LK Kartläggning av strukturer för stöd till barn med förälder som oväntat avlider

Transkript

1 LK Kartläggning av strukturer för stöd till barn med förälder som oväntat avlider Författare: Annika Pettersson Årtal: Augusti 2013

2 Författare: Annika Pettersson Förvaltning Landstinget i Jönköpings län Arbetsplats/enhet Verksamhetsutvecklare, Psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov Kontaktinformation Annika Petterson, telefon

3 Sammanfattning Socialstyrelsen har i uppdrag att med hjälp av tre landsting (Dalarna, Jönköping och Västra Götaland) kartlägga strukturer och rutiner som finns hos olika aktörer vid förälder/vårdnadshavares oväntade död. Denna kartläggning i Jönköpings läns landsting är genomförd av verksamhetsutvecklare vid psykiatriska, kliniken, Länssjukhuset Ryhov. Ambulanssjukvården, akutmottagningarna och IVA är de verksamhetsområden inom hälso- och sjukvården som framförallt berörs vid oväntade dödsfall. Vid dödsfall utanför sjukhuset är ambulanssjukvården, polisen och räddningstjänsten samverkande aktörer, då de av SOS Alarm larmas samtidigt till en olycksplats. Distriktsläkarna konstaterar dödsfall utanför sjukvårdsinrättningar. Den avlidne förs från olycksplatsen av ambulans eller begravningsbyrån till bårhuset. Krisstöd till anhöriga förmedlas av sjukvårdsinrättningarnas personal, sjukhuskyrkan, krisstödsteamen vid sjukhusen, POSOM-grupperna i kommunen och skolan. Det växer fram en komplex bild runt barnen som oväntat mister en förälder/ vårdnadshavare. Ett oväntat dödsfall kan ske på olika platser och på olika sätt och detta i sin tur aktiverar olika aktörer. De konstateras att samtliga organisationer som varit involverade i kartläggningen saknar särskilda rutiner/handlingsplaner över hur barnets behov av information, råd och stöd ska kunna tillgodoses både i det akuta skedet, men även i det längre perspektivet. Skolan är den enda organisation som har en handlingsplan vid förälders dödsfall. Där är det en del i skolornas krisplan. Det innebär att skolan kan vara med från det akuta skedet när en förälders dödsbud meddelas skolan och vidare i det långsiktiga stödet till eleven. Kartläggningen har hjälpt till att fokusera på barnen/ungdomarnas utsatta situation när de mister en förälder och verksamheterna har blivit medvetna om att det finns en förbättringspotential. Både inom den egna verksamheten, men även i samverkansrutinerna mellan olika myndigheter och vårdgivare. Vidare har kartläggningen visat att det finns förbättringsmöjligheter att arbeta vidare med för att identifiera om det finns barn som anhöriga samt vikten av att lyfta barnperspektivet i olika rutiner och riktlinjer. 3

4 1. Inledning Inledning Hälso- och sjukvårdslagen fick 2010 nya regler där 2g fick följande lydelse: Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med: 1. har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Patientsäkerhetslagen från 1 januari kap. 5 får samma lydelse som HSL ovan och med anledning av den nya lagstiftningen har Socialstyrelsen fått i uppdrag av Socialdepartementet att kartlägga omhändertagandet av barn som hastigt och oväntat mister en förälder/vårdnadshavare. Kartläggningen kommer att genomföras i fyra län; Jönköping, Dalarna, Västra Götaland samt Östergötland. Vidare har Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att initiera ett utvecklingsarbete där verksamheterna ska få stöd för att stärka och sprida insatser/åtgärder för att utveckla ett ändamålsenligt bemötande när barn är närstående utifrån 2g HSL. Genom att respektera barnet som anhörig, ge barnet kunskap och stöd stärks barnets möjligheter att bättre hantera sin livssituation, vilket kan minska risken för att barnet självt utvecklar ohälsa. Barnet ska tillförsäkras de rättigheter som det har enligt barnkonventionen. Utgångspunkten ska alltid vara barnets bästa i ett salutogent perspektiv. 2. Bakgrund Jönköpings län består av tretton kommuner med stor variation av folkmängden inom kommunerna, där Jönköping med invånare är störst och Aneby med ca invånare är den minsta kommunen. Hälso- och sjukvården är indelad i tre sjukvårdsområden med tre sjukhus, Länssjukhuset Ryhov, Höglandssjukhuset i Eksjö och Nässjö samt sjukhuset i Värnamo. Vidare finns det drygt femtio vårdcentraler i länet. 1

5 I länet finns två funktioner som är involverade när förälder/vårdnadshavare oväntat avlider och det är krisstödsteamen inom Hälso- och sjukvårdens Katastrof- och krisberedskap samt kommunernas POSOM-grupper. Katastrof- och krisberedskap För landstinget i Jönköpings län finns i enlighet med SOSFS 2013:22 Katastrofmedicinsk beredskap planer för Katastrof- och krisberedskap vars målsättning är att agera snabbt och adekvat vid hot om eller vid en redan inträffad allvarlig händelse samt att ha en god förmåga att samverka. Beträffande krisstöd finns följande formulering. Det psykosociala omhändertagandet är en viktig del av det katastrofmedicinska omhändertagandet. I varje sjukvårdsområde ska det finnas krisstödsgrupper som ska vara knutna till den särskilda sjukvårdsledningen på lokalt sjukhus. I gruppens ansvar ingår att organisera det psykosociala omhändertagandet för de drabbade. Inom denna ram finns även en organisation för Regional krissamverkan i Jönköpings län (F-samverkan), med en styrgrupp bestående av representanter för kommunerna, landstinget, länsstyrelsen, polismyndigheten, SOS Alarm, försvarsmakten samt adjungerade efter behov. Syftet är att fördjupa samverkan mellan myndigheter och samverkande organisationer och företag samt stärka samhällets beredskap före, under och efter en kris eller olycka. I krisstödsteamen ingår sjukhuskyrkan samt professionella inom hälso- och sjukvården och det finns barnkompetens. 2

6 Psykiskt och socialt omhändertagande Inom kommunerna finns handlingsplaner för psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer och det är kommunstyrelsen som har ett övergripande ansvar för säkerhets- och trygghetsfrågorna i kommunen. Psykiskt och socialt omhändertagande, POSOM, är ett ansvar för kommunerna som regleras i 2 kap. 2 Socialtjänstlagen. Målet för det psykiska och sociala omhändertagandet av drabbade människor vid särskilda händelser, olyckor och katastrofer är att ge psykologisk och social första hjälp i den aktuella situationen och att vid behov följa upp de drabbade. I POSOM-grupperna ingår präster, pastorer, diakoner samt professionella inom kommunens verksamhetsområden och det finns barnkompetens. 3. Syfte Syftet med kartläggningen har varit att undersöka vilka aktörer som är aktuella samt vilka strukturer och rutiner som finns hos de olika aktörerna när föräldrar/ vårdnadshavare oväntat avlider. 4. Metod Att kartlägga strukturer för stöd till barn och ungdom när förälder/vårdnadshavare oväntat avlider i ett län är ett mycket omfattande uppdrag med många myndigheter och organisationer inblandade, oklara ansvarsförhållanden och en mycket stor potential att individer faller mellan stolarna. I kartläggningens första steg har det ingått att identifiera vilka aktörer som på olika sätt kan vara aktuella för information, råd och stöd till barn och ungdom när förälder/vårdnadshavare oväntat avlider. Aktörerna kan vara involverade både i ett tidigt förlopp, ett senare förlopp och vara av ett kort- och långsiktigt perspektiv. Aktörerna har identifierats i samråd mellan de personer som haft i uppdrag att genomföra kartläggningen i respektive län. Aktörer som identifierats är ambulanssjukvården, polisen, räddningstjänsten, IVA, akutmottagningar, primärvården, psykiatrin, BUP, socialtjänsten/socialjouren, Sjukhuskyrkan, POSOM, sjukhusens krisstödsgrupper, elevhälsan/skolhälsovården, Ungdomsmottagning, Barn och ungdomshälsan, Bårhusen och Vårsol. 3

7 Nyckelpersoner inom respektive grupp har sedan intervjuats enskilt eller i grupp. De flesta intervjuerna har genomförts vid personliga möten, men några stycken har genomförts på telefon. Kompletterande uppgifter har samlats in via telefonkontakter med andra viktiga aktörer på organisatorisk nivå. Riktlinjer från olika aktörer har samlats in och lästs samt genomgång av riktlinjer och handlingsprogram publicerade på landstingets intranät har gåtts igenom. Nyckelpersoner som intervjuats är beredskapschef, Fakta-ansvarig, bitr. polischef, chefer i räddningstjänsten, sjukhuspräst, chefer i ambulanssjukvården, bårhusföreståndare, bitr. verksamhetschef psykiatri, chef ungdomsmottagning, chef barn- och ungdomshälsan, IFO-chef, skolkurator, BUP, chef socialjouren samt medarbetare, chef barn- och elevhälsan, chef beredskap och säkerhet, samordnare krisberedskap, distriktsläkare, samordnare krisstödsteam, personal på Vårsol, verksamhetschef akutmottagning, vårdenhetschef akutmottagning, enhetschef sjukhuskuratorer samt vårdenhetschef IVA. Totalt har närmare 50 personer deltagit i intervjuerna. Socialstyrelsen preciserade frågeställningarna inför kartläggningen och där den övergripande frågeställningen var: Finns det handlingsplaner, skriftliga (kända) rutiner hos respektive aktör för hur man agerar utifrån barns situation då förälder avlider? Underrubriker i kartläggningen handlade om dödsfall genom sjukdom, olycka, självmord, mord/dråp eller annan brottslig handling. Vem lämnar dödsfallsbesked, bistår med praktisk information och råd till efterlevande eller medverkar vid eventuell visning av den döda föräldern? Dödsfall på sjukhus eller dödsfall i hemmet/annan plats? Hur ser stödet ut i akut skede, dagarna efter, närmaste veckorna, närmaste månaderna samt på längre sikt? Hur ser stödet ut om barnet bevittnat när föräldern avlider? Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut om föräldern avlider genom självmord och behandlingskontakt funnits inom primärvård eller psykiatri respektive det inte funnits någon behandlingskontakt? Barnkompetens hos olika aktörer? Begränsningar i materialet Då kartläggningen gäller hela länet med tre sjukvårdsområden och 13 kommuner och en lång rad samverkande myndigheter och organisationer har det inte varit möjligt att undersöka alla enheter som kommer i kontakt med barn/ungdom där en förälder oväntat avlider, utan där har i vissa fall en enhet fått utgöra exempel på hur samverkan runt barnet/ungdomen ser ut. 4

8 5. Övergripande resultat All information, råd och stöd till barn/ungdom sker i samråd med den kvarvarande föräldern/vårdnadshavaren och detta betonar samtliga verksamheter som deltagit i undersökningen. Krisstödet innebär att stötta den kvarvarande föräldern och nätverket runt familjen för att dessa i sin tur ska stötta barnet/ungdomen. Katastrof- och krisberedskap Katastrof- och krisberedskap finns upprättad för länets sjukhus och tillämpas vid Allvarlig händelse. Allvarlig händelse definieras som: Fem drabbade eller fler Mer än ett mottagande sjukhus vid skadehändelse Störning i kritiska system (el, data, VA) Hot om eller risk för allvarlig händelse Händelser som kan ge stor belastning på sjukvården (smitta, naturhändelse, omfattande krisstöd m.m.) Samtliga tre sjukhus i länet har organiserade krisstödsteam att kalla in vid allvarlig händelse. Vid allvarlig händelse finns alltså en beredskap att agera i det akuta skedet även när barn är involverade som anhöriga. Praxis är att få med anhöriga till akutmottagningen och där kopplas krisstödsteamen in. Däremot finns ingen handlingsplan som beaktar barnperspektivet vid förälder/vårdnadshavares dödsfall inom katastrofoch krisberedskapsplanerna. Förälders enskilda dödsfall vid sjukdom, olycka, självmord samt mord/dråp betraktas i detta perspektiv som en vardagsolycka och ingår inte i den beredskap som ovan beskrivits. Krisstödsteamen vid två av sjukhusen agerar enbart vid fall som kommer in till sjukhuset och hänvisar övriga fall till kommunernas POSOM-grupper. Vid ett av sjukhusen agerar krisstödsteamet även på vardagsolyckor utanför sjukhuset i samverkan med POSOM. Till detta krisstödsteam finns även ett suicidpreventivt team vid den psykiatriska akutmottagningen kopplat och som till har till uppgift att stödja anhöriga efter suicid. Krisstödsteamen svarar för det akuta stödet till anhöriga och den långsiktiga uppföljningen planeras i samråd med andra vårdgivare samt skolan. POSOM fungerar enligt intervjuerna med räddningstjänsten och ambulansen på mycket olika nivå i länets kommuner, från de som uppger att de fungerar utmärkt till dem som anger funktionen som mycket ojämn och oklar. Det råder heller ingen konsensus om när POSOM skall aktiveras. 5

9 I vissa kommuner aktiveras POSOM endast vid allvarlig händelse och i andra kommuner endast vid vardagsolyckor och i vissa kommuner vid både och. Flera tar upp att kontaktvägen för att utlösa POSOM är oklar, vissa anger SOS alarm och på några ställen är ingångsvägen till POSOM alltid via insatsledaren i räddningstjänsten. I vissa fall anges socialjouren som en ingång i akuta lägen, men vissa små kommuner har inte bemanning dygnet runt. I vissa kommuner anges POSOM bygga på frivillighet och inte ha något joursystem och i andra anges den som frivillig beredskap, men med ersättning för aktiv tjänstgöring. I andra delar anges kyrkan/samfunden som en mycket viktig part i POSOM och där man kan bistå med personer som kan stanna hos den drabbade dygnet runt. De kommuner som anger att POSOM är välfungerande pekar på ett nära samarbete med skolan och att den alltid kontaktas och att skolan har krisplaner som fungerar på kort och lång sikt för eleven när den mist en förälder. Insatserna för POSOM sker i förhållande till individens närverk och kan då vara mycket begränsat eller bli väldigt stort. Inom sjukhuset Vid oväntad död inom sjukhuset så berör det framförallt akutmottagningen och IVA (intensivvårdsavdelningen), varför övriga vårdenheter inte ingår i undersökningen. När en person oväntat avlider inom dessa enheter, så är det i första hand den ordinarie personalen på vårdenheten som tar omhand anhöriga och stöttar dem. När vårdenheten bedömer att de inte har resurser att klara av situationen själva, så tillkallas krisstödsteamet och i de allra flesta fall rör det sig då om sjukhuskyrkan som har jour/beredskap dygnet runt. Det förekommer att patienter tar sitt liv i samband med vården på psykiatrisk klinik och i dessa fall medverkar psykiatrin med information, råd och stöd till efterlevande. Om det är en inneliggande patient som tar sitt liv så lämnas dödsfallsbesked på avdelningen, personalen medverkar vid visning och stöttar förälder med praktisk information t ex att kontakta skolan. Det är den efterlevande make/makan som avgör hur barnen ska involveras och om de vill så är alltid barnen med vid uppföljningssamtal. Uppföljning sker även på längre sikt och om särskilda behov föreligger kopplas även BUP in. Utanför sjukhuset Vid dödsfall utanför sjukhuset till exempel trafikolycka eller annan olyckshändelse larmas såväl ambulans/räddningstjänst/polis enligt SOS alarm insatsplaner till olycksplatsen. På olycksplatsen samverkar myndigheter utifrån sitt uppdrag. De gör sitt yttersta och hjälps åt med uppgifter på olycksplatsen. Initialt är uppgiften livräddning och ambulansen har sin specifika kunskap. Räddningstjänsten har till 6

10 uppgift att säkra olycksplatsen så att såväl drabbade som ambulansen kan arbeta på ett säkert sätt. Polisens uppgift är att spärra av vägen så att ytterligare olyckor inte inträffar. Deras uppgift är vidare att bidra till att identifiera/registrera de som är inblandade i olyckan och att identifiera att det inte ligger ett brott bakom händelsen. Räddningstjänsten i länet medverkar ofta i det akuta skedet vid de flesta fall av dödsorsaker som kartläggningen avser, bränder, drunkning, fordonsolycka, arbetsplatsolycka, hjärtstoppslarm IVPA och i vissa kommuner sjukvårdslarm prio1 samt vid risk för självmord enligt särskild larmplan. Räddningstjänsten bistår i det akuta läget förutom med sina specialkunskaper de drabbade på plats med stöd och hjälp utifrån vad situationen kräver. Stödet i det akuta skedet sker i förhållande till föräldern, som i sin tur skall stötta barnet. Om skör förälder? På flera ställen uppgav man att man återkopplade till den drabbade under de närmaste dagarna. Räddningstjänsten är den aktör som oftast initierar POSOM i den akuta fasen. Den speciella larmplan vid risk för suicid som utvecklats i länet och där räddningstjänsten blivit en aktör medför att behovet av krisstöd för de drabbade aktualiseras i en helt annan omfattning än tidigare, vilket är särskilt viktigt eftersom suicid är ett område som omges av mycket skam och skuld. Räddningstjänsten i länet har upplevt en bristande kompetens att bemöta barnen i det akuta skedet (som någon sa vi ger barnen en nalle och fokuserar på att stötta föräldern) och har i samverkan med Barndialogen nu startat en utbildningsinsats som syftar till att höja barnkompetensen. Anhöriga kan i dessa akuta lägen tas om hand på sjukhusens akutmottagning, hos räddningstjänsten eller av räddningstjänsten upprättad plats. Finns handlingsplaner? På den övergripande frågeställningen om det finns det handlingsplaner, skriftliga (kända) rutiner hos respektive aktör för hur man agerar utifrån barns situation då förälder avlider svarar samtliga aktörer att det saknas med undantag för skolan. De skolor som ingått i kartläggningen har krisplaner och där är föräldrar eller syskons dödsfall exempel på krisutlösande faktorer då krisplanen skall träda i kraft. Krisplanen innehåller åtgärder akut, närmaste dagarna och långtidsuppföljning. Skolan aktiveras via föräldrar, socialtjänsten eller via POSOM. Skolans upplevelse är att föräldrar är mycket måna om att informera skolan för att få hjälp och stöd för sina barn och skolan upplever därför att de får kännedom om de fall då en förälder avlider. I de fall båda föräldrarna avlider är alltid socialtjänsten inkopplad och då får alltid skolan information. Det blir också väldigt klart och tydligt under intervjuerna att ingen aktör har överblick över hela skeendet, utan att man är inne i ärendet under de delar man har ansvar och lämnar därefter över eller släpper ärendet. I de fall ambulansen påbörjar återupplivning i hemmet 7

11 sker vidare transport till sjukhuset och ofta i dessa fall tar ambulans två med sig anhöriga till sjukhuset. Ambulansen förvarnar akutmottagningen och ibland även sjukhuskyrkan att de är på väg. På akutmottagningen finns anhörigrum och ansvaret för anhörigstöd lämnas över till akutmottagningen. 5.1 Information, råd och stöd i det akuta skedet Vilken instans i de olika situationerna Lämnar dödsfallsbesked till barn och andra anhöriga, barnkompetens? Vem som lämnar dödsfallsbesked beror på var dödsfallet har inträffat. Inom sjukhuset lämnas beskedet av läkare där även annan personal eller krisstödsteam/sjukhuskyrkan kan finnas med. Ambulansen uppger att det egentligen inte är deras uppgift att lämna dödsfallsbesked, men att det i praktiken kan uppstå situationer då de gör det. En sådan situation är när de tvingas avbryta en återupplivning i hemmet, när de är ensamma och anhöriga finns närvarande. Distriktsläkare har ansvaret för att konstatera dödsfall utanför sjukhusen, på dagtid läkare från vårdcentralen och övrig tid primärvårdens bakjour. I vissa fall lämnar distriktsläkaren även dödsfallsbesked och bistår då med anhörigstöd i den akuta fasen. Vid transport av den avlidne direkt till bårhuset lämnar distriktsläkare dödsfallsbesked tillsammans med polis/sjukhuskyrka/krisinsatsgrupp. Det finnas tillfällen då polisen tillsammans med en präst åker till hemmet för att lämna dödsfallsbesked, liksom att man ibland tagit med någon ur POSOM. Det finns dock ingen enhetlig rutin i länet hos polisen som säger att polisen skall ta med en präst eller annan person med kompetens i krishantering. Det finns idag också en tidsfaktor att beakta vid lämnandet av dödsfallsbesked, när snabba medier som mobiler, sms, internet gör att det kan vara bråttom att hinna före till anhöriga innan de får besked via dessa offentliga kanaler. Bistår med praktisk information till efterlevande och råd om t. ex kontakt med förskola/skola? Det gör de personer som i det akuta skedet möter och stödjer de anhöriga. Det kan vara sjukhusprästen, krisstödsteamen, räddningstjänsten, POSOM, socialtjänsten. Medverkar vid eventuellt avsked av den döda föräldern? Sjukhusen har rutiner för visning av den avlidne inom resp. sjukvårdsområde, men det finns inte någon specifik rutin framtagen över vad man bör tänka på då det finns barn som anhöriga. Medverka kan akutmottagning /vårdenhetspersonal från både somatisk och psykiatrisk vård, sjukhuskyrkan, 8

12 församlingspräst/pastor/diakon, krisstödsteam, POSOM, polisen, bårhuspersonal, distriktsläkare och begravningsentreprenör göra. Då en förälder oväntat avlider på IVA uppmuntras alltid anhöriga till att barnen ska vara med på visningen. Det finns klart uttalat att barnet/ungdomen behöver få ta avsked av föräldern. Ibland önskar anhöriga fler än en visning av den avlidne, vilket då genomförs. Bårhuset har samarbete med olika religionsutövare där det inom vissa religioner är en viktig del att ta hand om sina avlidna och följa egna religiösa ritualer. Inom islam t. ex är det imamen som läser över den avlidne och det är ofta många anhöriga med vid denna ceremoni ibland så många som 50 personer. Vid dödsfall som går direkt till bårhuset är det polisen som ansvarar för identifiering och vid självmord, olyckor och rättsfall är det polisen som ger tillstånd till visning. Polisen är också den myndighet som avgör om den avlidne skall till rättsmedicin. 5.2 Stöd Erbjuds något stöd (och av vem) till efterlevande förälder/styvförälder resp. barn och unga Lagstiftning för stöd när barn är anhöriga när förälder/vårdnadshavare hastigt avlider finns i HSL och i SoL. Hälso- och sjukvården ska enligt HSL 2 erbjuda barnet information råd och stöd vid förälders/vårdnadshavares oväntade död. Personalen ska uppmärksamma och stödja kvarvarande förälder/vårdnadshavares behov av stöd för att uppmärksamma och stötta sitt barn. Personalen ska beakta att barnet har möjlighet att komma till tals och ställa frågor. Beroende på barnets ålder och mognad sker det i samråd med barnens föräldrar/vårdnadshavare. Kompetens behöver finnas för att beakta barns behov av information, råd och stöd och/eller att förmedla en sådan kontakt, t. ex kontakt i barnets närmiljö som elevhälsa, barn- och ungdomshälsan, primärvården, socialtjänsten etc. Ett led i arbetet att synliggöra barnen inom hälso- och sjukvården är det Familjeformulär som numera är integrerat i landstingets datoriserade journalsystem och där man bland annat lyfter fram familjesituationen, barnets situation samt önskat stöd från sjukvården. Socialtjänsten har ett allmänt ansvar för barns förhållanden. Enligt socialtjänstlagen (5 kap. 1 ) ska socialnämnden verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och 9

13 social utveckling hos barn och ungdom, med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam samt i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver (Lag 2007:1315). Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Nämnden ska dessutom aktivt verka för att samverkan kommer till stånd (5 kap. 1a SoL). (Lag 2009:496). Enligt socialtjänstlagen (14 kap. 1 ) är hälso- och sjukvården skyldig att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. I länet finns Barndialogen som är ett forum för utvecklingsarbete i samverkan mellan Landstinget i Jönköpings län, kommunerna i länet och externa organisationer med utgångspunkt från FNs Barnkonvention. I Barndialogen arbetar man även med perspektivet Barn som anhöriga. I landstinget finns den övergripande målsättningen att samtliga verksamheter som kommer i kontakt med barn och ungdomar utifrån perspektivet barn som patient, barn som närstående och barn som medborgare skall ha barnombud. Detta är idag genomfört och barnombuden har en barnombuden har en uppdragsbeskrivning. Inom kommunerna i länet pågår ett motsvarande implementeringsarbete och där bland annat Tranås och Jönköpings kommuner kommit långt i detta arbete. Som ett delprojekt i utvecklingsarbetet Barn som anhöriga kommer lärandeseminarier med team omfattande olika professioner och huvudmän som berörs av följande processer; akuta sjukdomar/skador, kroniskt/långvariga somatiska sjukdomstillstånd, psykiatriska tillstånd, somatisk funktionsnedsättning samt syskon som anhöriga, att arrangeras. Start oktober Målet är att hitta metoder och rutiner för att uppmärksamma och stödja barn inom de nämnda processerna och i olika situationer, för att upprätta i praktiken fungerande samverkan. Person avlider i hemmet. I det akuta skedet när en förälder avlider i hemmet finns ambulansen på plats och livräddande åtgärder har slutförts. Beroende på insats kan polis/räddningstjänst också vara på platsen. Närstående/anhöriga och eventuellt hemmavarande barn kan finnas på plats. Distriktsläkaren kallas för konstaterande av dödsfallet. I avvaktan på distriktsläkaren försöker ambulansen få fatt på anhöriga/närstående/nätverk om dessa inte är närvarande. Saknas anhöriga/närstående/nätverk kontaktas POSOM, 10

14 socialtjänsten, socialjouren beroende på vilken tillgänglighet som finns på just den orten. Person som hastigt/oväntat avlider på akutmottagning/iva. Då en person avlider på akutmottagningen är det i första hand vårdenhetens personal som stöttar anhöriga. Ibland kan det uppstå kaosartade situationer med många anhöriga/närstående och där enheten kallar på hjälp från krisstödsteamet, oftast sjukhuskyrkan. För anhöriga utanför länet hjälper akutmottagningen till att ordna en kontakt i hemkommunen. På IVA uppmuntras barnen att vara med i hela förloppet när de vårdar en svårt sjuk/skadad förälder. Om så föräldern avlider uppmuntras alltid anhöriga till att barnen ska vara med på visningen. Det finns klart uttalat att barnet/ungdomen behöver få ta avsked av föräldern. I första hand är det personalen på IVA som stöttar anhöriga i det akuta skedet, men vid situationer då det är många inblandade kan kurator eller krisstödsteamet tillkallas. Akutmottagningen har som regel att den sjuksköterska som haft huvudansvaret att ta hand om anhöriga ska ringa upp nästkommande arbetspass för att följa upp hur det går och hjälper då till med fortsatt information, råd och stöd i det akuta skedet. Hänvisar i detta skede till primärvård för fortsatt kontakt. Om anhöriga avböjt stöd från sjukhuskyrkan, så avslutas kontakten med akutmottagningen här. IVA mottagningen erbjuder efterlevandestöd till både barn och vuxna och uppmuntrar alltid anhöriga att ta kontakt om/när de känner att de behöver under hela sorgeförloppet. Regelmässigt sker uppföljning efter tre månader och vid behov även efter sex månader. Om behov kvarstår efter det så kontaktas annan vårdgivare eftersom det då bedöms finnas ett utökat behov av krisstöd. IVA mottagning med efterlevandestöd finns vid länets tre sjukhus. Om sjukhuskyrkan är inkopplad så fortsätter kontakten så länge anhöriga anser sig behöva stöd. Vid vissa särskilt traumatiska fall har stödet till familjen fortgått över flera år. Föräldrar/vårdnadshavare uppmuntras att kontakta skolan för att informera om situationen och kan även få hjälp med denna kontakt. 11

15 5.3 Övriga stödfunktioner i länet Vårsol Vårsols familjecenter är en verksamhet inom Frälsningsarmén som har en verksamhet för barn i sorg och som bedriver stödsamtal för barn som förlorat en förälder eller ett syskon. Barn i sorg är en ganska ny inriktning som varit igång ca 1,5 år och som haft en syskongrupp och sex enskilda kontakter. Verksamheten tar inte del i det akuta skedet, utan tar emot barnet sex månader efter dödsfallet. Barnen kommer via socialtjänsten, elev eller skolhälsa, familjerätten, familjecentralen begravningsbyrå eller egen kontakt. Verksamheten tar emot barn från hela länet. Barn- och ungdomshälsan Barn- och ungdomshälsan bedriver inte akutverksamhet, utan det är alltid någon annan som identifierat barnet/ungdomens behov av stöd efter förälder/ vårdnadshavares oväntade dödsfall. Det kan vara den andre föräldern eller annan i barnets närhet eller som remissförfarande från någon vuxenklinik eller skolhälsovården. Åldersgruppen 6-17 erbjuds individuellt stöd parallellt med stöd till andra föräldern/vårdnadshavare/annan vuxen anhörig. När det gäller barn under 6 år ges stödet till de vuxna som finns runt barnet om hur de ska agera för att stödja det enskilda barnet. Barn- och ungdomshälsan ser sig som en aktör i en handlingsplan, men inte i det akuta skedet. Barnoch ungdomshälsan är ett resultat av Modellområdesprojektet som drevs av Sveriges kommuner och landsting, SKL och som avslutades Jönköping och Eksjö kommun ingick i Modellområdes-projektet. Ett led i detta arbete har varit att Barn- och ungdomshälsan, med upptagningsområde Jönköping, Habo och Mullsjö har startat. Verksamheten är ett samarbete mellan hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten. I övriga länet pågår ett projekt vars syfte är att för länets kommuner och landstinget ta tillvara de slutsatser, erfarenheter och handlingsplaner som gjorts inom modellområdet Jönköping/ Eksjö samt övriga tretton modellområden i SKL:s nationella satsning. Varje kommun har utsett en styrgrupp och koordinerar arbetet med utvalda förbättringsområden tillsammans med metodstödjarna. Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningar finns i de flesta av länets kommuner, dock inte alla och hänvisning sker till vårdcentralerna i dessa kommuner. Ungdomsmottagningarna tar emot unga mellan år och 12

16 ungdomarna söker själva eller via förälder. All kontakt är utifrån ungdomens perspektiv och man arbetar inte familjeorienterat. Ungdomsmottagningen är aldrig inkopplad i det akuta skedet vid föräldrars oväntade dödsfall, men kan vara det i samband med förälders mer förutsedda död. Vid förälders oväntade dödsfall kan kontakt bli aktuell veckorna efter och blir då oftast långvarig. Ungdomsmottagningen uppger att de skulle kunna vara en del i en handlingsplan, allt för att komma in i ett tidigare skede än idag, dock aldrig i det akuta skedet. Primärvården I primärvården finns i de flesta fall psykosociala team som arbetar med kriser och krisstöd, men där förväntas individen själv söka hjälp. Det finns inte någon särskild rutin om att informera vårdcentralen att det finns en familj i deras upptagningsområde där barnet/barnen mist en förälder/ vårdnadshavare. BUP Barn som mister förälder/vårdnadshavare tillhör inte i första hand barnpsykiatrins specialistområde. Det är först i andra hand när skola, socialtjänst eller andra vårdgivare bedömer att behov finns som BUP konsulteras för utredning. Socialtjänsten Till socialtjänsten kan den enskilde ansöka om råd och stöd. Om båda föräldrarna/ vårdnadshavarna avlider blir alltid socialtjänsten inkopplad. Socialtjänsten är den myndighet som det ska anmälas till om ett barn far illa och inom sjukvården finns Fakta dokument med dessa rutiner tillgängliga inom hela landstinget. 6. Socialstyrelsens frågeställning gällande olika typsituationer 6.1 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider pga. av sjukdom/olycka/självmord/dråp eller annan brottslig handling och kommer till akutmottagningen? Ambulansen förvarnar akutmottagningen om att de är på väg in med en allvarligt skadad/svårt sjuk person och där individen kanske avlider på väg in eller i anslutning till ankomsten. I vissa fall kontaktar ambulansen 13

17 även sjukhuskyrkan redan när de är på väg, då de bedömer att det kommer att behövas vid framkomsten. Ambulans två kan då vara den som har med sig anhöriga till sjukhuset. Omhändertagandet av anhöriga sker i första hand av akutmottagningens egen personal. Dessa avgör sedan om situationen är sådan att de behöver hjälp av krisstödsteamet och i första hand kontaktas då sjukhuskyrkan som har jour/beredskap dygnet runt. Vid många olycksfall är även polisen inkopplad på akutmottagningen och enheten upplever att de får god hjälp av dem att stötta anhöriga. Om inte anhöriga/närstående är med in till akutmottagningen så kontaktas dessa av akutmottagningen och ombedes komma till sjukhuset. Ibland sker detta i samarbete med polisen som då spårar upp anhöriga och lämnar dödsfallsbeskedet. Är inte den avlidne identifierad så är det polisens uppgift att göra detta. På akutmottagningen finns ett visningsrum och akutmottagningspersonalen/ sjukhuskyrkan/krisstödsteamet samtalar, stödjer och skapar möjlighet för anhöriga och barn att ta avsked av den avlidne. Sjukhuskyrkan erbjuder anhöriga tid för samtal, förmedlar kontakter och informerar om avsked av den avlidne. Sjukhuskyrkan har vid vissa traumatiska dödsfall mycket långvariga kontakter med anhöriga. Den har även möjlighet att förmedla kontakt till kyrkan på hemorten för fortsatt stöd. 6.2 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider i hemmet pga. sjukdom/olycka? Vid akut sjukdom i hemmet där en förälder kanske oväntat avlider så är ambulansen oftast ensamma på plats och då kan det uppstå problematiska situationer. Om individen visar tydliga dödstecken vid ambulansens framkomst tillkallas distriktsläkare för att konstatera dödsfallet och om dödsfallet är obevittnat tillkallas även polisen. I dessa fall kan det vid vissa tillfällen bli en lång väntan på distriktsläkaren, som dagtid kan ha full mottagning på vårdcentralen och där det kan ta allt från 30 minuter till 2 timmar innan bakjouren kommer under övrig tid. Ambulansens målsättning är att aldrig lämna familjen ensam innan någon annan tagit över. Problem kan dock uppstå om ambulansen kallas till nytt larm innan distriktsläkaren kommit till platsen. Här påtalar ambulansen de problem som finns när POSOM i vissa kommuner inte fungerar vid vardagsolyckor och att man då försökt lösa det så att det finns en lista på akutmottagningen till präster som kan ställa upp i dessa krisärenden. Socialjouren är en annan möjlig aktör i, men den finns inte i alla kommuner. 14

18 Familjens närverk kan vara väldigt litet med en ensamstående förälder som är den som blir akut sjuk och då kan det vara ett bekymmer för ambulansen att hitta släkt, vänner, grannar och där det enda som återstår är att ta med barnen till sjukhuset. Ambulansen har ingen rutin för att samla in uppgifter om det finns barn i familjen. Ibland är det uppenbart eftersom barnen befinner sig i hemmet, men annars kan det vara okänt för ambulansen i det akuta skedet. Ambulansens journalsystem är inte kopplat till sjukhusets journalsystem där Familjeformuläret med uppgifter om familjesituationen ska finnas. I väntan på ambulans, IVPA är genomfört i hela länet. IVPA innebär att räddningstjänsten åker på larm vid konstaterat/ befarat hjärtstopp vid kriterierna, ingen andning, ingen puls. I orterna Gränna, Visingsö, Bottnaryd och Rydaholm åker räddningstjänsten, tillsammans med ambulansen, dessutom på alla sjukvårdslarm av prio 1 karaktär. Här handlar insatserna från räddningstjänsten vid dessa larm om att de kan vara först på plats och starta sjukvårdsinsatsen tills ambulansen kommer. Fördelen är då att det finns ännu en aktör när ambulansen kommer och som då kan övergå att hjälpa till att nå anhöriga och nätverk, POSOM eller stötta anhöriga. Dödsfall i hemmet hämtas av bårbil. 6.3 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider i hemmet pga. självmord/mord/dråp eller annan brottslig handling? Om individen visar tydliga dödstecken vid ambulansens framkomst tillkallas distriktsläkare för att konstatera dödsfallet och om dödsfallet är obevittnat, suicid eller vid misstanke om brott tillkallas även polisen alternativt larmas samtliga aktörer då dödsorsaken är känd vid larmtillfället. I Sverige tar cirka 1400 människor sitt liv varje år. Det är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen år. Som ett led i det suicidpreventiva arbetet har Jönköpings län arbetat fram en larmplan Samverkan mellan polis, sjukvård, SOS alarm och räddningstjänsten vid hot om suicid. Larmplanen kan kortfattat sägas innehålla två nyheter. För det första så ska alltid SOS alarm larma enligt särskild plan när de får indikation på att någon står i begrepp att ta sitt liv, tidigare 15

19 blev det inte alltid en larmsituation. Vårt län är ganska vidsträckt och med stora områden glesbygd, vilket medfört att ambulans och polis som är ganska centraliserade kan ha betydligt längre avstånd till den farliga platsen än räddningstjänsten som fortfarande är betydligt mer utlokaliserad. Med detta som bakgrund deltar även räddningstjänsten vid dessa larm. Vid en utvärdering av larmplanen som genomfördes 2010 visade det sig också att räddningstjänsten var först på plats i över hälften av insatserna. Vidare framkom det i utvärderingen att vittnen, som kan vara anhörig/närstående eller förbipasserande, omhändertogs på plats och där det behövdes kopplades sjukvård alternativt POSOM in. Larmplanen är i första hand avsedd att träda i kraft när någon står i begrepp att ta sitt liv och då det är bråttom till platsen. Vid utvärderingen 2010 var det ändock 10 fullbordade suicid där även räddningstjänsten blev utlarmade. Betraktar polisen hemmet som en som en brottsplats, då ska övrig insatspersonal rätta sig efter polisens instruktioner. Samverkande myndigheter kan komma till ett hem där det finns barn, som blivit vittne till suicid/mord/dråp eller annan brottslig handling. En oerhört traumatisk situation. I det akuta läget när barn bevittnat ett brott och skall förhöras av polisen och samtidigt är i behov av stöd kan intressen krocka. Polisen har inte barnkompetens i det akuta skedet, men senare förhör utförs av poliser med barnkompetens. Om någon är brottsutsatt har socialtjänsten utökat ansvar för anhöriga med brottsofferstöd och socialtjänsten får rapporter av polisen. Kvinnofridsärenden ska utredas och polisen ska anmäla och där ska barnens situation framgå. Landstinget har handlingsprogram för våld i nära relationer där samverkan mellan myndigheter beskrivs och barnperspektivet beaktas. 6.4 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider på offentlig plats/allmän plats pga. sjukdom/olycka? Initialt vet man inte om det är en förälder som avlidit. Det är polisens uppgift att identifiera den avlidne och att underrätta anhöriga. Polisen kan via sitt relationsregister få kännedom om det finns barn som anhörig. 16

20 Distriktsläkar- Praxis är att ta med anhöriga till akutmottagningen och där krisstöd till anhöriga kan ges av akutmottagningens personal och när det är otillräckligt så kallas krisstödsteamen in. En förälder kan avlida i annan kommun/annat land. Det finns berättat bland intervjuerna om dödsfall på annan ort, där information om dödsfallet kommit kommunens POSOM till kännedom och där stödinsatser kunnat arrangeras på hemmaplan. Hur vanligt detta förfarande är, är oklart. I vissa fall kontaktas endast polisen på hemorten för överlämnandet av dödsbeskedet och polisen i länet har inga enhetliga riktlinjer, utan det är polisen på plats som avgör situationen och bedömer insats. Tidpunkt på dygnet kan då vara avgörande för vilket beslut man kommer fram till. Polisen har som målsättning att anhöriga och nätverk inväntas innan man lämnar platsen. Då barn blivit skadat Skadade barn tas omhand för sina akuta skador på samma sätt som vuxna. Det sker med hänsyn till att det är barn som ambulanspersonalen fått att ta hand om. Den akuta skadan tas omhand före det psykiska omhändertagandet. Ambulansen har barnkompetens vad det gäller den somatiska skadorna hos barnet, men upplever sig inte ha det i övrigt omhändertagande av barn i samband med förälders oväntade dödsfall. Barnet blir patient på barnkliniken för fortsatt vård och behandling. 6.5 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider på offentlig plats/allmän plats pga. självmord? Polisen ska alltid, oavsett plats, vara aktör vid självmord. Det är polisens ansvar att utreda att det inte rör sig om ett brott istället för självmord och de är den myndighet som påkallar rättsmedicinsk undersökning. Vid självmord på offentlig plats/allmän kan det dessutom finnas andra än anhöriga som bevittnat händelsen och är i behov av hjälp och stöd, t ex finns det tillfällen då barn/unga varit vittnen till självmord.i länet finns en allt ökande medvetenhet runt suicidproblematiken då det under flera år har funnits en grundutbildning för blåljusgrupperna om insatser vid risk för suicid. Under senare tid deltar även POSOM i utbildningen. 17

21 Många som tar sitt liv har inte kontakt med psykiatrin och det finns inte heller någon instans som har ansvar att rapportera inträffade självmord till psykiatrin, vare sig individen är patient eller inte. I övrigt se 6.3 om självmord i hemmet. 6.6 Hur ser bemötandet, stödet och samarbetet ut när förälder avlider på offentlig plats/allmän plats pga. mord/dråp eller annan brottslig handling (t.ex. terrorattentat)? Polisen är huvudaktör eftersom det rör sig om en brottsplats, men ofta är samverkande myndigheter på plats. Det är polisens uppgift att identifiera den avlidne vilket ibland kan vara svårt. Vid terrorattentat då det kan förmodas vara fler drabbade träder krisoch beredskapsplaner in och samtliga aktörer är involverade i händelsen. En komplicerande faktor som kommer upp under intervjuerna är om det uppstår massmedialt intresse vid dramatiska situationer och att det kan påverka anhöriga/närstående mycket negativt. I övrigt se 6.3 om mord/dråp eller annan brottslig handling i hemmet. 6.7 Då barn bevittnat en händelse Vid olycka Barn som bevittnat t ex en trafikolycka, där en förälder skadas eller avlider är en scen som de flesta samverkande myndigheter varit med om och som inte lämnar någon oberörd. Insatspersonalen tar hand om barnet på plats och barnet följer sedan med till sjukhuset. Vid sjukdom Barn kan ha blivit vittne till det akuta omhändertagande vid en hjärt-lungräddning, defibrillering och där det trots insatsen inte gått att rädda förälderns liv. Vid mord Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, uppger att de oftast blir kontaktade då barn/ungdom blivit vittne till mord. Dramatiska omständigheter kring ett dödsfall ökar sannolikheten för att BUP 18

22 blir inkopplade. De är aldrig delaktiga när en förälder avlider av somatisk sjukdom. Däremot kan BUP bli inkopplade via andra aktörer runt barn/ungdom i ett senare skede när barnet reagerat med symtom. Vid självmord Barnet/ungdomen kan vara den som hittar föräldern efter ett självmord. Det finns fall där en förälder varit försvunnen en längre tid och där barnet/ungdomen levt i ovisshet vad som hänt, innan föräldern återfinns och man har kunnat konstatera att föräldern tagit sitt liv. 7. Rutiner/handlingsplaner för information, råd och stöd till barn där förälder/vårdnadshavare oväntat avlider Det växer fram en komplex bild runt barnen som oväntat mister en förälder/ vårdnadshavare. Ett oväntat dödsfall kan ske på olika platser och på olika sätt och detta i sin tur aktiverar olika aktörer. Dödsfall genom t ex bilolycka innebär att ambulans, räddningstjänst och polis finns på plats, vilket innebär att det finns många som kan samarbeta med det akuta stödet på plats. Vid dessa olyckor är sedan strategin i länet att anhöriga förs till sjukhuset och där tar akutenhetens personal hand om anhöriga. Sjukhuskyrkan engageras och i många fall även krisstödsteamen vid sjukhusen. I andra fall kan det röra sig om att en vårdnadshavare tagit sitt liv på en enslig plats och där polis och ambulans finns på plats, där distriktsläkare kallas till platsen för att konstatera dödsfallet och där polisen åker för att meddela familjen om dödsfallet. I vissa fall avlider en förälder i en helt annan del av landet eller i ett annat land och där finns exempel på hur POSOM samverkar mellan olika län, men i många fall meddelas endast polisen. I andra fall blir ambulansen larmad till ett hem där en ensamstående förälder är livshotande sjuk och där första prioriteten för ambulanspersonalen är att rädda liv och transportera till sjukhus, men där det samtidigt kan finnas hemmavarande barn och där avsaknaden av nätverk medför att ambulanspersonalen hamnar i en svår situation. Vårdkedjan när ett barn förlorar sin förälder involverar en mängd olika aktörer inom olika organisationer och myndigheter, alltifrån den akuta insatsen och till den mer långsiktiga uppföljningen. Det finns ingen total och sammanhållen bild över vårdkedjan, utan var och en gör så gott 19

23 den kan i den del de har ansvar. Någon sa att det sköts ad hoc och att det finns öar av agerande, men ingen sammanhållen strategi. Med så många aktörer kanske risken är stor att familjer faller mellan stolarna? Flera av verksamhetsföreträdarna uttryckte behov av rutiner/handlingsplaner då det i deras verksamhet var en sällanhändelse med oväntade dödsfall och att det i dessa situationer var betydelsefullt för att säkerställa barnets rätt till information, råd och stöd, på kort och lång sikt. Problemområden att arbeta vidare med som kommit upp i samband med intervjuerna Hur hittar man en sammanhållen syn i länet över vilka som ska agera vid allvarlig händelse och vardagsolyckor, eftersom det enligt uppgiftslämnarna ser så olika ut i de olika delarna i länet? Hur ska rutinerna se ut kring vilka som kan larma POSOM och vart de ska larma? Om polisen själva lämnar dödsbud och det finns barn i familjen, vem skall de meddela att barnet mist en förälder för att säkerställa att barnets rättigheter tillgodoses? Hur kan ambulansen få hjälp i hemmet när de dels utför akut livräddande åtgärder som är deras primära uppgift, men där det samtidigt finns barn närvarande och det inte finns något nätverk runt familjen att få tag på? Detta är en reell situation som ambulansen i länet beskriver att de hamnar i. Hur kan man se över rutiner när ambulansen efter ett dödsfall i hemmet och där det finns barn ibland tar så lång tid innan distriktsläkaren kan komma loss och ambulansen blir kallade på ett nytt larm? Vem ska i den akuta situationen säkerställa om det finns barn i familjen, för ambulansens del är det ju tydligt om barnen är hemma, men om de är i skolan/annan plats och för ambulansen finns inte alltid tid att ta reda på detta i den akuta situationen. Ambulansjournalen, Paratus, är inte kopplad till Cosmic, vilket innebär att ambulanssjukvården varken kan hämta eller lämna information i Familjeformuläret angående barnperspektivet. Hur kan denna fråga lösas? Barn kan i samband med att föräldern avlider ha blivit vittne till mycket traumatiska händelser hur säkerställer vi att barnet får hjälp med detta? Om skör förälder? 20

24 Då en förälder försvinner blir det ett polisärende hur kan polisen säkerställa att barnperspektivet beaktas? Och om föräldern sedan återfinns och är avliden, vilka ytterligare åtgärder behövs för barnen? Förslag till konkreta åtgärder: För samverkan mellan olika myndigheter finns Regional krissamverkan i Jönköpings län (F-samverkan) och detta borde vara en grupp där flera av ovanstående frågeställningar kan behandlas. Barnperspektivet borde formuleras inom Katastrof- och krisberedskap samt i kommunernas Handlingsplaner för psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer. I sjukhusens riktlinjer för visning av avliden lägga till rutiner som beaktar barnperspektivet. Fakta är ett allmänt kliniskt kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal inom Landstinget i Jönköpings län och som reglerar samverkan mellan specialistvården och primärvården. Fakta dokument med riktlinjer/ handlingsplaner för samverkan kring barn som oväntat mister en förälder/vårdnadshavare borde upprättas inom alla verksamheter där vuxna vårdas och där situationen kan uppkomma, inom såväl somatisk som psykiatrisk vård. Upprätta en checklista för distriktsläkare när de blir kallade att konstatera oväntade dödsfall där barnperspektivet beaktas. Checklistan bör även innehålla rapporteringsskyldighet till den vårdcentral dit familjen är knuten, samt rapporteringsskyldighet till vårdgivare inom hälso-och sjukvården vid självmord då händelseanalyser ska genomföras. Barn- och ungdomshälsan är första linjen för barn och unga vid psykisk ohälsa, på motsvarande sätt som primärvården är det för vuxna, och den håller på att utvecklas i länet. I takt med att denna verksamhet kommer igång, så är det väl snarast den delen i primärvården dit en rapport om att ett barn mist sin förälder/vårdnadshavare borde lämnas. Inom denna verksamhet 21

25 är samarbete med socialtjänsten, skolan och BUP redan etablerat. Fortsätta implementeringen av Familjeformuläret inom landstinget, så att alla vårdenheter i länet använder det, nu när tillgänglighet finns i landstingets datajournal, Cosmic. Lyfta in barnperspektivet vid utbildningsinsatser om larmplanen för blåljusgrupperna i länet. Lyfta in barnperspektivet vid de regionala samverkanskurser som anordnas inom ramen för Regional krissamverkan i Jönköpings län. Ordna utbildningsinsatser för personalgrupper som upplever sig sakna barnkompetens. Hur ser barns reaktioner ut då det mist en förälder? Hur ser barns sorg ut? Barn och kris? Information om varför det är viktigt att barn får ta avsked av föräldern. Planerade/genomförda åtgärder: Räddningstjänsten saknar formell barnkompetens och där genomförs nu en utbildningsinsats för alla befäl i länet inom perspektivet Barn som anhöriga. Under hösten 2013 och våren 2014 planeras en utbildningsinsats vars syfte är att skapa fungerande rutiner och arbetssätt inom och mellan hälso- och sjukvården och kommunerna som leder till att barn upplever att de får den information, råd och stöd som de behöver och har rätt till enligt 5 kap.10 SoL och 2g HSL. Utbildningen kommer att bedrivas som lärandeseminarier som är en arbetsform där människor med olika erfarenheter och kunskaper samverkar kring en viktig gemensam fråga. Deltagarna kommer att arbeta i team med områdena vuxenpsykiatri, akutprocess, syskon som anhöriga, allvarlig somatisk sjukdom och funktionsnedsättning. Utbildningen ska skapa ett bestående värde efter det att projekttiden avslutats. 22