ALSTERSÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-09 Vattenmyndigheten Västerhavet Yttrande över Vattenmyndigheten Västerhavets remiss av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2015 Övergripande synpunkter Alstersälvens vattenråd ser positivt på att vattenfrågorna genom EUs vattendirektiv har fått ett större fokus och att åtgärder ska vidtas för att förbättra kvaliteten på sjöar och vattendrag både ur kemisk och ekologisk synvinkel. VISS-materialet svårläst Alstersälvens vattenråd har ägnat fem arbetsgruppsmöten åt att gå igenom VISSmaterialet för de olika vattenförekomsterna inom Alstersälvens avrinningsområde. En allmän synpunkt på VISS-materialet som framkommit är att det är mycket svårläst och oöverskådligt för allmänheten. Det utgör i sig ett demokratiproblem att det är svårt för allmänheten att tillgängliggöra sig materialet. Samtidigt är en av poängerna med vattendirektivet och vattenråden just att göra närboende och andra intresserade mer delaktiga i vattenförvaltningsarbetet. Vattenrådet anser därför att VISS-materialet bör göras mer lättläst för allmänheten. Komplettera VISS med artuppgifter och länkar till FVOF VISS bör kompletteras med kända uppgifter om rödlistade arter samt förekommande fiskarter. Alternativt kan man lägga in länkar till provfiskedatabaser med dessa uppgifter som ändå används vid bedömningen av vattenförekomstens status. Komplettera även med länkar till de FVOF som vill det. Detta för att göra VISS mer informativt och användbart för vattenråden och övrig allmänhet. Prioritering av åtgärder saknas I VISS föreslås en lång rad åtgärder för varje sjö och vattendrag (ibland mer än 30 åtgärder) för att de ska uppnå god status. Det saknas en prioritering mellan åtgärdsförslagen som tydliggör vilka åtgärder som är mest angelägna. Det finns därmed en risk för att de viktigaste åtgärderna drunknar i mängden. Gräsbevuxna kantzoner som åtgärdsförslag En av de åtgärder som föreslås för att komma till rätta med övergödningsproblematiken är att i jordbruksmark intill vatten anlägga gräsbevuxna kantzoner. För dessa gräsbevuxna kantzoner anges att det inte finns krav på att de ska skördas. Vattenrådet anser att det bör vara en mer effektiv åtgärd mot övergödning om dessa kantzoner också skördas. Postadress: Förvaltning/Kontor/Bolag, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: forvaltning/kontor/bolag@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 Säte: Karlstad PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213

sid 2 (6) Sammanställningen om Alstersälvens avrinningsområde i bilaga 1 I inledningen bör nämnas att det inom avrinningsområdet finns öring i flera vattendrag samt att utter och flodkräfta förekommer i området. I inledningstexten står att utom kvicksilver uppnår alla vattenförekomster god kemisk status. Det stämmer inte för Borssjön och Molkomssjöns som är påverkade av bly från före detta Blombacka bruk. I sammanställningen anges att den totala antropogena belastningen är 3,3 ton fosfor per år (s.2). För att klara en god status krävs en minskning med totalt 3,1 ton fosfor, dvs enbart 200 kg mindre än den totala antropogena belastningen. Är något felräknat här? I sammanställningen anges att 6 av 7 sjöar och 16 av 19 vattendrag har problem med övergödning. Det stämmer inte med vattenmyndighetens egen redovisning i VISS. Åtgärderna mot övergödning finns dock med i fler vatten än de som själva har problem med övergödning. Kan det vara anledning till felskrivningen? Synpunkter per vattenförekomst inom Alstersälvens avrinningsområde Vattenförekomst Acksjön Alstern Alstersälven- N om Alstern Alstersälven, Borssjön- Molkomssjön Alsterälven- S om Alstern Synpunkter Ett lokalt använt namn för detta vattendrag är Molkomsälven. Dammen i Gunnerud, där fallhöjden är 0,8 meter, är sannolikt inte ett definitivt vandringshinder för fisk. Vattenrådet anser att det bör undersökas i vilken utsträckning fisk kan passera dammen vid Gunnerud. Vid kraftverket vid Alsters herrgård har en vandringsväg för nedströmsvandrande ål anlagts för några år sedan. Den har visat sig fungera för nedströms vandring även för andra fiskarter (Calles m fl). Vid Gunnerud finns ett Natura 2000-område som pekats ut på grund av förekomsten av hårklomossa. Det bör stå nämnt i VISS under rubriken skyddade områden att det finns ett Natura 2000-område intill Alstersälven. Hårklomossan är en art som finns med i EU:s art- och

sid 3 (6) habitatdirektiv och som är beroende av stora vattennivåförändringar, men förändringarna får inte vara för snabba. Sannolikt trivs den bra med den regleringsregim som råder i nuläget. Bland åtgärdsförslagen ingår utrivning av dammar eller anläggande av fiskvägar på två platser i vattendraget. Innan någon damm rivs bort eller regleringsregimen i detta vattendrag ändras bör en analys göras av vilka konsekvenser detta skulle få för hårklomossan som har sin bästa växtlokal i Värmland utmed Alstersälven mellan E18 och sjön Alstern. Fiskarten asp som är rödlistad och listad i EUs art- och habitatdirektiv vandrar upp i vattendraget nedströms kraftverket. Det bör undersökas om det finns behov för aspen att vandra längre uppströms i systemet. Enligt VISS utgörs 73 % av svämplanet av brukad mark. Vattenrådets uppfattning är att det inte finns någon brukad mark inom svämplanet, då vattendraget mestadels kantas av relativt branta strandbrinkar. Tillgången på död ved i vattnet har bedömts som otillfredsställande och andel rensad sträcka som dålig. Vattenrådet tror att mängden död ved har underskattats. Någon rensning har inte förekommit uppströms Alsters kraftverk. Sträckan direkt nedströms kraftverket som i länsstyrelsens biotopkartering bedömts som kraftigt rensad måste även fortsättningsvis rensas för att upprätthålla flödeskapaciteten förbi kraftverket. Borssjön Byckelsälven Borssjön påverkas av utsläpp både från Blombacka bruk och industri norr om sjön. Vattenrådet anser att fler analyser av kemiska ämnen bör göras i sjön och inte bara i diket mellan industrin och sjön. VISS bör kompletteras med påverkan av föroreningar från det nedlagda Blombacka bruk (som beskrivs i Borssjön) samt två mindre reningsverk. Bland åtgärdsförslagen finns utrivning av flera dammar alternativt byggande av fiskvägar förbi vandringshindren. Utrivning av dammen vid Blombacka nedre bedömer vattenrådet dock som olämplig. Sannolikt skulle det innebära att en stor mängd föroreningar från Blombacka bruk som samlats uppströms dammen riskerar att transporteras nedströms i systemet, så om den ingår bland de dammar där

sid 4 (6) utrivning eller fiskväg föreslås i VISS bör utrivning tas bort som åtgärdsalternativ och fiskväg prioriteras. Byckelsälven/Hyttälven Gapern Horssjöälven Komplettera under genomförda åtgärder med att biotopvård har genomförts 2001-2002 (anges under Borssjön, men inte här). Vattenrådet anser att denna vattenförekomst är en del av sjön Stora Böckeln och inte bör redovisas som en egen vattenförekomst i VISS. Ett av åtgärdsförslagen är att åtgärda vandringhindret vid sjöns utlopp. Bredvid dammen i Forsnäs finns en fåra, den så kallade Lillforsen, som kan fungera som ett omlöp vid tillräckligt högt vattenflöde. Det bör undersökas hur ofta fåran är vattenförande och om det behövs åtgärder för att förbättra denna som fiskväg. I VISS finns åtgärdande av två definitiva vandringshinder med bland åtgärdsförslagen, Herrån och Ängarna. Båda dessa utgörs dock av berg och har troligen utgjort naturliga vandringshinder sedan lång tid tillbaka. Komplettera under genomförda åtgärder med att biotopvård har genomförts 2001-2002. Hyttälven Vattenrådet anser att vattendraget Hyttälven är betydligt kortare än avgränsningen i VISS. En mindre del i öster bör höra till sjön Mången och de västra två tredjedelarna av sträckan är en del av sjön Stora Böckeln. I VISS föreslås åtgärder som byggande av fiskväg eller utrivning av damm. Här är det dock mycket svårt att få till en fiskväg på grund av stor höjdskillnad samt att vattendraget utgörs av en kort stensatt kanal. Molkomssjön Mången Det finns många fler undersökningar genomförda av Molkomssjöns FVOF både gällande växtplankton, djurplankton, vattenlevande djur och fisk som bör användas som underlag för bedömningarna i VISS. Detta underlag finns att hämta på föreningens hemsida http://www.mfvof.com/ Åtgärdande av vandringshinder finns med bland åtgärdsförslagen i VISS. Utloppet utgörs av en smal, stensatt kanal. Detta tillsammans med en stor fallhöjd gör det svårt att ordna en vandringsväg för fisk här.

sid 5 (6) Norumsälven Prostgårdsälven Ett av åtgärdsförslagen är att åtgärda vandringshindret vid Hulteby som enligt VISS är 7 meter högt. Fallhöjden här är 19,5 meter och utgörs delvis av en lång sträcka med berghällar, vilket gör det mycket svårt att åtgärda. Det är också troligt att det funnits ett naturligt vandringshinder för fisk på platsen sedan lång tid tillbaka. Komplettera under genomförda åtgärder med att biotopvård har genomförts 2001-2002. En delsträcka av vattendraget, belägen mellan väg 63 och den gamla vägen genom Hulteby, ingår i ett naturreservat som nyligen bildats av Karlstads kommun. VISS bör kompletteras med detta. Stora Böckeln Vattenrådet tror att bedömningen om god ekologisk status är felaktig. I VISS saknas uppgifter om att sjön är reglerad (men det fanns med vid bedömningen 2009). En damm finns vid sjöns utlopp och sjön regleras med en amplitud på ca 1,5 meter. Dammen utgör ett partiellt vandringshinder för fisk. Ibland förekommer överrinning som gör att fisk kan ta sig fram. Regleringen sker av gammal hävd, åtminstone sedan 1600-talet. Vattendom saknas. Vattnet är försurat och sjön kalkas med båt. Åtgärdande av vandringshinder nedströms finns med bland åtgärdsförslagen, men konnektiviteten för sjön är ej bedömd. Svartbäcken Vattenrådet tror att bedömningen om god ekologisk status är felaktig. I VISS saknas uppgifter om att sjön Lilla Böckeln (som ligger inom vattenförekomsten Svartbäcken) är reglerad. En damm finns vid sjöns utlopp. Dammen utgör ett partiellt vandringshinder för fisk. Ibland förekommer överrinning. Sjön regleras med en amplitud på uppemot 3 meter. Regleringen sker av gammal hävd sedan 1600-talet. Vattendom saknas. I VISS saknas data om många faktorer bland annat övergödning och försurning. Vattnet är dock surt och sjön kalkas med båt. Bland åtgärdsförslagen bör det finnas med att undersöka om det skulle vara möjligt och motiverat att anlägga en fiskväg

sid 6 (6) förbi dammen. Åstorpsbäcken Ett mer lokalt använt namn är Hökbäcken. Anna Sjörs, ordförande för Klarälvens och Alstersälvens vattenråd Catharina Knutsson, sammankallande för Alstersälvens arbetsgrupp