Introduktion till L A TEXför humanister

Introduktion till L A TEXför humanister Del 1: Första lektionstillfället Victoria Johansson Humanistlaboratoriet, Lunds universitet it-pedagog@sol.lu.se 7 december 2007 Innehåll 1 Inledning 3 1.0.1 Program............................ 3 1.0.2 Synpunkter.......................... 3 1.1 Innehållet i handledningen..................... 4 1.2 Hur jag har tänkt att handledningen ska användas........ 4 2 Inledande övningar 5 2.1 Världens enklaste dokument.................... 5 2.1.1 Påbörja ett nytt dokument.................. 6 2.1.2 Spara dokumentet...................... 6 2.1.3 Kompilera........................... 7 2.2 Världens enklaste lite längre dokument.............. 7 2.3 En lite mer innehållsrik preamble.................. 8 3 Strukturen hos texten och hos kommandon i ett L A TEX-dokument 9 3.1 L A TEX-textens struktur......................... 10 3.2 Strukturen hos mellanrummen................... 10 3.3 Strukturen hos ett L A TEX-kommando................ 12 3.3.1 Nestade kommandon.................... 13 3.4 Kommentarer - av och på!...................... 14 3.5 Specialtecken............................. 15 Stort tack till Susanne Schötz och Gilbert Ambrazaitis för hjälp med länkar och information om LATEXför PC, samt till Johan Frid och Mikael Roll för information om LATEXför Unix/Linux och Mac. Även tack till Joost van de Weijer för hjälp med övningstexter om espresso. 1

Introduktion till L A TEX 2 4 Övningar, Del 2 15 4.1 Rubriker................................ 15 4.2 Innehållsförteckning......................... 16 4.3 Kursiv stil, och fetstil och sånt.................... 16 5 Environments 17 5.1 Listor.................................. 18 5.2 Tabeller................................. 21 6 Referera/Labels 23 7 Övningar med The not so short introduction to L A TEX2e 24 7.1 Citat................................... 24 7.2 Fotnoter................................ 24 7.3 Marginaler............................... 24 7.4 Olika sätt att skriva tankstreck................... 24 7.5 Frontmatter, mainmatter, backmatter................ 25 8 Include-filer 25 9 Packages/Paket 25 10 Konvertering till L A TEX 27 10.1 Konvertering från Word....................... 27 10.2 Konvertering från Excel....................... 28 11 Programförslag och installation av L A TEX-verktyg 28 11.1 PC.................................... 29 11.2 Mac................................... 30 11.3 Unix/Linux.............................. 31 12 Länkar 31 12.1 Allmänt om L A TEX och specifikt om MacOSX............ 31 12.2 Typsnitt och symboler........................ 32 12.3 Bibtex.................................. 32 12.4 Tabeller och Figurer.......................... 33 12.5 Index.................................. 33 12.6 Sidor och Layout........................... 34

Introduktion till L A TEX 3 1 Inledning Det här är första versionen av en Introduktion till L A TEXför humanister på svenska, anpassad för Humanistlabbets kurs med samma namn, med omfattningen 2x3 timmar. Tanken med denna handledning är inte att den ska svälla ut och täcka all möjlig information om hur man typsätter i L A TEX. I stället ligger fokus på att den programmeringsovane humanisten ska få en enkel guide för att komma i gång med L A TEX. När jag skrev den här handledningen prioriterade jag två saker: 1. Att den som inte kan något om programmering snabbt och enkelt ska kunna skapa det L A TEX-dokument som man vill. Jag ber alla progammeringskunniga (och särskilt dem som är L A TEX-entusiaster) om ursäkt för att jag förenklar åtskilligt, och utelämnar desto mer i denna pedagogiska föresats. 2. Frågor som är särskilt viktiga för humanister. Jag har medvetet utelämnat avsnitt om t ex matematiska formler, och grafiska paket, och i stället lagt lite extra krut på språkstöd, typsnitt och den specifika L A TEXför lingvisterinformation som finns. Det finns många introduktioner till L A TEXpå nätet, förutom The not so short Introduction to L A TEX2e som jag ofta hänvisar till i handledningen. Jag har försökt upprepa så lite som möjligt (men visst överlapp är förstås omöjligt). Min ambition har varit att så ofta som möjligt börja ett steg före dessa handledningar, så att den som är ovan vid programmeringsspråk ska hänga med. För den som vill ge sig på någon annan handledning kan jag rekommendera Andrew Roberts: Getting to Grips with L A TEX- L A TEXTutorials by Andrew Roberts, som finns här: http://www.andy-roberts.net/misc/\latex/index.html samt L A TEXfor Linguists (särskilt om man är lingvist, förstås): http://www.essex.ac.uk/linguistics/clmt/\latex4ling/ 1.0.1 Program I denna första version av min L A TEX-handledning ges de (få) konkreta exemplen utifrån TeXnicCenter eller TexMaker för PC. Anledningen till detta är att en övervägande majoritet av dem som anmält sig till det första kurstillfället arbetar på PC. Själva L A TEX-kommandona går förstås precis lika bra att använda på Mac eller i Linux. Jag har själv testat alltihop i TeXShop på min egen Mac. 1.0.2 Synpunkter Jag tar gärna emot synpunkter på felaktigheter, ännu hellre lovord för det som är bra, men framför allt tips på hur handledningen kan förbättras. Mejla mig på it-pedagog@sol.lu.se.

Introduktion till L A TEX 4 1.1 Innehållet i handledningen Denna handledning innehåller enkla övningar för att komma igång och bekanta sig med L A TEX. Jag förutsätter att användaren är van vid att arbeta med Word, och har lagt ner möda på att göra L A TEXenkelt för Wordanvändaren. Handledningen består av ett antal övningar för nybörjaren (baserat på ett övningsmaterial och några texter). Därutöver förklarar jag hur L A TEX-dokument och kommando är uppbyggda. I slutet av handledningen finns information om hur man kan ladda ner program anpassat till olika programplattformar, hur man kan konvertera dokument till L A TEX-format, samt ett antal länkar till L A TEX-information på internet. Denna handledning är tänkt som en del 1 av 2, så allt som du saknar kommer förmodligen i uppföljaren :-) 1.2 Hur jag har tänkt att handledningen ska användas Handledingen är skriven för att användas i Humlabbet, med det övningsmaterial som finns tillgängligt via GU-material-mappen här. Den är också tänkt att främst användas under en lektion med en lärare närvarande. En del av övningarna ska du använda dig av dokumentet The not so short introduction to L A TEX2, som kan hämtas här: http://www.ctan.org/tex-archive/ info/lshort/english/lshort.pdf.

Introduktion till L A TEX 5 2 Inledande övningar Om du aldrig har arbetat med L A TEXtidigare föreslår jag att du börjar från början med de här övningarna, och arbetar dig framåt. Du ska kunna arbeta i vilket TEX-editor som helst, men jag har särskilt kontrollerat programmen TeXnicCenter och TeXmaker (för pc), samt TeXShop (för mac). Eftersom den här handledningen handlar om att lära sig L A TEXoch inte någon specifik TeXEditor är jag mycket sparsmakad vad gäller konkreta programtips. Övningarna baseras på det övningsmaterial som jag ställt samman för Humanistlaboratoriet. Gör så här för att komma åt det: 1. Logga in på datorn i datorsalen (med ditt inlogg som anställd, eller studentinlogg för datorsalskontot). 2. Gå till Startmenyn och välj Den här datorn. 3. Välj att öppna nätverksenheten som heter GU-material 4. Öppna mappen LaTeXIntro. 5. Kopiera över mappen LaTeXKopiera (högerklicka och välj Kopiera) till din egen plats på servern (du hittar denna genom att gå till Den här datorn och välja den nätverksenhet som motsvarar det inlogg du använde för att komma in på datorn). 6. I mappen LaTeXIntro hittar du också en pdf-version av dokumentet The not so short introduction to L A TEX2e. Detta material består av ett antal text-dokument med en massa brödtext som kan användas för att klippa och klistra in (så att du slipper skriva en massa text). Dessutom finns det exempel på dokument med olika kommandon, som du kan kopiera, eller använda som facit. Om du inte har tillgång till materialet kan du använda vilket textmaterial som helst för att kopiera in för att få mycke text att jobba med. Om du är anställd på SOL kan du också komma åt GU-materialet via din egen dator (via staff.sol.lu.se/gu-material) 2.1 Världens enklaste dokument Vi ska börja med att skapa enklast möjliga dokument. För att göra detta behöver vi tala om att vi ska skapa ett dokument. vilken slags dokument (vilken documentclass) vi ska skapa (vi kan nöja oss med att välja mellan bok (\documentclass{book}) och artikel (\documentclass{article}). tala om var dokumentet börjar.

Introduktion till L A TEX 6 och tala om var dokumentet slutar. samt lägga till lite text mellan början och slutet. 2.1.1 Påbörja ett nytt dokument För att göra detta ska du öppna ett nytt dokument i din TEX-editor (TeXmaker eller TeXnicCenter, t ex). Gå upp under File och välj New. Skriv sedan in följande i dokumentet, och var noggrann med alla bakåtstreck, krullparenteser, radbrytningar och framför allt mellanslag! Testa! \documentclass{article} \begin{document} Text text text. \end{document} Jag valde här att skapa ett dokument av artikel-typ 1. Man behöver sedan ge kommandot \begin{document} för att ange var dokumentet börjar. Allt som man skriver före detta kommando kallas preamble och kommer att vara osynligt. Men man skriver där sådant som gäller för hela dokumentet - t ex information om hur marginaler ska se ut, om det är några särskilda paket packages som ska användas, eller andra saker som ska gälla hela dokumentet. Efter \begin{document} kommer så texten. Den är ju inte så avancerad i det här fallet. Till slut är det väldigt viktigt att man avslutar hela dokumentet med kommandot \end{document}. 2.1.2 Spara dokumentet För att vi nu strax ska kunna titta på resultatet behöver vi först spara dokumentet. 1. Gå upp under File-menyn och välj Spara eller Spara som. 2. Välj sedan var du vill spara din fil (någonstans på din serverplats). Eftersom det alltid skapas några hjälpfiler när man så småningom bygger en pdf- eller ps-fil av sitt dokument (se mer nedan), så brukar jag lägga mina TEX-filer i en egen mapp. Så om du vill skapar du en ny mapp för dina L A TEX-övningar. 1 Beroende på om man väljer artikel, bok (eller kanske report eller någon annan typ) påverkas en rad inställningar vad gäller utseendet. Vissa kommandon går inte heller att använda för alla dokumenttyper, t ex kan man inte använda kapitel i artiklar. Men detta kan du experimentera med senare.

Introduktion till L A TEX 7 3. Ge sedan filen ett namn. Jag har gett filen namnet begin.tex, men du kan förstås kalla den vad som helst - undvik dock (som alltid!!) att använda diakritiska tecken som åäö, eller mellanslag i namnet!!! Ge också filen extensionen.tex. 4. Klicka på spara. 2.1.3 Kompilera När man ska skapa en läsbar fil av ett L A TEX-dokument behöver man först kompilera, eller TeXa dokumentet. (På engelska kallas det dessutom ofta för build.) I program som TeXmaker, TeXnicCenter eller TeXShop är det här väldigt enkelt. Man trycker på en knapp, eller väljer ett alternativ från en meny, väntar några sekunder, och så ser man det färdiga dokumentet. Det är detta vi ska testa nu. TeXnicCenter Först ska du se till att du valt alternativet L A TEX= PS = PDF eller L A TEX= PDF överst i programfönstret (jämför figur). Klicka sedan på symbolen Build and view current file (jfr figur), eller ta Ctrl+Shift+F5. Programmet bygger/kompilerar filen, och den öppnas sedan i Acrobat Reader (eller annan pdf-läsare som du specificerat). Om du i stället valt att skriva L A TEX= PS eller L A TEX= DVI kommer filen öppnas i Ghostview eller Yap. (PS och DVI är alltså andra filformat.) När du i fortsättningen skriver mera i ditt dokument, behöver du bara spara (Ctrl+S), och sedan välja build and view, och så ser du vad du har gjort. (Du behöver alltså inte stänga dokumentet i Acrobat Reader mellan varje gång, utan det uppdateras om du tar build.) TeXshop Gå upp under menyn Typeset, och välj först alternativet Pdftex (långt ner i menyn). Gå sedan tillbaka upp till menyn Typeset, och välj alternativet L A TEX. Vips kompileras dokumentet och öppnas i TexShops egen pdfläsare. Om du tittar i mappen där du sparat ditt TeX-dokument märker du att där har skapats ett par hjälpfiler (begin.aux och begin.log). Dessa behöver du inte bry dig om. Men där har också skapats filen begin.pdf, som alltså är den pdf-fil som du just kompilerat. Om du arbetar i TeXnicCenter gör du så här 2.2 Världens enklaste lite längre dokument Det var ett av världens kortaste dokument, med enklast möjligaste L A TEX-kommandon. Vi ska fortsätta med att göra texten lite längre, för att ha mer att jobba med. I övningsmaterialet har jag lagt ett antal texter som du kan använda och klistra in (i stället för att sitta och skriva en lång text, men om du hellre vill skriva en halvsida text så går det förstås bra). Testa! 1. Gå upp till File och välj Open.

Introduktion till L A TEX 8 2. Lokalisera sedan det övningsmaterial du har kopierat, och leta reda på texten espresso.txt, och öppna den. 3. Kopiera sedan hela den texten, och klistra in den i ditt L A TEX-dokument. Du kan sudda ut Text text text. om du vill. 4. Gå sedan upp till File-menyn och välj Spara som. 5. Kalla det nya dokumentet för beginlong.tex. (Eller kalla det något annat, men det är det namn som jag har valt). Du kan spara dokumentet i en ny mapp om du vill, eller låta den vara i samma mapp som dokumentet begin.tex. 6. Kompilera sedan ditt dokument. Och vips har du ett mycket längre dokument! 2.3 En lite mer innehållsrik preamble Nu ska vi lägga till lite information i preamblen, dvs i det som står före kommandot \begin{document}. En sak som de flesta dokument behöver är en titel, och en författare. Vi ska lägga till detta. Testa! 1. Gå först upp under File och välj Spara som... och spara om ditt dokment t ex under namnet beginpreamble1.tex. 2. Ställ dig sedan efter kommandot \documentclass{article} och ta en ny rad. 3. Skriv sedan: \title{espresso} 4. Ta en ny rad och skriv: \author{victoria Johansson (skriv ditt eget namn!!} 5. Ställ dig sedan på en tom rad under kommandot \begin{document}. Skriv: \maketitle 6. Hela början av ditt dokument ska alltså se ut så här:

Introduktion till L A TEX 9 \documentclass{article} \title{espresso} \author{victoria Johansson} \begin{document} \maketitle How does espresso differ from other coffees and brewing methods? Och så vidare med resten av texten... 7. Kompilera ditt dokument! Nu har vi helt plötsligt mycker mer information i dokumentet. Om du vill kan du nu (tillfälligt) ändra documentclass till bok för att se vad som händer. Byt ut Testa! \documentclass{article} mot \documentclass{book} överst i dokumentet. Kompilera det sedan. Vad händer? Som du märker är det här ett exempel på hur utseendet förändras beroende på vilken dokumentklass man arbetar med. För enkelhetens skull kommer de följande övningsexemplen utgå från att du jobbar med en artikel (om inget annat anges), men om du vill testa de olika sakerna i bok-format så går det lika bra. Men ändra annars tillbaks documentclass till article. 3 Strukturen hos texten och hos kommandon i ett L A TEX-dokument Vi avbryter övningarna för att gå igenom hur strukturen hos L A TEX-dokumentet egentligen ser ut. Och hur är kommandon uppbyggda? I genomgången nedan är det bra om du samtidigt testar det som föreslås (i den mån det går) i ett eller flera av de övningsdokument du jobbat med hittills.

Introduktion till L A TEX 10 3.1 L A TEX-textens struktur Hur är egentligen ett L A TEX-dokument uppbyggt. Låt oss utgå från vad vi gjort hittills. Preamble Ett dokument börjar alltid med en preamble, dvs allt som står före \begin{document}. Preamblen kan vara minimal (som i det första dokumentet vi skapade), innehålla ganska lite information (som i det andra dokumentet), eller vara mer eller mindre utbyggd (som vi ska se exempel på senare). Gemensamt för preamblen (oavsett hur mycket som finns här) är att informationen gäller för hela dokumentet, samt för de eventuella underdokument som man länkar till. Dokumentet Efter preamblen kommer så kommandona \begin{document}... \end{document} Dessa ringar in det som är själva texten i dokumentet. Om man glömt dem kommer man att få stora protester när man kompilerar dokumentet!! Brödtexten Brödtexten finns mellan \begin och \end{document}. Denna kan i princip vara hur lång som helst. (Men blir den väldigt långt är det praktiskt att använda flera underfiler som länkas till ett huvuddokument. (Se mer avsnitt 8) Kommandon Brödtexten kan också innehålla (en hel del) kommandon. Exempel är \maketitle som vi redan har använt. Liknande kommandon är \makebibliography eller \tableofcontents som vi kommer att experimentera med senare. Men det finns också många andra kommandon som används inne i brödtexten, t ex för att markera ord som ska vara kursiva, för att referera till tabeller eller bilder, för att indexera ord, för att skapa listor och tabeller, för att inkludera bilder osv. Man behöver kommandon i princip för allt man gör. Beroende på vad och hur mycket man gör behöver man mer eller mindre antal kommandon. 3.2 Strukturen hos mellanrummen Du har efter att klistrat in och kompilerat espresso-dokumentet redan märkt att du får styckemarkering i din text när du kompilerar den. Detta beror på att det finns styckemarkering inlagd i texten!! Här följer några ord om olika slags mellanrum. Testa gärna de olika alternativen i din övningstext!!! Testa!

Introduktion till L A TEX 11 Nytt stycke För att skapa ett nytt stycke i L A TEXbehöver du ha en eller flera blankrader mellan styckena. L A TEXbryr sig inte om i fall det är mer än en rad. Mellanslag Du kan ha hur många mellanslag du vill mellan orden. L A TEXkommer ändå inte att göra mer än ett när du kompilerar 2. Ny rad Ibland kan man vilja ha en ny rad utan att ha ett nytt stycke. Då kan man använda sig av kommandot: \newline eller \linebreak[4] Siffran efter \linebreak[4] anger hur angeläget det är att det kommer en ny rad just här. Om man anger 1, 2 eller 3 så kan det hända att L A TEXstruntar i att ta en ny rad om det skulle se alltför illa ut. Ny rad i tabeller, citat Om du skriver tabeller, eller använder citat-environmentet (vi kommer ta upp detta mer nedan) tar du ny rad genom att använda \\. Exempel: \begin{quote} Allena var jag \\ han kom allena \\ förbi min bana \\ hans bana ledde \\ han dröjde icke \\ men tänkte dröja \end{quote} som blir så här: Allena var jag han kom allena förbi min bana hans bana ledde han dröjde icke men tänkte dröja Ny sida Ibland vill man också tala om för L A TEXatt man vill ha en ny sida. Det gör man genom 2 Det finns lite specialfall kring mellanslag. Se lite mer i avsnitt??.

Introduktion till L A TEX 12 \newpage eller genom \pagebreak[4] I det sista fallet kan du precis som ovan också ange 1, 2, eller 3. Då betraktas det som L A TEXsom förslag på var en ny sida skulle kunna börja, men det är inte säkert att programmet gör en ny sida där. 3.3 Strukturen hos ett L A TEX-kommando Fram tills nu har du helt ohämmat använt en massa L A TEX-kommandon utan att veta riktigt vad du gör. Det är dags att gå igenom hur kommandona egentligen är uppbyggda! Bli inte förskräckt om det verkar krångligt! I allmänhet gör man ungefär som du gjort hittills - dvs kopierar efter någon förlaga. I många TEX-editorer finns dessutom färdiga makron med kommandon som man kan använda (titta under menyn Makro i TexShop, under menyn L A TEXi TeXmaker, eller under menyn Insert i TeXnicCenter). Man behöver alltså inte hålla alla kommandon i huvudet, men man brukar råka lära sig några stycken medan man håller på! Bakstreck/backslash \ Ett kommando inleds med ett bakstreck (eller backslash på engelska): \. Kommandots namn Detta följs av kommandots namn, t ex maketitle eller begin. Ofta är kommandona ganska genomskinliga, t ex newpage som nämns ovan. Kommandon är känsliga för stora och små bokstäver, så använd små bokstäver när du skriver dem. Lägg också märke till att det inte ska vara mellanslag mellan bakstreck och kommandonamnet. Kommandon med parametrar Man kan t ex behöva specificera vad det är som ska börja (t ex begin{document}. Eller specificera vad det är som ska markeras som kursiv stil (\textit{vad} 3. En sådan specifikation görs inom krullparentes (curly brackets): {}, och kallas för parameter. Det ska inte vara mellanslag mellan kommandonamnet och krullparenteserna. Ytterligare specifikation För vissa kommandon finns möjlighet (och för en del är det nödvändigt) att ge ytterligare specifikationer. Detta görs då inom hakparenteser ([]). Det ska inte vara mellanslag innan hakparenteserna. Information inom hakparenteser sätts (nästan) alltid ut före parameterinformationen inom krullparenteser. Exempel: om man ytterligare vill specificera hur dokumentklassen bok ska se ut kan det se ut så här: \documentclass[11pt, titlepage, a4paper]{book} 3 Se mer om kursiv stil i avsnitt 4.3.

Introduktion till L A TEX 13 Denna specifikation talar om att boken ska använda en teckenstorlek på 11 punkter, innehålla en titelsida, och skrivas på A4-papper 4. Lägg märke till att det inte fanns några krullparenteser i det här kommandot. Ett annat exempel är när man i preamblen definierar att man vill använda sig av ett språkpaket som gör alla automatiska rubriker till svenska. Språkpaketet heter babel (och har stöd för flera språk). (Se mer om packages i allmänhet i sektion 9, och om språkpaket i synnerhet i sektion??.) Här anges först att man vill använda ett paket \usepackage. Paketet man vill använda heter babel, och skrivs inom krullparentesen, och specifikationen att man vill använda svenska babel skrivs inom hakparentes: \usepackage[swedish]{babel} 3.3.1 Nestade kommandon Kommandon kan slutligen vara nestade i varandra. Ett enkelt exempel är om man vill att ett ord ska vara både kursivt och fetstilt. Då måste man ange båda kommandona runt ordet, t ex \textit{\textbf{ordet}} som blir ordet Det gäller att hålla ordning på krullparenteserna, så att de går jämnt ut, annars kommer du inte att kunna kompilera dokumentet! Det kan finnas mer komplicerade nestade kommandon, t ex en fotnot i titelkommandot. Min fotnot till mitt namn i början av det här dokumentet ser ut så här i klartext: \author{victoria Johansson\thanks{Stort tack till Susanne Schötz och Gilbert Ambrazaitis för hjälp med länkar och information om \LaTeX för PC, samt till Johan Frid och Mikael Roll för information om \LaTeX för Unix/Linux och Mac. Även tack till Joost van de Weijer för hjälp med övningstexter om espresso.} \\ Humanistlaboratoriet, Lunds universitet \\ it-pedagog@sol.lu.se} 4 Anledningen till att man specificerar det här är att LATEXär förinställt på att använda sig av 12 punkter, och att använda amerikansk lettersize för sidorna.

Introduktion till L A TEX 14 3.4 Kommentarer - av och på! En väldigt trevlig funktion är att man kan Kommentera och Avkommentera delar av det man skriver. Sådant som Kommenteras kommer inte att synas i det färdiga dokumentet, men om man avkommenterar det igen så syns det. Det fiffiga med den här funktionen är att man t ex kan kommentera ett kommando, eller ett helt avsnitt som man inte vill ska synas. Man kan också skriva kommentarer till sig själv. För att kommentera något skriver man ett procenttecken % i början av stycket. Eller ett procenttecken i före ett kommando, som därmed innebär att kommandot inte tas med i kompileringen. Exempel: titta på texten om katter nedan: Testa! Om katter Katter är trevliga djur. De spinner rogivande, fångar råttor och kan fungera som värmekudde. Så här ser L A TEX-kodan ut för stycket: \paragraph{om katter} Katter är trevliga djur. De spinner rogivande, fångar råttor och kan fungera som värmekudde. Nu vill jag emellertid lägga till en kommentar till mig själv i texten, t ex det här: \paragraph{om katter} Katter är trevliga djur. De spinner rogivande, fångar råttor och kan fungera som värmekudde. %Borde jag också säga något om att de har vassa klor? Kommantaren om de vassa klorna kommer inte att synas, eftersom den är bortkommenterad med %. Det går också att kommentera bort paragraphen i början: %\paragraph{om katter} Katter är trevliga djur. De spinner rogivande, fångar råttor och kan fungera som värmekudde. %Borde jag också säga något om att de har vassa klor? med resultatet: Katter är trevliga djur. De spinner rogivande, fångar råttor och kan fungera som värmekudde. Testa att kommentera ett eller flera stycken i ditt övningsdokument, och kompilera det sedan för att se skillnaden!

Introduktion till L A TEX 15 3.5 Specialtecken Du har kanske redan börjat misstänka att det finns vissa tecken som inte kan användas hur som helst i L A TEX, och det är alldeles riktigt. Vissa tecken är reserverade för L A TEX-kommandon. Men man kan förstås producera dem ändå (fast lite krångligare). Exempel på sådana tecken är \, % och &. För att skriva de flesta reserverade tecken sätter man helt enkelt ett bakstreck, \, före tecknet. Undantaget är själva \, som har ett alldeles eget kommando: $\backslash$, \% och \&. En lista på specialtecknen (och hur du skriver dem) hittar du på s 5 under Special Characters i The not so short introduction... 4 Övningar, Del 2 Efter en fördjupning i dokumentstruktur och kommando ska vi ge oss in på några riktiga övningar igen. 4.1 Rubriker Det dokument vi skapade tidigare hade ju fått en fin titel, med författare och allt. Nu behöver vi också lite fler rubriker. Och lite mer brödtext! Du kan använda rubriker på många olika nivåer i L A TEX. Om du arbetar med dokumentklassen bok har du tillgång till två överordnade rubriknivåer: \part och \chapter. Dessa fungerar inte om du arbetar med artikelformatet 5.Den översta nivån kallas \chapter, och kan endast användas om man arbetar med dokumentklassen bok. För artikel heter således översta nivån \section. Dessa följs alltid av en krullparentes, inom vilken man anger rubriken. Så här ser alltså en rubrikhierarki ut: \part{rubrik} (Fungerar endast för \documentclass{book}) \chapter{rubrik} (Fungerar endast för \documentclass{book}) \section{rubrik} \subsection{rubrik} \subsubsection{rubrik} \paragraph{rubrik} \subparagraph{rubrik} 1. Vi börjar med att skapa en underrubrik av den första textraden i vårt espressodokument (dvs det dokument som heter beginpreable1.tex). Ändra raden så här: 5 Fast jag har fått Part att fungera i artiklar. De kommer inte med i innehållsförteckningen, men man kan få fina rubriker.

Introduktion till L A TEX 16 \maketitle \section{how does espresso differ from other coffees and brewing methods?} Espresso has many associated meanings... 2. Lägg märke till att det inte är något mellanrum mellan section och krullparentesen! 3. Om du vill kan du sedan spara om ditt dokument som beginheaders.tex. 4. Kompilera sedan dokumentet för att se hur det blev! 5. Gå sedan upp under Open, och leta reda på övningsmaterialet. Öppna filen merespresso.tex, och kopiera innehållet. Klistra in det i ditt TeXdokument (efter den text om espresso som redan finns där). 6. Använd sedan de olika rubrikkommandona för att skapa rubriker på olika nivåer. Skapa minst en (helst fler) rubriker av varje sort. 7. Kompilera dokumentet då och då och se hur det ser ut! 8. Om du vill kan du också ändra till \documentclass{book} och använda \part och \chapter och se vad som händer då! 4.2 Innehållsförteckning När du har ett dokument fullt med rubriker behöver du förstås också en innehållsförteckning. En automatisk innehållsförteckning skapas hur enkelt som helst med kommandot \tableofcontents Skriv in detta i början av dokumentet, direkt efter \maketitle (men på en ny rad). Kompilera sedan dokumentet, och vips har du en innehållsförteckning som följer direkt efter din titel, men före innehållet. (Det kan hända att du behöver kompilera dokumentet två gånger för att få alla rubriker rätt.) 4.3 Kursiv stil, och fetstil och sånt Det finns saker som är enkla att utföra i exempelvis Word, som t ex att göra ett ord eller ett stycke kursivt eller i fetstil. I L A TEXmåste man förstås använda kommandon för att skriva detta. För att ändra ett eller flera ord till kursiva behöver man använda kommandot \textit{ord}

Introduktion till L A TEX 17 Detta resulterar i ord Det går också att uppnå samma effekt med kommandot \emph{ord} Fördelen med \emph{ord} är att om man gör ett helt stycke kursivt, men vill betona ett ord i stycket, så kommer det att skrivas med normalt typsnitt i stället. Exempel: \emph{jag vill betona ordet \emph{kursiv} i det här stycket.} som blir Jag vill betona ordet kursiv i det här stycket. Fetstil osv På motsvarande sätt gör man om man vill ha ett ord i fetstil, eller understruket. Det går också att ändra teckenstorleken större eller mindre med hjälp av kommandon. Några av dem finns med i tabellen nedan: Kommando Resultat Mnemotekniskt knep \textit{ord} ord Tänk Italics font \textbf{ord} ord Tänk Bold font \underline{ord} ord Tänk underline \tiny{ord} ord Tänk tiny \LARGE{ord} ord Tänk large En mer omfattande lista över hur du förändrar teckensnittet hittar du exempelvis på s 112, under avsnittet Font and Sizes, i The not so short introduction to... Testa och ändra några ord, eller något stycke i din övningstext på några olika sätt! Kompilera sen, förstås! 5 Environments Environments kallas de omgivningar i L A TEXsom börjar med \begin och \end. De här används t ex för att skapa tabeller, listor, bilder.

Introduktion till L A TEX 18 5.1 Listor Listor är en annan sak som till en början verkar vara enklare att göra i Word än i L A TEX. Om man emellertid behöver göra komplicerade punktlistor, om man vill stryka eller lägga till punkter, om man vill ha bilder mitt i en lista, och om man vill styra när listorna ska börja numreras, eller börja om och numreras så är L A TEXöverlägsen. När man använder listor behöver man arbeta med begin och end-environment. Varje punkt inleds sedan med \item. Numrerade listor Om man vill ha numrerade listor använder man sig av environmentet \enumerate En enkel numrerad lista kan se ut så här: 1. Alfa 2. Beta 3. Gamma Koden för att skriva det ser ut så här: \begin{enumerate} \item Alfa \item Beta \item Gamma \end{enumerate} Det går att ha punktlistor ner till och med fyra nivåer. Så här kan det se ut: 1. Det här är den första punkten. 2. Det här är den andra punkten. (a) Andra nivån av underrubriker, punkt ett. (b) Andra nivån av underrubriker, punkt två. i. Tredje nivån av underrubriker, punkt ett. ii. Tredje nivån av underrubriker, punkt två. A. Fjärde nivån av underrubriker, punkt ett. B. Fjärde nivån av underrubriker, punkt två. (c) Andra nivån av underrubriker, punkt tre. (d) Andra nivån av underrubriker, punkt fyra. 3. Det här är den tredje punkten. 4. Det här är den fjärde punkten.

Introduktion till L A TEX 19 Det gäller att hålla tungan rätt i mun när man skriver listan, eftersom det är viktigt att få med alla begin- och end-kommando. Koden för punkttabellen ovan ser ut så här: \begin{enumerate} \item Det här är den första punkten. \item Det här är den andra punkten. \begin{enumerate} \item Andra nivån av underrubriker, punkt ett. \item Andra nivån av underrubriker, punkt två. \begin{enumerate} \item Tredje nivån av underrubriker, punkt ett. \item Tredje nivån av underrubriker, punkt två. \begin{enumerate} \item Fjärde nivån av underrubriker, punkt ett. \item Fjärde nivån av underrubriker, punkt två. \end{enumerate} \end{enumerate} \item Andra nivån av underrubriker, punkt tre. \item Andra nivån av underrubriker, punkt fyra. \end{enumerate} \item Det här är den tredje punkten. \item Det här är den fjärde punkten. \end{enumerate} Punktlistor Ibland vill man inte ha numrerade listor, utan i stället punktlistor, och då används av environmentet \itemize En enkel punktlista kan se ut så här: Alfa Beta Gamma Med denna kod: \begin{itemize} \item Alfa \item Beta \item Gamma \end{itemize}

Introduktion till L A TEX 20 Även punktlistorna kan användas ner till fyra nivåer: Arkeologi Biologi antilop björn * apelsin * banan (volvo) amazon (mercedes) benz (renault) clio * citron * dadlar chihuahua dromedar Geografi Franska Koden för detta ser ut så här: \begin{itemize} \item Arkeologi \item Biologi \begin{itemize} \item antilop \item björn \begin{itemize} \item apelsin \item banan \begin{itemize} \item (volvo) amazon \item (mercedes) benz \item (renault) clio \end{itemize} \item citron \item dadlar \end{itemize} \item chihuahua \item dromedar \end{itemize} \item Geografi

Introduktion till L A TEX 21 \item Franska \end{itemize} Beskrivningar Slutligen finns det en slags lista som kallas description. Den är jättebra att använda om man vill inleda ett stycke med en kort rubrik, eller ett betonat ord. Antilop Fyrfotadjur som lejon tycker om. Björn Namn på en av ABBA-medlemmarna. Apelsin Citrusfrukt som man ofta äter under vinterhalvåret. Dags för en övning kring listor. 1. Öppna dokumentet Listexc i övningsmaterialet. Det innehåller text som du kan använda till att skapa listor av typen itemize, description och enumerate (gissa själv vilken textbit som passar till vilken). 2. Kopiera över texten i ett övningsdokument du redan skapat, eller skapa ett nytt. Öva dig sedan att göra listor. 3. OBS!! Det kan vara snyggt att göra några underrubriker i dokumentet också. 4. OBS!! Om du behöver hjälp med listkoden, så finns det exempel i dokumentet diverse.tex på servern (GU-material/LaTeXintro/Mallar). 5.2 Tabeller Det enda tillfället då jag önskar att jag hellre jobbade i Word än med L A TEXär när jag ska skapa komplicerade tabeller, för det är verkligen krångligare och mindre överskådligt i L A TEX. Om du har jobbat med html-kod kommer du att känna igen upplägget. Tabeller är också ett slags environments, och de byggs upp dels av begin och end table, dels av begin och end tabular (som alltså är själva rutorna ). Låt oss se hur följande tabell är uppbyggd: Tabell 1: Exempeltabell Norr Väster Söder Öster Koden för detta ser ut så här:

Introduktion till L A TEX 22 \begin{table}[h] \caption{exempeltabell} \begin{center} \begin{tabular}{ c c } \hline Norr & Söder \\ \hline Väster & Öster \\ \hline \end{tabular} \end{center} \label{tab:exempeltabell} \end{table} \begin{table}...\end{table} Vi ser här att runt hela tabellen finns kommandot table. Det optionella kommandot [h] talar om att man vill att tabellen ska placeras här (here). Det finns ett antal kommandon man kan ge för att styra vart tabellen ska placeras. Se mer på s 44 i avsnittet om Floating Bodies i The not so short introduction... \caption Tabellen behöver en rubrik, och den skriver man efter rubriken caption. Man kan kommentera bort caption om man av någon anledning inte vill ha med den. Men då blir tabellen heller inte numrerad, och man kan inte referera till den (jfr avsnitt 6 om labels nedan). \begin{center}...\end{center} För att centrera tabellen omges den av dessa kommandon. De går att kommentera bort. \begin{tabular}...\end{tabular} Detta kommando inleder själva tabellraderna. cc Kommandot \begin{tabular} följs direkt av angivelserna kring hur många kolumner som ingår i tabellen, i detta fall två (cc). Om man som i det här fallet dessutom har raka streck på båda sidor om kolumnangivelserna indikerar man att man vill ha synliga streck på alla yttersidor av kolumnerna. \hline talar om att man vill ha en horisontell linje i överst i tabellen. & Norr och Söder är ju innehållet i tabellen. &-tecknet mellan orden tilldelar dem olika celler. \\ avslutar raden. Du måste ändå ta return och börja på ny rad efteråt.

Introduktion till L A TEX 23 \label Detta sätter en etikett på tabellen och gör det enkelt att referera till den i texten. Läs mer om labels i avsnitt 6. Dags att göra en tabellövning: 1. Pröva och gör om tabellen ovan utan de vertikala streck (dvs linjer mellan kolumnterna). 2. Vad händer då? 3. Gör om tabellen utan horisontella linjer, eller ta bort några av de horisontella linjerna. 4. Gör om tabellen med fyra kolumner. Tips för att skapa komplicerade tabeller av kompliceradetabeller enklare: Ett par tips som kan göra skapandet Skapa tabellen i word, och gör en bild av den, och klistra in den i TeXdokumentet. Skapa tabellen i word, och exportera den till TeX-format, och klistra in L A TEX-koden i ditt TeX-dokument. Rensa eventuellt i koden efteråt för att den ska bli snyggare. Skapa tabellen i excel och exportera den till TeX-format. Skapa tabellen i word och omvandla den sedan till tabbformaterad text. Använd därefter sök och ersätt för att ersätta tabbarna och radbrytningarna med L A TEX-kommandon. 6 Referera/Labels En stor fördel med L A TEXär möjligheten att referera till olika avsnitt, kapitel, tabeller, bilder osv utan att behöva hålla reda på om det var kapitel 4.7 eller sidan 18 som något stod på. Man gör detta enkelt genom kommandot \label{xxx}, som skrivs antingen direkt efter ett rubrikkommando, eller inne i exempelvis tabellenvironmentet (jfr tabellkoden i avsnitt 5.2). För att göra jämförelsen ovan till tabellenvironmentet har jag gjort två saker: 1. Efter rubriken Tabellerovan har jag lagt in ett (osynlig) Label-kommando: \subsection{tabeller}\label{subsec:tabeller} 2. Jag anropar detta Label-kommando genom kommandot ref{xxx} i meningen ovan:

Introduktion till L A TEX 24 (jfr tabellkoden i avsnitt \ref{subsec:tabeller}). Man brukar behöva kompilera dokumentet två (ibland tre) gånger för att få alla referenser rätt. Första gången går programmet igenom vilka etiketter (labels) som finns, och andra gången delar de ut rätt sidhänvisning till de ställen man etiketterat. 1. Sätt ut några labels efter rubriker, eller efter din tabell i ditt övningsdokument. 2. Referera sedan till dessa i den löpande texten 3. Kompilera dokumentet minst två gånger. 4. Fungerar det som du tänkt? 7 Övningar med The not so short introduction to L A TEX2e Hittills har övningarna varit tämligen enkla (hoppas jag att du tycker), och guidade steg för steg. I den stora riktiga världen är det inte alltid så när man sitter och skriver på sitt L A TEX-dokument. Då behöver man använda olika källor som uppslagsbok. På internet finns nästan allt att hitta, men jag föredrar själv ibland en bok, eller dokumentet The not so short introduction to L A TEX2e. I de följande övningarna är det tänkt att du ska använda The not so short introduction... för att hitta svaren. Du kan förstås googla fram samma svar, eller gå via länkarna i slutet av detta dokument. Det viktiga är att du testar det hela i ett övningsdokument!! 7.1 Citat Hur kan man markera citat i texten? (Det finns åtminstone två sätt!) 7.2 Fotnoter Hur skriver man fotnoter? 7.3 Marginaler Undersök hur du kan ändra marginalerna i ditt dokument. Testa olika varianter! 7.4 Olika sätt att skriva tankstreck Vilka olika sätt för att skriva tankstreck kan man använda?

Introduktion till L A TEX 25 7.5 Frontmatter, mainmatter, backmatter Ta reda på vad kommandona \Frontmatter, \mainmatter respektive \backmatter betyder, och pröva att använda dem! 8 Include-filer Om man skriver något större än en artikel (en bok, eller en avhandling) är det på många sätt praktiskt att använda sig av flera TEX-dokument som läggs ihop till ett större. Detta är väldigt enkelt att göra. Om man har många dokument som ska läggas tillsammans är det enklaste att skapa ett ramdokument. Från detta länkar man sedan till övriga dokument. Det är bara ramdokumentet som ska ha en början, där man specificerar titel, dokumentklass, olika paket osv. Om man vill ändra något i formateringen behöver man alltså bara göra det i ramdokumentet. Det är viktigt att det länkade dokumentet inte har några specifikationer i början av filen. Man kan i stället så att säga börja rätt på kapitlet eller sektionen man vill skriva. Man kan välja om man vill skriva kapitel/sektionkommando i ramdokumentet och sedan länka till ett dokument, eller om man vill ha kapitel/sektionkommandot i det länkade dokumentet. Man kompilerar alltid från ramdokumentet! Testa att skapa en ny fil (utan någon preamble), som du kallar exempelvis includeexempel. Du kan ta något av de övningsdokument du skapat hittills och använda det som include-fil i något annat dokument. Du behöver bara kommentera bort preamblen i include-filen. Glöm inte heller att kommentera bort den sista raden (\end{document}!!) Använd sedan din fil som include-fil i ditt ett övningsdokument, med hjälp av kommandot: Exempel: \include{includeexempel} Du behöver inte ange filexentensionen.tex när du anropar include-filen. 9 Packages/Paket Det finns ett antal packages, eller paket, som L A TEXanvänder för att utföra diverse saker. T ex behövs ett särskilt paket för att rita grafer, eller ett för att kunna använda det fonetiska alfabetet IPA osv. Man anropar dessa i preambeln med kommandot: \usepackage{xxx}

Introduktion till L A TEX 26 Om du jobbar på pc och har installerat MiKTeX som underliggande LaTeXprogram, eller jobbar på mac och har installerat TeXShop (eller MacTeX), så har du samtidigt fått de vanligaste programmen installerade. Man kan emellertid behöva installera ytterligare programpaket, t ex om man behöver olika slags typsnitt, eller om man vill jobba med lingvistiska program som LingMacro. Del 2 av LaTeX-Introduktion för Humanister kommer till största delen handla om hur man arbetar med, installerar och använder olika packages.

Introduktion till L A TEX 27 10 Konvertering till L A TEX 10.1 Konvertering från Word Det finns olika sätt att överföra Worddokument till TeX-format. Länken nedan är en bra startpunkt: http://www.tug.org/utilities/texconv/pctotex.html För att sammanfatta innehållet i länken, och möjligen rekommendera något själv: Klipp och klistra Om du inte har ett superformaterat Worddokument (dvs om du inte har jobbat jättemycket med att få alla rubriker, marginaler, kursiveringar och allting på rätt sätt), så rekommenderar jag faktiskt att göra om hela strukturen i L A TEX. Skriv in rubrikerna mellan L A TEXsektionsrubriker, och kopiera och klistra in brödtexten. Jag tycker själv att det här inte är en så dum metod!! Ersätt, klipp och klistra Om du har ett medel-formaterat Worddokument kan du använda Sök och ersätt först i dokumentet, för att ersätta Wordformatering med L A TEX-kommandon. Exempel: Genom att söka inte på specifika ord i Wordfilen, utan på format 6 (t ex kursiverad eller fetstil text), så kan du ersätta denna formatering med motsvarande L A TEX-kommandon (t ex \textit eller \textbf). När du gjort en sådan sök och ersätt på de viktigaste Word-formateringarna så kopierar du in texten i L A TEX-dokumentet. Använda konverteringsprogram mellan Word och L A TEX Det finns olika slags konverteringsprogram som man kan använda för att konvertera Worddokument till L A TEX-format. Gemensamt för dem är att de i regel kodar för mycket mer än vad man själv skulle göra om man skrivit texten direkt i TEX-format. Man brukar därför behöva rensa en del. Via länken ovan kan du läsa om program som heter saker som rtf2l A TEXeller html2l A TEX. Det handlar alltså om program där man konverterar från rtfformat eller html-format till TeX-format. Först måste man således konvertera sitt Worddokument till rtf eller html (vilket Word brukar klara). För att installera denna typ av program så titta under länken ovan för mer information. Star office Det enklaste sättet som jag 7 kommit fram till just nu är emellertid att öppna Worddokumentet i Star Office (senaste versionen, minst version 8 för pc). Här går man sedan upp under Arkiv-menyn och väljer Exportera, och exporterar Worddokumentet till L A TEX-format. 6 I Sök och Ersätt-fönstret finns längst ner en meny som heter Format, där man kan välja att söka på t ex Teckensnitt eller Tabbar eller annan formatering. 7 Tack till Johan Dahl, som berättade det!!

Introduktion till L A TEX 28 10.2 Konvertering från Excel Till skillnad från att konvertera från Word där klipp och klistra ofta är ett alternativ, så är det nästan alltid en fördel använda ett konverteringsprogram från Excel till L A TEXom man har komplicerade tabeller. Anledningen är att tabeller är knepiga att få till i L A TEX, och om man redan har en tabell man är nöjd med har man kanske inte lust att göra om jobbet. Ibland har man inte heller alternativet att skapa tabellen direkt i L A TEX, utan behöver också en tabell i Excel-format för att t ex göra diagram utifrån den, eller för att göra statistiska beräkningar. Liksom för konvertering från Worddokument kan man dock behöva rensa i L A TEX-koden för att den ska bli snygg (och för att det hela ska se ut som man tänkt sig i L A TEX). Men man slipper skriva kommando för alla rader i tabellen, och det är en stor fördel! Genom att ladda ner Excel2L A TEXvia länken nedan får du ett makro som du öppnar i Exceldokumentet. Med hjälp av detta kan du enkelt formatera om texten till TeX-format och klistra in i ditt TeX-dokument! http://www.dante.de/ctan//help/catalogue/entries/excel2\ LaTeX.html 11 Programförslag och installation av L A TEX-verktyg Det går att arbeta med L A TEXpå ungefär samma sätt oavsett vilken plattform man jobbar på. Gemensamt är att man dels har ett L A TEX-paket som typsätter ditt dokument enligt dina specifikationer. Det här programmet ser du vanligen inte, och behöver inte öppna (men det måste förstås installeras). Dels har man en editor, där man skriver in kommandon och - det viktigaste - den vanliga texten. Dessutom krävs sedan ett program som kan visa (en viewer) som gör det möjligt för dig att se ditt färdiga dokument. Det här låter ju lite krångligt alltihop, men för Mac finns t ex ett program som bakat in allt detta i ett enda paket, vilket förenklar både installationen och det senare arbetet med L A TEX. Även för pc tyckte jag att installationen fungerade riktigt smidigt när jag testade, trots att det är många moment nedan. Oavsett plattform finns en tämligen stor uppsättning program att välja mellan. Nedan ger jag förslag på program att använda, men vill du själv botanisera i djungeln, så gör för all del detta! Observera att du själv måste vara administratör på din dator för att kunna installera program. Ta annars hjälp av teknikgruppen eller annan teknikansvarig. Alla program nedan är gratis. Jag har testat installationerna i Windows XP, respektive MacOS 10.3 och senare. Om du har andra operativsystem finns det alldeles säkert program som fungerar för dig, man kanske funkar inte dessa optimalt.

Introduktion till L A TEX 29 11.1 PC Nästan oavsett vilken editor du väljer att använda bör du nog installera MikTeX först på pc. Att ha program som Ghostview och Ghostscript, samt Acrobat Reader installerade hjälper också för att senare utan problem kunna se dina dokument. Ett förslag till komplett installation ser därför ut så här: 1. Installera Acrobat Reader. Det gör du enkelt härifrån t ex: http://www.adobe.com/se/products/acrobat/readstep2_allversions. html 2. Installera Ghostview och Ghostscript. Programmen kan laddas ner härifrån: http://pages.cs.wisc.edu/ ghost/ 3. Installera MikTeX Finns att hämta här: http://miktex.org Om du ombeds välja mellan baspaket och fullversion, så välj baspaketet (du kan alltid installera mer vid ett senare tillfälle). Installera alltid MikTeX innan du installerar texteditor (nedan). 4. Välj texteditor att installera. Beroende på om du behöver unicode-stöd eller inte rekommenderar jag olika program. TeXnicCenter funkar för den som inte behöver unicodestöd, men annars ska man nog välja TeXmaker nedan. Om du skriver mycket på ett annat språk än engelska, så rekommenderas starkt att du väljer TeXmaker nedan! Men om du skriver t ex i huvudsak på engelska (eller latin, t ex), med kanske några svenska eller tyska ord här och där, så fungerar det utan unicodestöd). (a) TeXnicCenter Programmet kan laddas ner härifrån: www.texniccenter.org När allt är installerat, kan man öppna TeXnicCenter, och köra den wizard (=det hjälpprogram som hjälper dig ställa in programmet första gången du använder det) som finns där. När wizarden startar, är det i princip bara att klicka igenom den, men på 2 ställen behöver man tala om dels vilket L A TEX-program som TeXnicCenter ska använda (dvs MikTeX), dels vilken läsare man vill använda för att titta på sina (pdf-)dokument (dvs Acrobat Reader). När dessa val dyker upp ska du göra så här: i. Välja LaTeXprogram: ge en sökväg till MikTeX-programmet, och det är tämligen krångligt att hitta rätt länk. Så här bör det se ut när du klickat dig fram i undermapparna (med reservation för att jag kan ha missat nån undermapp på vägen): C/ProgramFiles/MikTeX2.6/miktex/bin

Introduktion till L A TEX 30 11.2 Mac ii. Välja (pdf-)läsare: ge en sökväg till Acrobat Reader. Den ligger antagligen här, Sen ska man någon ruta längre fram länka till läsaren (och det är alltså Acrobate reader, lämpligen), och den ligger här (man är tvungen att klicka ända fram, och markera programfilen): C/ProgramFiles/Adobe/Reader8.0/Reader Sen ska allt funka som en dans. (b) TeXmaker Om du behöver unicodestöd så ska du i stället (eller också) installera TeXmaker. Detta program hittar du t ex här: http://www.xm1math.net/texmaker/ TeXmaker har lite färre funktioner än TeXnicCenter, och om man absolut vill skulle man faktiskt kunna jobba i båda programmen, och ta det bästa från två världar. För att ställa in Unicode-stöd i TeXmaker gör du så här (när programmet är installerat): i. Starta programmet ii. Gå upp under options-menyn iii. Ett fönster öppnas iv. Klicka på knappen editor till vänster (längst ner) i fönstret v. Ändra raden editor font encoding till utf-8 (genom att klicka på pilen till höger om raden). vi. Gå sedan ner till raden aspell encoding och ändra också denna till utf-8, genom att klicka på pilen till höger om raden). För att unicode (och utf8-kodningen) ska fungera behöver du i början av din TeX-fil (som du så småningom jobbar med) skriva in (se mer i kurshandledningen om vad packages osv är): \usepackage[utf8]{inputenc} För Mac finns allt detta in bakat i ett enda paket (mactex) som kan laddas ner härifrån: http://www.tug.org/mactex/ Man arbetar då med ett editorprogram som heter TeXshop, som jag själv jobbat med i flera år. Jag är jättenöjd med detta, men det finns andra editorer om någon hellre vill använda det. För att ställa in unicodestöd i TeXshop gör du följande: 1. Öppna ett nytt dokument 2. Gå upp under File-menyn och välj Save as... 3. I fönstret som öppnas kan du längst ner välja Encoding. Välj det alternativ som heter UTF-8 Unicode och klicka sedan på File.