Tidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård



Relevanta dokument
Att kartlägga våld och föra våld på tal

Kansa-koulu projektet som sto d fo r socialva rdens serviceanordnare

KALLELSE TILL FAMILJER SOM VÄNTAR BARN OCH FÖRÄLDRAR TILL BARN I RÅDGIVNINGSÅLDERN TILL RÅDGIVNINGENS OMFATTANDE HÄLSOUNDERSÖKNINGAR

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

KRAFTRESURSER I VARDAGEN HOS SMÅBARNSFAMILJER

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen Broschyrer 2004:9

Undersökningen Barns hälsa, välfärd och service (LTH) Maaret Vuorenmaa, Reija Klemetti, Rika Rajala, THL

EXPERT. på hälsa och välfärd

Vad innebär socialoch

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

Fungerande praxis och resultat

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten. Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Aktuellt om projektet Kansa och harmonisering av behandlingen av klientuppgifter inom socialvården med åtkomsträttigheter

Valviras strategiska riktlinjer

Patientens rättigheter

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja

Undersökningen Barns hälsa, välfärd och service (LTH) Maaret Vuorenmaa, Reija Klemetti, Rika Rajala, THL

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006

Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17

Jämställdhet i siffror

MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige

ANMÄLAN OM LÄKEMEDELSBIVERKNINGAR. Målgrupper Personer med rätt att förskriva eller expediera läkemedel

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

LukSuS. Uppföljningsstudie kring den nya muntliga kursen I gymnasiet

Patientens rättigheter

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

ANMÄLAN OM BIVERKNINGAR. Målgrupper Personer med rätt att förskriva eller expediera läkemedel

Effektivare lokalt förebyggande av alkohol-, tobaks- och penningspelrelaterade skador genom samarbete

Dokumenteringsutbildningen

Infobrev 5/2016. Projektets verksamhet

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

SOCIALTJÄNSTER FÖR BARN OCH (VESPA)-PROJEKTET UNGA PÅ NÄTET. Projektplanerare Heli Parikka Utvecklings socialarbetare Merja Saukko

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII /

Yli Hyvä Juttu Brandkårs ungdomsverksamhet - en möjlighet att förebygga social utslagning av barn och ungdomar

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta

Lagen om klienthandlingar inom socialvården

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Sjukfrånvaro, hälsa och livsvillkor. en forskargrupp vid Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

ÄNDRINGAR I DET ELEKTRONISKA RECEPTET OCH PRECISERING AV VERKSAMHETSMODELLEN FR.O.M

Att utvärderas som förälder - känsloladdade möten i maktens spänningsfält

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Anvisning från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet ANMÄLAN OM LÄKEMEDELSBIVERKNINGAR

En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Motion 19. Äldreråden. Partidagen beslöt

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Syfte: Att kartlägga vilka material som kunde vara användbara i det jämställdhetsfrämjande arbetet i skolan och när det kunde användas.

GRUNDTVIG Volontärprojekt för seniorer. Ansökningsanvisning 2013

Bedömning av äldres funktionsförmåga

Bilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Mot en systemisk verksamhetsmodell inom barnskyddet

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Anvisningen träder i kraft genast och gäller tills vidare

Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

Tehy för hälsa & välbefinnande

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Evidensgrader för slutsatser

Om open access och nya publiceringsvägar

Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Nya projektförslag från landskapscentrum för energirådgivning för konsumenter ute på fältet efterfrågas.

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Nka:s arbete med Barn som anhöriga

Välfärdsplan för barn och unga Bild: Compic

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Why do we need to protect children? Children at risk

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Ändringar av prehospital akutvård som gäller hälso- och sjukvårdslagen år 2019

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Att anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete

NU - Specialiserad palliativ vård

Hembesök som främjar de äldres välbefinnande

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry

INTEGRERAD SERVICE FÖR LÅNGTIDSARBETSLÖSA. Servicecenter för arbetskraft (LAFOS) Vappu Karjalainen & Peppi Saikku

EU:s allmänna dataskyddsförordning

framgångsfaktorn på det sociala området

Kontaktperson: Servicechefen för slutenvård och serviceboende Social- och hälsovårdsväsendet PB 43, KARLEBY (växel)

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Nordisk tillsynskonferens

Värderingar Vision Etiska principer

IKM för kunskaps- och metodutveckling inom ungdoms- och missbruksvård

Transkript:

Centrala resultat Tidigt ingripande i familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård

RutiiNiksi-projektet (2011 2013) undersökte och utvärderade de metoder som används på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård för att identifiera och ingripa i familje- och närståendevåld samt användningen av metoderna för hänvisning till fortsatt vård. Projektkoordinator var Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia vid Helsingfors universitet, och projektet utfördes i samråd med Institutet för hälsa och välfärd (THL). I den utbildning som ordnades i anslutning till projektet deltog 187 aktörer inom sektorn från olika håll i Finland. Av dem var 134 hälsovårdare och läkare på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård. Utbildningens mångprofessionella del lockade även andra experter inom psykosociala tjänster, familjearbete, småbarnsfostran, skyddsboende, polisen och regionala organisationer. Utöver utbildningsprogrammet genomfördes ett pilotprojekt. Dessutom utvärderades THL:s enkät för screening och kartläggning av närstående- och familjevåld som används på rådgivningsbyråerna och som Institutet för hälsa och välfärd utvecklat. Projektet utvärderade genom en empirisk kvalitativ forskning den tidigare använda metoden att ta till tals och kvantitativt möjligheterna till vård i Finland för sådana föräldrar till minderåriga barn som upplevt våld i parrelationer. Dessutom kartlade projektet metoder för identifiering av och ingripande i familje- och närståendevåld i anslutning till den riksomfattande uppföljningen av rådgivningsbyråerna för mödra- och barnavård samt skolhälsovården.

Att identifiera och ingripa i familje- och närståendevåld kräver kommunikationsförmåga Att identifiera och ingripa i familje- och närståendevåld kräver mod och professionell beredskap att bemöta klienter som utsatts för våld. Arbetet för experter inom hälsovården underlättas om de har kunskap om sin roll i servicebranschen och hur man bör agera i olika situationer. I situationer där det förekommer familje- och närståendevåld bör man beakta juridiska aspekter och barnskyddsfrågor. I det treåriga projektet (2011 2013), som finansierades med medel för främjande av hälsa, fokuserade man på att ta fram och sprida kunskap om hur familje- och närståendevåld kan identifieras och tas till tal vid rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård. Med hjälp av informationen kartlade och genomförde man ett pilotprojekt för praxis som syftade på att göra det lättare att ta upp och ingripa i familje- och närståendevåld på ett lokalt plan. I utbildningsprogrammet uppmanades deltagarna från olika yrkesområden att skapa en mångprofessionell vårdstig för rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård i samarbete med hälsovårdare och läkare på rådgivningsbyråerna. Mål Syftet med projektet RutiiNiksi var att ta fram bra metoder för att ta upp frågor om familje- och närståendevåld på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård. Man arbetade systematiskt för att nå målet genom att på ett nationellt plan sammanställa information om de metoder och den service som används på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård för att identifiera våld få kunskap om hur användbara metoderna för identifiering av våld är skapa nationell praxis för förebyggande av familje- och närståendevåld utbilda personalen på rådgivningsbyråerna för mödra- och barnavård i att identifiera, ta upp och ingripa i våld stödja rådgivningsarbetet och barnfamiljernas välfärd med hjälp av material och anvisningar

Centrala resultat Projektet sammanställde information om användningen av enkäten för familje- och närståendevåld och sätt att ingripa i våld på rådgivningsbyråerna för mödra- och barnavård samt inom skolhälsovården. Uppföljningen omfattade 95 procent av de hälsocentraler, och syftet var att reda ut i vilken grad personalen använde enkäten för familje- och närståendevåld. Här fanns familjer som utsatts för våld eller andra belastande faktorer. Dessutom undersökte man erfarenheter av användningen av Att ta till tals ur klienternas perspektiv. genomförde ett pilotprojekt om användarnas erfarenheter av THL:s Blankett för screening och kartläggning av närståendevåld producerade elektroniskt stödmaterial för att ta i bruk THL:s blankett för screening och kartläggning av närståendevåld https://blogs.helsinki.fi/rutiiniksi/ tog fram ett pilotprojekt för fortbildning för att identifiera och ta upp familje- och närståendevåld samt ingripa i situationer på rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård (2011 2012, 2013) sammanställde en användarförteckning över hälsocentraler där man använder metoden för Att ta till tals (blankett, THL) man deltog i de nationella rådgivningsdagarna 2011 2013 (med poster, broschyrer, anförande, affischer 2013) XIII:e nationella nätverksforumet 2011, 6 7.9.2011 (broschyrer, monter, kommentar) ISPCAN-konferensen, 12th ISPCAN European Regional Conference on Child Abuse and Neglect 17 21.9.2011 (broschyrer, forskningsnätverkande) Säkerhetsnätverkets möte, Lahtis 18.10.2011 (projektpresentation) Palmenias höstdag 9.10.2012 (PechaKucha-presentation) Tv-programmet MOT (S. Perttu intervjuades) 30.1.2012 Intervju i tidskriften Anna 11.5.2012 Från samarbete till att göra tillsammans Inbjudan till nationellt seminarium om lokal säkerhetsplanering 26 27.11.2013 Dag för främjande av hälsa och välbefinnande. Göra tillsammans möjligheter att främja hälsa och välbefinnande. 29.10.2013 (poster) sammanställde en slutvärderingsrapport

Producerade publikationer Sipilä, Marianne, Hakulinen-Viitanen, Tuovi, Koponen, Päivi (2013) Abstract and poster. Access to Health Care with People Experienced Intimate Partner Violence or Other Challenges in Their Life. Conference of International Council of Nurses. May 18 23, 2013, Melbourne, Australia. Sipilä, Marianne, Hakulinen-Viitanen, Tuovi, Koponen, Päivi (2013) European Journal of Public Health. Self-assessed experiences of need for public health services -connections to intimate partner violence, substance abuse and mental health problems. Submitted. Savola, Tiina, Hakulinen-Viitanen, Tuovi, Piispa, Minna (2013) Parisuhdeväkivaltaa kokeneiden asiakkaiden kokemukset väkivallan puheeksi ottamisen tilanteesta äitiys- ja lastenneuvoloissa. Manuskript. Hakulinen-Viitanen,Tuovi, Hietanen-Peltola, Marke, Bloigu, Aini Pelkonen, Marjaana (2014) Äitiys- ja lastenneuvolatoiminnan sekä kouluterveydenhuollon valtakunnallinen seulonta 2012, Terveyden ja hyvinvoinninlaitos. Raport. Manuskript. Uppgifter från hälsocentraler med systematisk screening av närståendevåld.

Producerat material för rådgivningsbyråer Affischer baserade på forskningen för rådgivningsbyråer Av kärlek till den andra I mödra- och barnrådgivningen Blankett för screening och kartläggning av närståendevåld www.kasvunkumppanit.fi Stödmaterial och utbildningsprogram för ibruktagande av blanketten för screening och kartläggning av närståendevåld samt information om projektets resultat https://blogs.helsinki.fi/rutiiniksi/ Projektets genomförare Helsingfors universitet, Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia PB 53 (Fabiansgatan 32) 00014 Helsingfors universitet www.helsinki.fi/palmenia Ytterligare information Planerare Tiina Savola tiina.savola(at)helsinki.fi