande informationsinsatser upphandlas. Projektledning, administration, information och marknadsföring bedöms erfordra en budget 2010 på runt 800 tkr. Styrgruppen bör ges uppdraget analysera behovet av mandat och delegeringar beträffande planering och genomförande av gemensamma infrastrukturfrågor i Sjuhärad och återkomma med förslag till Direktionen.