SOLNA STAD Kompetensförvaltningen Verksamhetsplan och budget 2010
Innehållsförteckning 1. Övergripande vision och mål för Solna stad sid2 2. sid 3 3. Kompetensförvaltningens organisation sid 5 4. Arbetsmarknadsavdelningen sid 6 5. Integrationsenheten sid 9 6. Solna Vuxenutbildning sid 12 7. Staben samt förvaltningsövergripande frågor sid 17 8. Internkontrollplan för sid 20 1
1. Övergripande vision och mål för Solna stad I Solnas budget för 2010 läggs ett antal prioriterade målområden och inriktningsmål fast för Solna stad. De utgår från visionen om det hållbara Solna, som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och god social utveckling. Visionen har preciserats i fyra prioriterade målområden; ekonomisk tillväxt, livsmiljö, trygghet och omsorg samt kunskap och lärande. För varje målområde finns ett antal inriktningsmål, som uttrycker den inriktning för ett prioriterat område som staden ska sträva efter att uppnå. Vision Det hållbara Solna en stad som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och en god social utveckling! Inriktningsmål Ekonomisk tillväxt: Solna ska vara Sveriges mest företagsvänliga kommun och erbjuda goda förutsättningar för ett växande näringsliv. Solna ska vara en attraktiv stad för boende och skapa goda förutsättningar för en växande befolkning. Livsmiljö: Solna ska utvecklas på ett miljövänligt och stadsmässigt sätt, som främjar en god miljö och hälsa för Solnaborna. Solnaborna ska ha ett rikt och varierande kultur- och idrottsliv. Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare. Trygghet och omsorg: Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. Solnaborna ska genom arbete kunna trygga sin egen försörjning. Solna stads omsorg ska kännetecknas av hög kvalitet, trygghet, värdighet, valfrihet och självbestämmande. Kunskap och lärande: Solnas förskolor och skolor ska ge barn och ungdomar kunskap, som ger goda möjligheter till fortsatta studier och arbete. Solna ska vara en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och inriktningar. (Från Budget 2010 antaget i KS 090615 105, KS/2009:144) Solna stads övergripande inriktningsmål är vägledande för s inriktningsmål. Målen mäts genom effektmål och kopplade nyckeltal. 2
2. Ansvarsområde I kompetensnämndens ansvarsområde ingår stadens arbetsmarknadsavdelning, integrationsenhet och vuxenutbildning samt ett övergripande integrationsansvar. Verksamheterna är samordnade under en förvaltningsledning för att bättre kunna nyttja samverkansmöjligheterna och bedriva en kostnadseffektiv verksamhet med hög kvalitet. Vision s vision är att: Solna är en stad där alla inser mervärdet av integration. Alla har egen försörjning och deltar i samhällslivet. Verksamhetsidé s verksamhetsidé är att bidra till att höja utbildningsnivån, förbättra integrationen och sänka arbetslösheten. Målgrupper De målgrupper som nämnden och förvaltningen fokuserar på är: Arbetslösa Lågutbildade Flyktingar och invandrare Värdegrund Kompetensförvaltningen arbetar utifrån en värdegrund där alla människor ses som en tillgång och resurs för samhället och interagerar i jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor. Solna skall vara en stad där människor tar eget ansvar och ges goda möjligheter att uppnå egen försörjning. Varje medborgares kompetens, vilja och förmåga ska tillvaratas. Förvaltningen är en serviceorganisation som finns till för medborgaren där verksamheternas samverkan syftar till ett helhetstänkande med tydligt kundfokus. Inriktningsmål Fler solnabor har arbete, deltar i samhällslivet och den egna kompetensen tas tillvara Solnaborna har möjlighet att utveckla en hållbar kompetens utifrån arbetsmarknadens och individens behov i ett livslångt lärande I Solna stad är arbetsklimatet gott. Målen vidareutvecklas i form av effektmål under respektive verksamhets text. Budget 2010 Kommunstyrelsen har beslutat om att tilldela en ram för löpande driftskostnader för 2010 på 30,67 mkr samt en ram för investeringar på 0,30 mkr. (KS/2009:144) 3
Omvärld och framtid Vikande konjunktur och arbetsmarknad Kompetensförvaltningen är beredd att möta en vikande konjunktur och en försämrad arbetsmarknad även 2010. Förvaltningens enheter har en god samverkan med andra förvaltningar i staden med möjligheter att genom samarbete skapa ytterligare mervärde. Förvaltningens beprövade arbetsformer och nära samverkan med företag utgör en tillgång i ett klimat där det förekommer färre arbetstillfällen och praktikplatser. Kompetensförvaltningen följer utvecklingen genom omvärldsbevakning och anpassar kontinuerligt insatser efter arbetsmarknadens behov. I tider av försämrad arbetsmarknad påverkas förvaltningens målgrupper först. Arbetslösheten stiger vanligen tidigast i ett försämrat konjunkturläge bland flyktingar, invandrare, lågutbildade och de som nyligen har kommit in på arbetsmarknaden. Samtidigt ökar behoven för vidareutbildning och omställning på arbetsmarknaden vilket leder till ett intensivare söktryck och ett ökat antal studerande vid vuxenutbildningen. Förvaltningens viktigaste utmaning de närmaste åren är att ha och ständigt förbättra beredskapen att möta en ökad arbetslöshet. När sedan konjunkturen vänder ska förvaltningens målgrupper stå redo med rätt kompetens att ta del av en förbättrad konjunktur och arbetsmarknad. Gemensam Vuxenutbildningsregion I Stockholms län pågår ett gemensamt arbete mellan länets kommuner att skapa en gemensam vuxenutbildningsregion. Regionsamarbetet ska ge skalfördelar, ökad valfrihet och bättre service för de studerande. För nyanlända invandrare kommer regionen bland annat att innebära ett ökat antal s k SFx-platser i form av SFI-studier kombinerat med undervisning och praktik som direkt riktar sig mot de kunskaper och erfarenheter som en person bär med sig från sitt hemland. Flyktingintroduktion Prognoserna från Migrationsverket tyder på ett lägre antal flyktingar de kommande åren jämfört med de höga noteringarna 2006-2007. Formen för kommunens arbete med att ta emot nyanlända flyktingar, SFI-studier och assistans att finna arbete kan komma att förändras. Lagrådsremissen som grundar sig på utredningen Egenansvar med professionellt stöd SOU 2008:58 innehåller regeringens intentioner att huvudmannaskapet för flyktingintroduktionen övergår till staten. Den förväntas träda i kraft den 1 december 2010. Ett växande Solna Solna expanderar och fler medborgare innebär utmaningar för Kompetensförvaltningen. Ett ökat antal människor innebär med stor sannolikhet fler sökande till vuxenutbildningen, fler med utländsk bakgrund kan söka sig till Solna och även om andelen arbetslösa kvarstår på samma låga nivå som idag innebär det en ökning i absoluta tal. Ökningen av befolkningen kommer även att medföra en ökad efterfrågan av Kompetensförvaltningens tjänster. 4
3. Kompetensförvaltningens organisation Arbetsmarknadsavdelningen (Ama), integrationsenheten och vuxenutbildningskansliet har sina verksamheter i gemensamma lokaler på Sunnan i Hagalund. I Solna drivs vuxenutbildning av ett antal externa leverantörer. Förvaltningschef med stab och integrationsstrateg finns i Solna stadshus. Solnas medborgare Förvaltningsorganisation Deltagare Ama 5 personal Flyktingar Studerande Integrations enheten 3 personal Vuxen utbildnings kansli 5 personal Förv. chef Stab och Integrations strateg 4 personal Upphandlad verksamhet Solna vuxenutbildning utförs av externa leverantörer. Vuxenutbildningen består av en beställarorganisation i form av ett vuxenutbildningskansli och utförandet sker genom utbildningsanordnare Svenska för invandrare Grundläggande vuxenutbildning samt Gymnasial vuxenutbildning utförs av: Hermods AB Yrkesutbildningar utförs av: MedLearn AB Omvårdnadsutbildning. Lernia Utbildning AB VVS, Fastighetsskötare, El-teknik. Didaktus Utbildningar AB Barn och fritidsutbildning. Competens Utbildning AB - CNCteknikutbildning. Hermods AB Byggyrken. Matpedagogerna AB Restaurang- och bageri. Culinar Utbildning AB - Restaurang- och bageri. 5
4. Arbetsmarknadsavdelningen Verksamhet Arbetsmarknadsavdelningen (Ama) arbetar med olika insatser för arbetssökande solnabor. Målsättningen med verksamheten är att matcha arbetssökande till ett arbete oavsett om man kommer från Socialförvaltningen eller Arbetsförmedlingen. Tillsammans med Socialförvaltningen har Ama utvecklat ett särskilt sätt att arbeta som kallas för Solnamodellen. Den har som mål att alla som är arbetssökande och inte har för stora arbetshinder, ska ta sig in på arbetsmarknaden igen. Budget (tkr) Ama 2010 2009 Intäkter 200 200 Kostnader 4 980 4 980 Nettokostnader 4 780 4 780 Inriktningsmål Fler solnabor har arbete, deltar i samhällslivet och den egna kompetensen tas tillvara. Effektmål Minst 65 procent av deltagarna som har genomgått Solnamodellen under året ska uppbära egen försörjning. Nyckeltal Andelen deltagare som gått till egen försörjning redovisas 3 gånger per år. Antal månader på Ama, i genomsnitt, per deltagare innan egen försörjning redovisas 1 gång per år. Aktiviteter Den metod som avdelningen arbetar efter för att nå målet är Solnamodellen. När deltagarna börjar får de en gemensam information i grupp om vad Solnamodellen innehåller. Individuella samtal. Arbetet bedrivs till större delen individuellt, där ett antal samtal mellan handläggare och deltagare ingår med avsikt att hitta en specifik och anpassad lösning. Ama arbetar med att noga kartlägga och få fram varje persons kompetens, arbetslivserfarenhet, önskningar och framtidsplaner, samtidigt som det klart ska framgå att egen försörjning är det primära målet. Personalen bör samtidigt i denna process även utveckla sin egen kompetens. De individuella samtalen ingår som ett viktigt moment för att skapa förtroende, höja självkänslan, självförtroendet, samt motivationen och därigenom öka anställningsbarheten. Deltagarna kan också genom dessa samtal hitta nya utvecklingsbara områden, t ex annan jobbinriktning och nya styrkor som ger dem ökad bredd i sitt arbetssökande. Matchning. Bra företagskontakter och kunskap om varje deltagares kompetens och erfarenhet gör att Ama kan hitta rätt person till rätt arbete vid rätt tillfälle. Detta gäller såväl arbeten som praktikplatser, där det många gånger visat sig att praktikplatsen, i ett senare skede övergått till ett arbete. Praktik är också ett utmärkt sätt att pröva nya arbetsområden. 6
Egna företagskontakter. Att utveckla goda kontakter med näringslivet och stadens olika förvaltningar är viktigt i Amas arbete. Avdelningen har långsiktigt arbetat med detta och har nu ett stort nätverk med bra kontakter. Då arbetsmarknaden ständigt är i förändring, och rekryteringsbehoven snabbt skiftar, arbetar personalgruppen utåtriktat med nya företagskontakter för att förekomma och vara behjälpliga vid rekryteringsprocesser. Ama arbetar också med att hitta företag som tar ett socialt ansvar (CSR - Corporate Social Responsibility). Samarbete. I Solna fungerar samarbetet bra med de lokala aktörerna som näringslivet, övriga förvaltningar och Arbetsförmedlingen och är en viktig del i Amas arbete. Utbildning. Ama har ett samarbete med studie- och yrkesvägledarna på vuxenutbildningen som informerar och hjälper deltagarna till olika studieval. Förutom de grundläggande teoretiska utbildningarna finns ett flertal yrkesutbildningar inom olika områden att välja på. Ama kan också köpa in och erbjuda ett antal deltagare kortare yrkesutbildningar som t ex taxiförar-, truckförar- och väktarutbildning m.m. Dataundervisning. Alla deltagare erbjuds att kostnadsfritt ta datakörkortet (ECDL). Seminarieserie. För att ytterligare stärka deltagarnas anställningsbarhet, erbjuds seminarier om: Att skriva och utforma sin CV Inför anställningsintervjun träna intervjuteknik Arbetsrätt - rättigheter och skyldigheter i arbetslivet Att erbjuda korta yrkesutbildningar som intresserar både kvinnor och män Personalen ska vidareutvecklas i motivationsarbetet med deltagarna där delar av metoden Motiverande Intervju (MI) ska implementeras Att erbjuda näringslivsinriktade och självstärkande seminarier till deltagarna Effektmål Minst 50 nya strategiska företagskontakter ska skapas varje år för att få fram nya arbetstillfällen och praktikplatser Nyckeltal Antal kontakter med arbetsgivare redovisas 3 gånger per år. Antal nya företagskontakter redovisas 1 gång per år. Antal jobbuppdrag från arbetsgivare redovisas 3 gånger per år. Antal nyttjade praktikplatser redovisas 3 gånger per år. Aktiviteter Arbetet med att utveckla rätt företagskontakter, uppdatera Amas företagsregister och göra företagsbesök ska prioriteras. Dessutom fortsätter avdelningen att bibehålla relationer och kunskap från tidigare upparbetade kontakter. Med den målgrupp som står längre ifrån arbetsmarknaden är det ännu viktigare att hitta företag som tar ett socialt ansvar och där deltagarna får en möjlighet att utveckla sin kompetens utifrån sin egen förmåga. Avdelningen arbetar även aktivt med att söka upp företag som eventuellt har ett framtida anställningsbehov. Ett nytt fokus är att identifiera och besöka företag utifrån geografisk placering Att vara mer aktiva vid nyetableringar av företag i Solna Arbetet med företagskontakter ska skräddarsys efter deltagarens förmåga och kompetens. Det är därför lika viktigt att hitta praktikplatser att få växa på som skarpare lägen, där det finns ett rekryteringsbehov 7
Övergripande arbete Via personalmöten, handläggarträffar, näringslivssamordnarmöten, planeringsdagar och arbetskonferenser diskuteras ständigt verksamhetens olika delar för att förbättra och utveckla den vidare. Personalen har regelbunden handledning för att utveckla metoder och få stöd i enskilda individärenden. Vid ett par tillfällen per år, anordnar Ama aktiviteter för deltagarna utanför själva jobbsökarverksamheten, såsom studiebesök på arbetsplatser, bjuder in arbetsgivare, samt gör samhällsinriktade studiebesök. Nyckeltal Arbetslöshet i Solna stad. Totalt, ungdomar 18-24 år, utrikes födda redovisas 3 gånger per år. Arbetslöshet i Stockholms län. Totalt, ungdomar 18-24 år, utrikes födda redovisas 3 gånger per år. Arbetslöshet i riket, totalt redovisas 3 gånger per år. Totalt antal deltagare i Solnamodellen redovisas 3 gånger per år. Kostnad per deltagarplats redovisas 1 gång per år. Att samarbeta och delta i olika nätverk Att mer regelbundet göra riktade studiebesök till andra arbetsmarknadsenheter i syfte att inspireras och att stärka teamkänslan Utveckla och arbeta med jämförelsebara utvärderingsmodeller Uppföljning De uppsatta målen följs upp genom delårsbokslut och årsredovisning samt med hjälp av nyckeltal. Avdelningen genomför en enkätundersökning som följs upp en gång per år. Syftet är att ta reda på vad deltagarna anser om verksamheten, för att kunna utveckla den och göra förbättringar. Framtid Lågkonjunkturen håller sig kvar och arbetsmarknaden är fortsatt svag vilket gör att arbetslösheten fortsätter stiga. Det kommer olika signaler från olika aktörer på marknaden, där en del säger att botten är nådd och andra inte. När konjunkturen väl vänder, förväntas en långsam återhämtning. Näringslivssamordnarna kommer att bjuda in sina företagskontakter till frukostmingel där olika arbetsgivare träffas och utbyter erfarenheter. Deltagarna kan i vissa fall behöva förebilder för att få insyn och kontakter i arbetslivet. Mentorskap har visat sig vara en framgångsrik metod, där Ama kommer att sammanföra deltagare med företrädare från näringslivet. Under våren 2009 har Kompetensförvaltningen genomfört en förprojektering med medel från europeiska socialfonden (ESF) för projektet HEART Competence, som är ett CSR-relaterat projekt. Syftet är att kompetensutveckla medarbetare i CSR och likabehandling och engagera ett flertal företag att ta ett större socialt ansvar. Förvaltningen kommer eventuellt att söka medel för ett genomförandeprojekt 2010. Ama ska medverka till att få det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16-20 år i Solna stad att fungera på ett tillfredsställande sätt och hjälpa de som varken studerar eller arbetar. Övriga förvaltningar som ingår i projektet, som benämns Umbrella 2, är barn- och utbildningsförvaltningen (BUF), socialförvaltningen (SF) och kultur- och fritidsförvaltningen (KFF). 8
5. Integrationsenheten Verksamhet Integrationsenheten ansvarar för heltidsintroduktionen för flyktingar, bedömning och handläggning av introduktionsersättning, samordning och utveckling av olika insatser för att öka anställningsbarheten bland flyktingarna samt att använda statsbidraget kostnadseffektivt. Målgruppen är de asylsökande som bor i Solna vid tidpunkten för uppehållstillstånd eller flyttar till Solna inom två år efter uppehållstillstånd. Nyckeltal: Antal mottagna flyktingar/varav barn - redovisas 3 gånger per år. Antal personer totalt inom introduktionsprogrammet/varav barn - redovisas 3 gånger per år. Antal personer med introduktionsersättning/varav barn - redovisas 3 gånger per år. Budget (tkr) Integrationsenh 2010 2009 Intäkter 6 200 6 200 Kostnader 6 200 6 200 Nettokostnader 0 0 Kommentar: Antalet flyktingar och därmed även budgeten beräknas bli på samma nivå som 2009. Budgeten är styrd av hur mycket statsbidrag som förväntas komma in till staden och den största delen av statsbidraget är beroende av antalet flyktingar och fördelas kvartalsvis under ca 2 år. Inriktningsmål Fler solnabor har arbete, deltar i samhällslivet och den egna kompetensen tas tillvara Effektmål Alla arbetsföra flyktingar med introduktionsersättning ska ha individuellt utformade introduktionsinsatser på heltid. Nyckeltal Andel vuxna flyktingar som deltar i heltidsintroduktionen - redovisas 3 gånger per år. Aktiviteter Introduktionsplanering. Tillsammans med varje flykting görs en noggrann introduktionsplanering som utgår från individens behov och förutsättningar. Flexibiliteten i insatserna är viktig, de utformas så att varje individ får just det den behöver för att så snabbt som möjligt etableras i arbetslivet. Tillgänglighet. Integrationsenhetens tillgänglighet för brukarna är central i introduktionen. Närheten mellan SFI och integrationsenheten och möjligheten att komma i kontakt med integrationsenhetens personal på ett enkelt sätt gör att individerna snabbt får information och vägledning hur de ska agera i olika situationer. För att en person snabbt ska kunna etablera sig i det nya samhället är det viktigt att staden utför sina åtaganden utan onödiga väntetider. 9
Förhållningssätt. Tydlighet och respekt är ytterligare två viktiga aspekter i flyktingintroduktionen. Det är viktigt att individen får klara och tydliga besked om vad som gäller och vilka konsekvenser olika beslut kan få, så att denne får ett bra underlag för sina egna beslut. Heltidsintroduktion. Alla arbetsföra flyktingar har heltidsintroduktion där de vanligaste insatserna är SFI (svenska för invandrare), samhällsinformation, språkpraktik, förberedande insatser för inträde i arbetslivet som yrkessvenska, kunskap om de kulturella koderna i Sverige, studiebesök på arbetsplatser m.m. Dessa insatser anordnas av Hermods. Samhällsinformation. Under 2010 behöver samhällsinformationen få en större betydelse då det är av största vikt att alla nyanlända får kunskap om hur det nya samhället fungerar och vilka värderingar som styr. Alla människor som bor och verkar i Sverige måste vara medvetna om demokratins betydelse, jämställdheten och respekten för alla människors lika värde. Effektmål Inom två år efter påbörjad flyktingintroduktion ska minst 85 procent kunna försörja sig själva. Nyckeltal Andel självförsörjande mottagna år 2007, 2008 och 2009 - redovisas 3 gånger per år. Antal flyktingar som haft integrationsenhetens visstidsanställningar under minst 6 månader - redovisas 3 gånger per år. Aktiviteter Visstidsanställningar. Flyktingarna får reell kontakt med svenskt arbetsliv genom integrationsenhetens visstidsanställningar på taktiska arbetsplatser under en period av 6 månader. Integrationsenheten står för lönen, men arbetsplatserna finns företrädesvis ute i det privata näringslivet i regionen. Individens önskemål och arbetslivserfarenhet kartläggs och ligger till grund för den omsorgsfulla matchningen mot företagen. Arbetsplatserna är noga utvalda för att kunna ge individen den utveckling den behöver. Särskilt beaktas möjligheten till utveckling i det svenska språket och arbetsplatsens behov av personal, detta för att det ska bli möjligt för individen att få fortsatt anställning i företaget efter stadens visstidsanställning. Kontakt med näringslivet. I takt med att kontakterna utökas med näringslivet kan integrationsenheten erbjuda företagen hjälp med rekrytering genom att de får pröva en person under sex månader, efter det har företaget en god uppfattning av om personen passar i deras verksamhet eller ej. Därför har integrationsenheten återkommande kunder som rekryterar flera av sina anställda bland integrationsenhetens deltagare. Att nå fler företag som kan tillhandahålla strategiska arbetsplatser för de som inte kan kommunicera på svenska och/eller står långt ifrån arbetsmarknaden Utveckla ett bra samarbete och en noggrann uppföljning gällande samhällsinformationens kvalitet En modell för karriärcoachning av personer med begränsade kunskaper i svenska ska utformas Övergripande arbete Enheten arbetar kontinuerligt med att förbättra kvalitén i verksamheten via utbildning i aktuella frågor samt flyktingsamordnarträffar både med de norra kommunerna i länet och med länets alla kommuner i samarbete med Länsstyrelsen där aktuella aktörer bjuds in. 10
Migrationsverkets 26-medel har sökts för testandet av hälsoskola och för utvecklandet av barnvänlig introduktion i samarbete med Sollentuna, Sundbyberg, Upplands Väsby, Upplands Bro och Järfälla, där Sollentuna är projektägare. Om medel beviljas kommer dessa projekt att gå av stapeln 2010. Verksamhetschefen för integrationsenheten skall avsluta en utbildning till karriärcoach under hösten 2009 för att kunna vägleda flyktingarna vidare i deras framtidsplanering med förfinade verktyg. En modell för karriärcoachning av personer med begränsade kunskaper i svenska utformas och utprovas för att kunna användas fullt ut under 2010. Integrationsenhetens arbete innebär myndighetsutövning gällande handläggning av introduktionsersättning enligt Lagen om introduktionsersättning SFS1992:1068. Uppföljning De uppsatta målen följs upp genom delårsbokslut och årsredovisning samt med hjälp av nyckeltal. Uppföljning av individens framsteg på SFI och övriga introduktionsinsatser görs varje vecka. Integrationsenheten följer upp synpunkter från flyktingarna genom en enkätundersökning varje år som utförs med tolk på de vanligaste språken. Framtid Lagrådsremissen som grundar sig på utredningen Egenansvar med professionellt stöd SOU 2008:58 innehåller regeringens intentioner att huvudmannaskapet för flyktingintroduktionen övergår till staten. En proposition i ärendet förväntas komma hösten 2009 och troligtvis träder förändringarna ikraft den 1 december 2010. Flyktingar som dittills tagits emot av kommunerna kommer att fortsätta sin introduktion där, medan nytillkomna får introduktion genom Arbetsförmedlingen. 11
6. Solna Vuxenutbildning Verksamhet All vuxenutbildningsverksamhet i Solna sker på entreprenad. Staden är huvudman och ansvarig för vuxenutbildningen vilket innebär att beställarorganisationen består av ett vuxenutbildningskansli. Vuxenutbildningskansliet ansvarar för all studerandeantagning till de olika anordnarna. Målet är att ge stöd och vägledning så att den enskilde kan sätta upp realistiska mål för sina studier och kommande yrkesverksamhet. Alla studerande skall ha en första individuell studieplan som utgör beställningen av utbildning till respektive leverantör. Uppdraget innefattar vidare att arbeta med rekrytering, information och vägledning till studier, kvalitets-, uppföljnings- och utvecklingsarbete, myndighetsutövning och samverkan med leverantörer för att uppnå gemensamma mål och skapa ett samarbete baserat på ömsesidigt förtroende, respekt och öppenhet. Vuxenutbildningen i Solna består av: Svenska för invandrare (SFI) - utförs av Hermods AB Målet är att den studerande ska lära sig behärska det svenska språket så bra att de kan fungera integrerat i det svenska samhället. Olika inriktningar skall finnas för hög- och lågutbildade, analfabeter, yrkesutbildade osv. Heltidsintroduktion för flyktingar ingår som en del i SFI där även invandrare ges möjlighet att studera enligt samma upplägg. Specialinriktade SFI-utbildningar, så kallade SFx, kan vuxenutbildningskansliet vid behov beställa direkt av olika aktuella utbildningsanordnare. Grundläggande vuxenutbildning - utförs av Hermods AB Utbildningen ska med den studerandes tidigare utbildning och livserfarenhet som utgångspunkt, fördjupa och utveckla deltagarens kunskaper som grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier, samt för deltagande i samhällslivet. För sökande som har kort eller ingen tidigare utbildning ska grundläggande vuxenutbildning ge grundläggande kunskaper i läsning, skrivning och räkning. Gymnasiala teoretiska kurser - utförs av Hermods AB Utbildningen sker reguljärt i klassrum, på halvdistans eller helt på distans och kan också växla över tiden beroende på den enskildes önskemål. De som saknar treårigt gymnasium eller är arbetslösa prioriteras. Gymnasiala yrkeskurser - utförs av MedLearn AB, Didaktus Utbildningar AB, Lernia Utbildning AB, Competens Utbildning AB, Matpedagogerna AB, Culinar Utbildning AB samt Hermods AB. Det yttersta syftet är att fler ska kunna bli anställningsbara genom en yrkesutbildning. Bristyrken ligger speciellt i fokus och följs kontinuerligt upp tillsammans med utförare, förvaltningens arbetsmarknadsavdelning, Arbetsförmedlingen och näringslivet. Grundläggande och gymnasial särvux Kansliet fortsätter tills vidare samarbetet med Stockholm stad. Efter behov kan platsantalet variera över året men ca 15 personer bedöms vara aktuella. 12
Budget (tkr) Vuxenutbildning 2010 2009 Intäkter 2 500 1 000 Kostnader 24 129 22 692 Nettokostnader 21 629 21 629 Inriktningsmål Solnaborna har möjlighet att utveckla en hållbar kompetens utifrån arbetsmarknadens och individens behov i ett livslångt lärande. Effektmål Erbjuda solnaborna ett brett utbud av vuxenutbildning med hög kvalitet där minst: 75 procent av de som studerar inom SFI uppnår målen utifrån sin studieplan, redovisas 1 gång per år. 85 procent av de som studerar på grundläggande nivå uppnår målen utifrån sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G), redovisas 1 gång per år. 80 procent av de som studerar på gymnasial nivå uppnår sin studieplan med lägst betyget Godkänt (G), redovisas 1 gång per år. 80 procent av de studerande skall vara nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning, redovisas 1 gång per år. Nyckeltal Andel studerande på SFI, grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning som uppnår målen i sin studieplan med lägst betyg godkänt, redovisas 1 gånger per år. Andel avbrott där den studerande aldrig påbörjat sina kurser, redovisas 2 gånger per år. Andel avbrott där den studerande påbörjat sina kurser, redovisas 2 gånger per år. Andel avbrott inom SFI där den studerande påbörjat sina kurser, samt avbrottsorsak, redovisas 2 gånger per år. Andel studerande som är nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning, redovisas 1 gång per år. Aktivitet Regelbundna kontakter och arbetsmöten med anordnare där beställningar följs upp samt frågor rörande utbildningens genomförande diskuteras. Tillsynsbesök hos anordnaren genomförs minst en gång per år samt att samtliga studerande erbjuds möjlighet att delta i Solna Vuxenutbildnings brukarundersökning. Att ingå i konceptet Våga visa i syfte att jämföra resultatet i brukarundersökningen för Solna med andra kommuners resultat. Utveckla samarbetet och arbetsrutinerna mellan Solna Vuxenutbildning som beställare och våra utbildningsanordnare som utförare. Utveckla utbudet av yrkesutbildningar samt öka utbildningsvolymerna inom ramen för den statliga satsningen på Yrkesvux. 13
Effektmål Minst 80 procent av utbildningsplatserna skall fördelas till medborgare som är i störst behov av vuxenutbildning. Nyckeltal Antal antagna studerande, fördelat utifrån prioriteringsordning 10-14 samt antal frikvotsbeslut, redovisas 3 gånger per år. Aktivitet Att antagningen av solnabor till vuxenutbildningen sker utifrån s fastslagna prioriteringsordning, där prioriterade grupper ges förtur om en urvalssituation uppstår. Vuxenutbildningens rektor har dessutom delegation från nämnden att kunna ta hänsyn till individuella omständigheter som sökande har, dvs. frikvotsbeslut. Kvalitetssäkra antagningsprocessen så att korrekta och aktuella uppgifter finns om samtliga studerande vad gäller prioritering. Genomföra en förberedande studie för utvecklingen av service via E-tjänster samt koppla på ytterligare IT-moduler till det administrativa utbildningssystemet ProCapita. Syftet är bl a att erbjuda möjlighet att ansöka om utbildning via webben. Effektmål Utforma utbildningsutbudet så att minst 50 procent av utbildningsplatserna inom gymnasial nivå antas med studerande som har målsättningen att stärka sin yrkeskompetens eller för inträde på arbetsmarknaden. Nyckeltal Andelen studerande med målsättning att stärka sin yrkeskompetens eller för inträde på arbetsmarknaden, redovisas 3 gånger per år Aktivitet Att kontinuerligt analysera utvecklingen på arbetsmarknaden och förändra utbudet så att detta ger solnaborna möjlighet att få utbildning som leder till arbete. Utveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen, olika branschföreträdare, arbetsgivare och utbildningsentreprenörer. Kontinuerligt utveckla arbetet med att analysera arbetsmarknaden samt utöka nätverket av aktörer som kan delta i en sådan analys. Effektmål Den genomsnittliga utbildningstiden för studerande inom SFI ska inte överstiga 300 timmar för att uppnå SFI-betyg C och 250 timmar för att uppnå SFI-betyg D. Nyckeltal Antal timmar i genomsnitt för att uppnå SFI-betyg C och D, redovisas 1 gång per år Andel studerande som har förbrukat tilldelade timmar och inte uppnått betyg enligt studieplanen, redovisas 2 gånger per år 14
Aktivitet I antagningsarbetet av blivande SFI-studerande ska inplaceringen göras på rätt studieväg och kurs utifrån den sökandes tidigare erfarenheter och förutsättningar. Den individuella studieplanen för blivande SFI-studerande ska utformas med väl underbyggda bedömningar samt en rimligt planerad studietid i form av beviljade timmar. Under 2010 kommer Solna Vuxenutbildning tillsammans med Hermods AB att genomföra ett utvecklingsarbete inom SFI-utbildningen som är initierat av Integrations- och jämställdhetsdepartementet. De åtgärder som kommer att genomföras innefattar utveckling av intestning, introduktion och studieteknik, intensivundervisning i små grupper samt interaktiv språkstudio. Styra och följa upp verksamheten inom ramen för statens försöksverksamhet med SFI-bonus och kvalitetshöjande åtgärder. I samarbete med utbildningsanordnaren vidareutveckla befintliga arbetsrutiner vad gäller kontroll och uppföljning av SFI-studerandes närvaro och betygsresultat. Effektmål 100 procent av alla studerande som slutfört gymnasial yrkesutbildning ska direkt efter utbildningen vara anställningsbara i den bransch som studierna förbereder inför. Nyckeltal Andel studerande inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning som uppnår målen i sin studieplan med lägst betyg Godkänt, redovisas 1 gånger per år Andel studerande som studerar yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning som uppnår anställbarhet efter utbildningen, redovisas 1 gånger per år Aktivitet Utforma utbildningsutbudet av gymnasial yrkesutbildning utifrån bristyrkesområden så att de studerande ges möjlighet till arbete och egen försörjning. Följa upp utbildningsanordnarnas bedömning vad gäller de studerandes anställningsbarhet. Kvalitetssäkra och vidareutveckla arbetsrutinerna med utbildningsanordnarna vad gäller deras bedömningar om de studerandes anställningsbarhet. Övergripande arbete Vuxenutbildningen styrs av olika måldokument som: skollag och förordningar, läroplaner, kursplaner, Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet samt kommunala mål- och policydokument. Dessa dokument finns med som grund för vuxenutbildningskansliet arbete och ansvarsområde. Övergripande nyckeltal Antal heltidsstuderande vid Solna Vuxenutbildning - varav andel från Solna, redovisas 2 gånger per år Antal som studerar på yrkesutbildningar, varav andel från Solna, redovisas 2 gånger per år Producerat antal poäng totalt, grundläggande - varav andel från Solna, redovisas 2 gånger per år Producerat antal poäng totalt, gymnasialt - varav andel från Solna, redovisas 2 gånger per år Antal antagningar, redovisas 2 gånger per år. 15
Vuxenutbildningskansliet ska aktivt delta i regionens arbete med en gemensam vuxenutbildningsregion. Utbildningskansliets personal ska aktivt delta i olika nätverk vad gäller den egna professionen och kansliets verksamhet. Utbildningen för de studerande på Särvux ska följas upp. Uppföljning Solna Vuxenutbildning har regelbundna arbetsmöten och andra kontakter med anordnarna där beställningar följs upp samt frågor rörande utbildningens genomförande diskuteras. Avtalsuppföljning genomförs hos utbildningsanordnarna minst en gång per år där även tillsynsbesök ingår. I samband med detta erbjuds samtliga studerande möjlighet att delta i Solna Vuxenutbildnings brukarundersökning. De uppsatta målen följs upp genom delårsbokslut och årsredovisning samt med hjälp av nyckeltal. Framtid Lågkonjunkturen håller sig kvar och arbetsmarknaden är fortsatt svag vilket gör att arbetslösheten fortsätter stiga. Det kommer olika signaler från olika aktörer på marknaden, där en del säger att botten är nådd och andra inte. När konjunkturen väl vänder, förväntas en långsam återhämtning. En effekt av den rådande arbetsmarknadssituationen är att efterfrågan på vuxenutbildning har ökat. I första hand är det sökande som är arbetslösa som efterfrågar utbildning för att skaffa sig bättre förutsättningar att få ett nytt arbete alternativt påbörja eftergymnasiala studier. En trolig utveckling under 2010 är att fler solnabor än tidigare kommer att söka sig till vuxenutbildningen. Detta ställer krav på ökat antal utbildningsplatser samt möjlighet att erbjuda ett bredare utbud av framför allt yrkesutbildning. Under 2010 kan vi förvänta oss att regeringen vidtar ytterligare åtgärder gällande satsningar på utbildning av arbetslösa. Detta förutom de åtgärder som redan beslutats inom ramen för Yrkesvux under 2009. En ny upphandling av vuxenutbildning kommer att förberedas under 2010, nuvarande avtal löper ut 2011-12-31. 16
7. Staben samt förvaltningsövergripande frågor 7.1 Verksamhet Kompetensförvaltningens stab omfattar förvaltningschefen och tre medarbetare. Stabens huvuduppgift är samordning, verksamhetsplanering, ekonomistyrning samt förvaltningens och nämndens administration. Detta sker genom att arbeta med förvaltningsöverskridande frågor och genom att utgöra ett stöd för verksamheterna. Förvaltningschefens uppdrag är att leda och styra förvaltningen utifrån fastställda ramar i syfte att bedriva en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet med hög kvalitet. Arbetet i staben sker i så stor utsträckning som möjligt genom teamarbete och punktinsatser av respektive medarbetare som förutom förvaltningschefen består av stabsekreterare, utredare och integrationsstrateg. Stabsekreteraren ansvarar för övergripande administration inklusive nämnd, verksamhetsplanering, uppföljning, personal- och upphandlingsfrågor. Utredaren bistår med utredarkompetens inom förvaltningens områden, arbetar med upphandling och utmaningsrättsförfaranden, är ekonomiansvarig, redovisningsansvarig, informationsansvarig, IT-ansvarig, samordnar internt och regionalt samarbete samt driver arbete med näringsliv och tillväxt internt inom staden och externt på lokal och EU-nivå. Samverkan med leverantörer och uppföljning Metod vid ny upphandling av vuxenutbildningen 2011 hösten 2010 Utveckling av e-tjänster Informationshantering på förvaltningen, layout m.m. Flyktingmottagande, konsekvenser vid ändring av huvudman Förvaltningen har dessutom ett särskilt uppdrag från med anledning av finanskrisen och det rådande konjunkturläget (KN/2009:32). Av ärendet framgår ett antal uppdrag. Budget för staben/nämnden (tkr) 2010 2009 Intäkter 300 100 Kostnader 4 562 4 362 Nettokostnader 4 262 4 262 Integrationsarbete Integrationsstrategen ansvarar för det övergripande integrationsarbetet och bedriver strategiskt arbete inom integrationsområdet mot företag och arbetsgivare men även mot medborgare i Solna stad för att främja integration och mångfald. Arbetet har mer kommit att inriktas mot CSR, Corporate Social Responsibility, företagens sociala ansvarstagande då integrations och mångfaldsfrågorna ofta är delar i detta arbete. Aktiviteter Kontakten och samarbete med företag och arbetsgivare i Solna ska utvecklas för att förmå fler att arbeta för ökad integration och för ett socialt ansvarstagande. 17
Ett CSRnätverk med företag och arbetsgivare ska utvecklas med fokus på arbete i närsamhället samt samverkan kring integrations- och mångfaldsarbete. Fler företag och arbetsgivare i Solna ska kontaktas bland annat för att fler ska bli etableringsföretag för SFI-studerande flyktingar och invandrare. Detta innebär att de bidrar med information om sitt företag och sin organisation. På så sätt så får SFI-studerande flyktingar och invandare en kunskap om olika yrken, arbetsplatser samt hembygdkunskap genom att besöka etableringsföretag i olika delar av staden. Förvaltningen kommer eventuellt att söka medel från Europeiska Socialfonden (ESF) för ett genomförandeprojekt, av projektet HEART Competence, som bygger på den förprojektering som Kompetensförvaltningen genomfört under 2009. Integrationspolicyn ska följas upp. 7.2 Solna stad som attraktiv arbetsgivare Kompetensförvaltningen arbetar kontinuerligt med att göra förvaltningen till en attraktiv arbetsplats som innebär ett stimulerande arbetsklimat för medarbetarna och som är attraktiv för potentiella nyanställda. Inriktningsmål för Solna stad Solna stad ska vara en attraktiv arbetsgivare Inriktningsmål för I Solna stad är arbetsklimatet gott Effektmål Nöjd medarbetarindex (NMI) ska ligga över 75 procent Andelen medarbetare som kan rekommendera Solna stad som arbetsplats ska ligga över 80 procent. 100 procent ska känna sig delaktiga i verksamhetens utveckling. Aktiviteter Teamaktiviteter med hela förvaltningen anordnas 3-4 ggr/år Under hösten 2009 kommer hela förvaltningen att samlas för att diskutera vilka aktiviteter som är prioriterade för att upprätthålla den goda arbetsmiljön på våra arbetsplatser. Arbetsplatsträffar sker regelbundet där arbetsmiljöfrågor tas upp som en stående punkt. Uppföljning Uppföljning sker genom Solna stads medarbetarenkäter som genomförs regelbundet samt genom den obligatoriska skyddsronden som görs en gång per år. 18
7.3 Ledning och styrning Övergripande riktlinjer, rutiner och väsentliga styrdokument antagna av staden, nämnden och förvaltningen har arbetats fram och samlats i Lednings- och styrdokument för förvaltningen. Dokumenten är en sammanfattning av förvaltningens uppdrag och åtaganden under året med utgångspunkt från de mål, planer, nyckeltal osv. som fastställs i verksamhetsplanen. Därtill tillkommer en specifik tidsplan med planering av nämnd och förvaltningsarbetet under året, nämndens och förvaltningens internkontrollplan, delegationsordningen, reglementet för internkontroll m.m. Framgångsfaktorer Förvaltningens arbete utgår ifrån ledorden: Arbete - Utbildning Integration. Med utgångspunkt ifrån dessa ledord samt nämndens fastställda vision, verksamhetsidé, värdegrund och inriktning så har förvaltningen ett antal framgångsfaktorer för att bedriva en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Dessa är: Kundfokus Matchning med fokus på bristyrken. Heltidsintroduktion för flyktingar Regionalt samarbete Omvärldsanalys Innovativa lösningar Budgetprocessen Kompetensförvaltningens förhållningssätt till budgetarbetet är att säkerställa en optimal användning av resurser, prismedvetenhet och varsamhet med förvaltningens budget. Förvaltningsledningen har arbetat fram ett antal budgetrutiner som ingår i Lednings- och styrdokument för förvaltningen. Mål, uppföljning och utvärdering Utifrån nämndens antagna inriktningsmål har respektive verksamhet brutit ner målen till uppföljningsbara effektmål för att förtydliga vad som ska uppnås, hur och när. Resultatet av uppföljningen används sedan för analys, utvärdering och grund för strävan att driva en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Systematiskt förbättringsarbete Det systematiska förbättringsarbetet pågår ständigt på olika nivåer inom förvaltningen. Både övergripande, verksamhetsspecifikt men även på individnivå används metoden som utgår ifrån Edward Demings Plan-Do-Check-Act hjul: 4. Utveckla Analysera och förbättra. 1. Planera Vad ska göras? Hur och när? 3. Följ upp Stäm av resultaten mot de fastställda målen. 2. Genomför Gör som planerat. Fokus på bästa metoderna 19
8. Internkontrollplan för kompetensnämnden 091013 Nämnderna har enligt kommunallagen ansvar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt. De ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig. s internkontrollplan innehåller de sex väsentligaste processerna och rutinerna på förvaltningen som identifierats och som bedömts ha ett stort kontrollbehov. Process/rutin Kontrollmoment Kontroll Ansvarig Verksamhetsmål Att nämnden arbetar för att uppnå KN 3 ggr/år Verksamhetsplan fastställda verksamhetsmål och delårs/års Ekonomiska mål Utvärdering/ Uppföljning Att nämnden arbetar med ett ekonomiskt perspektiv för att hålla kostnaderna nere och budgeten i balans. Att ekonomiska mål och verksamhetsmål kopplas till kvalitet på utförda tjänster. Att nämnden regelbundet följer upp resultaten och får återkoppling från verksamheterna. KN KN Frekvens Metod Rapportering till Månadsvis 3 ggr/år 3 ggr/år uppföljningar Verksamhetsplan, månadsvisa uppföljningar och delårs/års uppföljningar Delårs/års uppföljningar Verksamhetsplan och delårs/års uppföljningar Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige månadsvis Delårs/års uppföljningar Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Internkontroll Omvärldsbevakning/ Utveckling Återrapportering av nämndbeslut En internkontrollplan med riskoch väsentlighetsanalys på förvaltningsnivå ska uppdateras. Att nämnden har en aktiv omvärldsbevakning och ständigt arbetar med utvecklingsfrågor. FC 1 ggr/år Årsredovisning FC 1 gg/år Årsredovisning FC 3 ggr/år Verksamhetsplan och delårs/års uppföljningar 20