Markanvisningstävling för Stabben i Norrköpings kommun Tävlingsprogram
Tävlingsprogram för markanvisningstävling Inledning Syftet med markanvisningstävlingen för Stabben är att stärka stadslivet i Industrilandskapet och bredda en redan befintlig mångfald av funktioner med boende. Den nya bebyggelsen i kvarteret Stabben ska berika industrilandskapet, både funktionsmässigt och visuellt. För att kunna hantera en förändring i en befi ntlig miljö krävs ett förhållningssätt som varar över tiden utan att försöka låsa fast till exempel enskilda detaljer. Stadsbyggnadskontoret har under några år arbetat med ledorden respekt och fantasi. Respekten för det kulturhistoriska arvet är givet för en miljö som industrilandskapet som också har ett formellt skydd. Hela området utgör ett riksintresse för kulturmiljövård. Fantasin har ingen stor plats i modern arkitektur som präglas mer av mode och produktionsanpassning än av just fantasi. I mindre projekt är det därför viktigt att våga pröva ovanliga lösningar. I ett samhälle som är alltmer mångfacetterat och präglat av mångfald kan inte arkitekturen binda fast sig vid en estetisk dogm eller enbart respekt för det befintliga. Stabben Läsanvisning Detta tävlingsprogram är en del av underlaget till markanvisningstävlingen. Information i tidigare inbjudan till intresseanmälan kan vara återupprepad i detta dokument dock i liten omfattning. Det innebär att dessa två dokument är del av underlaget. Frågor som uppkommit inför intresseanmälan och som haft betydelse för själva tävlingen, har inarbetats i tävlingsprogrammet. 2
Förutsättningar Stadsbild och miljö Industrilandskapet består i sin helhet av unika byggnadsverk som inte är skapade efter en långsiktig plan utan Motala ströms höjd- och riktningsförskjutningar och nya produktionsbetingelser har varit utgångspunkt vid uppförande av nya byggnader. Detta har inneburit att det fi nns många oregelbundenheter, vinklade byggnader och andra speciella utformningar som ger rikedom till helhetsupplevelsen. Skala och täthet Det centrala industrilandskapet hade i industrialismens slutskede en mycket tät bebyggelse. Under åren har en del byggnader rivits. Dock har landskapet kompletterats med nya byggnader i centrala lägen, vilket har återskapat en del av den gamla tätheten. Industrilandskapets byggnader har till största delen öppna fl exibla våningsplan, relativt stora fönster, ofta med vertikal proportion och rejäla våningshöjder. Byggnaderna är stora, 3-5 våningars höjd och 30 100 meters längd är vanligt. Som komplement till denna bebyggelse har det funnits mindre envåningshallar och skjul påhängda och vidbyggda. Byggnadernas förhållande till vattnet Bebyggelsen har vuxit fram ur en småskalig kvarnbebyggelse utmed strömmen under 1600-talet till en storskalig och tät miljö under industrialismens genombrott. Att bemästra och ta tillvara vattnet har varit en starkt formgivande faktor. Många av de byggnader som idag står till synes på stranden står i själva verket där strömfåran tidigare var synlig. Husen är konstruerade för att stå i vattnet och fl ertalet har kanaler för vatten i källarplan, eller står på pelare i vattnet. Många fasader går rakt ner i vattnet, ibland finns bryggor på fasaden. Det strömmande vattnet Motala ström var förutsättningen för att Norrköping skulle bli en så betydande industristad. Fallhöjden 18 meter inom en kilometerlång sträcka ger goda möjligheter att utvinna energi. Idag avleds största delen av vattenflödet till ett kraftverk. För att behålla ett levande vatten genom stadskärnan har ett tids-och fl ödesschema fastställts så att specificerade minimimängder vatten leds i tidigare fåror respektive dammanläggningar. Avsikten är att vattnet ska strömma och vattenfall synas de tider då folk är i rörelse. Kvarteret Stabben är från början två holmar i strömmen. På dessa holmar mellanlandade Bergsbron mellan strömmens södra och norra strand. Bebyggelsen har nästan helt förenat den södra holmen med stranden. Vattnet strömmar dock fortfarande mellan holmen och stranden, till stora delar överdäckat men ännu synligt i den dramatiska vattengränden mellan byggnaderna vid Norrköpings Visualiseringcenter C (tidigare Ströms fabriker), direkt väster om Bergsbron. Arkitektur De vanligaste fasadmaterialen i Industrilandskapet är tegel och puts. Redan tidigt kom också betong att användas. De äldre fabriksbyggnaderna från 1850-90 präglas av enkelhet och saklighet med ofta slätputsade fasader i gul färg och sparsam dekor. Husen har en klassisk vilande karaktär med vertikalt proportionerade fönster i lugn rytm. De senare byggnaderna från perioden kring sekelskiftet 1900 är uppförda i rött tegel med rikare dekor eller putsfasader med dekorativa inslag av rött tegel. Horisontella fasadband balanserar de vertikalt orienterade fönstren. På 1910-talet uppfördes märkesbyggnaden Strykjärnet med gulfärgad putsfasad och mörka pilastrar i hela byggnadshöjden. Byggnaden har en utpräglad vertikal gestaltning och en kraftigare gul kulör än omgivande hus. Strykjärnets dominans måste värnas. I industriepokens slutfas användes främst gult tegel i ett modernistiskt formspråk. Fönstren är såväl liggande som stående. Förenklad dekor i vertikala och horisontella band förekommer. Byggnadernas avslut - utformning och artikulering är en viktig del av helhetsintrycket av Industrilandskapet. De enhetliga fasaderna kompletteras ofta med simpelt uttryckt tinnar och torn. Dominerande takmaterial under alla epoker är målad plåt i svart eller ljusgrått. Tak av svart eller grå papp förekommer liksom tegeltak på äldre träbyggnader. De mer omfattande omvandlingar och nya byggnader som genomförts efter industriepoken, till exempel konserthuset Louis de Geer (1994), universitetsbiblioteket (2008) och visualiseringscentret (2010) för att nämna några, har respekten för det befintliga som ett signum, men minst lika viktigt, en lekfullhet i sin gestalt. Den byggnadstradition som utmärker Industrilandskapet, med stark egenart i varje enskilt byggnadsverk, inom en given ram, är viktig att värna och utveckla. Gångstråk Generellt fi nns många alternativa stråk för fotgängare i Industrilandskapet. I den medeltida stadsstrukturen i Norrköping fanns gränder ner till Strömmen. Omdaningen av Industrilandskapet har inneburit att närheten till vattnet successivt tagits tillvara. Med tillgång till äldre bryggor och tillagda spänger har längsgående promenadstråk byggts på tidigare otillgängliga platser och mer går att göra. I kvarteret Stabben har två varianter 3
tidigare föreslagits med utgångspunkt att binda samman Laxholmsbron med Bergsbron. Antingen genom att bygga spänger på utsidan om Gamla holmarna, bebyggelsen väster om aktuell tomt eller genom Gamla holmarna genom att riva del av bebyggelsen som ligger ovanför tidigare öppen vattengränd (beskriven under rubriken det strömmande vattnet ). Gällande detaljplan och byggrätt För tomten fi nns gällande detaljplanebestämmelser som utgör ramen för markanvisningstävlingen när det gäller byggrättens utbredning och höjd. Byggnadshöjden motsvarar fem våningar med extra våningshöjd i bottenplan (eller färdigt golv ovan mark för att hindra insyn). Ovan byggnadshöjden i gällande detaljplan medges tak eller påbyggnad inom 45 graders taklutning. Dock ska lämpligen inte ett framtida bostadshus byggas ihop med befi ntlig byggnad väster om tomten såsom planen medger. Av detaljplanen går att utläsa att gångstråk ska anordnas i längsgående riktning utmed byggrätten i markplan. Av de två alternativa placeringarna av gångstråk enligt gällande detaljplan, antingen längs vattnet (portik) eller inom byggrätten i markplan bedöms att det senare alternativet istället bör hanteras inom öppen kvartersmark, det vill säga på prickmark (inom öppen gård mellan ny och befi ntlig bebyggelse) enligt gällande plan. Detaljplanens begränsningar har utarbetats med framförallt respekt för Strykjärnets betydelse för stadsmiljön, övrig omkringliggande bebyggelse och dåvarande avsikter angående användning. Det är eftersträvansvärt med ett genomförande utan ändring av gällande detaljplan, men kommer inte vara ett avgörande bedömningskriterium vid val av vinnare. Om det vinnande förslaget innebär avsteg som inte accepteras i ett bygglovskede (detta analyseras i juryarbetet) åtföljer en ändring av planen. Tekniska frågor/byggnadskonstruktion Tomten ligger mitt i tidigare strömfåra. Idag är halva tomten utfylld medan andra halvan är del av ett betongdäck ovanpå pelare stående i vattnet. Under betongdäcket strömmar det vatten som syns vid visualiseringscentret. Vid tidigare planarbete har framkommit att befi ntligt betongdäck är i gott skick och bör kunna fungera som gårdsyta söder om ny bebyggelse. Det bör fi nnas olika sätt att hantera vattnet och grundläggning av ny bebyggelse, utan att för den skull påverka själva vattenflödet, vilket regleras i en vattendom. Om vattenfl ödet inte förändras, oavsett val av grundläggning, behövs ingen ny vattendom. Trafik och parkering Angöring med fordon till tomten och till omkringliggande byggnader sker via Kvarngatan och Källvindsgatan och över Laxholmsbron till byggnaderna på Laxholmen. Inom tomten behövs ingen möjlighet att vända utan angöring kan ske till befintliga verksamheter och tillkommande bostäder/verksamheter medels backning. Parkering kan inte anordnas inom tomten. Avtal kommer att slutas med markägaren Lundbergs Fastighets AB om parkeringsplatser inom ett framtida garage på deras fastighet utmed Kvarngatan. Det innebär att yta för parkering till Stabben fi nns till förfogande till marknadsmässigt pris. Cykelparkering ska anordnas i enlighet kommunens cykelparkeringsnorm. Störningar En preliminär bedömning av bullersituationen visar att problemen inte bör vara stora. Tomten ligger skyddad med ett visst avstånd till trafiken och med bebyggelse emellan tomten och trafiken på Kungsgatan och Bergsbron. Den kartering av översvämningsrisken som gjorts visar att tomten berörs i mycket liten utsträckning, även vid de mest extrema vattenståndsnivåerna. Tävlingsuppgiften Funktion Bebyggelsen ska i huvudsak omfatta ett bottenplan med lokaler och bostäder på våningsplanen däröver. Bottenplanet kan i mindre utsträckning utnyttjas för bostäder och bostadskomplement. Arkitektur Bebyggelsen bör gestaltas med en väl avläsbar förståelse av Industrilandskapets karaktär. De befi ntliga byggnadernas material, fasadschema, färgsättning och volymuppbyggnad är utgångspunkt med Strykjärnet som dominerande byggnad. Detta är viktigt, men lika viktigt är att den nya bebyggelsen anknyter till den kontinuerliga framväxten av Industrilandskapet, det vill säga med ett framåtsyftande formspråk. Relation till stadsrummet Utformningen av byggnadernas möte med och ianspråktagande av stadsrummet vid Källvindsgatan och Laxholmsbron är viktig. Här bör möjligheten till utblick mot Arbetets museum och vattnet tas omhand genom en omsorgsfull volymuppbyggnad. Med inriktningen att bottenvåningen ska innehålla lokaler följer att färdigt golv ska vara i nivå med omgivande marknivå och med tillräcklig rumshöjd som ger fl exibilitet för framtida innehåll. Den smala gården 4
mellan befi ntlig bebyggelse söder om tomten och ny bebyggelse är motiv till att göra bottenvåningen transparent för att behålla vattenkontakten. Utemiljö för boende och besökare Den nya bebyggelsen ska ha karaktären av att stå på allmän mark. I Industrilandskapet kan man som fotgängare röra sig relativt fritt, oavsett om öppen mark är allmän eller inom kvarter. Tomten är liten utan någon egentlig möjlighet att få plats med gemensam bostadsgård eller privata uteplatser på mark. Sådant är också främmande i miljön, inte minst ur kulturhistorisk synvinkel. Såsom gällande detaljplan föreskriver, ska det möjliggöras för en passage mot Bergsbron utmed vattnet eller på gårdssidan. Denna ska i en framtid kunna förlängas till Bergsbron antingen genom bebyggelsen i eller på utsidan av Gamla holmarna. Bostadens kvalitet Hur tomtens unika förutsättningar för ett kvalitativt boende tas tillvara ska redovisas. Hur bostaden gestaltar sig invändigt är inte en primär uppgift ur stadsmiljösynpunkt men är ändå viktigt för en helhetsbedömning. Det är framförallt i kontakten mellan inne och ute, med fönster (sättning och storlek) och balkonger som ger avtryck i stadsmiljön. Tomtens storlek och allmänliga karaktär ger att balkonger, terrasser eller liknande måste svara för bostadens privata utemiljö. Balkonger får inte hänga utanför fasad mot vattnet utan ska integreras i byggnadsvolymen. Eventuella påhängda balkonger får utföras på södra sidan, dels av utformningsskäl då få hus i industrilandskapet har balkonger men också av buller- samt sollägesskäl. Hållbarhet Hållbarhet kan i mångt och mycket sägas handla om ett kvalitativt byggande utöver arkitektonisk gestaltning (dock ofta svårt att särskilja). Den framtida bebyggelsen inom Stabben ska ha en god miljömässig, teknisk och ekonomisk utformning för långsiktigt förvaltande. Byggnadens hela livscykel behöver belysas ifrån kretsloppsanpassade val i olika skeden av genomförandet till förvaltning med dess krav på energieffektivitet och en i sammanhanget kvalitativ byggnad och boendemiljö. Kungsgatan/Bergsbron Gamla holmarna Arbetets museum Alternativt gångstråk Strömmande vatten (överbyggt) Ungefärlig byggrätt Innergård Laxholmsbron Alternativt gångstråk Utblick Kvarngatan Beskrivande bild av tävlingsuppgiten 5
Tävlingstekniska bestämmelser Arrangör Markanvisningstävlingen arrangeras av Norrköpings kommun i samarbete med Sveriges arkitekter Deltagarrätt Tävlingen är öppen endast för nedan angivna team utvalda i ett kvalificeringsförfarande. Ivarsson Byggnads AB i samarbete med Aplus development AB Peab Sverige AB i samarbete med Lund Valentin arkitektur och design AB Sandellsandberg Fastigheter AB/ Sandellsandberg Arkitekter AB Tidplan för tävling 2011-12-02 Startmöte för tävling, därefter pågår tävlingen i 10 veckor 2012-02-10 Sista dag för inlämnande av tävlingsbidrag 2012-03-09 Beräknad sluttid för juryarbete April 2012 Beräknad tid för beslut om vinnare och markanvisning Tävlingsspråk Tävlingsförslaget ska vara utfört på svenska. Jury En jury bestående representanter från stadsbyggnadskontoret och annan sakkunnig expertis utvärderar tävlingsbidragen i samråd med Sveriges Arkitekter. Juryn består av Martin Heidesjö, planeringsarkitekt FPR/MSA tävlingsansvarig, Stadsbyggnadskontoret Dag Johansson, arkitekt SAR/MSA stadsarkitekt, stadsbyggnadskontoret Björn Lunnerdal exploateringsansvarig, stadsbyggnadskontoret Tina Bosjnak Erixon, planeringsarkitekt FPR/MSA stadsbyggnadskontoret Miklos Hargitai Jr, arkitekt SAR/MSA 2xHargitai arkitektkontor Juryns sekreterare är Claes Larsson, arkitekt SAR/MSA, Sveriges arkitekter. Juryn har til sin hjälp en referensgrupp och kan även komma att tillkalla ytterligare sakkunnig expertis som rådgivare. Referensgrupp En kommunintern referensgrupp kommer att bistå juryn med expertkunskap inom bygglov, kulturmiljö samt landskapsarkitektur. Denna grupp består av Mats Alenljung, bygglovarkitekt SAR/MSA bygg- och miljökontoret Bror-Tommy Sturk stadsantikvarie, kultur- och fritidskontoret Marie Edling, landskapsarkitekt LAR/MSA stadsträdgårdsmästare, tekniska kontoret Tävlingsfunktionär Jonas Sivervik Programhandlingar Detta tävlingsprogram, tidigare distribuerad inbjudan till intresseanmälan samt digitalt lagrade handlingar utgör underlag för tävlingen. Handlingarna fi nns samlade på kommunens hemsida under länken www.norrkoping. se/marktilldelning. Inbjudan och instruktioner till intresseanmälan Gällande detaljplan Översiktsplan för Industrilandskapet Ortofoto över Stabbeen skala 1:500 Ortofoto, övesikt, skala 1:2 500 Flygbilder över Industrilandskapet Foton från tomten och omgivningar Historiska kartor Sketch Up-fil över Industrilandskapet DWG-fil med grundkarta DWG-fil med höjder Ritningar på befintliga omkringliggande byggnader Cykelparkeringsnorm Frågor och svar Eventuella frågor ska ställas till tävlingsfunktionär Jonas SIvervik skriftligt via e-post marktilldelning@norrkoping. se. Frågorna ska vara tävlingsfunktionären tillhanda senast 2012-01-10. Juryns svar på frågorna kommer att läggas ut på Norrköpings kommunens hemsida www. norrkoping.se/marktilldelning senast 2012-01-13. Redovisning av tävlingsförslag Tävlingsförslag ska vara anonymt. Samtliga inlämnade ritningar och övriga handlingar ska i nedre högra hörnet vara försedda med ett motto. Tävlingsförslag ska vara monterat på kartong eller liknande i A1-format (59,4 x 6
84,1 cm) och får omfatta högst 3 planscher. All text på planscherna ska vara läsbar i halvskala. Samtliga planscher ska även lämnas digitalt i pdf-format på CD eller USB-minne. Alla planscher ska ligga i samma fil. OBS! allt inlämnat digitalt material ska vara rensat på spårbar information om upphovsman mm för att garantera anonymitet. Tävlingsförslag ska redovisa följande: kortfattad beskrivning inkluderande koncept, kvantifi - erad information med kvadratmeteruppgifter, material och färgsättning, byggnadsteknik och hållbarhetsaspekter. situationsplan i skala 1:400 planlösningar i skala 1:200 fasader inklusive intilliggande befi ntlig bebyggelse i skala 1:200 sektion(er) i skala 1:200 perspektiv som visar föreslagen bebyggelse inkorporerad i flygbild valfritt ögonhöjdsperspektiv 3dcad-modell kompatibel med Sketch Up (endast som digital fil) Tävlingsförslagen kommer under bedömningstiden att ställas ut offentligt genom arrangörens försorg. Plats meddelas senare. Publicering Tävlingsjuryns utlåtande publiceras i samband med att tävlingens resultat offentliggjorts. Sveriges Arkitekter och arrangören äger rätt att publicera samtliga tävlingsresultat på sina hemsidor samt i tidningen Arkitekten. All publicering av tävlingsförslag efter avslutad tävling kommer att ske med angivande av förslagsställarens namn. Beslut om markanvisning Den vinnande byggherren erbjuds markanvisning efter erforderliga politiska beslut. Kommunen förbehåller sig fri prövningsrätt av inkomna förslag och har även rätt att förkasta samtliga tävlingsförslag utan ersättningsskyldighet till respektive förslagsställare. Inlämning Tävlingstiden slutar 2012-02-10. Senast denna dag ska tävlingsförslag vara inlämnat adresserat till Norrköpings kommun att: Jonas Sivervik (tävlingsfunktionär), Stadsbyggnadskontoret, 601 89 Norrköping. Förslaget ska åtföljas av ett kuvert märkt med motto innehållande förslagsställarnas namn, adress, kontaktpersoner och kontaktuppgifter. Bedömningskriterier Förslagen kommer att bedömas utifrån följande kriterier, utan inbördes ordning, samt utifrån de krav och önskemål som ställts i programmet: Arkitektonisk gestaltning, byggnadernas och utemiljöns formgivning samt anpassning till sin omgivning materialitet, kulör, komposition Funktion - disponering av bottenplan samt allmänhetens tillgång till vattenkontakt - transparens. Utvecklingsbarhet - generalitet Hållbarhet och genomförbarhet - kvalitet. Bedömning/utställning Bedömningen beräknas vara avslutad mars 2012. 7
Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret i Norrköpings kommun planerar för framtiden. En redan tilltalande kommun ska bli ännu mer attraktiv. Dels genom att utveckla befintliga miljöer. Dels genom att skapa nya stadsdelar som möter framtidens krav på livskvalitet och hållbarhet. Vi ansvarar också för kommunens lokaler, mark- och exploateringsfrågor samt geografiksk information för samhällsplaneringen. Med respektoch fantasi skapar vi det nya Norrköping tillsammans med våra invånare. Visualiseringscenter C, 2010 Kåkenhus, universitetet, 2008 Turistbyrån, 2011 Strykbrädan, Norrköping Science Park, 2011/2012 STADSBYGGNADSKONTORET Adress: Trädgårdsgatan 21, 601 81 Norrköping Tel: 011-15 00 00 Fax: 011-15 31 90 www.norrkoping.se