Översiktsplan/fördjupad översiktsplan

Översiktsplan/fördjupad översiktsplan Markpolitiska inriktningsmål Markpolitiska verksamhetsmål Markförvärvsplan Markförvärv Bostadspolitiska inriktningsmål Markreserv Bostadspolitiska verksamhetsmål Ansvarsfördelning Bostadsförsörjningsprogram Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Befolkningsprognos Kommunstyrelsen Servicenämnden Samtliga nämnder Lokalförsörjningsplan Investeringsplan Bilaga 1 Sammanställning av de olika delarna som måste samverka för en effektiv lokalförsörjning

Processen i ett byggprojekt Vad händer i ett byggprojekt? Denna presentation är framtagen för att ge en uppfattning av hur ett byggprojekt kan genomföras. Var och hur uppstår det? Vem kan och skall påverka? Hur beslutas det? Hur genomförs det? Behov!? Bilaga 2 Byggprocessen i olika faser.

Processen i ett byggprojekt De olika delarna i ett projekt Behovet! Behovsanalys! Förstudie! Projektering! Upphandling! Byggnation! I drifttagande! Förvaltning! Behovet! - När och hur uppstår ett behov? Demografi befolkningsförändringar. Föds fler barn. Byggs nya bostäder inflyttning. Variation i åldersgrupper. Lagstiftning. Miljö (energi, luft, buller etc). Tillgänglighet. T ex Eget rum krav. Byggnads ålder. Slitage. Energi. Tillgänglighet. Bilaga 2 Lokalförsröjningsplan 2016--2020

Processen i ett byggprojekt De olika delarna i ett projekt Behovet! Behovsanalys! Förstudie! Projektering! Upphandling! Byggnation! I drifttagande! Förvaltning! Behovsanalys! - Vad och var, kostnad? Behovsgrupp Beställaren (förvaltning) utser gruppledare. Sakkunniga! byggnation från Serviceförvaltningen. gata, renhållning från Tekniska förvaltningen. planer från Samhällsbyggnadsförvaltningen. Bilaga 2 Lokalförsröjningsplan 2016--2020

Processen i ett byggprojekt De olika delarna i ett projekt Behovet! Behovsanalys! Förstudie! Projektering! Upphandling! Byggnation! I drifttagande! Förvaltning! Behovsanalys! - Vad och var, kostnad? Behovsgruppen tar fram: Kravspecifikation Vad har man behov av? Var har man behovet? Hur kan det utföras? Konsekvensanalys Påverkan på ordinarie verksamhet, tillfälliga lokaler etc. Konsekvenskostnader? T ex paviljonger, bussning av elever, extra tjänster etc. Detaljplaner, bygglovskrav etc. Infrastruktur, gator, vatten, avlopp, elkapacitet etc. Tidplan Processtider, politiska beslut. Upphandling. Byggstart byggnation inflyttning idrifttagande. Förvaltning. Kostnadsuppskattning Finns det realistiska ekonomisk förutsättningar. Hyran! Nödvändiga politiska beslut Beställning upprättas av serviceförvaltningen för underskrift förvaltningschef Bilaga 2 Lokalförsröjnipngsplan 2016--2020

Processen i ett byggprojekt De olika delarna i ett projekt Behovet! Behovsanalys! Förstudie! Projektering! Upphandling! Byggnation! I drifttagande! Förvaltning! Förstudie! - Projektbestämt! Förstudiegrupp sammansättning: Förstudiegruppen leds av projektledare från Serviceförvaltningen. Beställarens representation. Referensgrupp utses. Utbildning. Studiebesök. Befogenheter. Arkitekt. (Byggadministration). Bilaga 2 Lokalförsröjningsplan 2016--2020

Processen i ett byggprojekt De olika delarna i ett projekt Behovet! Behovsanalys! Förstudie! Projektering! Upphandling! Byggnation! I drifttagande! Förvaltning! Förstudie! - Hur, kostnad och tidplan? Förstudiegrupp målsättning: Konsekvensanalys Placering - fastighet (Tomt) markförhållande (föroreningar)? Detaljplan? Infrastruktur trafik VA bredband m m? Förslag utifrån kravspecifikation Kan det utföras? Förändringar! Programkoncept. Skisser. Tidplan Processtider politiska beslut. Upphandling LOU. Byggstart byggnation inflyttning drifttagande förvaltning. Kostnadsbedömning Analys! Kostnad behov hyra värdering. Politisk beslut Servicenämnden beslutar om avrop för projektering utifrån investeringsplan. Bilaga 2 Lokalförsröjningsplan 2016--2020

Processen i ett byggprojekt De olika delarna i ett projekt Behovet! Behovsanalys! Förstudie! Projektering! Upphandling! Byggnation! I drifttagande! Förvaltning! Projektering! - Framtagning av förfrågningsunderlag? Projektgrupp sammansättning: Projektgruppen leds av projektledare från Serviceförvaltningen. Beställare representation. Arkitekt. Byggadministration. Övriga konsulter. Övriga förvaltningar vid behov. Referensgrupp återkoppling vid behov. Bilaga 2 Lokalförsröjningsplan 2016--2020

Processen i ett byggprojekt De olika delarna i ett projekt Behovet! Behovsanalys! Förstudie! Projektering! Upphandling! Byggnation! I drifttagande! Förvaltning! Projektering! - Framtagning av förfrågningsunderlag? Projektgrupp tar fram: FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG även benämnt: FFU Detta är en ramhandling. Bygglovshandling. Kostnadskalkyl ± ca 20% Ev detaljplaneförändringar. Informationsmaterial. Upprätta preliminärt hyresavtal. Politiskt beslut om investering i kommunfullmäktige via berörda nämnder. Bilaga 2 Lokalförsröjningsplan 2016--2020

Processen i ett byggprojekt De olika delarna i ett projekt Behovet! Behovsanalys! Förstudie! Projektering! Upphandling! Byggnation! I drifttagande! Förvaltning! Upphandling! Upphandling: LOU Lagen om offentlig upphandling Anbudstid. Anbud. Anbuds utvärdering. Jämförelse kostnadskalkyl. Tilldelningsbeslut. Överklagande tid. Beställning. Bilaga 2 Lokalförsröjningsplan 2016--2020

Processen i ett byggprojekt De olika delarna i ett projekt Behovet! Behovsanalys! Förstudie! Projektering! Upphandling! Byggnation! I drifttagande! Förvaltning! Byggnation! Oftast vad form; Totalentreprenad: I en totalentreprenad (TE) enligt ABT 06 gäller: TE skall utföra slutprojektering med samordning mellan olika discipliner. Preliminära handlingar. Granskningshandlingar. BYGGHANDLINGAR. Relationshandlingar. Drift och underhålls instruktioner. Bilaga 2 Lokalförsröjningsplan 2016--2020

Processen i ett byggprojekt De olika delarna i ett projekt Behovet! Behovsanalys! Förstudie! Projektering! Upphandling! Byggnation! I drifttagande! Förvaltning! Byggnation! Totalentreprenad: I en totalentreprenad (TE) enligt ABT 06 gäller: Entreprenören anlitar (handlar upp) underentreprenörer för de olika disciplinerna som: Rörinstallationer Ventilationsinstallationer Elinstallationer Markarbete Rivning Murning Takarbete Plåtslagare Målare m fl Bilaga 2 Lokalförsröjningsplan 2016--2020 TE ansvar för egenkontroll och miljöansvar m m.

Processen i ett byggprojekt De olika delarna i ett projekt Behovet! Behovsanalys! Förstudie! Projektering! Upphandling! Byggnation! I drifttagande! Förvaltning I drifttagande! När TE färdigställt projektet. Besiktning. Slutbevis från kommunen. Erfarenhetsåterföring. Slutkostnad. Slutligt hyresavtal Beställaren flyttar in. Serviceförvaltningen övertar drift och underhåll förvaltning. Bilaga 2 Lokalförsröjningsplan 2016--2020

Processen i ett byggprojekt De olika delarna i ett projekt Behovet! Behovsanalys! Förstudie! Projektering! Upphandling! Byggnation! I drifttagande! Förvaltning Förvaltning. Serviceförvaltningen ansvarar för förvaltning. Uthyrning. 2-års garantibesiktning. 5-års garantibesiktning. Ev övrig besiktningar. Bilaga 2 Lokalförsröjningsplan 2016--2020

Behovet Behovsanalys Förstudie Projektering Upphandling Byggnation I drifttagande Förvaltning Tid Fortlöpande 0 till 1 månad 1 3 månader 4 månader Minst 3 månader Objektberoende Ca 2 veckor Över tid upptill 1,5 år 3 månader till 2 år. Ägare Nyttjaren Beställare T ex: Bildningsförvaltningen Socialförvaltning en Behovsgruppen Förstudiegruppen (Serviceförvaltningen) Referensgrupp från nyttjarna Projektgruppen (Serviceförvaltningen) Upphandlingsavdelningen (Serviceförvaltningen) Serviceförvaltningen Fastighetsavdelningen (Serviceförvaltningen) Fastighetsavdelningen (Serviceförvaltningen) Analyser Behovsanalys Vad och var? Kostnadsuppskattning Hur, kostnad och tidplan! Hur! Kostnadsbedömning Tidplan Förfrågningsunderlag FFU Kostnadskalkyl ± 20% Anbud Anbuds utvärdering Jämförelse Kostnadskalkylen Beställning Fortlöpande Besiktning Erfarenhetsåterföring (byggnation) Erfarenhetsåterföring Bilaga 3 Byggprocessen utifrån ett tidsperspektiv.

Lokalförsörjningsplan 2016 2020 Bildskiss hämtad från Planprogram för kv. Herkules Rådhuskvarteret

Innehåll Bilagor...3 1 Inledning...4 2 Syfte...6 3 Metod...6 4 Avgränsningar...6 5. Våra fastigheter våra hyresgäster och hyressättningen...7 5.1 Egna fastigheter och inhyrda fastigheter och lokaler...7 5.2 Hyressättningsprinciper generellt...7 5.2.1 Extern hyra - marknadshyra...7 5.2.2 Intern hyra hyra till självkostnad...8 6. Utvecklingsfastigheter/lediga lokaler...8 6.1 G:a museet/skarpskytten, Skarpskytten 3...8 6.2 DUX, kvarteret, Bogsprötet 1...8 6.3 Före detta Södra Åby förskola, S:a Åby 22:35...8 6.4 Före detta Modeshögs resursskola, Gislöv 68:1...9 6.5 Klagstorps före detta kommunhus, Klagstorp 7:97...9 7 Befolkningsprognos...9 8 Riktlinjer för bostadsförsörjning...10 9 Planerat underhåll...10 10 Lokalsituation och lokalbehov för respektive nämnd...11 10.1Kommunstyrelsen...11 10.1.1 Kommunledningsförvaltningen...11 10.1.2 Räddningstjänsten...12 10.2 Samhällsbyggnadsnämnden...13 10.2.1 Samhällsbyggnadsförvaltningen...13 10.3 Tekniska nämnden...14 10.3.1 Tekniska förvaltningen...14 10.4 Arbetsmarknadsnämnden...15 10.4.1 Arbetsmarknadsförvaltningen...15 10.5 Socialnämnden...16 10.5.1 Socialförvaltningen...16 10.7 Servicenämnden...21 2

10.7.1 Serviceförvaltningen...21 10.7.2 Investeringsbehov inom serviceförvaltningens ansvarsområde...21 10.8 Bildningsnämnden...22 10.8.1 Bildningsförvaltningen...22 11 Reinvesteringar som är värdehöjande och eller energieffektiva...30 13 Alternativa lokalförsörjningslösningar...30 Bilagor Bilaga 1 Sammanställning av de olika delarna som måste samverka för en effektiv lokalförsörjning. Bilaga 2 Byggprocessen i olika faser. Bilaga 3 Byggprocessen utifrån ett tidsperspektiv. 3

1 Inledning Kommunens lokaler och lokalbehov är en viktig fråga för att kärnverksamheten ska fungera. Lokalkostnaderna står för en betydande del av kommunens verksamhetskostnader, vilket innebär att kommunen aktivt måste arbeta för en effektiv lokalresursanvändning och en välplanerad och strukturerad lokalförsörjning. Trelleborgs kommun har för förvaltning av sina fastigheter, bostäder och verksamhetslokaler organiserats genom; dels bostadsbolaget, AB Trelleborgshem som såsom helägt bolag har till uppgift att främja bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun dels Östersjöterminalen AB som såsom helägt bolag har till uppgift att allmänt främja näringslivets utveckling genom att förvärva, förvalta och avyttra såväl bebyggda som obebyggda fastigheter, tomträtter eller andra nyttjanderätter för främst produktions-, kontors-, transport och lagerändamål samt Servicenämnden genom serviceförvaltningen. I tillägg till detta skall noteras att Tekniska förvaltningen har ansvar för och förvaltar ett antal direkt kommunägda fastigheter, vilka dock inte ingår i denna lokalförsörjningsplan. De helägda bolagen är självständiga aktörer på den lokala fastighetsmarknaden, med vilka Serviceförvaltningen ska kunna samarbeta för att Trelleborgs kommun skall kunna fullfölja sitt uppdrag gentemot kommuninvånarna genom de kommunala kärnverksamheterna. I enlighet med gällande reglemente för servicenämnden ingår bland annat följande uppgifter inom fastighetsområdet; att ansvara för den övergripande lokalplaneringen och lokalförsörjningen genom att bland annat hålla sig väl förtrogen med det kommunala fastighetsbeståndet och lokalerna samt behovet av eventuell utökning eller minskning av beståndet att medverka i de kommunala verksamheternas lokalbehovsplanering och utforma olika alternativa lokallösningar att för kommunens lokalförsörjning tillhandahålla och förvalta lokaler, med undantag för specialbyggnader såsom vattenverk, avloppsreningsverk, pumpstationer, ställverk och motsvarande att ansvara för drift, skötsel och reparations- och underhållsarbeten av kommunens fasta egendom, inklusive skolornas gymnastik- och idrottshallar, dock inte verksamhetsytor i och på kommunens övriga idrotts- och fritidsanläggningar samt icke hårdgjorda ytor, såsom grönområde, planteringar, tillhörande skolor, förvaltnings- och kulturbyggnader. Nämnden ska i samband med planering av hårdgjorda ytor tillhörande skolor, förvaltnings- och kulturbyggnader samverka och samordna dessa med tekniska nämndens åtgärder för icke hårdgjorda ytor 4

Inom nämndens ansvar på fastighetsområdet åligger det vidare servicenämnden när det gäller kommunens ny-, om- och tillbyggnadsverksamhet bland annat; att ansvara för ny-, om- och tillbyggnad i förhållande till verksamheternas behov att ta fram underlag så att kommunfullmäktige kan fatta beslut om flerårsplan för fastighetsinvesteringar samt om investeringsanslag för att genomföra investeringsprojekt att inom beviljade investeringsanslag genomföra ny-, om - och tillbyggnad att lämna slutredovisning till kommunfullmäktige efter uppdragets genomförande För att kunna sammanställa ett underlag utifrån vilket kommunfullmäktige kan fatta beslut om flerårsplan för fastighetsinvesteringar samt om investeringsanslag för att genomföra investeringsprojekt, måste servicenämnden i samarbete med övriga nämnder, årligen sammanställa en reviderad lokalförsörjningsplan. Lokalförsörjningsplanen bygger på behov som uppkommer utifrån demografiska förändringar, ändrad lagstiftning samt byggnadernas åldersstruktur. För att lokalförsörjningsplanen ska vara adekvat och realistisk, krävs att det finns en tydlig och sammanhängande koppling mellan vision, mål, program och prognoser. Det vill säga att översiktsplanen som beskriver kommunens vision för den framtida utvecklingen hänger ihop med mål och programarbete för markförvärv respektive försäljning samt bostadsförsörjning och uppföljning av befolkningsprognosen. 1 Bilaga 1 till denna lokalförsörjningsplan visar på hur helheten kring lokalförsörjning kan beskrivas. För att utveckla arbetet med lokalförsörjningsplanen, är det av stor vikt att en översyn görs över hur hela processen ska fungera. Eftersom processen från behov till färdigt projekt varierar från projekt till projekt beroende på dess omfattning är det viktigt att lokalförsörjningsplanen är levande och fungerar som ett stöd i kommunens lokalförsörjning. Förutom ovan nämnda sammanhang mellan vision, mål, program och prognoser, är det viktigt att samtliga beslutsfattare inser hur omfattande ett projekt tidsmässigt kan vara. Se bilagor. 2 3 Investeringens omfattning avgörs i mångt och mycket utifrån hur väl projekt planeras i ett tidigt skede. 1 Se bilaga 1 Sammanställning av de olika delarna som måste samverka för en effektiv lokalförsörjning. 2 Se bilaga 2 Byggprocessen i olika faser. 3 Se bilaga 3 Byggprocessen utifrån ett tidsperspektiv. 5

Samtidigt är det viktigt att väga produktionskostnader för en investering gentemot en livscykelanalys. Även om investeringen som sådan tär på kapitalet när den uppstår, är kostnaden per år i relation till fastighetens faktiska användning det som bör beaktas, det vill säga kostnadseffektivitet. Att införa lokaler som redan i planeringsfasen har till uppgift att fylla flera funktioner och lätt kan anpassas till nya behov. Att bygga smarta fastigheter för att få lägre driftskostnader är viktiga parametrar som måste beaktas eftersom kraven på byggnader och funktionen av detsamma ökar. Under den senaste 10 åren har nya byggregler ökat produktionskostnaden med mellan 10 och 15 %. Vid utgången av 2020 ska alla nya offentliga fastigheter som byggs och äldre byggnader som byggs om, vara så kallade nära-noll energibyggnader. Det finns rapporter som pekar på att till exempel produktionskostnaden för flerfamiljshus ökar med mellan 2 och 4 % per kvadratmeter. 2 Syfte Syftet med lokalförsörjningsplanen är att ge en helhetsbild över kommunens lokaler och lokalförsörjning samt skapa förutsättningar för en gemensam planering och samordning kring kommunens lokalförsörjning. 3 Metod I augusti 2014 beslutade kommunledningsgruppen att genomföra en inventering som skulle ligga till grund för en lokalförsörjningsplan som skulle inkludera en investerings- och driftskostnadsredovisning. Inventeringen återrapporterades under våren 2015. Därutöver har återkommande lokalförsörjningsmöten med samtliga förvaltningar pågått med olika intervaller utifrån förvaltningarnas lokalsituation och framtida behov. Under våren kontaktade bildningsförvaltningen en konsult för att uppdatera en tidigare genomförd utredning, samt för att få en second opinion på den projektering som på uppdrag av och samarbete med bildningsförvaltningen, genomförts för att åtgärda arbetsmiljöproblem och öka kapacitetsbehovet på Lillevång/Vannhög. Utredningen redogör för förvaltningens lokalsituation, behovet utifrån demografiska förändringar och behovet utifrån att kunna erbjuda en bättre barnomsorg och skolverksamhet. Den utredningen har också vägts in i denna lokalförsörjningsplan. 4 Avgränsningar 6

Denna lokalförsörjningsplan omfattar inte tekniska fastigheter/processbyggnader/anläggningar som förvaltas av tekniska förvaltningen. Behov för kommunala bolag och privata entreprenörer som erbjuder kommunal service såsom friskola ingår inte heller. 5. Våra fastigheter våra hyresgäster och hyressättningen 5.1 Egna fastigheter och inhyrda fastigheter och lokaler I kommunen och genom serviceförvaltningen finns i enlighet med föreliggande aktuella fastighetsdatabas totalt mer än 251 000 m² lokalytor i olika objekt. Ca 52 % eller 131 000 m² utgörs av skollokaler och mer än 23 % eller 57 000 m² är lokaler för vård och omsorg, det vill säga äldreboenden och LSS boenden. Av den totala ytan 251 000 m² utgör 186 000 eller 74 % direkt kommunägda fastigheter. Av de inhyrda fastigheterna förhyrs ca 75 % eller 49 000 m² från TrelleborgsHem. Trelleborgs kommun är därmed den enskilt största hyresgästen i TrelleborgsHem. Förhyrningen av externa lokaler sker i enlighet med kommersiella hyreskontrakt (i vissa fall bostadsavtal). Andra externa hyresvärdar än TrelleborgsHem är bl.a. Riksbyggen, HSB, Alsingevallen och Akelius. Aktuella hyreskontrakt är tecknade som löpande avtal i enlighet med hyreslagen och innehåller förutom allmänna villkor med gränsdragning vad gäller drifts- och underhållsansvar samt löptider med uppsägningsbestämmelser även indexklausul med vilken hyran justeras löpande. 5.2 Hyressättningsprinciper generellt I det kommunala systemet generellt började man använda internhyror under början av nittiotalet. Detta gjordes i syfte att göra brukarna medvetna om vad lokalerna kostade och uppmärksamma dem att lokalerna inte är en fri nyttighet. Man kan säga att det finns två huvudmodeller för hyressättning av kommunala verksamhetslokaler, marknadshyra (extern hyra) och hyra till självkostnad (intern hyra). 5.2.1 Extern hyra - marknadshyra Med extern hyra förstås ersättning som hyresgäst betalar till hyresvärd för upplåtelse av lokal. Utmärkande för den externa hyran är bland annat; att den avser ett hyresförhållande mellan två fristående juridiska eller fysiska personer, att förutsättningarna för hyresförhållandet noggrant regleras i lag, att det ska finnas ett hyresavtal i grunden, att det finns ett fastställt system för sakprövning om man inte kommer överens mellan 7

hyresvärd och hyresgäst, att hyressättningen grundar sig på en hyreskalkyl där i princip delposterna administrations-, kapital- och driftkostnader ingår liksom kostnader för underhåll och service, att hyresbetalningen sker i form av en ekonomisk transaktion och att hyresgästen normalt har alternativa möjligheter att tillgodose sitt behov av lokaler eller bostäder. I begreppet hyra bör ligga att den inte i avsevärd grad fluktuerar till sin storlek över tiden. 5.2.2 Intern hyra hyra till självkostnad Med intern hyra förstås ersättning för upplåtelse av lokal som en enhet inom kommunen erlägger till fastighetsförvaltningen. Utmärkande för den interna hyran är bland annat; att den avser ett hyresförhållande mellan två enheter inom samma organisation (kommun), att det saknas lagar och fasta regler om dess utformning, att varje organisation därför självständigt kan bestämma principerna för internhyran, att systemet med internhyra totalt sett inom organisationen är ett nollsummespel, att fastställt system för sakprövning saknas om hyresgäst och hyresvärd inte kommer överens, att en intern hyreskalkyl i princip bör innehålla samma poster som en extern hyreskalkyl, att hyran erläggs i form av en bokföringstransaktion att hyresgästen normalt saknar alternativa möjligheter att tillgodose sitt behov av lokaler eller bostäder I begreppet hyra bör även här ligga att den inte i avsevärd grad fluktuerar över tiden och att de i hyran ingående kostnadsposterna fördelas över tiden. Så sker dock inte alltid i verkligheten och inte alls i Trelleborgs kommun. 6. Utvecklingsfastigheter/lediga lokaler 6.1 G:a museet/skarpskytten, Skarpskytten 3 Här ingår 3 byggnader med en total area om 2 676 kvm. Av dessa är för närvarande 336 kvm uthyrda till biogascentrat. I och med av ombyggnationen av Tingshuset till Museum, vilket avslutades under inledningen av 2010, har fastigheten Skarpskytten 3 blivit till största delen tomställd och utan verksamhet. Det har gjorts vissa bedömningar, såväl praktiskt som ekonomiskt, för att anpassa huvudbyggnaden till annan kommunal verksamhet. I nuläget finns inget färdigt koncept kring fortsatt användning av lokalerna. Dock kommer översta våningen i huvudbyggnaden att fungera som evakuering. 8

6.2 DUX, kvarteret, Bogsprötet 1 Fastigheten som består av tre sammanbyggda byggnader, köptes in av konkursbo 2014. Fastighetens tomtareal är 8 777 kvm. Byggnaderna står för 6 251 kvm. 6.3 Före detta Södra Åby förskola, S:a Åby 22:35 Ett bostadshus som köptes in 1955 och byggdes om år 1974. Byggnaden är 201 kvm på 954 kvm tomtareal. Det har konstaterats att ingen verksamhet har behov av byggnaden. Eftersom ingen verksamhet har något intresse för fastigheten, kommer serviceförvaltningen att föreslå nämnden att förselå kommunstyrelsen att avyttra fastigheten. 6.4 Före detta Modeshögs resursskola, Gislöv 68:1 På en tomtareal om 1 891 kvm finns 2 byggnader, en huvudbyggnad och en panncentral med en byggnadsyta på 460 kvm. Fastigheten kom kommunen till handa genom en gåva år 1954. Det har konstaterats att ingen verksamhet har behov av byggnaden. Eftersom ingen verksamhet har något intresse för fastigheten, kommer serviceförvaltningen att föreslå nämnden att föreslå kommunstyrelsen att avyttra fastigheten. 6.5 Klagstorps före detta kommunhus, Klagstorp 7:97 År 1935 förvärvade kommunen fastigheten med en tomtareal på 1 494 kvm. På tomten finns en byggnad motsvarande 1 046 kvm. 7 Befolkningsprognos Under de senaste 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början 1985 har befolkningen ökat varje år. Den 31 december 1984 uppgick befolkningen till 34 134 invånare och vid årsskiftet 2014/2015 hade befolkningen ökat till 42 973 invånare. Befolkningsplan 2015-2028 tar sin utgångspunkt i befolkningsutfallet 2014-12-31. Befolkningsutvecklingen beräknas genom framskrivning av befolkningsstatistiken 2014-12-31. Framskrivningen justeras med hänsyn till de senaste fem årens in- och utflyttning, födda och avlidna. Slutligen räknas befolkningsplanen upp med årliga befolkningsökningar som har sin grund i befolkningsmålet om 50 000 invånare år 2028. 4 Folkmängd och förändringskomponenter: utfall 2013-2014 och plan 2015, 2016 och vartannat år till 2028 2013 2014 2015 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 Födda 469 467 481 488 505 521 530 536 542 551 Avlidna 440 467 454 453 455 459 464 474 485 497 Födelseöverskott 29 0 27 35 50 62 66 62 57 54 4 Befolkningsplan 2015-2028, Trelleborgs kommun 9

Inflyttade 1 982 2 240 1 977 1 989 2 026 2 073 2 121 2 171 2 222 2 273 Utflyttade 1 780 2 002 1 739 1 736 1 566 1 611 1 651 1 688 1 720 1 753 Flyttnetto 202 138 238 253 460 462 470 483 502 520 Folkökning 231 136 265 288 510 524 536 545 559 574 Folkmängd 42 837 42 973 43 239 43 527 44 548 45 589 46 665 47 742 48 858 50 000 5 Befolkningsutveckling: utfall 2013-2014 och plan 2015, 2016 och vartannat år till 2028 Ålder 2013 2014 2015 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 0 473 475 490 496 515 531 541 547 553 562 1-5 2 542 2 516 2 544 2 523 2 602 2 703 2 790 2 858 2 905 2 944 6-12 3 476 3 558 3 602 3 666 3 693 3 760 3 833 3 889 4 039 4 162 13-15 1 269 1 307 1 382 1 457 1 592 1 611 1 620 1 694 1 660 1 705 16-18 1 487 1 377 1 290 1 282 1 413 1 563 1 639 1 644 1 720 1 735 19-24 3 174 3 089 3 027 2 874 2 684 2 612 2 721 2 983 3 155 3 245 25-39 7 189 7 249 7 371 7 523 7 901 8 292 8 582 8 727 8 927 9 092 40-64 14 221 14 254 14 261 14 316 14 518 14 617 14 778 14 952 15 148 15 435 65-84 7 832 7 982 8 095 8 232 8 450 8 684 8 887 9 092 9 310 9 498 85-84 1 174 1 166 1 177 1 156 1 177 1 214 1 263 1 359 1 443 1 622 Totalt 42 837 42 973 43 239 43 525 44 545 45 587 46654 47 745 48 860 50 000 8 Riktlinjer för bostadsförsörjning Trelleborgs kommun arbetar utifrån ett befolkningsmål om 50 000 invånare år 2028. För att detta ska förverkligas behöver cirka 3 500 bostäder färdigställas mellan 2015 och 2028. Det innebär en ökad befolkning med drygt 16 procent jämfört med 2014. 6 I dokumenten som anger Riktlinjer för bostadsförsörjning går att läsa efterfrågan på bostäder och de planer som finns inom olika områden för perioden fram till år 2028. 9 Planerat underhåll Det finns två typer av underhåll felavhjälpande underhåll och förebyggande underhåll. Inom begreppet förebyggande underhåll ingår det som benämns långtidsplanerat underhåll, som bygger på en sammanställd underhållsplan. Underhållsplanen pekar ut vilka behov som finns över tid och den teoretiska bilden kompletteras med att förvaltningsorganisationen gör statusbesiktning av 5 Befolkningsplan 2015-2028, Trelleborgs kommun 6 Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun. 10

fastigheterna. Det som avgör huruvida en åtgärd är en underhållsåtgärd och ska kostnadsföras eller en reinvestering, bestäms utifrån om åtgärden är värdehöjande eller återställer till ursprungligt skick. Under perioden 2016 2020 finns följande underhållsbehov redovisade i underhållsplanen; Planerat underhåll enligt underhållsplan 2016 2017 2018 2019 2020 Totalt under perioden Inre underhåll, tkr 4 325 9 970 12 220 11 445 5 136 43 036 Yttre underhåll, tkr 6 555 10 595 9 534 5 670 6 480 38 834 Summa, tkr 10 880 20 565 21 754 17 155 11 616 95 265 10 Lokalsituation och lokalbehov för respektive nämnd 10.1Kommunstyrelsen 10.1.1 Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen förhyr lokaler i 4 olika fastigheter. Ett större detaljplanearbete pågår gällande rådhuskvarteret, Herkules 31 med uppförande av bland annat bostäder. Inom kvarteret ingår rådhuset som allt sedan 2010 har utretts såväl utifrån renoveringsbehov såsom nya lokaler för fullmäktigesal etc. Ett arbete är påbörjat för att finna evakueringslösningar för den västra flygeln med anledning av utdömd ventilation, värmesystem och ett omfattande renoveringsbehov. Samtidigt ska enligt ny detaljplan framtagen för kv. Herkules, den västra flygeln rivas för att lämna plats för uppförandet av ett nytt bostadshus. Kommunstyrelsen har beslutat att ge servicenämnden i uppdrag att utreda framtida användning av rådhuset samt behovet av nya kontorsarbetsplatser för de som idag befinner sig inom rådhusets fastighet. Fastighet/objekt Antal kvm Årshyra tkr Kommentar Rådhuset 1 489 1 235 Här ingår lokaler för kommunstyrelsen, central administration inom kommuneldningsförvaltningen, kundtjänst, överförmyndaren, revisionen. Ett utredningsuppdrag är på gång som gäller framtida lokalbehov för rådhuset. I den utredningen ingår även planering för verksamheter som är befintliga inom Garvaregården. Garvaregården 100 65 Arkiv Garvaregården 110 63 Arkiv 11

Garvaregården 35 30 Politiker Facklig 90 114 administration Hamngatan 26 Facklig administration sjöviksvägen 2 220 225 10.1.2 Räddningstjänsten Räddningstjänsten förhyr i dag i 5 olika fastigheter. Ett omfattande projekterings- och detaljplanearbete är påbörjat för att bland annat upprätta en ny räddningstjänststation i Trygghetens hus. Fastighet/objekt Antal kvm Årshyra tkr Kommentar Räddningstjänststation Nygatan 3 500 330 Projekteringsarbete för Trygghetens hus pågår. Om beslut fattas om nybyggnation kommer projektet att pågå mellan juli 2016 fram tom 2018. Nuvarande räddningstjänststation kommer då att bli tomställd, men ingår i utrednings-/planarbete för Övre Trelleborg. Förvaltningsadministration Östra vallgatan 2-4 1 117 39 Garageutrymmen som kommer att tomställas om Trygghetens hus uppförs. Klagstorps brandstation 80 42 Garage i en fastighet. Personalutrymme och omklädning i gamla kommunhuset. Anderslövs brandstation 500 0 Garage, personalutrymme och omklädning. Albäcks övningsfält 0 0 Ansökan om permanent bygglov är inlämnat. Kompensation för lokal ingår i räddningstjänststationen. 12

10.2 Samhällsbyggnadsnämnden 10.2.1 Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen förhyr i två fastigheter, Rådhuset och Biogascentrat, varav det sistnämnda är uppsagt from 1 oktober 2015. För övrigt ingår samhällsbyggnad i samma evakueringsbehov som kommunledningsförvaltningen och långsiktigt ingår förvaltningen i planering för kommande rådhus/stadshus. Fastighet/objekt Antal kvm Årshyra tkr Kommentar Rådhuset 1 017 1 013 En tillfällig lösning är under framtagande för att lösa akut evakuering. Verksamheten som avser hållbarhetskontoret håller på att utredas om verksamheten ska tillhöra kommunledningsförvaltningen. En utredning pågår gällande framtida lokalbehov för rådhuset. I den utredning ingår även planering för verksamheter som är befintliga inom Garvaregården. Skarpskytten/biogascentra 322 370 Hyreskontrakt för biogascentra skall skrivas över på hållbarhetsutskottet. 13

10.3 Tekniska nämnden 10.3.1 Tekniska förvaltningen Tekniska förvaltningen förhyr lokaler i två fastigheter. Fastighet/objekt Antal kvm Årshyra tkr Kommentar Rådhuset 735 715 Tekniska förvaltningen sitter idag i sydöstra flygeln inom rådhuset. Inom en 3-5 års period är lokalerna i behov av renovering och kommer att kräva evakuering under ombyggnadstiden. Sjöviksanläggningen, Sjöviksvägen 6 En utredning pågår gällande framtida lokalbehov rådhuset. I den utredning ingår även planering för verksamheter som är befintliga inom Garvaregården. 2 917 2 146 Anläggningen delas mellan tekniska förvaltningen och serviceförvaltningen. En omdisponering av lokalerna är påbörjad för att renodla och effektivisera. Administrationslokaler som tidigare använts för Serviceförvaltningens IT-verksamhet, kommer att omställas för VA verksamhetens administration under 2016. VA sitter i dag tillsammans med energiavdelningen i lokaler som ägs och förvaltas av tekniska förvaltningen. 14

10.4 Arbetsmarknadsnämnden 10.4.1 Arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen förhyr lokaler i 5 olika fastigheter. Därutöver förhyrs 5 utslussningslägenheter med egna avtal gentemot Trelleborgshem. Framtiden pekar på en mycket stark tillströmning av ensamkommande unga vilket gör att förvaltningen kommer vara i behov av att öppna ett nytt boende årligen. Behovsanalys boendeplatser/ typ av boendeform. 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Etableringsboende (HVB än så länge) 40 40 40 40 40 40 Behovsanalys kontorsarbetsplatser. 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Verksamhet Arbete och 18 25 25 25 25 25 kompetens Verksamhet 16 16 16 16 12 12 Navigatorcentrum Verksamhet 11 13 14 16 17 19 Myndighetsenheten Verksamhet 6 3 3 3 3 3 Etableringsenheten Totalt 51 57 58 60 57 59 15

Nuvarande kontrakt Fastighet/objekt Antal kvm Årshyra tkr Kommentar Pegasus ungdomsboende 589 518 HVB-hem Fenix ungdomsboende HVBhem 332 1 650 Herkules ungdomsboende 431 721 HVB-hem Navigatorcentrum 440 292 Förvaltningsadministration, Signalen 19 1 315 1 661 Kontraktet omfattar 2 byggnader där B-byggnaden inte medger en bra arbetsmiljö. Alternativa lokaler undersöks. 10.5 Socialnämnden 10.5.1 Socialförvaltningen Socialförvaltningen förhyr 61 lokaler i olika fastigheter. Därutöver förhyr förvaltningen 28 sociala lägenheter Behovsanalys boendeplatser/ typ av boendeform. 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Permanent barnboende 4 pl Särskilt boende för äldre 10 pl 10 pl Korttidsboende/växelvårdsboende 32 pl Socialpsykiatriboende Förstärkt gruppboende LSS 6 pl 20 pl Nuvarande kontrakt Fastighet/objekt Antal kvm Årshyra tkr LSS boenden LSS boende Virkesvägen 16 634 1 313 Kommentar LSS-boende Flygelgränd 3 560 1 170 LSS-boende Flygelgränd 5 620 1 146 LSS-boende Kastanjegården 1 1 011 1 243 LSS-boende Kastanjegården 2 448 622 16

LSS-boende Kullagården 501 682 LSS-boende Malörtsvägen 22a 406 447 LSS-boende Malörtsvägen 8a-1 406 448 LSS-boende Malörtsvägen 8a-2 160 247 LSS-boende Portgränd 16 369 519 LSS-boende Sjöjungfrun 508 1 042 LSS-boende Väduren 475 903 LSS-boende Kasalagatan 14 355 419 LSS-boende Kasalagatan 6 402 463 LSS-boende Malörtsvägen 22b 80 77 Lokaler för daglig verksamhet mm LSS-boende Sockenvägen 2b 69 77 LSS-boende Sockenvägen vån 2 208 243 LSS lgh fritid Malörten 18 C 62 65 LSS lgh Malörtsvägen 10 62 63 LSS daglig verksamhet Klockaregatan 1 261 862 LSS daglig verksamhet Sjöviksvägen 240 203 LSS daglig verksamhet Skarven 195 348 LSS fritidshem Malörtsvägen 24 160 172 LSS fritidshem Malörtsvägen 30 b-c 249 361 LSS boende Gåskarlen 450 747 LSS fritidshem Ankaret 164 256 Dagverksamhet Jollen 214 222 Korttidsboende och SFboende Klörupsvägen korttidsboende 350 302 Penningstråket korttidsboende 292 195 Gruppbostad Spoven 784 852 Skyddat boende 437 223 Äldreomsorg Alstadhemmet äldreboende 2 733 2 668 Borgvallens äldreboende 3 765 4 572 Bäckahästens äldreboende 1 728 2 515 Hallamöllans äldreboende 752 957 Hermelinens äldreboende 716 929 17

Högalids äldreboende 2 892 5 551 Mobila teamet 1 147 1 293 Myrans äldreboende 2 114 3 520 Silverängens äldreboende 1 922 2 118 Smygehemmets äldreboende 4 538 5 384 Tappershus äldreboende 2 490 2 846 Täppans äldreboende 3 513 6 166 Åldermannens äldreboende 3 089 4 382 Östergårdens äldreboende 4 850 5 609 Daglig verksamhet Västergatan 35 91 107 Akka servicecenter 2 495 3 969 Anhörighetscenter 165 252 Anhörighetscenter 267 279 Dagverksamhet Gyllengården 164 226 Dagverksamhet Humlegränd 1 220 303 Dagverksamhet Kryddgården 250 332 Dagverksamhet Österbro 224 328 Gröningen servicecenter 653 1 124 Hemtjänst öster 143 170 Hjälpmedelscentralen mm Johan 1 152 1 121 Kocksgatan 12 Dagverksamhet Myran 100 116 Grupplokal hemtjänst Portgränd 14 62 80 Grupplokal hemtjänst Portgärd 16 62 80 Grupplokal hemtjänst Portgränd 18 125 190 Lokal rehab 70 53 Förvaltningsadministration Socialkontoret Östergatan 71 1 816 1 863 18

10.6 Kulturnämnden och fritidsnämnden 10.6.1 Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen förhyr lokaler i 21 olika fastigheter. Därutöver har fritidsförvaltningen ett eget hyreskontrakt gällande föreningarnas hus och nyttjar gymnastik och idrottshallar som förhyrs av bildningsförvaltningen under icke skoltid. Behovsanalys 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Kulturförvaltningen Axel Ebbes konsthall, 10 Mkr 10 Mkr tillgänglighetsanpassning Ombyggnad av kulturskolan 22 Mkr Temalekplats 50 % Trelleborgen 3 Mkr Fritidsförvaltningen Vannhög fullstor hall med läktare Beddinge tennisbanor 6 Mkr Inomhusarena friidrott 15 Mkr Fritidsgård Skegrie 3 Mkr Fritidsgård Smyge 2,5 Mkr Temalekplats 50 % Trelleborgen 3 Mkr Fagersängens fritidsgård flyttas om kompletteras med bibliotek Ridsportsutredningen framtida 6 Mkr investeringsbehov efter genomförd statusbesiktning (exklusive paddock) Nuvarande kontrakt (exklusive kontrakt för fotbolls- och tennisplaner) 19

Fastighet/objekt Antal Årshyra tkr Kommentar kvm Kulturförvaltningen Huvudbiblioteket 1 522 1 433 Axel Ebbes konsthall 322 159 Kulturmagasinet 2 000 1 067 Bibliotek Anderslöv 157 138 Visst behov av renovering, målning av väggar toaletter. Parken 1 888 1 719 Nytt kök och ljuddämning samt ommålning på tjejloftet. Musikpaviljong 180 154 Museet 1 757 1 927 Trelleborg Entréhus 510 1 746 Kockska huset 1 401 695 Kulturbruket 609 610 Länkarna gård Kyrkoköpinge 659 51 Fritidsförvaltningen Albäckshallen 2 348 773 Beläggning filtbanor behöver bytas. Fritidsgård i Anderslövs kommunhus 45 196 Gasverkets ungdomsgård 704 708 Nytt kök. Snygga till utemiljö. Asfaltera basketplanen och nya garageportar. Fagerängens fritidsgård 577 539 Smygeskolans idrottsanläggning 55 46 Vångavallen 3 886 4 141 Omklädningsrum räcker inte, brist på förvaringsutrymme. Tillbyggnad behövs. Badhuset 4 823 7 880 Maglarps skytteanläggning 923 149 Söderslättshallen 12 183 8 291 Parkeringen behöver bytas ut. Anderslövs IP 437 1 465 Yta avser BOIK:s byggnad 20

10.7 Servicenämnden 10.7.1 Serviceförvaltningen Fastighet/objekt Antal kvm Årshyra tkr Förvaltningsadministration Rådhuset 261 164 Östergatan 71 218 616 Nygatan 1 790 658 Sjöviksvägen 6 1 810 1 251 Kommentar Övriga 5 095 6 075 Kök, bildningsförvaltningen och socialförvaltningen, totalt 42 st Gröningen Servicecenter 155 267 Måltid, tillagningskök 10.7.2 Investeringsbehov inom serviceförvaltningens ansvarsområde 10.7.2.1 Förskole- och skolkök Nyinvestering i kök följer den plan som finns för nybyggnation av förskola eller skola. Beräknad investering finns redovisat i den totala investeringen för varje nytt skolobjekt. Reinvesteringsbehovet i befintliga kök uppskattas under perioden till 5 Mkr per år. 10.7.2.2 Energiinvesteringar För att aktivt arbeta med att vara ett fossilbränslefritt Trelleborg år 2020, krävs investeringar i bland annat alternativa energikällor, gröna utemiljöer, gröna tak, smarta fastigheter och lokal dagvattenhantering. Årligt behov 10 Mkr. 10.7.2.3 Reinvesteringar 21

Kommunens fastigheter har en blandad åldersstruktur. Förutom långtidsplanerat underhåll kommer det att krävas investeringar i såväl regnkappan i form av tak, fasader, fönster etcetera, samt invändiga investeringar i ventilation, stambyten, värmesystem med mera. De material eller den teknik som ersätter den gamla kommer att vara värdehöjande och är inte underhåll utan investering. Årligt behov 10 Mkr. 10.8 Bildningsnämnden 10.8.1 Bildningsförvaltningen Det kan konstateras att det finns ett större investeringsbehov inom bildnings olika lokaliteter delvis beroende på en ökad befolkningsprognos med ökande barnkullar, men även utifrån att det finns ett flertal tillfälliga lösningar och ett föråldrat fastighetsbestånd. Genom extern konsult har bildningsförvaltningen beställt egna lokalutredning av både skolor och förskolor. Slutsatserna från dessa delges i korthet här; Behov av platser för förskolebarn och elever i grund- och gymnasieskola (utifrån befolkningsplan 2015-2021) 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2028 Förskola 2544 2523 2545 2602 2656 2703 2944 Åk F-6 3602 3666 3709 3693 3719 3760 4162 Åk 7-9 1382 1457 1526 1592 1602 1611 1705 Gymn 1290 1282 1327 1413 1494 1563 1735 Totalt 8818 8928 9107 9300 9471 9637 10546 22

10.8.1.1 Skolverksamhet Idag bedrivs undervisning ett flertal olika geografiska platser. Tillsammans finns det 19 rektorsområden som varierar i olika storlekar. Eftersom dagens skola drivs i nära samarbete med fritidsverksamheten är dagens F 9 skolor inte de mest optimala. Den skolutredning som genomförts bygger på att renodla skolverksamheten i endera Åk F-6 verksamhet respektive Åk 7-9. Då kommer det år 2021 finnas 12 F-6 skolor (kapacitet 4115 vilket innebär 390 fler platser) och 5 Åk 7-9 skolor (kapacitet 1675, vilket innebär 315 fler platser). För att åstadkomma detta krävs utifrån nuläget följande åtgärder; Objekt Klart Vad göra Kommentar Lillevång/ Vannhög 2018 Gör en alternativstudie på projektet Lillevång och Vannhög för att se vilka fördelar en ren nybyggnad i två plan skulle medföra. Undersök också vad en komplett nybyggnad av sporthallen innebär som alternativ till att behålla och bygga om befintlig gymnastikbyggnad. Anpassa mängden lokaler till särskolans vikande behov. Kontrollera var evakueringslokaler kan/får placeras. Skegrie 2018 Fullfölj pågående skolprojekt i Skegrie med tillbyggnad och ny idrottshall. Skolan blir därmed F-6 vilket bland annat avlastar Vannhög. Befintlig paviljong utgår och en utökad lokalresurs med 40 platser Vad medger detaljplanen! 2år för ny projektering, bygglov, upphandling, rivning och byggtid. Mycket tufft. Möjligen välja en redan befintligt byggd skola. Kostnad för nerlagda projekteringskostnader i nuläget 7,5 Mkr + rivning + eventuella restvärden. 23

Väståkra- Skolan Ny skola i öster Ny skola i vaster Ny skola i Öster skapas. 2018 Flytta åk 4-6 (< 50 elever) från Alstad till Väståkra F-6. Detta frigör lokaler i Alstad skola som kan bli förskola. Utöka Väståkra F-6 med lokaler för eleverna från Alstad ( två klassrum ). Utred vidare om kapaciteten av speciallokaler räcker, eventuellt får resurser på Klagstorp nyttjas (slöjd etc) 2018 Påbörja planering och projektering av en ny 5-parallellig 7-9 skola i östra delen av centralorten (375 platser) 2018 Påbörja planering och projektering av en ny 3-parallellig F-6 skola i centrala delen av centralorten (525 platser) 2018 - Bygg en ny 5-parallellig 7-9 skola i 2021 östra tätorten (375 platser). Markinventering och detaljplanearbete. Markinventering och detaljplanearbete. Pilevalls- Skolan 2018-2021 Avveckla den nuvarande ca 1½parallelliga 7-9 verksamheten (108 elever och vikande) på Pilevall och utnyttja de senast omoch tillbyggda lokalerna för F-6 verksamhet. Den utökade lokalkapaciteten för F-6 bedöms då bli 175-200 platser. Slutför Pilevallsprojektet med en mer begränsad om- och tillbyggnad av byggnad A inkl översyn av kapaciteten i kök/matsal och metallslöjd. Genomför planerad utemiljöanpassning. Avveckla Östra skolan (m h t järnväg, biltrafik och låg beläggning) och utnyttja de lokalresurser som uppstår på Pilevall när 7-9 avvecklas där. Redan investerat. Projekteringskostnader på nuvarande plan byggnad A? 24

Ny skola i vaster 2018-2021 Bygg en ny 3-parallellig F-6 skola i centrala tätorten (525 platser). Denna kan dels möta ett utökat F-6 behov som följd av befolkningsökningen och också ta emot elever från de västra centralområdena (vilket avlastar Liljeborg 4-6 och Ljungrenska) samt elever som idag går på Kattebäck. Avveckla Kattebäck F-5 där trycket är idag högt men utbyggnadsmöjligheterna små. Dessa elever får gå i den nya F-6 skolan enligt ovan. Använda Kattebäck till förskola. Smyge- Skolan 2018-2021 Smyge en utbyggnad av köket erfordras (av bland annat arbetsmiljöskäl). Som följd av detta har andra, av skolan uttryckta behov (utökad matsal, administration, fritidshem, fritidsgård, bibliotek, mm) föreslagits i några olika alternativ. I samtliga dessa har adderats 3 nya förskoleavdelningar varav 2 som ersättning för befintliga paviljonger men att utöka antalet förskoleplatser är tveksamt m h t befolkningsplanen 2015. Befintlig paviljong har idag viss överkapacitet 10.8.1.2 Förskolor Idag finns det 31 förskolor, 6 enskilda förskolor och övrig pedagogisk omsorg för 70 barn. Det kommer att behövas förskoleplats för ytterligare 149 barn år 2021, vilket motsvarar 8 avdelningar i förskola. Av dagens förskolor är 20 st. belägna i tätorten, 8 i östra delen och 3 i norra och västra delen av Trelleborgs kommun. Endast 11 av förskolorna är från grunden byggda som permanenta förskolor. Övriga är befintliga i paviljongslösning eller inbyggda i andra befintliga bostadshus. Av samtliga kommunala förskolor har 11 av dem 2 avdelningar eller färre, 2 st. har 3 avdelningar och övriga består av 4 avdelningar eller fler. Förskolor bör omfattas av minst 4 avdelningar och när så är möjligt gärna 6 till 8 avdelningar. Detta ger en större resurseffektivitet vad gäller administration, måltidsverksamhet och 25

användandet av gemensamma lokaler och uteytor. Att bygga flexibla förskolor enkelt kan omvandlas till skolverksamhet samt att där det är möjligt placera förskolor i närheten av annan skolverksamhet. För att klara en utbyggnad inför behovet av platser och att uppfylla en kvalitativ barnomsorg lämnar förskoleutredningen följande förslag; Objekt När Vad Kommentar Alstad 2018 Om/när 4-6 eleverna i Alstad flyttas till Väståkra kan den nuvarande avdelningen i källaren på äldreboendet avvecklas. Miljön är trång, dagsljuset begränsat, utblicksmöjligheterna små. Tillgänglighetskraven uppfylls inte och ventilationen är dålig. Avdelningen föres lås flyttas till Alstads kola där samverkan med skolans 6-års verksamhet kan ske. Mindre anpassningar av lokaler och utemiljö erfordras d är. Anderslöv 2018 I Anderslöv bedöms lokalbehovet vara i balans 2016. Dock kvarstår tidigare (utredningen 2008)uttalade förslag om att bygga en ny 5 avd förskola här. Denna utredning förordar en placering i anslutning till Väståkraskolan. Avveckla Backens paviljongförskola (2 avd), Paviljongdelen på Söderängens förskola (1 avd)samt Orrens förs kola(2 avd ), sammanlagt 5 avdelningar. Noteras att Backens tidsbegränsade bygglov går ut 2018 men kan sannolikt förlängas 5 år till med hänsyn till nya regler i plan och bygglagen. Ny fsk centrala Trelleborg 2018 Påbörja planering och projektering av en ny 8 avd förskola i centrala Trelleborg nedan nämnd, Nya förskolan med hänsyn till förväntade ca 400 nya bostäder i tätorten klara för inflyttning to m 2018. Den placerings som har diskuterats är vid Övre. Med anledning av komplexiteten i att finna mark för uppförande av förskola för den verksamhet som idag bedrivs i paviljongsbyggnader, har ett förslag inkommit från lokal entreprenör om att uppföra förskola, äldreboende, barnavårdscentral och annan offentlig och kommersiell service. Förslaget skulle också möjliggöra att offentliga verksamheter som idag använder lägenhetsytor skulle kunna återställas för boende och vara attraktiva för t ex ungdomar. I avvaktan på tomt för förskola i centrala Trelleborg bör Köpingeskolans tomt användas tillfälligt både för att avlasta behovet av nya platser men även för att återställa förskolor som är befintliga i lägenhetsytor och som då kan återställas för sitt ursprungsbehov. Antingen som lägenheter för socialt ändamål eller för 26

Ny fsk centrala Trelleborg Solrosens fsk 2018-2021 2018-2021 Skegrie 2018-2021 Kattebäck 2018-2021 Genomför byggnation av en ny 8 avd förskola i centrala Trelleborg; Nya förskolan. 2-3 avdelningar blir utökad resurs, 5-6 avd ers ätter Pilekvisten och Kontinenten nedan. Avveckla Pilekvistens förskola i förhyrd a lokaler och flytta verksamheten till Nya förs kolan. Detta är utifrån lokal- och utemiljö sämsta förskolan inom kommunen idag. Avveckla Kontinentens förskola i förhyrd a lokaler senast när det tillfälliga bygglovet går ut 2020och flytta verksamheten till Nya förskolan. Utöka Solrosens förskola från idag knappt 2 till 4 avd genom en ombyggnad (inklusive en eventuellt mindre tillbyggnad när Folktandvården flyttar ut (+c a 300kvm). Blir resurs i centrum. Eventuellt kan kapaciteten ökas med ytterligare 1-2 avdelningar genom en tillbyggnad. Genomförprojekterad (pågår)ny 6 avd förskola i Skegrie i anslutning till befintlig skola (flexibla lokaler förskola/skola). 1 avd kommer att under en övergångsperiod nyttjas av skolan. Det pågår exploateringsprojekt i närområdet(s narringe). Förskolorna i Skegrie bedöms attraktiva även för icke boende i Skegrie men som passerar i samband med pendling norrut. Behovet är därför svårt att prognostisera. Avveckla förhyrda paviljongförskolor Ängen 1-3, 6 avd Bygg om Kattebäck tillförskola när nuvarande F-5-verksamhet flyttat till den nya centralt placerade F-6 skolan. Nedan kallad Nya Kattebäck. Kattebäck skola omfattar idag ca 2.600 kvm B TA och bör med relativt enkla medel kunna anpassas allmännyttans behov. 27

Smyge 2018-2021 till att bli en 8 avd förskola. Utemiljön är begränsad inom den nuvarande fastigheten men närheten till omgivande grönområden är god. 6 avdelningar blir utökad resurs, 2 avd ersätter Bäcka enligt nedan. Avveckla Bäcka förs kola (2 avd i paviljong, begränsad utemiljö) och flytta verksamheten till Nya Kattebäck För Smyge pågår en förstudie. Den baseras primärt på kökets behov men inbegriper också några olika förslag med 3 permanenta avdelningar vilka dels skall ersätta två befintliga paviljonglösningar och dels vara en utökad resurs (1 avd). Den senare syns något mindre angelägen m h t 2015 års befolkningsplan där ett mycket litet underskott kan s es 2 018 för att åter vara i balans 2021. Eventuellt kan nybyggda Klagstorps förskola där kapacitet finns täcka upp. Förslag behåll nuvarande kapacitet, på sikt bör dock de två paviljongavdelningarna ersättas med en permanent lösning. 10.8.1.3 Nuvarande kontrakt Fastigheter/objekt Antal kvm Årshyra tkr Grundskola Borgen resursskola 133 175 Bäckaskolan 3 827 2 776 Bäckaskolan, paviljong 369 726 Fågelbäcksskolan 3 616 6 006 Gislövs resursskola 753 317 Gylle resursskola 1 058 324 Kattebäckskolan 2 364 5 000 Klagstorps skola 3 165 4 047 Köpingeskolans idrottshall 1 460 1 289 Liljeborgsskolan 10 386 9 164 Lillevångskolan 2 581 1 815 Ljunggrenska skolan 2 986 3 634 Pilevallskolan 5 574 7 368 Serresjöskolan 4 570 8 418 Skegrie skola 3 509 4 684 28

Skegrie skola, paviljong 210 612 Skegrie skola, Körsbärsgården 526 512 Smygeskolan 4 734 2 105 Alstad skola 1 305 1 323 Vannhögskolan 7 490 3 971 Vannhögskolan, paviljong 120 406 Väståkraskolan 7-9 3 020 3 390 Väståkraskolan f-6 2 686 2 486 Östra skolan 2 195 1 475 Östra skolan, Kullagrundet 257 193 Gymnasieskola Söderslättsgymnasiet, Bastionen 11 011 14 524 Förskolor Ajgeldingerska Villans förskola 961 683 Backens förskola 264 623 Bäcka förskola 320 1 083 Dalajärs förskola 1 245 819 Flaningens förskola, Nyhejdan 680 1 138 Flaningens förskola 357 594 Fågelsångens förskola 1 137 2 060 Gertrudsgårdens förskola 1 228 980 Granlunda förskola 835 1 747 Granlunda förskola, paviljong 210 895 Högalids förskola 899 922 Klagstorps förskola Klämmans förskola 755 503 Klöverns förskola 469 765 Kontinentens förskola 365 426 Modeshögs förskola 2 132 1 831 Modeshögs förskola, Järabacken 121 127 Månssonska Villans förskola 539 427 Anderslövs familjecenter 283 318 Orrens förskola 305 455 Pilekvistens förskola 804 1 125 Prästkragens förskola 501 652 Ingår i skolan 29

Slättens förskola 1 401 3 083 Smygehamns förskola 1 224 896 Smygehamns förskola, paviljong 290 597 Smörblommans förskola 330 644 Sockertoppens förskola 333 763 Solrosens förskola 266 301 Söderängens förskola 702 496 Söderängens förskola, paviljong 105 255 Uddens förskola 986 2 034 Alstad förskola 507 547 Ängens förskola, paviljong 1 300 668 Ängens förskola, paviljong 2 320 701 Ängens förskola, paviljong 3 320 856 Änghögs förskola 319 388 Örtagårdens förskola 1 008 1 363 Österjärs förskola 1 197 777 Österlids förskola 244 182 Smyge familjecenter 100 96 Villa Skateholm 238 134 Övriga lokaler Förvaltningsadministration Johan Kocksgatan 4 1 034 868 Garage vid Kattebäcksskolan 11 4 Bussgarage/tvätthall 158 161 Solängens källarlokal 108 31 Valen Q park 2 garageplatser 22 10 11 Reinvesteringar som är värdehöjande och eller energieffektiva All form av framtida byggnation har och kommer att få skärpta lagkrav; Här ingår allt från strålning, marksanering, buller, tillgänglighet, ökade energikrav, ökat ansvar för dagvattenhantering, grönytefaktorer, parkeringsnormer med flera lagkrav. Samtidigt leder de å andra sidan till att vi arbetar in hela hållbarhetsbegreppet för att få en balans mellan ekologisk-, ekonomisk och social hållbarhet. På grund av den teknikutveckling som pågår skapas multifunktionella lösningar som möjliggör att vi kan utveckla bättre arbetsmiljöer genom att införa smarta fastigheter, som möjliggör 30