Kartläggning av strukturer för stöd till barn med förälder som oväntat avlider

Central förvaltning Datum 2013-03-15 Sida 1 (30) Hälso- och sjukvårdsenheten Dnr LD11/03117 Projekt När barn är anhöriga Kartläggning av strukturer för stöd till barn med förälder som oväntat avlider Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Landstingshuset 023-490199 Britt Knutas 791 29 Falun Vasagatan 27 britt.knutas@ltdalarna.s e gunilla.apell@ltdalarna. se Falun

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 2 (30) Sammanfattning Socialstyrelsen har uppdrag att med hjälp av fyra landsting kartlägga strukturer och rutiner som finns hos olika aktörer vid förälder/ vårdnadshavares oväntade död. Kartläggningen är utförd av tidigare beredskapssamordnaren i Landstinget Dalarna. Vid hastig oväntad död är ambulansen, akutmottagningen och IVA, verksamheter som är involverade i hälso- och sjukvården. Vid dödsfall utanför sjukhuset är ambulanssjukvården som regel involverad, men i många fall också polisen, räddningstjänsten eller IVPA (i väntan på ambulans) samverkande aktörer. Vid dödsfall i hemmet/utanför sjukvårdsinrättning är det jourhavande distriktsläkare som konstaterar dödsfallet. Den avlidnes kropp förs från olycksplatsen av ambulansen eller begravningsbyrån till bårhuset. I kartläggningen har de samverkande myndigheterna (ambulansen/ polisen/ räddningstjänsten/sos Alarm/socialtjänsten) och landstingets personal blivit medvetna om hur det akuta omhändertagandet av anhöriga ser ut när en förälder/ vårdnadshavare hastigt oväntat avlider. Vid hastigt avliden förälder/ vårdnadshavare sker idag på sjukhusen ett omhändertagande av anhöriga initialt med stöd från sjukhuskyrkan och/eller kuratorsenheterna. Det saknas specifik planering för när barn är anhöriga. Länets stödstrukturer har identifierats. Det konstateras att samtliga organisationer som varit involverade är i avsaknad av särskilda rutiner/handlingsplaner. De samverkande organisationerna efterlyser rutiner. Det är viktigt att hänsyn tas till vad den överlevande föräldern/vårdnadshavaren och barnet har för önskemål och som kan se väldigt olika ut. Intervjuerna har visat på att det finns förbättringsmöjligheter för att identifiera om det finns barn som anhöriga. I hälso- och sjukvården för ambulansen, akutmottagningen, jourhavande distriktsläkare och i primärvården. Det gäller även för de samverkande myndigheterna. Behov av utbildning inom alla samverkande myndigheter har blivit tydligt. Som insatspersonal behöver man få utbildning för att man ska kunna känna sig trygg i att ge stöd. Det ses behov av mer kunskap om barns reaktioner vid sorg och hur man som insatspersonal initialt kan vara till stöd och hjälp. Personalen i hälso- och sjukvården har också behov av att fortbilda sig för bemötandet av barnen.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 3 (30) Kartläggningen har lett till att landstinget tagit fram förbättringsförslag för hur landstinget ämnar fortsätta arbetet efter kartläggningen. Det ses behov av att ta fram handlingsplaner om vad som behöver ske då barn är anhöriga. Arbetet i länet har lett till värdefulla möten med människor som givits möjlighet att delge sina erfarenheter av att möta barn som på olika sätt hastigt mist en förälder/ vårdnadshavare. Mötena och kontakterna har visat på den stora empati som genomsyrar de intervjuade då det gäller barns utsatthet.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 4 (30) Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 2. Metod... 5 2.1 Följande har deltagit vid intervjuer: 6 3. Syfte... 8 4. Bakgrund... 8 5. Övergripande resultat... 9 Erfarenheter från intervjuer: 11 5.2 Information, råd och stöd i det akuta skedet. 12 5.3 Stöd 13 5.3.1 Länets stödfunktioner 17 6. Socialstyrelsens frågeställningar gällande olika Typsituationer... 19 6.1 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider pga sjukdom/olycka/självmord/mord/dråp eller annan brottslig handling och kommer till akutmottagningen: 19 6.2 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider i hemmet pga. sjukdom/olycka? 20 6.4 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider på offentlig plats/allmän plats, pga. sjukdom/olycka? 21 6.5 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider på offentlig plats/allmän plats, pga. självmord? 21 6.6 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider på offentlig plats/allmän plats, pga. mord/dråp eller annan brottslig handling 22 7. Önskemål från intervjuade som deltagit i kartläggningen... 24 8. Förbättringsförslag... 27 8.1 Rutiner/handlingsplaner som hälso- och sjukvården bör arbeta fram 28 9. Slutord... 30

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 5 (30) 1. Inledning Socialstyrelsen har med anledning av de nya reglerna i Hälso- och sjukvårdslagen från 2010, via Socialdepartementet, fått i uppgift att med hjälp av ett antal landsting kartlägga omhändertagandet av barn som hastigt och oväntat mister en förälder/vårdnadshavare. Kartläggningen innebär att inledningsvis identifiera berörda aktörer inom respektive landsting/region. Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län samt Västra Götalandsregionen, genomför en likartad kartläggning. Största frågeställningen till samverkande myndigheter har varit, om man har en handlingsplan för omhändertagande av barn som hastigt mist en förälder/vårdnadshavare? 2. Metod Kartläggningen har genomförts av tidigare beredskapssamordnaren i Landstinget Dalarna. I uppdraget från Socialstyrelsen ombads landstinget Dalarna den 29 augusti att utföra en kartläggning för att undersöka vilka strukturer och rutiner som finns hos de olika aktörerna vid förälder/vårdnadshavares oväntade död. Tid för kartläggning var 1 oktober-31 december 2013. Framflyttat datum blev 15 oktober 2012-15 januari 2013. Inledningsvis har ett möte genomförts på Socialstyrelsen. I mötet deltog Dalarna och Jönköpings representant tillsammans med uppdragsgivaren. Enskilda möten har också genomförts med Jönköping/ Västra Götalandsregionen och Dalarnas representanter för uppdraget. De flesta intervjuerna har genomförts genom möten med samverkande myndigheter (ambulans, räddningstjänst, polis, kommunens ifo-chef och SOS Alarm). Intervjuerna har utgått från socialstyrelsens frågeställningar gällande olika typ - situationer. Ambulansen har deltagit på grund av sin specifika roll som hälso- och sjukvårdens förlängda arm utanför sjukhuset. Det är den kategori av personal från hälso- och sjukvården som oftast är först på plats, i hemmet eller på olycksplatsen. Då det inträffar något med människor som på något sätt på grund av olyckshändelse eller sjukdom hastigt behöver sjukvårdens resurser. Räddningstjänsten, med sin unika roll, att också vara först på plats då det inträffar bränder, trafikolyckor, andra olyckshändelser. Det bidrar till att man ofta samarbetar/samverkar och agerar tillsammans. Räddningstjänsten bistår ambulanssjukvården med att säkra olycksplatsen och att skapa en säker plats för såväl drabbade som insatspersonalen. Räddningstjänsten är också den kategori av insatspersonal som har utrustning att vid behov ta loss skadade som sitter fastklämda.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 6 (30) Polisen på grund av sin unika uppgift, inte bara att bistå samhället då det ska skipas rättvisa, utan också att polisen precis som ambulansen och räddningstjänsten vid olika olyckshändelser finns med i SOS Alarms larmplan. De blir med automatik larmade tillsammans med ambulansen och räddningstjänsten. Polisens uppgift är att vid trafikolyckor spärra av vägen eller hänvisa trafiken till andra vägar för att insatspersonalen ska kunna arbeta på ett säkert sätt. Polisen är den som har till uppgift att identifiera personer där man inte vet vem den drabbade personen är då den drabbade är medvetslös eller avliden och inte själv kan medverka. Det är polisens uppgift att informera anhöriga till den omkomne/avlidna personen. Kommunernas IFO-chefer, har deltagit på grund av sin unika uppgift att bistå människor i kris/nödsituationer. Andra intervjuer har genomförts på telefon. I något fall har frågorna ställts via e-post eller så har man fått e-post för kännedom om att projektet pågår. Cheferna för länets båda Intensivvårdsavdelningar har intervjuats på plats. Chefen för Kuratorsenheten och ytterligare kuratorer har intervjuats på Falu och Mora lasarett. Sjukhuskyrkans chef har intervjuats. Samtliga POSOM-grupper i länet (psykiskt och socialt omhändertagande, kommunens stödgrupp/krisgrupp), länets ungdomsmottagningar, landstingets TIB (Tjänsteman i Beredskap, PKL (landstingets psykosociala katastrofledningsgrupp på regional nivå) och länsstyrelsens beredskapsdirektör, alla dessa har enbart blivit kontaktade och informerats via e-post för kännedom/information om projektet. Samtliga vårdcentraler har kontaktats via e-post med en direkt fråga om förekomst av handlingsplan för barn som hastigt/oväntat mist en förälder. Likaså samtliga barnpiloter (en utsedd person i verksamheter inom landstinget med specifikt ansvar att inom egen verksamhet bevaka barnens rättigheter). Några har också blivit tillfrågade på telefon såsom Rättsmedicin, verksamhetschef för BUP, vuxenpsykiatrin och öppenvårdspsykiatri. 2.1 Följande har deltagit vid intervjuer: - Akutmottagningarna: Avesta/Falun/Mora - Verksamhetschef för Ambulanssjukvården i Dalarna - Samtliga ambulansstationer i Dalarna - Polismyndigheten Dalarna - Samtliga Räddningstjänster i länet/räddningschefer - IFO-chef i respektive kommun - IVA Falun/Mora - Sjukhuskyrkan Falun/Mora - Kuratorsenheterna Falun/Mora

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 7 (30) - Verksamhetschefen för Barn och Ungdomspsykiatrin - Verksamhetschef för vuxenpsykiatrin - Verksamhetschefen för öppenvårdspsykiatrin - Information till verksamhetscheferna inom: Medicin/Cardiologen/kirurgen/Ort/KK - Information till samtliga Ungdomsmottagningar - Förfrågan till samtliga Barnpiloter i samtliga verksamheter angående eventuell handlingsplan gällande: Barn som hastigt/oväntat mist en förälder - Vårdcentralerna i hela länet har fått förfrågan angående handlingsplan, för Barn som mist en förälder - Intervju med Sektionschef för HMK (Högre Medicinsk Kompetens) Sjuksköterskor från akutmottagningen i Falun som är placerade på SOS Alarm. - Intervju med Platschef SOS Alarm, Falun - Patologen Falun (pga att personal från Patologen ofta deltar i visning av avliden) - POSOM- grupper i länet, för kännedom - PKL i länet för kännedom - Landstingets TIB:ar för kännedom - Beredskapsdirektören, Länsstyrelsen för kännedom - Rättsmedicin

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 8 (30) 3. Syfte Syftet med kartläggningen är att undersöka vilka strukturer och rutiner som finns hos olika aktörer som berörs när föräldrar oväntat avlider. 4. Bakgrund Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att initiera ett utvecklingsarbete för stöd till barn och unga enligt bestämmelserna som infördes 1 januari 2010 i Hälso -och sjukvårdslagen (2g ) och senare i patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 ). Det innebär att Hälso - och sjukvården särskilt ska beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. I utvecklingsarbetet ska verksamheterna få stöd för att stärka och sprida insatser/ åtgärder för att utveckla ett ändamålsenligt bemötande när barn är närstående utifrån 2g HSL. Genom att respektera barnet som anhörig, ge barnet kunskap och stöd stärks barnets möjligheter att bättre hantera sin livssituation vilket kan minska risken för att barnet själv utvecklar ohälsa. Vi tillförsäkrar även barnet de rättigheter som det har enligt barnkonventionen. Utgångspunkten ska alltid vara barnets bästa och i ett salutogent perspektiv.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 9 (30) 5. Övergripande resultat Inom sjukhuset Vid oväntad död inom sjukhuset finns den avlidne inom landstingets verksamhet. Det berör främst akutmottagningen och IVA (intensivvårdsavdelningen). Vid inträffat dödsfall är sjukhuskyrkan, kuratorerna eller den egna personalen ett stöd för att ta hand om anhöriga. Akutmottagningar och IVA har ett väl upparbetat samarbete med sjukhuskyrkan och kuratorerna. IVA inbjuder alltid efter att någon person avlidit anhöriga till ett så kallat efterlevandesamtal. I sällsynta fall kan dödsfall också inträffa på en vanlig vårdavdelning/ mottagning. Då är kanske personalen inte riktigt lika van vid att använda sig av sjukhuskyrkan vid akuta dödsfall. Utanför sjukhuset Vid dödsfall utanför sjukhuset, vid en trafikolycka eller annan olyckshändelse, larmas såväl ambulans/ räddningstjänst/ polis enligt SOS Alarms insatsplaner till olycksplatsen. På olycksplatsen samverkar myndigheter utifrån sitt uppdrag. De gör sitt yttersta och hjälps åt med uppgifterna på olycksplatsen. Initialt är uppgiften livräddning och ambulansen har sin specifika kunskap. Räddningstjänsten har till uppgift att säkra olycksplatsen så att såväl drabbade som ambulansen kan arbeta på ett säkert sätt. Polisens uppgift är att spärra av vägen så att ytterligare olycka inte inträffar. Deras uppgift är också att bidra till att identifiera/registrera de som är inblandade i olyckan och att identifiera att det inte ligger ett brott bakom händelsen. Finns barn med på olycksplatsen avsätts någon från räddningstjänsten att ta hand om dem som inte är svårt skadade i väntan på ambulansens insatser och prioritering för transport till sjukhus. Då dödsfallet inträffar i hemmet kan det vara enbart ambulansen som finns på plats. Händelsen skulle kunna vara ett tillfälle då ambulansen larmats till hemmet på grund av en så kallad prio 1 (ex. en person som hastigt insjuknat med bröstsmärtor och där personens liv inte står att rädda). På mindre orter i länet larmas vid prio1 också IVPA (i väntan på ambulans). Det är personer från räddningstjänsten som på olika kriterier larmas av SOS Alarm. IVPA har till uppgift att innan ambulansen hunnit fram till den vårdbehövande: ge första hjälpen med enkla hjälpmedel ge den vårdbehövande trygghet och, hålla kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal i ambulansen

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 10 (30) Då en person avlider i hemmet kontaktar ambulansen via SOS Alarm jourhavande distriktsläkare för att konstatera dödsfallet. Den avlidnes kropp förs från hemmet av ambulansen eller begravningsbyrån, till bårhuset. Bårhus finns i de flesta kommunerna i anslutning till sjukhuset eller vårdcentralen. Den avlidne kan i vissa fall föras till akutmottagningen (det är inte ambulansens egentliga uppgift att transportera avliden). 5.1 Finns handlingsplaner? Efter ett stort antal intervjuer kan det konstateras att samtliga organisationer som varit involverade är i avsaknad av specifika rutiner/handlingsplaner som säkerställer att barnen får det bästa tänkbara omhändertagandet, såväl akut som efter akutinsatsen. På akutmottagningarna finns en god planering för omhändertagandet av anhöriga men inte någon specifik rutin för att ta hand om barn då de är anhöriga. Ambulansen har som rutin då man är på väg in till akutmottagningen med en svårt skadad/ svårt sjuk/ döende person att kontakta akutmottagningen för att ge möjligheter att förbereda sig för att ta hand om anhöriga. Akutmottagningen har ett avtal med Sjukhuskyrkan som gör att man från akuten dygnet runt kan kalla dem att finnas på plats för att ta hand om anhöriga då ambulansen anländer till akutmottagningen. När inte sjukhuskyrkan/ kurator hunnit anlända till akutmottagningen då ambulansen anländer utses någon ur personalstyrkan. IVA har samma rutiner, de har också rutin då någon avlidit på avdelningen att informera anhöriga om inbjudan till ett så kallat efterlevandesamtal. IVA faxar också information till berörd Kuratorsenhet angående att det finns anhöriga som kuratorn bör ta kontakt med. IVA har ingen specifik rutin för att ta hand om barn som anhöriga eller att uppmana att ta med barnen till efterlevandesamtalet. Inom ambulanssjukvården har man specifika informationskort om t.ex. hur man kontaktar socialjouren eller annan specifik kontakt. Ambulanssjukvårdaren tar sig an de anhöriga och deras barn när det inte gått att rädda liv. De stannar som regel kvar tills någon annan tar över ex. någon ur det egna nätverket. Problemet är att ambulansen kan få ett nytt larm även om samarbetet med SOS Alarm är bra och att man från ambulansens sida informerat om vilken situation som ambulansen befinner sig i. Det finns ändå risk att det ska inträffa något som tvingar SOS Alarm att ändå larma den här aktuella ambulansen.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 11 (30) Distriktsläkarna Då distriktsläkaren via SOS Alarm kallas till ett hem eller till patologen för att konstatera ett dödsfall, bör det tas fram rutiner som gör att också våra distriktsläkare blir medvetna om vikten av att barn, som mist en förälder får ett bra omhändertagande. Rutiner som gör att då distriktsläkaren identifierat att det finns barn som anhörig finns det en utsedd funktion dit distriktsläkaren kan lämna den informationen och som har till uppgift att ta kontakt med familjen. Erfarenheter från intervjuer: Intervjuerna pekar på att då det finns barn involverade i en händelse gör idag samtliga involverade så gott man kan efter eget huvud, egna känslor, egna erfarenheter och egen kunskap. Vad man saknar är kompetens och utbildning som gör att de som insatspersonal kan känna sig trygg med att det är rätt saker man gör för barnen och dess anhöriga. Vid bekräftade allvarliga händelser involveras PKL (psykosocial katastrofledningsgrupp) på lokal och regional nivå. PKL på regional nivå, ansvarar för att det kommer till stånd ett psykosocialt omhändertagande av både barn och vuxna. Då det gäller den lilla olyckan/ vardagsolyckan behöver rutiner ses över då det gäller omhändertagandet av anhöriga, barn och dess familj/närstående. Samarbetet mellan våra samverkande myndigheter fungerar bra. Till exempel: Vid en trafikolycka/ annan olycka avsätter man en brandman/ambulanssjukvårdare att på olycksplatsen ta hand om det här barnet/barnen. Barnet/barnen, även om de är oskadade, så tas de med in till det sjukhus dit den skadade föräldern transporteras. På akutmottagningen tas barnen och den andre föräldern/ närstående omhand av sjukhuskyrkan, kuratorn eller akutmottagningens personal. Vid enskilda fall kan det vara en kurator från barn. Det är som regel personal från sjukhuskyrkan då dessa finns tillgängliga dygnet runt/året runt. Oavsett händelse tas särskild hänsyn till involverade barn, vilket ibland kan leda till långa insatser för ambulanssjukvården (man vill göra det så bra som det är möjligt för inblandade barnen). Räddningstjänsten blir ibland ensamt kvar då ambulansen transporterar in svårt sjuk/skadad förälder till sjukhuset och den andre föräldern vill åka med. Räddningstjänsten stannar till dess annan anhörig, närstående, vänner eller grannar kommer till undsättning. Finns det inte någon anhörig att kontakta tas kontakt via SOS Alarm med Socialtjänsten.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 12 (30) 5.2 Information, råd och stöd i det akuta skedet. Vilken instans i de olika situationerna: - Lämnar dödsfallsbesked till barn och andra anhöriga (barnkompetens+)? Det har betydelse hur och var dödsfallet sker. Det kan ibland vara ambulansen när dödsfallet sker hemma, initialt kan det vara enbart ambulansen som finns på plats. Det kan också vara distriktsläkaren som kallats till hemmet för att konstatera dödsfallet. Ambulansen finns kvar. Socialtjänsten kan vid vissa tillfällen finnas med. Då personen avlidit på sjukhuset lämnas besked av behandlande läkare/sjuksköterska. Sjukhusprästen, kurator eller personal från akutmottagningen kan finnas med. Transporteras den avlidne direkt till patologen/bårhuset lämnar distriktsläkare dödsbesked. Kurator/ ambulansen/ polisen/ sjukhusprästen/ personal från patologen kan finnas. Det kan också finnas tillfällen då polisen tillsammans med en präst kommer hem för att lämna dödsfallsbesked. Det finns inte en rutin som säger att polisen skall ta med en präst eller annan som kanske har mera kunskap/kompetens gällande krishantering. - Bistår med praktisk information till efterlevande och råd om t.ex. kontakt med förskola/skola? Det blir de personer som möter och stödjer de anhöriga. Det kan vara prästen eller diakonen från Sjukhuskyrkan, hälso- och sjukvårdens kurator, församlingspräst/diakon, POSOM, socialtjänsten, elevhälsan/skolsköterskan. - Medverkar vid ev. avsked av den döda föräldern? Det ser lite olika ut på våra sjukhus. Det finns inte någon specifikt skriven rutin gällande vad man bör tänka på då det finns barn som anhöriga. Medverka kan: Akutmottagningens personal Sjukhuskyrkan Patologens obduktionstekniker Diakon Församlingspräst/ diakon Kurator

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 13 (30) Polisen Socialtjänsten och beroende på var i länet vi befinner oss: Personal från vårdcentralen/ distriktsläkaren/ begravningsentreprenör/ personal från patologen/ sjukhuskyrkan/ kurator/ personal från akutmottagningen. Vid tillfällen då ambulansen kommer till ett hem för att hämta en svårt sjuk person och då personen avlider innan ambulansen hunnit lämna hemmet. Vid sådana särskilda tillfällen kan det vara så att ambulanssjukvården gör i ordning den döde i hemmet, tänder ljus och är med, då anhöriga tar farväl. 5.3 Stöd - Erbjuds något stöd (och av vem) till efterlevande förälder/styvförälder resp. barn och unga Det kan inte identifieras någon av samhället utsedd ansvarig i situationen. Lagstiftning för stöd när barn är anhöriga när förälder/vårdnadshavare hastigt avlider finns i HSL och i SoL. Hälso- och sjukvården ska enligt HSL 2 g erbjuda barnet information råd och stöd vid förälders/vårdnadshavares oväntade död. Landstinget Dalarna har antagit riktlinjer 2011 och ett implementeringsarbete pågår. Personalen ska uppmärksamma och stödja kvarvarande förälders/ vårdnadshavares behov av stöd för att uppmärksamma och stötta sitt barn. Personalen ska beakta att barnet får möjlighet att komma till tals och ställa frågor. Beroende på barnets ålder och mognad sker det i samråd med barnens föräldrar/ vårdnadshavare. Kompetens behöver finnas för att beakta barns behov av information, råd och stöd och/eller att förmedla en sådan kontakt, t ex kontakt i barnets närmiljö som elevhälsan, kuratorsenheten, primärvården, sjukhuskyrkan, socialtjänsten m.fl. Socialtjänsten har ett allmänt ansvar för barns förhållanden. Enligt socialtjänstlagen (5 kap. 1 ) ska socialnämnden bl.a. verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom, med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling samt i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver. (Lag 2007:1315) Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 14 (30) Nämnden ska dessutom aktivt verka för att samverkan kommer till stånd (5 kap. 1a SoL). (Lag 2009:496). Enligt socialtjänstlagen (14 kap. 1 ) är hälsooch sjukvården skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. I det akuta skedet? De första timmarna efter ett konstaterat dödsfall omges av ett stort kaos. Det kretsar kring att alla som behöver få veta om dödsfallet, får vetskap om det. Man inväntar andra släktingar som ska komma till sjukhuset. Det akuta stödet kan också handla om att se till att få kontakt med andra anhöriga, närstående eller vänner. Person avlider i hemmet Då personen avlider hemma är kaoset ett faktum. Ambulansen har förmodligen larmats till adressen, patientens liv har inte stått att rädda trots ambulanssjukvårdens insatser. På plats i hemmet kan då initialt finnas ambulansen/ räddningstjänsten/ polisen. Senare distriktsläkaren som kallats till hemmet för att konstatera dödsfallet. Andra anhöriga kan också finnas på plats. Under tiden som ambulansen befunnit sig på platsen (i väntan på distriktsläkaren) har man förmodligen försökt identifiera anhöriga och att komma i kontakt med anhöriga. Hemtjänsten har kanske sen tidigare praktiska uppgifter i hemmet (på mindre orter). Saknas anhöriga eller att inte inom rimligt tid få någon kontakt med anhörig tas kontakt med socialtjänsten (finns polisen på plats är det polisen som kontaktar socialtjänsten). På mindre orter i länet kan det förekomma att man tar hjälp från kommunens POSOM-grupp i väntan på kontakt med någon närmare anhörig. Person som hastigt/oväntat avlider på akutmottagningen/iva Då personen avlider på akutmottagningen kan det akuta stödet komma från sjukhuskyrkan, personal från akutmottagningen, kurator och/eller egna anhöriga. Då en person avlider på IVA eller annan vårdenhet på sjukhuset kan det akuta stödet komma från sjukhuskyrkan, kurator, personal från IVA, aktuell vårdenheten och/eller egna anhöriga och eget nätverk. Dagarna efter Oavsett om det avses akut stöd, dagarna efter, veckor, månader eller längre tid måste det hela vägen tas hänsyn till den kvarvarande föräldern; hur orkar

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 15 (30) föräldern ta sig an sina barn, vilket stöd önskar föräldern för att orka igenom dagen? behöver familjen något specifikt extra stöd? - De anhöriga och närstående är centrala och viktiga för att ge de efterlevande råd och stöd. - Den kvarvarande föräldern/vårdnadshavaren kan själv behöva söka sin vårdcentral för sin egen del och för intyg vid sjukskrivning. Läkarbesök och kuratorsstöd kan erbjudas. - Beroende på händelsen och om den avlidne har haft tidigare kontakt med en mottagning/vårdavdelning, tas kontakt från mottagning/vårdavdelning med anhöriga för information och samtal om händelsen och möjligheten att ställa frågor för de efterlevande. - Förälder /vårdnadshavaren kontaktar barnets klassföreståndare. Då barnets skolgång påverkas blir troligen elevhälsan involverad för stöd till barnet. Vid behov av hälso- och sjukvård söks inledningsvis vård på vårdcentralen. - Sjukhuskyrkan kan stödja genom att erbjuda familjen när de kommer hem att någon från kyrkan i den egna församlingen kommer hem och fortsätter att stödja familjen. Sjukhuskyrkan har en rutin att ta kontakt med aktuell församlingspräst som i sin tur tar kontakt med anhöriga. Det är beroende på de anhörigas önskemål. Kyrkan kan erbjuda ytterligare kontakt med församlingsprästen/diakon. - Vid vissa fall kan POSOM och/eller socialtjänsten involveras för stöd. Närmaste veckorna - De anhöriga och närstående är centrala och viktiga för att ge de efterlevande råd och stöd. - Den kvarvarande föräldern/vårdnadshavaren kan själv behöva söka sin vårdcentral för sin egen del och för intyg vid sjukskrivning. Kuratorsstöd kan erbjudas. - Förälder /vårdnadshavare kontaktar barnets klassföreståndare. Då barnets skolgång påverkas blir troligen elevhälsan involverad för stöd till barnet. Vid behov av hälso- och sjukvård söks inledningsvis vård på vårdcentralen.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 16 (30) - I vissa fall behöver socialtjänsten involveras för stöd genom ansökan eller anmälan. Efterlevandesamtal Stöd i form av samtalsstöd, Intensivvårdsavdelningarna erbjuder efterlevandesamtal. Vid intervjutillfällena fanns inte en specifik rutin då det gäller barn och efterlevandesamtal. Båda IVA-avdelningarna såg det som viktigt att också erbjuda kvarvarande förälder/vårdnadshavare att ta med barn vid efterlevandesamtalet. Närmaste månaderna - De anhöriga och närstående är centrala och viktiga för att ge de efterlevande råd och stöd. - Den kvarvarande föräldern/vårdnadshavaren kan själv behöva söka sin vårdcentral för sin egen del och för intyg vid sjukskrivning. Kuratorsstöd kan erbjudas. - Förälder /vårdnadshavare kontaktar barnets klassföreståndare. Då barnets skolgång påverkas blir troligen elevhälsan involverad för stöd till barnet. Vid behov av hälso- och sjukvård söks inledningsvis vård på vårdcentralen. - I vissa fall behöver socialtjänsten involveras för stöd genom ansökan eller anmälan. - Fortsatt stöd finns från församlingspräst och diakon beroende på den drabbades behov. - I Dalarna bedrivs stödgruppsverksamheten av landstingets kuratorsenhet, Sjukhuskyrkan i Falun och Rädda Barnen. Under den här tiden har inbjudan kommit till den kvarvarande föräldern om erbjudande att delta i stödgrupp för barn som mist en förälder/vårdnadshavare. Stödet finns i länet för barn efter minst sex månader från dödsfallet. - På längre sikt - De anhöriga och närstående är viktiga för att ge de efterlevande råd och stöd. - Den kvarvarande föräldern kan själv behöva söka sin vårdcentral för sin egen del och för intyg vid sjukskrivning. Kuratorsstöd kan erbjudas.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 17 (30) - Förälder /vårdnadshavare kontaktar barnets klassföreståndare. Då barnets skolgång påverkas blir troligen elevhälsan involverad för stöd till barnet. Vid behov av hälso- och sjukvård söks inledningsvis vård på vårdcentralen. - I vissa fall behöver socialtjänsten involveras för stöd genom ansökan eller anmälan. - Kyrkan kan vid behov, även stötta de närmaste månaderna. Upplevs att familjen behöver ytterligare stöd och hjälp kan kyrkan rekommendera familjen att ta kontakt med vårdcentralen. 5.3.1 Länets stödfunktioner Sjukhuskyrkan och stödgrupper Sjukhuskyrkan har medverkat till att det finns stödgrupp för barn i sorg i Falun. Övriga delar av länet har via den egna församlingsprästen/ diakon fått kännedom om stödgruppsverksamheten. Gruppen i Falun erbjuder barn från hela länet att delta i passande åldersgrupper. (Det bör ha gått ca 6 månader efter dödsfallet och alltid ske i samråd med den kvarvarande föräldern). Planer finns att stödgrupper ska erbjudas på fler platser i länet. Kuratorsenheten i Falun/Mora Kuratorerna är en resurs akut och kan vid behov stödja och hjälpa senare. De kan medverka till att förmedla kontakter till stöd för barnet och den vuxne. Kuratorsenheten är landstingets del i stödgruppsverksverksamheten för barn i sorg. Efterlevandesamtal IVA (Falun/Mora) Anhöriga inbjuds alltid till ett eller flera efterlevandesamtal till IVA: Små barn brukar inte vara med vid samtalen. Personalen lämnar en mapp med information till anhöriga. De informerar anhöriga om att om ca 2-3 veckor kommer de att bli kallade till IVA för så kallat efterlevandesamtal. Avdelningen saknar dock specifika rutiner då det finns barn som anhöriga. BUP Att barn pga svåra situationer automatiskt ska bli psykiatriska patienter finns inget stöd för. Varje barn måste ses unikt. Barnet blir, liksom för andra personer, patienter på specialistnivå utifrån art och grad av sina symtom sammanvägt med dess nätverks möjligheter att stödja och hjälpa. Primärvården

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 18 (30) Det ska finnas möjlighet till samtalsmottagning för barn och unga vid psykisk ohälsa inom primärvården. En utbyggnad pågår i landstinget Dalarna och beräknas kunna erbjudas i samtliga kommuner under år 2014. Öppenvårdsresursteamen inom psykiatrin Kan vara en resurs för den efterlevande familjen. POSOM (Psykosocialt omhändertagande och kommunernas stödorganisation). På mindre orter är POSOM ett ovärderligt stöd. Här ingår representant från den egna kyrkan, skolan, polisen, räddningstjänsten och socialtjänsten (ibland också representant från primärvården). POSOM kan på mindre orter fungera som samma stöd som sjukhuskyrkan. I grupperingen finns representanter från olika organisationer som kan ge både praktisk information och stöd till de drabbade. Socialtjänsten Till socialtjänsten kan ansökan göras av den enskilde för råd och stöd. Vid en förälder/vårdnadshavares oväntade dödsfall kan barnet behöva omhändertas om förälder/vårdnadshavare saknas. Socialtjänsten utövar också myndighetsutövning vid misstanke om att ett barn far illa.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 19 (30) 6. Socialstyrelsens frågeställningar gällande olika Typsituationer Nedanstående Typsituationer är belysta: 6.1 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider pga sjukdom/olycka/självmord/mord/dråp eller annan brottslig handling och kommer till akutmottagningen: Då ambulansen är på väg in med allvarligt skadad/svårt sjuk person och som avlider i ambulansen eller direkt vid ankomsten, kontaktar ambulansen som regel akutmottagningen för att man där ska vara förberedda med att ta hand om anhöriga. Omhändertagandet av anhöriga sker med hjälp av egen utsedd personal från akutmottagningen, sjukhuskyrkan eller kurator. Akutmottagningen har ett avtal med sjukhuskyrkan. Mottagningen larmar sjukhuskyrkan när det finns anhöriga med vid sådana här tillfällen. Då en person avlider i ambulansen eller direkt vid ankomsten och det inte finns anhöriga med kontaktar ansvarig läkare/sjuksköterska anhöriga (om dessa redan är medvetna om att den anhörige är på väg in till sjukhus). Är den avlidne inte identifierad blir det polisens sak att identifiera och kontakta anhöriga. Sjukhuskyrkan/ kuratorn/ akutens personal samtalar, stödjer och skapar möjligheter för anhöriga att ta avsked av den avlidne. Sjukhuskyrkan kan erbjuda tid för samtal, förmedla kontakter och informera om avsked av den avlidne. På akutmottagningarna i länet har man redan idag en god rutin då det gäller omhändertagandet av anhöriga. Dock inte en specifik rutin då det finns barn som anhörig. Då ambulansen anländer med svårt sjuk person till sjukhuset/ akutmott har det förmodligen inte funnits något utrymme att ta reda på huruvida det finns barn som anhörig. Då det finns barn som anhörig med till akutmottagningen: Då de här barnen tillsammans med anhörig anländer till akutmottagningen bör det, om man på akutmottagningen fått kännedom i förväg, ha utsetts en person som särskilt tar sig an barnet/barnen. Då personalen på akutmottagningen via ambulanssjukvården eller på annat sätt får kännedom om att det finns barn som anhörig saknas det idag möjlighet att dokumentera i det nya journalsystemet. Det är under uppbyggnad med en modul i systemet.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 20 (30) Då ambulansen av olika orsaker tagit med avliden person till akutmottagningen: Båda parter vet att det inte är helt rätt men ibland är tillfället sådant att ambulansen inte kan lämna den har inte utrymme att ta hand om anhöriga till en person som avlidit i hemmet. Vid mötet då diskussionen uppkom samtalades det omkring att avlidne i hemmet, då kommer den avlidne tillsammans med anhöriga. Akutmottagningen sjukhuskyrkan kunde vara den funktion som engageras vid sådana här sällsynta tillfällen. 6.2 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider i hemmet pga. sjukdom/olycka? Då en person avlider utanför sjukvårdsinrättning exempel i hemmet. Vid sådana tillfällen larmas jourhavande distriktsläkaren via SoS Alarm till hemmet för att konstatera dödsfallet. Förmodligen har ambulansen larmats som Prio 1, i vissa fall också räddningstjänsten (IVPA) på mindre orter i länet. Det kan finnas tillfällen då polisen också larmas till hemmet. Ambulansen försöker få tag på någon i familjens nätverk. Om det inte finns något nätverk tar polisen eller ambulansen kontakt med socialtjänsten via SOS Alarm (skulle vid enstaka tillfällen också kunna vara POSOM). Här är det av största vikt att barnen omgående tas omhand, dels av insatspersonal, men att man så snart det är möjligt försöker finna någon anhörig till barnen. 6.3 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider i hemmet pga. självmord/mord/dråp eller annan brottslig handling? Vid sådana tillfällen larmas till hemmet såväl polis som ambulans och på mindre ställen i länet även räddningstjänst/ivpa. Betraktar polisen hemmet som en brottsplats, då har övrig insatspersonal bara att rätta sig efter polisens instruktioner. Samverkande myndigheter kan komma till ett hem där det finns barn, som blivit vittne till självmord/mord/dråp eller annan brottslig handling. En akut kaotisk situation. Här är det av största vikt att barnen omgående tas omhand, dels av insatspersonal, men att man så snart det är möjligt försöker finna någon anhörig till barnen. Att man förvissar sig om att de här barnen får rätt stöd och hjälp.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 21 (30) 6.4 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider på offentlig plats/allmän plats, pga. sjukdom/olycka? Initialt vet man inte huruvida det är en förälder som avlidit. Det blir polisens uppgift att identifiera den avlidne och att underrätta anhöriga. Polisen kan via sitt relationsregister få kännedom om huruvida det finns barn som anhörig. Förmodligen blir distriktsläkaren involverad för att konstatera dödsfallet. Det bör för denne finnas rutiner enligt ovan. En förälder kan avlida i en annan kommun/annat land. Det bör i varje vårdinstans eller annan involverad organisation finnas rutiner som säkrar att de här barnen blir identifierade som anhöriga och får rätt stöd och hjälp. Här kan det finnas många gråzoner, som skulle kunna göra att de här barnen missas. Här kan det också inträffa att det är enbart polisen som har kännedom om att det finns barn som anhöriga Då barn blivit skadade Skadade barn tas omhand för sina akuta skador på samma sätt som vuxna. Det sker med hänsyn till att det är ett barn som sjukvårdspersonalen fått att ta hand om. Den akuta skadan tas omhand före det psykiska omhändertagandet (om det inte kan gå hand i hand). Barnet blir patient på barnkliniken för fortsatt vård och behandling. 6.5 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider på offentlig plats/allmän plats, pga. självmord? En person som avlider på grund av självmord kan ha många olika skepnader. Personen kan med flit ha krockat med sin personbil, med en större lastbil/långtradare, hoppat från hög höjd/kört in i bergsmassiv, kastat sig framför tåget, hängt sig eller hoppat från fönster/balkong. Då det är en offentlig plats blir alltid polisen involverad. Initialt kommer SOS Alarm, enligt deras larmplan, göra att både polis, ambulans och räddningstjänst larmas till platsen. För polisens del skulle det kunna vara en brottsplats, något som man initialt inte vet. Det blir polisens uppgift att identifiera personen och att underrätta anhöriga. För polisens del också att identifiera huruvida det finns barn som anhöriga. Då förälder begår självmord och där barn bevittnat att en förälder tagit sitt liv vet vi hur oerhört viktigt det är att de här barnen precis som barn som på annat sätt hastigt/oväntat mist en förälder, får ett proffsigt omhändertagande.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 22 (30) Svar gällande omhändertagande från BUP: Självmord hos förälder är något av det allra värsta ett barn kan råka ut för. Att barn pga. svåra situationer automatiskt ska bli psykiatriska patienter finns det inte något stöd för. Varje barn måste ses unikt. Barnet blir liksom andra personer patienter på specialistnivå utifrån art och grad av sina symtom sammanvägt med dess nätverks möjligheter att stödja och hjälpa. Det ska också finnas möjlighet till insatser för psykisk ohälsa på vårdcentralen, och det är i en uppbyggnadsfas i Dalarna. Det kan betyda att barn med mindre grava symtom ändå kan bli aktuella inom BUP. 6.6 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider på offentlig plats/allmän plats, pga. mord/dråp eller annan brottslig handling (t.ex. terrorattentat)? Här blir naturligt polisen involverad, det är en brottsplats. Som regel larmas samtliga samverkande myndigheter till platsen. Då det är en brottsplats har samverkande myndigheter att rätta sig efter polisens önskemål. Initialt är personen inte identifierad viket blir polisens uppgift, likaså att underrätta anhöriga. Den här personen skall också dödförklaras av en läkare/ distriktsläkare. Visar det sig att det är en förälder som avlidit och att det finns barn som anhöriga har polisen som rutin att från början använda samma utredare (för att de här barnen ska slippa träffa så många olika personer). Är gärningsmannen den andre föräldern har de här barnen mist båda föräldrarna. Vid sådana tillfällen måste särskild hänsyn tas till involverade barn. 6.7 Då barn bevittnat en händelse - Vid olycka: Barn som bevittnat till exempel en trafikolycka, där en förälder sitter fastklämd eller är svårt skadad/död, är en scen som de flesta samverkande myndigheter varit med om och som inte lämnat någon oberörd. Insatspersonalen utser en person (som regel, någon från räddningstjänsten) som tar hand om barnet/barnen. Barnen tas med in till sjukhuset. I vanlig ordning kommer ambulansen att på väg in till sjukhuset/akutmottagningen kontakta mottagningen för att man på mottagningen ska ha tid att förbereda, för att ta hand om barnet och en eventuell vuxen anhörig. - Vid sjukdom (i hemmet): Då barn har blivit vittne till hur en förälder tagits omhand i hemmet av ambulanssjukvården, exempel utfört hjärt lungräddning och defibrillerat. Trots ambulanssjukvårdens insatser har förälderns liv, inte gått att rädda.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 23 (30) Barnet har sett främmande farbröder och tanter som kommit till deras hem och satt en massa olika apparater på föräldern. Vad har då barnet för tankar? vilka tankar har väckts? Vid vissa tillfällen har ambulanssjukvården som regel gjort uppföljningsbesök för att beskriva omhändertagandet och förklara vad de gjort och varför. Plötslig oväntad död pga. mord/ dråp eller annan brottslig handling De här barnen behöver ett särskilt omhändertagande. Vid de här tillfällena bör socialtjänsten involveras.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 24 (30) 7. Önskemål från intervjuade som deltagit i kartläggningen Akutmottagningarna Det skulle kännas skönt för personalen om det togs fram en rutin som gör att alla som arbetar på akutmottagningen vet att barn som hastigt/oväntat mist en förälder får ett proffsigt omhändertagande. Att då personal på akutmottagningen registrerar patienten i journalsystemet och svarar ja på att det finns barn som anhörig. Att det också i journalsystemet finns en rutin att vidarebefordra den informationen till en utsedd funktion, som har fått till sin uppgift att ta kontakt med familjen. Att det finns en rutin som gör att barnet med automatik psykosocialt tas omhand. Personalen på akuten vill kunna känna sig trygg med att någon tar sig an de här barnen. Ambulansen Ambulansens uppgift att rädda liv. Då det initialt många gånger enbart är två personer som anländer till hemmet eller till olycksplatsen är det svårt att finna utrymme att utföra så mycket andra uppgifter än att rädda liv. Ambulansen bör ändå i den mån det finns utrymme notera om det finns barn som anhöriga. Primärvården Kartläggningen visar på att det inte är vanligt att aktuell vårdcentral blir informerad om att en förälder i deras upptagningsområde avlidit. Med tanke på att vi arbetar med att vårdcentralen/ primärvården ska erbjuda en samtalsmottagning för barn och unga känns det angeläget att man har en rutin som gör att vårdcentralen blir informerad om att det finns en familj i deras upptagningsområde där barnet/barnen mist en förälder/ vårdnadshavare. Kuratorerna Tankar från kuratorer: Inledningsvis är det viktigt med att identifiera familjesituationen: Tror vi att den kvarvarande föräldern orkar ta till sig barnen? Hur kan vi stötta? Hur ser det övriga nätverket ut? Barn med en annan kultur? barn/ vuxna som inte förstår vårt språk? Hur identifierar de nätverken? Polisen Det finns tillfällen då enbart polisen är den som har varit i kontakt med en drabbad familj när det har inträffat en dödsolycka i Sverige/annan ort. Polisen har blivit meddelad och har den tunga uppgiften att meddela dödsbudet till anhöriga. Vid sådana tillfällen är det enbart polisen som initialt kommer i kontakt med den drabbade familjen. Identifierar polisen att det finns barn som anhöriga i den drabbade familjen, efterlyser polisen att det ska finns en punkt dit polisen kan rapportera att man identifierat att det finns barn som

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 25 (30) anhörig, för att säkerställa att de här barnen inte hamnar mellan stolarna. Punkten skulle kunna vara socialtjänsten. Då det finns barn med i familjen och där insatspersonalen upplever att det bör tas en kontakt med socialtjänsten ser polisen det som sin uppgift. Då barn är anhöriga har polisen som rutin att från början använda samma utredare (för att de här barnen ska slippa träffa så många olika personer). IVPA/SAMS och då det finns barn på plats i hemmet I många av Dalarnas kommuner finns funktionen IVPA/SAMS, vilket leder till att de ibland också kan finnas personal från Räddningstjänsten i hemmet. Det kan finnas tillfällen då räddningstjänsten blir ensam kvar med barnen till dess andra anhöriga anländer och tar hand om barnen. Socialtjänsten Mötet med Socialtjänsten har varit viktigt för våra samverkande myndigheter och gjort att alla som medverkat i intervjuerna har blivit varse att det året runt/dygnet runt finns möjligheter att nå socialjouren via SOS Alarm. Vid tillfällen då man från samverkande myndigheter upplever/ser att de finns barn involverade som behöver lite extra stöd och hjälp, stöd som man i hemmet för tillfället inte kanske kan eller orkar med. En fråga som ständigt återkommer i våra sammankomster är att vi inte får glömma att vi som sjukvårdspersonal är skyldiga att anmäla till Socialtjänsten då vi får kännedom om att ett barn far illa. Det gäller också då barn har blivit vittne till våldssituationer. Rättsmedicin i Uppsala (via telefonsamtal) I Rättsmedicins uppdrag ingår inte att anordna visningar, men personalen ser det som så viktigt, att man vid förfrågan ställer upp på det. Det finns ingen regelrätt handlingsplan men alla är noga med att ta reda på om det finns barn involverade och att man då uppmanar att ta barnen med vid en eventuell visning. Är det en deformerad kropp så informerar personalen om det och ser till att anhöriga/ barnen kan se den del av kroppen som är sig mest lik. Personalgruppen är medveten om vikten av att ha sett den anhörige död. Andra kulturer Svårigheter ses då det gäller barn som anhörig från annan kultur på grund av språksvårigheterna. Vi har många invandrare i länet med traumatiska upplevelser i sitt bagage.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 26 (30) Hur ser rutinerna ut om en förälder avlider? Hur tar vi hand om invandrare och/eller andra kulturer där också många sedan tidigare har en full ryggsäck? Den här händelsen kan väcka liv till tidigare upplevelser. Önskemål från samverkande myndigheter De flesta intervjuade önskar utbildning om barns reaktioner vid sorg och hur man akut ska ta hand om de här utsatta barnen. Man föreslår att samverkande myndigheter erbjuds att delta i en övning inom ämnet Barn som mist en förälder. Utifrån ett scenario som vi arbetar oss igenom. Vad behöver göras vid sådana tillfällen? Vem gör vad? Vad har vi missat? Vad blev hängande i luften? Att det tas fram en broschyr för samverkande myndigheter som ger svar på Vad gör jag nu? Vart vänder jag mig? Kontakter jag bör ta? Samverkande organisationer efterlyser rutiner som gör att man i alla led kan känna sig trygg med att de här barnen får den hjälp och det stöd som de behöver såväl akut som efter akutinsatsen. Det är viktigt att hänsyn tas till vad den överlevande föräldern/barnen har för önskemål och som kan se väldigt olika ut.

Central förvaltning 2013-03-15 LD11/03117 Sida 27 (30) 8. Förbättringsförslag - Att ambulanssjukvården blir mera medvetna om att identifiera huruvida det finns barn som anhörig. - Att man från ambulansens sida också blir mera uppmärksamma på att rapportera till mottagande sjuksköterska på akutmottagningen om man noterat att det finns barn som anhörig. (Det pågår i Lt Dalarna ett arbete med att i det nya digitala journalsystemet, och att tillföra en manual som gör att man kan identifiera huruvida det finns barn som anhörig). - Att då läkare/ sjuksköterska registrerar patienten i journalsystemet och man har kryssat i Ja för rutan barn som anhörig. Vid sådana tillfällen ska det tas fram en rutin som gör att vår personal vet vart och till vilken funktion man rapporterar att det finns barn som anhörig. - Att primärvården blir informerade om att en förälder tillhörande deras upptagningsområde avlidit (borde vara lika naturligt som att det annars går en information till vårdcentralen då en person varit inlagd för någon åkomma). - Att när primärvården/ distriktsläkare som konstaterar dödsfall i hemmet då någon avlidit utanför sjukvårdsinrättning, ska finnas en rutin för att identifiera om det finns barn som anhöriga. - Att det tas fram rutin och en funktion dit distriktsläkaren ska meddela att det finns barn som anhörig. - Att det som polisen efterlyser finns en punkt dit polisen kan rapportera då man identifierat att det finns barn som anhörig. - Att samtliga verksamheter inför så kallade efterlevandesamtal på samma sätt som intensivvårdsavdelningen. - Att det för alla våra verksamheter tas fram en enkel handlingsplan att använda då man identifierat att det finns barn som anhörig. Det förenklar för vår personal. - Arbete pågår med att utveckla samtalsmottagning för barn och unga inom primärvården. - Kuratorerna har arbetat fram ett Barnkuvert innehållande råd och information till anhöriga vuxna med barn. Kuratorerna ser att 1:a linjen/ primärvården kan vara första hjälpen vid många olika tillfällen. - Det bör i våra framtida informationsbroschyrer finnas en information om vad som enligt erfarenhet kan rekommenderas då det gäller förskola/skola och arbete.