Fokus på elpriset Klimatförändringen kommer världen ska räddas Fortum 1 2007 Energisektorn som investeringsobjekt? En djupdykning in i badanläggningens värme
15 18 Dags för åtgärder Europa har verkligen vaknat till på energiområdet. Det energipaket som EU-kommissionen publicerade i januari inkluderar riktlinjer som ska få vår kontinent att ta ett globalt ansvar i den nya industriella revolutionen. Genom paketet vill man bland annat påskynda övergången till en ekonomisk tillväxt med små utsläpp och öka användningen av lokalt producerad, utsläppssnål energi. Det viktigaste målet för EU:s energipolitik är kampen mot klimatförändringen. En konkret utmaning är bland annat att minska utsläppen av växthusgaser med åtminstone 20 procent fram till år 2020. Handeln med utsläppsrätter är det centrala medlet för att begränsa koldioxidutsläppen. Om totalkonsumtionen av energi kan minskas med 20 procent inom samma tidsintervall skulle man få en besparing på 100 miljarder euro och en utsläppsminskning med 780 miljoner ton per år. Det handlar alltså om åtgärder av enorma mått. Riktningen är den rätta och det har knappast gått någon förbi att åtgärder måste vidtas. Man uppskattar att jordens temperatur med 50 procents sannolikhet stiger med över fem grader inom ett sekel. Vi människor har ingen annan möjlighet än att ta till effektiva metoder för att stävja klimatförändringen. Vi kan alla genom att ändra vårt eget beteende minska vår energikonsumtion utan att pruta på komforten. På Fortums webbplats finns nyttiga spartips för vardagen. Bekanta er gärna med dem! Ett energibolag står också inför uppgiften att kämpa mot klimatförändringen samtidigt som man tryggar energileveransen och upprätthåller konkurrenskraften. Ny kapacitet behövs för att ersätta den föråldrade och för att tillfredsställa den sakta men säkert växande konsumtionen. Detta är en utmaning för energiindustrin, och Fortum har tagit den på allvar. Fortum har på 2000 talet investerat 7 miljarder euro i utsläppsfri eller utsläppssnål produktion och fortsätter att använda samma strategi med sitt pågående 2,8 miljarders investeringsprogram. Men Europa är bara en del av vår planet och den globala miljöutmaningen. Därför är det önskvärt att EU:s miljöpaket snabbt får sällskap av motsvarande uppvaknande och utveckling också på annat håll. I detta nummer av Forte berättar vi mer om den europeiska miljöstrategin och om många andra aktuella ämnen. Tankeväckande lässtunder! Carola Teir-Lehtinen kommunikationsdirektör 16 2 FORTE 1/2007
I DETTA NUMMER Aktuellt... 4 El till vilket pris som helst?... 8 El i portföljen...11 Energi för badanläggningen, daghemmet och bostadskooperativet...12 Klimatförändringen syns på elräkningen...15 Ordning på Europas energifrågor...16 Det bubblar i Kopparbergs bryggeri...18 Energisektorn som investeringsobjekt?...20 23 Klimatförändringen kommer världen ska räddas...23 Ungdomar på öläger i Ladoga...26 26 20 14 Fortum är ett ledande energiföretag i Norden och Östersjöregionen. Vi producerar, säljer och distribuerar el och värme, erbjuder drift och underhåll av kraftverk samt andra energirelaterade tjänster. Våra huvudprodukter är el, värme och processånga. Vi sträver efter att i all vår verksamhet skapa resultat av toppkvalitet. Vårt mål är att bli kundernas naturliga val av energileverantör i Norden och Östersjöområdet. Fortum Abp:s aktie är noterad på Helsingforsbörsen. 1/2007 Forte är Fortums kundtidning. Chefredaktör: Carola Teir-Lehtinen Redaktionschef: Eija Johansson Redaktion: Compositor Oy Layout: Neutron Design Utgivare: Fortum Abp, tel. +358 10 4511, fax +358 10 452 4447 PB 1, 00048 FORTUM, www.fortum.se Tryck: Libris Oy Omslagsbild: Tomi Parkkonen Adresskälla: Tidningens prenumerantregister Adressändringar: fortum@micromedia.fi Tel. +358 9 7598 22215, fax +358 9 7598 2321 ISSN 1459-5346 Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag. Lämna gärna feedback på adressen www.fortum.fi/feedback.asp FORTE 1/2007 3
AKTUELLT Ljusare Stockholm Stockholms stad och Fortum inleder ett sjuårigt samarbete för att göra huvudstaden ljusare och tryggare. Genom samarbetet ska fler platser få förbättrad eller ny belysning. Samtidigt blir den nya belysningen mer miljövänlig. Genom att förbättra belysningen av parker och gång- och cykelstråk kan vi förhoppningsvis bidra till en trivsammare och tryggare närmiljö, säger Christian Lundberg, VD för Fortum Sverige. Fortum har lång erfarenhet av belysning i utomhusmiljöer och sköter sedan flera år Stockholms offentliga belysning. Tillsammans med en referensgrupp kommer Fortum och Stockholms stad att utvärdera vilka platser som är i störst behov av ny eller förbättrad belysning. Referensgruppen består av representanter från bland annat polisen, Farsor och Morsor på stan och Alla Kvinnors Hus. Kulturhuset och Stadsteatern får värme och kyla bild: Lesley Leslie-Spinks Fortum Värme har tecknat avtal med Stockholms fastighets- och saluhallskontor, vilket innebär att Fortum levererar fjärrvärme och fjärrkyla till Kulturhuset och Stadsteatern, lokaler på totalt 47 000 kvm. Förvaltaren beslöt att fortsätta med fjärrvärme och att även ansluta kulturbyggnaderna till fjärrkyla. Avtalet innebär bland annat att Fortum står för de investeringar i fastigheterna som krävs för fjärrkylan. Jag anser att fjärrkylan är det bästa, billigaste, miljövänligaste och driftsäkraste energialternativet, säger Mikael Forkner, fastighetschef på Stockholms fastighets- och saluhallskontor. Gunilla Röör och Ann-Sofie Rase i Rickard III på Stockholms stadsteater. 4 FORTE 1/2007
Alpina VM gick av stapeln i Åre Alpina VM hölls i Åre i februari och kulminerade i lagtävlingen, där Sverige tog en silvermedalj och Finland en fjärdeplacering. Resultatet i lagtävlingen, som bestod av fyra heat i super-g och slalom, blev en glad överraskning för det finländska laget. Fortum sponsrar Finlands alpina landslag bestående av Tanja Poutiainen, Jukka Pellinen, Sanni Leinonen och Tuukka Kaukoniemi. Österrike tog en överlägsen seger i lagtävlingen. Även om de finländska medaljerna uteblev var stämningen i backen god. Fortum var också en av tävlingens huvudsponsorer. Miljömärkt el till Banverket Svenska Banverket har valt Fortum som leverantör av miljömärkt el. Affären omfattar 2,5 terawattimmar, vilket motsvarar cirka 100 000 eluppvärmda villor. Fortum levererar både Bra Miljövalel enligt Svenska Naturskyddsföreningens kriterier och vattenkraftproducerad el. Avtalet omfattar Sveriges största järnvägsbolag, det vill säga SJ, Green Cargo, Arlandaexpress och X-trafik. Genom att välja Bra Miljövalmärkt och vattenkraftproducerad el kan konsumenterna göra en insats för minskad klimatpåverkan. Nya kraftverk i Polen och Estland Fortum investerar i nya kraftvärmeverk i Czestochowa i Polen och Tartu i Estland. Det nya kraftverket i Polen, som kommer att använda kol och biomassa som bränsle, ska vara klart för produktion före utgången av år 2009. Andelen biobränsle kan utgöra upp till 30 procent av den totala bränslemängden. Kraftverket kommer att ersätta gamla pannor och värmeanskaffning utifrån. Kombinationen av värme- och elproduktion ökar energieffektiviteten betydligt jämfört med separat värmeproduktion. Investeringen utvecklar den miljövänliga energiproduktionen i Czestochowaområdet samtidigt som den gynnar värmekonsumenterna, säger Zdzisław Olejczyk, chef för Fortum Heat i Polen. Genom dessa investeringar vill vi utnyttja vår kompetens inom kraftvärmeproduktion även i Polen och Estland, säger Risto Riekko, direktör för affärsenheten Fortum Heat. Kraftverket i Tartu kommer att använda biobränsle och torv som bränsle och ska stå klart i slutet av 2008. Den nya anläggningen byggs för att möta det växande värmebehovet i Tartu med omnejd. Den kommer även att ersätta den nuvarande naturgasbaserade värmeproduktionen. FORTE 1/2007 5
AKTUELLT Fortum det mest ansvarsfulla energiföretaget Stopp för sjökabeln Finlands handels- och industriminister Mauri Pekkarinen har beslutat avslå United Power Oy:s ansökan om tillstånd att bygga en 1 000 megawatts sjökabel för el under Finska viken mellan Ryssland och Finland. Enligt handels- och industriministeriets motiveringar kommer det att behövas mer el på den nordiska marknaden under de närmaste åren, och alternativen är att höja produktionskapaciteten eller att öka importen. Vid en tillståndsprövning för importledningar måste man beakta verksamheternas ömsesidighet. Dessa krav uppfylls inte i fråga om sjökabelprojektet eftersom sökanden inte har kunnat garantera en tillräckligt störningsfri tillgång till el i alla situationer. Sjökabelprojektets inverkan på självförsörjningen av el var den faktor som avgjorde beslutet. Ett kabelprojekt skulle, om det förverkligades, minska den kombinerade inhemska produktionen av el och värme samt bromsa upp nya inhemska energilösningar. Den norska finanskoncernen Storebrand publicerade i slutet av förra året en rapport där man bedömde energiföretagens ansvarstagande. I helhetsbedömningen utsågs Fortum till det bästa företaget bland totalt 44 företag från olika delar av världen. Fortum lovordades i synnerhet för sin miljövänliga produktionsmix. Av Fortums kraftproduktion var över 95 procent miljöcertifierad och över 90 procent koldioxidfri. Fortum har under de senaste åren investerat kraftigt för att minska verksamhetens miljöpåverkan. Särskilda satsningar har gjorts på utsläppskontroll, dammsäkerhet och hantering av radioaktivt avfall. Storebrand ger utmärkelsen Best in Class till företag som bedöms vara förstklassiga placeringsobjekt när det gäller miljöansvar och socialt ansvar. Grund för tillväxt i Baltikum Fortum har köpt Vattenfalls värmerörelser i Estland och Lettland. I Estland består den förvärvade verksamheten av fjärrvärme- och naturgasleveranser till staden Pärnu. Fjärrvärmenätet är det fjärde största i Estland. Affärsverksamheten fusioneras i sin helhet med värmeverksamheten i Fortum Termest AS. I Lettland består verksamheten av fjärrvärmeleveranser till Riga flygfält. Förvärvet av verksamheten ger Fortum en bra grund för tillväxt på värmemarknaden i Lettland. I början av december invigdes Estlink, en 106 kilometer lång elkabel mellan Harku och Esbo. Kabeln, som har byggts av Nordic Energy Link och har en överföringseffekt på 350 megawatt, går till största delen under Finska viken och är den första fysiska kraftöverföringslänken mellan Baltikum och Norden. Riga har 815 000 invånare. Ifjol passerade tre gånger så många resenärer dess flygplats. 6 FORTE 1/2007
2006 var ett bra år för Fortum 2006 var på flera sätt ett framgångsrikt år för Fortum stärkte sin ställning på den ryska Fortum. Det ekonomiska resultatet var positivt, nyinvesteringarna i el- och värmekapaci- strax över 25 % i ett regionalt kraftföretag i marknaden genom att öka sitt innehav till tet tog fart och bolagets strategiska position nordvästra Ryssland (TGC-1). Likaså fortsatte stärktes i Ryssland och Polen. fjärrvärmeverksamheten att expandera i Fortums jämförbara rörelseresultat ökade Polen. Fortum meddelade också att företaget i fjol med åtta procent och uppgick till 1 437 bygger ett nytt kraftvärmeverk i Czestochowa, Polen. (1 334) miljoner euro. Resultatet före skatt steg med 12 % till 1 421 (1 267) miljoner Den 26 juni 2006 förvärvade Fortum E.ON euro. Resultatet per aktie var 1,22 (1,01) euro, Finland (nu Fortum Esbo), som avnoterades vilket är 21 % högre än året innan. från börsen och konsoliderades i Fortum. Alla Det erhållna priset på producerad kraft i Fortum Esbos verksamhetsenheter integrerades i Fortums affärsenheter. Norden var 37,1 (31,2) euro, en ökning med 19 % jämfört med 2005. Det genomsnittliga spotpriset på el på den nordiska elbörsen Segmentsöversikt Nord Pool var 48,6 (29,3) euro, vilket var cirka Det jämförbara rörelseresultatet för segmentet Kraftproduktion var högre än året innan. 66 % högre än året innan. Fortum inledde flera nya projekt för att öka Resultatet förbättrades trots höjda skatter på produktionskapaciteten. Till pågående eller kärnkraftskapacitet och vattenkraftsfastigheter. Jämfört med 2005 uppgick den negativa planerade investeringar hör kärnkraftsreaktorn Olkiluoto 3 i Finland, uppgraderingar av effekten av de höjda skatterna till cirka svenska kärnkraftsreaktorer, kraftvärmeanläggningarna i Finnå, Esbo och Värtan, Stock- Det jämförbara rörelseresultatet för seg- 65 miljoner euro. holm samt ett nytt gaskombikraftverk i Ingå. mentet Värme låg på samma nivå som året Det totala värdet av investeringsprogrammet innan. De ökade bränslepriserna kompenserades genom användning av mer avfallsbränsle är 2,8 miljarder euro. Programmet kommer att öka kraftproduktionskapaciteten med cirka i Sverige. Segmentets omsättning ökade 1 500 megawatt (MW) fram till år 2010. dock med 205 miljoner euro jämfört med föregående år, främst beroende på större volymer från nya verksamheter och ett högre kraftpris. Rörelseresultatet för segmentet Distribution ökade jämfört med 2005 och försäljningen steg med 46 miljoner euro. Den ökade omsättningen och försäljningen berodde främst på integreringen av Fortum Esbo. Integreringen av Fortum Esbo bidrog även till en ökad omsättning för segmentet Markets. På grund av det tuffa marknadsläget redovisade dock Markets en rörelseförlust för 2006. Anskaffningskostnaderna var fortsatt höga och försäljningsmarginalen pressades av den hårda konkurrensen på detaljmarknaden, speciellt i Finland. Prognos för 2007 Den marknadsfaktor som främst påverkar Fortums resultat är grossistpriset på el i Norden. Centrala faktorer för utvecklingen av grossistpriset är den nordiska vattensituationen, priserna på utsläppsrätter och bränslepriserna. Dessutom bedöms elförbrukningen i Norden öka med cirka 1 % om året under de närmaste åren. Med en flexibel och klimatanpassad produktionsportfölj är Fortum väl positionerat även under 2007. Tjänstesektorn en betydande utsläppare av koldioxid enligt norsk undersökning Den norska forskningsstiftelsen Stiftelsen Østfoldforskning (STØ) ska ta reda på hur mycket de anställda inom tjänstesektorn bidrar till klimatbelastningen och hur den egentligen ska mätas. Hittills har STØ kartlagt koldioxidutsläppen under två uppföljningsperioder på fyra veckor vardera, den första år 2005 och den andra i november i fjol. Under uppföljningsperioderna redovisade de anställda sina resor i arbetet hos de organisationer som deltog i undersökningen, de färdmedel de använde samt den tid som de tillbringade på kontoret. Fortum Markets är ett av de norska företag vars koldioxidbelastning kartlades i undersökningen. Resultaten från STØ:s första uppföljningsperiod visar att de anställda inom tjänstesektorn ger upphov till betydande utsläpp av växthusgaser. En anställd inom tjänstesektorn ger genom sitt arbete upphov till koldioxidutsläpp på i genomsnitt 8 000 kilo per år. Den totala belastningen för en genomsnittsnorrman uppgår till omkring 12 000 kilo per år. Enligt STØ:s forskare står arbetsresorna och kontorens elförbrukning för merparten av utsläppen. Kartläggningen från 2005 visade att resorna i arbetet var den överlägset största klimatbelastaren med en andel på 73 procent. Det beror framför allt på att arbetsresor ofta sker med flyg. Källa: Stiftelsen Østfoldforskning FORTE 1/2007 7
TEXT: TIIA TERONEN ILLUSTRATION: TOPI SAARI El är en så viktig förutsättning för dagens samhälle att man skulle kunna tro att den kan säljas till vilket pris som helst. De senaste månadernas heta diskussioner om elmarknadens funktion har dock medfört att konsumenterna inte accepterar elpriser utan är sunt ifrågasättande. Men vad bestämmer egentligen elpriset? Förra sommaren var torr och varm i Norden. Samtidigt som semesterfirarna njöt av det härliga solskenet skulle vattenmagasinen ha behövt påfyllning av regn. I juli tvingades man dessutom stänga fyra reaktorer i Forsmark och Oskarshamn sedan säkerhetsproblem uppdagats i Forsmarks kärnkraftverk. Då användes kondenskraft som ersättning. Även om efterfrågan på el är mindre vid varmt än vid kallt väder är kondenskraft en så pass mycket dyrare produktionsform än vatten- och kärnkraft att det var oundvikligt att priserna skulle stiga. Den varma sommaren och hösten följdes av en varm vinter och på många ställen föll nederbörden i form av regn. Det innebar att priserna började sjunka. Ur såväl elhandelsföretagets som kundens perspektiv är derivathandeln en fråga om riskhantering. För till exempel industriföretag är det säkrare att göra affärer på terminsmarknaden för att undvika pristopparna på den fysiska marknaden. Även om de långsiktiga priserna för tillfället är högre än de fysiska spot-priserna kan situationen förändras mycket snabbt. Priset på fysisk el uppgick exempelvis till 80 euro per megawattimme i augusti-september men ett år tidigare hade samma el sålts för bara 35 euro på terminsmarknaden. Omkring 40 procent av konsumentens elräkning bestäms av el som köpts via Nord Pool. Priset beror på vilket elhandelsföretag som kunden har valt och vilken typ av avtal som har tecknats. Dessutom består elräkningen av en elnätsavgift, alltså kostnaden för att överföra elen till kund, inklusive underhåll. Resten av elräkningens slutsumma består av skatter. Handla el på olika sätt Det är alltså balansen mellan utbud och efterfrågan som styr priset på el. I Norden skapas den balansen på elbörsen Nord Pool. Om man ska vara noggrann säljs all el flera gånger: först säljer producenterna sin el till den nordiska elmarknaden, det vill säga elbörsen Nord Pool, där återförsäljarna i sin tur köper el och säljer den vidare till sina småkunder. De stora industrikunderna gör vanligtvis sina elinköp direkt på partimarknaden. Samtidigt finns det fortfarande elproducenter som säljer sin el direkt till slutkunderna. Över 60 procent av den el som förbrukas i Norden säljs dock genom förmedling av elbörsen. På Nord Pool sker elhandel på två olika sätt. Den ena bygger på så kallade spotpriser på fysisk el. Varje elproducent i Finland, Sverige, Norge och Danmark rapporterar hur mycket och till vilket pris de är beredda att producera el under det kommande dygnet. Det är producenterna som bestämmer hur utbudskurvan kommer att se ut, dygnet runt, timme för timme. Elhandelsföretagen och de stora industrianläggningarna meddelar på motsvarande sätt hur mycket el de behöver. På Nord Pool möts producenternas alltså säljarnas utbudskurva och köparnas efterfrågekurva. Skärningspunkten mellan kurvorna bestämmer till vilket pris all el säljs och köps under den aktuella timmen. Den andra typen av elhandel rör framtida förbrukning och bygger på så kallade terminspriser. Denna derivathandel sker för veckor, månader och år framåt (det finns redan noteringar fram till år 2012). Derivathandeln bygger på prognoser om framtida spot-priser. Utbudet allt hänger ihop Vad baserar elproducenterna sina beräkningar på när de räknar ut sina utbudskurvor timme för timme för det kommande dygnet? Utvecklingen av de nordiska elpriserna påverkas framför allt av tre faktorer: vattenmagasinens fyllnadsgrad, produktionsformen samt priset på bränslen och utsläppsrätter. Vatten- och vindkraft är de produktionsformer som har de lägsta driftskostnaderna, tätt följda av kärnkraft. Därefter följer mottrycks-, kolkondens-, oljekondens- och gasturbinkraft. I Finland används samtliga produktionsformer, medan Norge baserar nästan 100 procent av sin elproduktion på vattenkraft. Sverige använder sig, grovt räknat, till hälften av vattenkraft och till hälften av kärnkraft. Sammanlagt produceras cirka 400 terawattimmar el per år i Norden, varav 8 FORTE 1/2007
Sist och slutligen styrs elpriset av balansen mellan utbud och efterfrågan. Till vilket pris som helst? Det nordiska elpriset påverkas av vattenmagasinens fyllnadsgrad, produktionsformerna samt priset på bränslen och utsläppsrätter men även av köparna. FORTE 1/2007 9
omkring hälften kommer från vattenkraften. Under år med låga vattennivåer måste vi i Norden använda mer kolkraft eller öka importen, vilket höjer kostnaderna för elproduktionen. Handel med utsläppsrätter, som inleddes 2005, innebär en extrakostnad för kolkraften. Den handeln kommer även framöver att vara en av de faktorer som avgör valet av produktionsform (läs mer på sidan 15). När det gäller bränslepriserna har priset på stenkol varit stabilt, men i ett historiskt perspektiv är den nuvarande prisnivån hög. Däremot har oljepriset stigit kraftigt på lång sikt, även om priset under senare tid har återgått till den nivå som noterades för två år sedan. Priset på naturgas stiger som en följd av oljeprisökningarna, men å andra sidan påskyndar utsläppshandeln en övergång från kolproduktion till gasproduktion. Enligt marknadsprincipen utnyttjar elproducenterna alltid de produktionsformer som har de lägsta driftskostnaderna först. Dyrare produktionsformer tas i drift efter behov. Den dyraste produktionsformen i drift bestämmer till vilket pris producenterna är villiga att bjuda ut sin el till försäljning på Nord Pool. I detta sammanhang har vattenkraften en särskild ställning tack vare sina reglerande egenskaper. Särskilt i Norge kan vatten magasineras för åratal framåt, vilket gör att producenten kan räkna ut när det är rätt tidpunkt att utnyttja det magasinerade vattnet till elproduktion. Vattenmagasinen kan delvis regleras för att anpassa produktionen till skiftande efterfrågan. På så sätt kan även vattenkraften användas för att justera marginalpriset, alltså prissättas enligt den dyraste alternativa produktionsformen. Tack vare sina reglerande egenskaper har vattenkraften en utjämnande effekt på natt-/dagpriser samt sommar-/vinterpriser. Efterfrågan beroende av temperaturen Bland de faktorer som påverkar Nord Pools efterfrågekurvor på kort sikt det vill säga hur mycket el kunderna är villiga att köpa en viss dag eller en viss timme är temperaturen den överlägset viktigaste. Vid varmt väder förbrukas helt enkelt mindre el. Den långsiktiga efterfrågan beror på elförbrukarnas vanor och beteendemönster, det vill säga hur mycket el hushåll och företag behöver. Även om både privatpersoner och näringsliv använder sin energi allt effektivare, bedöms elförbrukningen öka med cirka en procent per år. En plasma-tv förbrukar mer Vid varmt väder går det åt mindre el. Efterfrågan påverkas även av konsumtionsvanorna. el än en bildrörs-tv, och det blir allt vanligare med elburen golvvärme i badrummen. Lite tillspetsat kan man säga att elförbrukningen bara kan minska om det ekonomiska läget försämras och industrin tvingas gå på lägre varv. När till exempel den finländska pappersindustrin hade driftstopp sommaren 2005 behövdes automatiskt mindre el än normalt. Industrin kan även reglera efterfrågan på el genom att tillfälligt stoppa en del av sina processer ifall det föreligger hot om kraftiga ökningar i partipriset på el. Elpriset år 2017? Idag är elproduktionen lika stor som förbrukningen i Norden. Det krävs dock nyinvesteringar eftersom den gamla kapaciteten börjar avvecklas inom tio år och förbrukningen troligen fortsätter att växa. Frågan är alltså: vad kommer elen att kosta i framtiden? I de nuvarande kalkylerna bedöms kärnkraften vara den billigaste produktionsformen. Även om byggkostnaderna är höga är uran billigare än stenkol, naturgas och olja. Det framtida priset på kärnkraft beräknas uppgå till omkring 45 euro per megawattimme. När priset på vatten- och vindkraft är som lägst ligger det på samma nivå som kärnkraften, men här är placeringen avgörande. En utbyggnad av vattenkraften kräver dessutom att skyddet av älvarna upphävs. Tack vare vattenkraften har elen varit billigare i Norden än exempelvis i Mellaneuropa, där en stor del av elen produceras med stenkol och naturgas. När den europeiska elmarknaden integreras kommer importen och exporten att öka och de regionala prisnivåerna att närma sig varandra. Kärnkraftens byggkostnader är lika stora oavsett var anläggningarna byggs, vilket även det talar för en prisutjämning. I Ryssland, där utvecklingen länge varit svårbedömd, är det också aktuellt med rivning av gamla kärnkraftverk och nyinvesteringar. Även om Rysslands produktionskapacitet tidigare har varit mer än tillräcklig, har tillväxten i landets ekonomi lett till en kraftig ökning i efterfrågan på el. Det handlar sist och slutligen bara om lagen om utbud och efterfrågan. 10 FORTE 1/2007
El som Fortums detaljhandelspriser baseras alltid på grossistmarknaden. TEXT: TIIA TERONEN plånboksfråga Fortum köper all el man säljer till sina kunder från den nordiska elbörsen Nord Pool. När elhandelsföretaget köper sin el från elbörsen köper man derivat, eller terminer, vilket innebär att man skyddar priset under ett antal veckor, månader eller år. Vi står alltså för prisrisken åt kunden, säger Fortum Markets chef Erkki Kari-Koskinen. Detaljhandelspriset på el, alltså det pris som konsumenten betalar för sin elförbrukning, baseras alltid på grossistpriserna på elbörsen NordPool, men kunden kan själv, via olika avtal, välja exempelvis tidshorisont. Fortum erbjuder sina småkunder tre olika slags elavtal som alla bygger på kundernas olika behov. Fortum Enkel är ett tillsvidareavtal, Fortum Stor/ Fortum Liten är tidsbundna fastprisavtal för ett, två eller tre år, och Fortum Rörlig är direkt börsel, där kunden bokstavligt talat betalar det pris som noteras på elbörsen. Skillnaden mellan Enkel och Stor/Liten är att priset i de tidsbundna Stor/Liten-avtalen inte kan stiga under avtalsperioden. Fortum Stor/Liten ger ekonomisk trygghet. Fortum Enkel erbjuder dessutom Bra Miljöval-el som har producerats med förnybara energikällor. Traditionellt sett har kunden valt elavtal efter pris, men Bra Miljöval-märkningen börjar bli allt viktigare i takt med att oron för klimatförändringarna ökar. El som har producerats med vattenkraft bidrar inte till klimatförändringarna. Att välja ett elavtal liknar mycket beslutsprocessen för bolåneräntor: ska man välja ett lån med rörlig eller bunden ränta, konstaterar Kari-Koskinen. Portföljförvaltning för företagskunder Företagskunderna köper inte el av Fortum på samma sätt som privatkunderna. De köper snarare portföljförvaltningstjänster. Vi erbjuder företag direkt tillgång till marknaden och hjälper dem att minimera prisriskerna genom att köpa vid rätt tidpunkt. För framför allt stora företag är elen inte bara en viktig produktionsfaktor, Avtal för företag Balance stora förmåner för medelstora kunder I elavtalet Fortum Balance Plus baseras elpriset på ett konkurrensutsatt realtidspris på Nord Pool. Kundens pris är dock inte så mycket i realtid eftersom det genom upplägget har mindre prisfluktuationer, det vill säga variationer, än ett rörligt spotpris. Inköpen delas in i små delar och varje del prissätts i förväg. Finessen är att detta ger ett stabilt elpris på lång sikt, samtidigt som man undviker de största tidsriskerna med långa avtal. Smart flexibelt indelat inköp Ett företag som använder stora mängder el och vars resultat påverkas mycket av elpriset kan som Fortum Smart-kund lägga upp en egen strategi för inköp av el. Företaget får en egen portföljförvaltare som följer läget i elportföljen, lämnar förslag på inköp och genomför skyddsaffärer. Pro en extra hjälp för riktiga proffs Fortum Pro är mer än ett elavtal: det är ett servicekoncept för riskhantering där man inte bara skyddar priset på el, utan också på gas och olja. Dessutom kan hanteringen av risker i anslutning till utsläppshandeln inkluderas. Pro-kunden, som för det mesta är en energiintensiv processindustri eller en återförsäljare av el, erbjuds daglig information om marknaden. FORTE 1/2007 11
KUNDEN TYCKER TILL utan också en viktig prisfaktor, berättar Erkki Kari-Koskinen. Både stora Fortum Pro-kunder och mindre Smart- och Balancekunder får en egen portföljförvaltare på Fortum. När kunden väljer produkt innebär det också ett godkännande till förvaltaren att köpa el för kundens räkning. Portföljförvaltningen påminner om investmentbankernas verksamhet. Målet är att kunderna ska kunna tjäna på prisfluktuationerna, dvs variationer i priserna. Fart och Vad hände med elpriset i november? Fortums priser ligger på medelnivå jämfört med konkurrenterna. Om man bara jämför med de företag som, liksom Fortum, säljer el på en rikstäckande nivå och inte bara i den egna regionen, är Fortums priser snarast betydligt bättre än genomsnittet över tid. Efter en torr sommar och en regnfattig höst steg dock priserna på grossistmarknaden, vilket i sin tur ökade trycket på Fortum att se över sin egen prisnivå. Tidpunkten var rent ut sagt usel, säger Erkki Kari-Koskinen om bolagets beslut om att i november höja detaljhandelspriset på el i Finland. Beslutet, som är ett praktiskt exempel på Murphys lag, orsakade omedelbart stor uppståndelse i media. Kort därefter meddelade Fortum att man tog tillbaka prishöjningen. Varför? Erkki Kari-Koskinen förklarar Fortums agerande: Precis efter att vi hade informerat om den kommande höjningen vände elpriset nedåt på NordPool. Det hade i sig räckt för vår del för att sänka priserna, men responsen från kunderna vägde naturligtvis också in. Det visade sig också att det lönade sig att lyssna på kunderna. När 2006 års resultat presenterades i januari kunde man berätta att Fortum har en positiv kundtrend för andra året i rad trots uppståndelsen hade man fått fler kunder än man förlorat. Lagom svala vattenupplevelser Askim kommun i Norge är en pionjär bland badorter. Områdets första badanläggning grundades för 75 år sedan och år 2000 öppnades det nya och ståtliga Østfoldbadet. Här kan besökarna bada eller njuta av vattenparkens övriga utbud. Vattenparken täcker ett 2 400 kvadratmeter stort område, varav 700 kvadratmeter är bassänger. I den kallaste bassängen kan besökarna svalka sig i +4,5 grader vintertid, medan de övriga bassängerna ger avkoppling i över 30-gradig värme. Här finns även en bubbelpool med 38-gradigt vatten. David Koht-Norbye har varit ansvarig för vattenparken sedan den öppnades och han följer noggrant företagets energiförbrukning. Elförbrukningen uppgår till cirka 3,4 gigawattimmar, vilket är omkring 12 15 procent av de årliga totalkostnaderna. Det motsvarar årsförbrukningen hos 170 lägenheter. Østfoldbadet köper energi för omkring 300 000 euro per år. 60 procent av energiförbrukningen är värme och 40 procent el. Eftersom vi förbrukar mycket mer energi än exempelvis en förskola håller vi noggrann koll på priset på värme och el, men även på störningar i distributionen. Även ett kort strömavbrott innebär stora problem för vår kundservice, betonar Koht-Norbye. Vid ett strömavbrott får vi i första hand problem med fuktbalansen, uppvärmningen och ventilationen. Funktionen hos olika vattenanordningar blir förstås också lidande. I Norge finns det många som vill slå sig in i vattenparkbranschen, och de besöker Østfoldbadet för att lära sig hur man driver en vattenpark effektivt och hur man får besökarna att trivas. TEKSTI: AULI PACKALÉN BILDER: TOMI PARKKONEN 12 FORTE 1/2007
fläng Vad betalar en norsk vattenpark, ett finländskt daghem och ett polskt bostadskooperativ för sin energi? TEXT: KIRSI PALOHEIMO BILD: Østfoldbadet Lek och sång kräver energi Albatross Daycare är ett engelskspråkigt daghem i Alberga, Esbo. Den privata förskolan grundades 1998 och erbjuder barnomsorg på hel- eller deltid för närmare 60 barn. Barnen är i åldern 3 till 6 år och representerar ett tiotal olika kulturer. Barnen får en finländsk uppfostran, fast på engelska. Förskolans grundare och VD Eija Rolamo berättar att företaget har noggrann koll på elkostnaderna och årsförbrukningen. Elkostnaderna har ökat med 0,1 procent på tre år och står idag för cirka 1,4 procent, 1 850 euro, av daghemmets totala kostnader. Ökningen är försumbar och beror antagligen på att vi har börjat använda en dator i undervisningssyfte. Prisförändringarna inverkar säkert också till viss del, konstaterar Rolamo. Albatross köper själv sin el av Fortum och uppvärmningskostnaderna beaktas i hyran. Belysningen, tvättmaskinen, diskmaskinen, kontorstekniken, torkskåpen för kläder och ventilationen drivs alla med el. Daghemmet har ett eget ventilationssystem som uppfyller hälsokraven och garanterar en ren och fräsch andningsluft. Ventilationen är utformad så att den hindrar bakterier från att sprida sig till daghemmet från andra lokaler i byggnaden. Elen står bara för en liten del av våra totala kostnader. Den största utgiftsposten är löner till vår kompetenta personal. När man jobbar med barn är endast det bästa gott nog. Ändå gör man vad man kan för att dra ner på daghemmets elförbrukning. För omkring fem år sedan byttes diskmaskinen ut mot en vanlig, stor diskmaskin av hushållsmodell, vilket sänkte elförbrukningen avsevärt. I standby-läge förbrukar nämligen en stor industridiskmaskin mer el än en hushållsdiskmaskin. Elen är viktig för vår affärsverksamhet. Utan den klarar vi varken av att uppfylla våra mål eller de krav som lagen ställer. Om elpriset skjuter i höjden blir vi antagligen tvungna att förr eller senare höja våra egna priser, säger Rolamo. FORTE 1/2007 13
KUNDEN TYCKER TILL Bostadskooperativet har slutat elda för kråkorna Det polska bostadskooperativet totalrenoverade sin fastighet för att slippa onödig elförbrukning. El bieta Krzan, ordförande för bostadskooperativets ledningsgrupp, har målmedvetet gått in för en effektivare elförbrukning genom att låta renovera konstruktionerna i fastigheten, som byggdes 1958. Värmeflödesanalyser visade bland annat att väggisoleringen och fönsterbågarna behövde bytas. Vi åtgärdade bristerna, och nu stannar värmen kvar inomhus. Tack vare renoveringen har vi fått ner fjärrvärmeförbrukningen med omkring 35 procent. Självklart var det också nödvändigt med en renovering för att upprätthålla standarden på bostäderna och förhindra fuktskador, säger Krzan. Bostadskooperativets fastigheter ligger i västra Polen och omfattar sammanlagt 5 200 bostäder med en total yta på 286 000 kvadratmeter. Elen till dessa bostäder köps av tre olika leverantörer, varav Fortum DZT Walbrzych är den största. Fortum levererar värme till 80 procent av det område som tillhör kooperativet. Kooperativets uppvärmningskostnader ligger i genomsnitt på cirka 0,70 euro/m 2. På årsnivå motsvarar det kostnaderna för centralvärme och varmvatten för en familj på tre personer i en bostad på 60 kvadratmeter (514 euro och 257 euro) vid användning av sex kubikmeter vatten per månad. I Polen är den genomsnittliga månadsförbrukningen av energi 265 euro per person. Det motsvarar cirka 13,5 procent av den polska medelinkomsten. Även om uppvärmningskostnaderna upplevs som höga av en del konsumenter är de en nödvändighet i vardagen. Därför är det bra om vi kan minska användningen och energikostnaderna genom att kartlägga och åtgärda brister i fastigheterna, säger Krzan. TEXT: TIIA TERONEN Tillsammans och var och en för sig Sedan slutet av 1990-talet har EU arbetat för en fullt fungerande inre elmarknad. Ett av de viktigaste kraven är att stora bolag inte ska få bedriva distributionsverksamhet i samma bolag som elproduktionen och elhandeln. Dessutom får inte ledningen för ett elnätföretag ingå i ledningsgruppen för ett produktions- eller försäljningsbolag eller tvärtom. Målet har varit att åtskilja det naturliga monopolet inom distributionen från elproduktionen och försäljningen, som är fritt konkurrensutsatta affärsverksamheter. I praktiken innebär avskiljningen att ett nätbolag inte får gynna ett visst försäljningsbolag även om båda har samma ägare. Det innebär att konkurrenternas el distribueras till exakt samma pris som Fortums el i de nät som ägs av Fortum, säger projektchef Joni Brunnsberg med ansvar för åtskiljandet av affärsområdena på Fortum Distribution. 14 FORTE 1/2007 Fortums elöverföring (omfattande både region- och distributionsnäten) samt elproduktion och försäljning är sedan länge juridiskt åtskilda i separata bolag och organisationer. Under senare tid har Fortum fokuserat på att utbilda medarbetarna särskilt inom kundtjänsten och på att genomföra det åtskiljningsprogram som EU förutsätter. Fortums elnäts- och elhandelskunder får fortsättningsvis all service på ett och samma ställe, men det är exempelvis inte tillåtet att marknadsföra Fortums energitjänster till elnätskunderna utan att Stora bolag får inte bedriva elöverföring eller distribution i samma bolag som elproduktion och försäljning. informera om andra alternativ. Ur kundens perspektiv kan åtskiljandet kännas lite konstgjort och allt annat än kundorienterat. Brunnsberg påpekar dock att det gynnar konkurrensen, vilket är till fördel för kunderna och alla aktörer på lång sikt. Vi anser att åtskiljandet av funktionerna är nödvändigt för en fungerande elmarknad, konstaterar Esa Hyvärinen, ansvarig för Public Affairs på Fortum. Förutom region- och distributionsnäten omfattar EU:s åtskiljningskrav kraftöverföringens huvudnät, det vill säga stamnäten, som förvaltas av Fingrid i Finland och Svenska Kraftnät i Sverige. Europeiska kommissionen har konstaterat att ägandet av stamnäten i Norden redan är åtskilt från elhandeln, men enligt Hyvärinen finns det fortfarande mycket att göra i Mellaneuropa. I Tyskland verkar till exempel fyra stamnätsbolag. Men visst finns det förbättringar att göra även i Norden. Fortum har som mål att hitta en samlad nordisk lösning på stamnätssidan, antingen ett gemensamt stamnätsbolag eller åtminstone en oberoende systemansvarig som har hand om driften, underhållet och utvecklingsarbetet.
TEXT: AULI PACKALÉN BILD: TOMI PARKKONEN Klimatförändringen syns redan på elräkningen Videung på julbordet, surfing i Finska viken i januari, stormar i södra Sverige under de senaste månaderna har även vi nordbor fått en försmak av klimatförändringens effekter. Vädret har varit allt annat än normalt i vinter. När nyheterna samtidigt fylls av larmrapporter om klimatförändringen är det många som drar samma slutsats: jorden är hotad. Klimatmedvetenheten har ökat avsevärt, bekräftar Kari Kankaanpää, EHSchef och expert på klimatfrågor på Fortum. Samtidigt ökar intresset och opinionsstödet runt om i världen för utsläppshandeln som ett klimatinstrument. Även om EU:s utsläppshandel gick trögt till en början har den visat sig vara en väl fungerande mekanism. Den som släpper ut mer koldioxid i atmosfären än vad kvoten tillåter måste köpa utsläppsrätter till marknadspris. Det faktum att ett ton koldioxid har ett pris gör det till exempel mindre lönsamt att producera energi med stenkol och leder till att man undviker bränslen som ger utsläpp av växthusgaser. Å andra sidan blir det mer attraktivt att investera i förnybara och koldioxidfria produktionsformer. Stora fluktuationer i priset på koldioxid Utsläppshandeln och minskningen av utsläppen av växthusgaser påverkar elpriset för företag och slutkonsumenter. Det är inte helt entydigt vilket genomslag priset på utsläppsrätter har haft på elpriset. Enligt olika utredningar har mellan 60 och 90 procent av utsläppsrättspriset inkluderats i elpriserna under pågående handelsperiod, säger Kari Kankaanpää och hänvisar bland annat till en utredning gjord av energiforskningsprojektet Nordic Energy Perspectives. I början av 2007 låg priset på EU:s utsläppsrätter under fem euro, men som högst har priset varit uppe i cirka 30 euro under pågående treårsperiod. Kankaanpää anser att en av de största orsakerna till prisfluktuationerna är bristen på transparens. Han kastar fram ett förslag riktat till EU och marknadsaktörerna med krav på ökad marknadsinformation och tätare utsläppsrapportering. Nu offentliggörs bara rapporterna om utsläppsbalansen en gång om året, vilket kan leda till överraskningar. Det nuvarande låga priset på utsläppsrätter beror på att de aktörer som berörs av utsläppshandeln har mer outnyttjade utsläppsrätter än beräknat. I detta skede står det klart att EU kommer att Fortum har en klar ståndpunkt när det gäller klimatfrågor och utsläppshandel: Klimatförändringen kräver en långsiktig global lösning. Målet bortom 2012 är en global marknad för utsläpp av koldioxid. En rättvis fördelning av klimatinsatsen mellan alla aktörer måste uppnås. Energipriserna måste återspegla kostnaderna för utsläppsminskningen. Handelssystem såsom handel med utsläppsrätter är att föredra som klimatinstrument. Inriktningen inför framtiden bör vara en gradvis övergång till ett globalt handelssystem för utsläppsrätter utan gratis tilldelning. driva en hårdare linje vid fördelningen av utsläppsrätter under den kommande så kallade Kyotoperioden (2008 2012), detta för att unionen ska uppfylla sina mål för utsläppsminskningarna. Man försöker skapa en verklig brist på marknaden för utsläppsrätter, vilket även kommer att ha effekt på utsläppsrätternas terminspriser under Kyotoperioden. EHS-chef Kari Kankaanpää vet vilka vindar som blåser i klimatfrågan. Snöslask istället för smällkall vinter i januari ökar klimatmedvetenheten även hos den breda allmänheten. FORTE 1/2007 15
TEXT: KIRSI PALOHEIMO BILDER: TOPI SAARI, JAKKE NIKKARINEN EU har funnits länge, men har hittills saknat en gemensam energipolitik. Varje medlemsland har självständigt svarat för sin egen energiproduktion och fattat energibeslut på nationell nivå. I avsaknad av en gemensam energipolitik har EU utövat sina befogenheter via andra kanaler. Direktiven om en inre marknad för el och naturgas anger ramarna för medlemsstaternas energipolitik. Direktiven godkändes redan 1996, men reviderades 2003 och har som mål att skapa en gemensam energimarknad i EU. Utvecklingen av den inre marknaden är kärnan i EU:s verksamhet, och utvecklingsarbetet omfattar redan ett flertal produkter och tjänster. Ett annat område där EU kan påverka genom sitt inflytande på energifrågorna är miljöpolitiken. EU:s direktiv om utsläppshandel och stöd till förnybara energikällor är exempel på detta. Marknadsintegrationen har lett till ökad insikt om den nationella energipolitikens gränsöverskridande effekter. Dessutom har en ökad omsorg om miljön och energisäkerheten samt intresset för effektiva lösningar lett till ett ökat intresse för samarbete på energipolitikens område. Elen är bunden till tiden och platsen En av orsakerna till att det har varit svårt att ens föreställa sig en europeisk energipolitik är att de nationella marknaderna har så olika förutsättningar när det gäller de egna naturresurserna. I varje land har man satsat på de energiformer som upplevs som mest fördelaktiga utan hänsyn till ett europeiskt helhetsperspektiv. Det har varit svårt att skapa gräns- Ordning på Europas ener Tonen är beslutsam i EU:s gemensamma energistrategi som offentliggjordes i januari 2007. överskridande överföringskapacitet så länge de lokala myndigheterna prioriterar elmarknaden i det egna landet. Tyskland satsar till exempel på vindkraft trots att landet omges av bergskedjor och därmed inte har något naturligt läge för vindkraftsproduktion. På samma sätt berör Tysklands beslut om att avveckla sin kärnkraft inte bara Tyskland, utan hela Europa. Gaskrisen påskyndade processen Den nya energistrategin syftar till att stärka EU:s inflytande på energipolitiken. En grundförutsättning anses vara att det skapas en alleuropeisk energimarknad utifrån ingångna avtal. Gaskrisen mellan Ryssland och Ukraina 2006 utgjorde det egentliga startskottet för den gemensamma energistrategin. EU-kommissionen tog tillfället i akt och utarbetade i snabb takt en grönbok med tänkbara riktlinjer för EU:s energipolitik. I januari 2007 offentliggjordes medlemsstaternas gemensamma energistrategi, och budskapet är entydigt: klimatförändringen är ett reellt hot och vi måste omedelbart sätta in åtgärder. Strategin innehåller en långsiktig vision och sätter upp mål för en effektiv och enhetlig energipolitik samt föreslår åtgärder för att målen ska nås. Huvudpunkterna i strategin rör produktions- och leveranssäkerheten. Kostnaderna och de negativa effekterna på konkurrenskraften ska minimeras genom att man förbättrar energimarknadens funktion. Detta är orsaken till att EU:s inställning till kärnkraft är positivare än någonsin tidigare. 16 FORTE 1/2007
Den osynlige mannen gifrågor I år kommer det att läggas fram ett nytt förslag till utsläppshandelsdirektiv. Förslaget fokuserar på hårdare begränsningar i koldioxidutsläppen, förbättringar i utsläppshandelssystemet och en öppnare utsläppsrapportering. Gemensam insats för gemensamma intressen En europeisk energimarknad bygger på regionala elmarknader, exempelvis den nordiska, som i sin tur sammanförs till en gemensam europeisk marknad. För att skapa en gemensam energimarknad krävs det emellertid att de nationella och regionala marknaderna följer och tillämpar EU:s direktiv. Kommissionen har inlett en rättsprocess mot 16 medlemsstater. Anledningen är att ländernas tillämpning av direktiven om en inre energimarknad från 2003 inte anses tillräcklig. Det är viktigt att medlemsstaterna prioriterar långsiktiga gemensamma intressen framför kortsiktiga nationella intressen. Varje medlemsstat har sin egen energikompetens som kan utnyttjas i hela EU. Men det är en lång väg kvar innan vi nordbor kan köpa el till sommarstugan från Italien, eller snarare tvärtom Esa Hyvärinen, direktör för Public Affairs på Fortum, jobbar med ett hett ämne på europeisk nivå: energifrågor. Så gott som dagligen är han i kontakt med beslutsfattare och utvecklare av EU:s inre marknad på olika nivåer inom EU-organisationen. Ett av de viktigaste målen med dessa kontakter är att få information om hur EU:s inre energimarknad utvecklas, särskilt om därtill hörande projekt och beslut, till stöd för det strategiska och operativa beslutsfattandet, säger Hyvärinen. Hyvärinen jobbar i bakgrunden och håller i många trådar. Samtidigt informerar jag EU om Fortums mål och uppfattningar i olika energipolitiska frågor. För att lyckas med det här uppdraget menar Hyvärinen att det är viktigt att man känner till de politiska och juridiska processerna. Man ska veta vad som händer, när det händer och var och när man kan påverka i olika frågor. Därför är det bra att ha erfarenhet av EU:s verksamhet. Sex år i Bryssel har lärt honom hur EU:s beslutsprocess fungerar, och under årens lopp har han även vidgat sitt kontaktnät såväl till EU:s experter som till andra samarbetspartners. Arbetet är långsiktigt men kräver ändå dagliga kontakter eftersom det sker en konstant utveckling inom Fortums intressefrågor. Man måste hålla sig uppdaterad, särskilt idag när energifrågorna är det dominerande samtalsämnet. Det är stora frågor som behandlas, men ibland får man lön för mödan när man ser sitt eget avtryck i resultatet. Det är dock kommissionen och parlamentet som ansvarar för och fattar de egentliga besluten. En representant för ett företag på EU-nivå ska verka i bakgrunden, men likväl i rollen som sakkunnig, avslutar Hyvärinen. EU:s energistrategi innehåller följande huvudpunkter EU stödjer förnybara energikällor. Åtgärder för att hejda klimatförändringen och begränsa koldioxidutsläppen Enighet om energifrågor inom EU samt en gemensam hållning gentemot energiproducenter utanför EU EU-området ska bli mer energieffektivt till år 2020 Säkra energileveranser även i krissituationer, EU vill vara oberoende av importerad energi Större investeringar i forskning och utveckling inom kolsnåla eller kolfria energikällor Andelen förnybara energitillgångar ska höjas till en femtedel En inre el- och gasmarknad ska skapas inom EU FORTE 1/2007 17
ASIAKKAAN ÄÄNI I Sverige finns det inte några bryggerier kvar att köpa. Vi har även letat intressanta objekt utomlands men har inte hittat något. Så det gäller att investera i nya effektivare maskiner för att öka produktionen, säger Peter Bronsman. Även en smula tur behövs för att brygga gott öl Det finns ingen hemlighet bakom våra framgångar. Det som krävs är hårt arbete, en god affärsidé och bra folk. Och självklart även en smula tur också, säger Peter Bronsman, VD för bryggerikoncernen Kopparbergs Bryggeri AB. 18 FORTE 1/2007
TEXT: WESA LEHTO BILDER: DAN LINDBERG Hjärtat i bryggerikoncernen är det anrika bryggeriet Kopparbergs Bryggeri som grundades av ett antal svagdricksbryggare i Bergslagen 1882. Det var en ren tillfällighet att Peter Bronsman och hans bror Dan-Anders 1994 blev stolta bryggeriägare. Mellan jul och nyår 1993 bläddrade jag i Bryggeritidningen och såg en notis om att Kopparbergs Bryggeri var till salu. Jag ringde omgående banken som hade hand om försäljningen och bokade tid för visning. Jag tände direkt, berättar Peter. Tuff start Starten blev allt annat än lätt. Det första starkölet lanserades lagom till Stockholms ölfestival i oktober 1994. Men strax efteråt kom katastrofen. 1995 brann bryggeriet och alla lagertankar med öl upp. Sånt händer, det var bara att börja om igen, säger Peter. Bryggeriet renoverades snabbt och produktionen kom igång på nytt. Första årets omsättning uppgick till 36 miljoner kronor. Vi insåg att produktutveckling, nytänkande och nischprodukter är nyckeln till framgång i den här branschen. Vi var bland de första bryggerierna som tog fram ett starköl, Special Brew 7,5 %. En annan nisch var att starta produktionen av starkcider med en ny lite sötare smak som vi gillar här i Norden. Försäljningen sköt i höjden och Kopparbergs köpte bryggerierna Sofiero, Zeunerts och Banco. Dagens Kopparbergs Bryggeri AB har en omsättning på cirka 1,3 miljarder kronor och resultatet per år ligger på cirka Vi ska bli det effektivaste bryggeriet i Europa! är en stor kundgrupp. Exporten har ökat kraftigt och våra produkter säljs nu i cirka 36 länder, säger Peter. Kopparbergs fortsätter att växa, främst genom att effektivisera produktionen ytterligare. Vi ska bli det effektivaste bryggeriet i Europa! Vi ska visa att det går att bedriva bryggeriverksamhet med god lönsamhet i Sverige. Det ska vi lyckas med genom att ha goda produkter, effektiv produktion och inte minst tur, säger Peter. Kräver en hel del el Att brygga öl kräver en hel del el. Fortum har levererat el till Kopparberg sedan 2004. Bryggeriet förbrukar nästan 9 GWh el om året. Utöver bryggeriet i Kopparberg levererar Fortum el även till bryggerierna Banco och Zeunerts som ingår i koncernen. Priset är förstås viktigt, men vi sätter även stort värde på den trovärdiga helhetsbilden av Fortum som vi fick av deras försäljare Tomas Esselin. Han presenterade ett vettigt koncept, Fortum Balance, som passar bra för vår verksamhet, kommenterar Kopparbergs platschef Wolfgang Voigt valet av Fortum. Bryggmästare i andra generation Rickhard Voigt, bryggmästare på Kopparbergs Bryggeri, följer i sin fars fotspår. Pappan Wolfgang Voigt arbetade länge som bryggmästare på Kopparbergs och han jobbar fortfarande där som platschef. Visst var det min pappa som lockade mig till yrket. Bryggmästare blev jag genom att först ta ingenjörsexamen i kemi och sedan studerade jag på bryggarhögskolan i Köpenhamn, berättar Rickhard Voigt. Det här är ett väldigt intressant yrke. Det handlar om en blandning av teknologi, kemi och även smaksättning. Tillgången till bra vatten är A och O för ett bryggeri. Cirka 90 procent av råvaran är vatten så det är viktigt med bra vatten. Vattnet till produkterna tar vi från våra egna brunnar som har mycket hög vattenkvalitet. I Kopparberg produceras både öl och cider. Lite drygt hälften av produktionen är öl. När det gäller cider så produceras både äppel- och päroncider med olika alkoholhalter upp till 7,0 procent. I Sverige och Finland är päroncidern mest populär. Tillverkningen går till så att först jäser vi äppeleller päronsaft i jästankar under en veckas tid och därefter ska den lagras i tank några veckor innan den tappas i flaskor eller burkar. Vi tar regelbundet både smakprov samt kemiska och biologiska prover för att garantera att kvaliteten och smaken inte förändras. Bakom väl låsta dörrar håller man även på och utvecklar nya produkter. Det gäller att försöka utveckla nya smaksättningar av produkterna. Allt är förstås jättehemligt och recepten är väl bevarade hemligheter, övertygar Rickhard Voigt. 60 miljoner kronor. Företaget har totalt cirka 220 anställda, varav cirka 110 i Kopparberg. Bryggeriet är den största privata arbetsgivaren på orten. Finländarna gillar Kopparbergs cider Av Kopparbergs ölsorter är starkölet Sofiero det mest sålda ölet på Systembolaget. Även cidern är en stor framgång. Totalt tillverkas 35 miljoner liter äppel- och päroncider om året. Finland är en av de största exportmarknaderna. Vi exporterar cirka 8 miljoner liter cider om året till Finland. Vår första exportmarknad var Grekland där semestrande törstiga svenskar och finländare För oss är det viktigt med säkra elleveranser. Blir det elavbrott så kan vi inte längre kontrollera tillverkningsprocessen och det finns stor risk att mycket av produktionen förstörs. De ekonomiska förlusterna kan alltså bli omfattande, säger Wolfgang. FORTE 1/2007 19
TEXT: RISTO PAKARINEN BILDER: SUSANNE KRONHOLM Det finns risker på alla marknader och i alla branscher. Man måste bara vara medveten om dem. Mika Burman Götz, vd på Unga Aktiesparare, tror att den nordiska listan kommer att göra energisektorn mer attraktiv. 20 FORTE 1/2007