Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning



Relevanta dokument
Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Dricksvatten och planoch bygglagen

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Sverige inför inför klimatförändringarna

EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status

Vad händer i Göteborg vs mark och vatten

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter.

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL. Cecilia Näslund

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM

Klimatanpassning är angeläget

Anpassning till ett förändrat klimat

Geoteknik i planprocessen

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

Gemensam syn på översvämningsrisker

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Övergripande planer, strategier etc

Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Yttrande på Klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? KS

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som

Detaljplanering. Karl Evald jurist

GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för del av fastigheten Brännäset 9 med flera i Norrtälje stad Dnr Ks

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

EUs översvämningsdirektiv och svensk översvämningsförordning, 2009:956

Förorenade områden och fysisk planering

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

MKN för vatten. Pär Persson. tillämpning i fysisk planering. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

betydande miljöpåverkan

Klimatanpassning i Örebro län

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Aktuellt från Regeringskansliet

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Grön infrastruktur i prövning och planering

Förorenade områden vid planering och lovgivning

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker

Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.?

SAWA-projektet Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING 1(9) SPN 2015/ tillhörande detaljplan för fastigheten Mamre 2. inom Hageby i Norrköping.

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Seminarium Förorenade områden i fysisk planering och bygglovhantering. Länsstyrelsen i Skåne Malmö 21 november2014

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar. Barbro Näslund-Landenmark

Boverket Plan- och bygglagen

PILEN 4 M FL GRANSKNINGSUTLÅTANDE

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

Översvämningsdirektivet. Vad är det? Forum för klimat och kulturarv Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Klimatanpassning in i minsta detalj

Behovsbedömning. Gåsåker 2:2 SAMRÅDSHANDLING. Standardförfarande 1(9) tillhörande detaljplan för fastigheten. inom Arkösund i Norrköping

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Bygg klimatsäkert. Anpassning av planering och byggande

Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Transkript:

Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat- och sårbarhetsutredningen Boverkets arbete Klimatförändringarna De senaste 100 åren har medeltemperaturen ökat med 0,7 grader Ytterligare temperaturökning att vänta med mellan 1,8 4 grader (för Sverige 3 5 grader men upp till 7 grader i norra delen av landet) Ökad nederbörd för stora delar av landet Stigande vattennivå i våra angränsande hav Ökad fluktuation i grundvatten Ökad risk för översvämning, ras, skred och erosion 1

Föroreningsspridning vid översvämning och höga flöden Klimat och förorenad mark (se SGI varia 576 och 577) Flera verksamheter och förorenad mark i områden med översvämningsrisk. Olyckor som orsakas av skred eller översvämning ger kortvarig effekt på vattentäkter men bidrar framförallt till en kraftigt ökad långvarig föroreningsbelastning i sedimenten i dessa vattendrag. Transport med sedimentpartiklar är av stor betydelse för spridning av föroreningar. På detta sätt kan föroreningen dels omflyttas och spridas över större områden men den kan också lättare frigöras (lösas) från partikeln till vattnet. Ökad risk för föroreningsspridning förväntas framförallt ge en ökad belastning på ekosystemen i ett längre tidsperspektiv. Risker relaterade till föränderliga nederbördsförhållanden (klimatförändringar) bör ingå i riskbedömningar av förorenade områden och vid miljökonsekvensbeskrivningar (höga flöden, högre grundvattennivå, ökad erosion och risk för ras och skred) Stort behov av ökad kunskap för att bättre förstå och kvantifiera risker Samhällets sårbarhet Samhället anpassat till dagens klimat Befintlig bebyggelse lokaliserad till framtida riskområden Mellan 1996 och 2005 ökade befolkningen med 169 000 97% av dessa bosatte sig i kustzonen 6 miljoner m2 byggnadsyta drabbas av översvämning per 100 år 200 000 byggnader i riskzonen för ras och skred Vid 0,8m höjning av havsnivån ligger i 150 000 byggnader inom erosionsbenägna områden 2

Avvägning mellan olika intressen Riksintresse Säkerhet är ett viktigt allmänt intresse! Allmänt intresse Enskilda intressen Ändringar i PBL Ändringar i bestämmelser om allmänna intressen som ska beaktas, om översiktsplan och detaljplan, om bygglov. Samtidigt moderniseras språket i de berörda delarna. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2008. 3

Ändringar forts I lagen förtydligas att det vid planläggning ska tas hänsyn till den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling och att det vid prövningen av lokalisering av bebyggelse till viss mark ska tas hänsyn bland annat till risker för översvämning och erosion. Reglerna om ändring av översiktsplan förtydligas. Det införs en möjlighet att i detaljplanen bestämma att det får ges bygglov för viss markanvändning med förbehåll att en förekommande markförorening har avhjälpts. 2 kap. 2 tillägg Vid planläggning skall En god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens skall främjas. 2 kap. 3 tillägg Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till 1. hälsa och säkerhet 5. risken för olyckor, översvämningar och erosion. 12 kap. 1 tillägg Länsstyrelsen ska pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att beslutet innebär att 4. en bebyggelse annars blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämningar eller erosion. 4

5 kap. 8 tillägg I detaljplan får det bestämmas att bygglov inte skall ges till åtgärder som innebär en väsentlig ändring av markens användning förrän 4. en markförorening har avhjälpts, om markens lämplighet för byggande kan säkerställas med det. Översvämningsdirektivet Träder i kraft 26 nov 2007, skall vara implementerat 26 nov 2009 Gäller olika typer av översvämning av vattendrag och havsområde, dock ej underdimensionerade VA system Karteringar skall genomföras i flera steg, Skall beakta klimatförändringar Kartering av översvämningsrisker Inledningsvis skall en preliminär riskanalys göras antingen med stöd av översiktliga karteringar eller sammanställning av inträffade händelser. En bedömning av konsekvenser för människa, miljö, kulturmiljö och ekonomi skall göras. Steg 2 är att inom de områden där stor risk föreligger skall kartering av ett extremt scenario och ett 100 årsflöde genomföras samt om det behövs även ett flöde med högre sannolikhet.(2013) Steg 3 är att ta fram planer för hantering av översvämningsrisker (2015) 5

Räddningsverkets karteringar Räddningsverket genomför översiktliga karteringar med avseende på ras och skred samt översvämning. Förändring av dagens 100- års flöden 2070-2100, beräkning för oreglerade vattendrag eller vattendrag med låg regleringsgrad Klimat- och sårbarhetsutredningen Slutbetänkande oktober 2007 Remiss tom 21 januari 2008 Ca 700 sidor + 3000 sidor bilagor på CD Boverket har deltagit i den rådgivande kommittén samt bidragit med underlag och arbete i expertgrupper rapport om byggnader i förändrat klimat publicerad av Boverket 6

Slutsatser och förslag Planeringen anpassas till klimatförändringar Tydligare krav på anpassning i lagstiftning Bättre underlag för kommuner karteringar, höjddatabas etc. SGI-stöd åt kommuner och lst i planärenden Staten informerar och tar fram underlag ansvaret för åtgärder på fastighetsägare och kommun (Anslag för större åtgärder 100-300 miljoner/år under 10 år) Slutsatser och förslag Ökat hänsynsstagande till översvämningar, ras, skred och erosion i öp och dp Ändringarna i PBL inte tillräckliga Ras och skred bör definieras Villkora säkerhetshöjande åtgärder i dp Preskriptionstid för skadeståndsplikt förlängs (tillägg i 8 kap, 28 ) Möjlighet att utföra åtgärder på annans mark för att skydda omgivande bebyggelse Utredningens förslag som rör Boverket Ändring i instruktionen för Boverket Utveckla allmänna råd beträffande planering, lokalisering och höjdsättning för ny bebyggelse Utveckla allmänna råd om säkerhetsställande åtgärder för befintlig bebyggelse Översyn av BBR och BÄR 7

Slutsatser och förslag Länsstyrelserna får en central roll i klimatanpassningsåtgärder, ansvar för regionala analyser, klimatanpassningsdelegation Förändrade instruktioner för 28 myndigheter Nytt institut för klimatforskning föreslås 2008 Information och vägledning beträffande PBL Regleringsbrev 2008 Klimatanpassningsuppdrag Klimatanpassningsportalen Klimatanpassningsportalen 8