Mål och budget 2015 Flerårsplan 2016-2018

Mål och budget 2015 Flerårsplan 2016-2018 Fastställd av Kommunfullmäktige Nordanstigs kommun 2014-12-01 113

Innehåll Kommunstyrelsens ordförande 4 Kommunstyrelsens vice ordförande 5 Sammanfattning 6 Politisk organisation och förvaltningsorganisation 8 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 11 Vision 2020 Nordanstig Naturligtvis här förverkligar du dina livsdrömmar 13 Politiska inriktningar och ambitioner 2011 2014 (Kf 50/2011) 13 1. Barn och unga 14 2. Kultur och fritid 15 3. Boendemiljö och kommunikation 16 4. Miljö och hälsa 17 5. God ekonomisk hushållning 18 6. Trygg som medborgare 19 7. Näringsliv och arbetsmarknad 20 8. Personalpolitik 21 Strategiska frågor i ett långsiktigt perspektiv 22 Omvärld 25 Svensk ekonomi och hur den påverkas av den globala ekonomin. 25 Nordanstigs kommun 26 Kommunens invånare 26 Befolkningsprognos 26 Nordanstigs näringsliv 27 Arbetsmarknad 28 Samhällsekonomin påverkar kommunen 29 Förutsättningar för kommunens ekonomi 30 Kommunens ekonomi i backspegeln 30 Budgetförutsättningar 2015-2018 31 Driftbudget 2015 32 Investeringsbudget 33 Kommunens verksamheter 34 Ekonomisk redovisning kommunstyrelsen 34 Kommunstyrelsens verksamheter 35 Ledningsutskottets verksamheter 35 Utbildningsutskottet 39 Omsorgsutskottet 41 Myndighetsutskottet 44 Byggnadsnämnden 46 Kommunens ekonomi 49 Resultatbudget 2015 inklusive kapitalkostnader 50 Resultatbudget flerårsplaner 2016-2018 inklusive kapitalkostnader 51 Kassaflödesanalys 2015-2018 52 Balansräkning 2015-2018 53 Bilagor 54 Bilaga 1: Ordlista 54 Bilaga 2: Redovisningsprinciper 56 Bilaga 3: Nordanstigs kommun i ett historiskt perspektiv 58 Bilaga 4: Kommunfullmäktiges protokoll 2014-12-01-59

Kommunstyrelsens ordförande Några tankar kring budget 2015 och flerårsplan 2016-2018, skrivet av kommunstyrelsens ordförande Monica Olsson (S) Våra elever har goda kunskaper i att använda datorer i skolarbetet och det har visat sig positivt när de börjar gymnasiet. Den nya praon har varit framgångsrik och kan utvecklas vidare. Vård och omsorg av våra äldre ska på bästa möjliga sätt tillgodoses inom hemtjänst, trygghetsboende och särskilt boende. Hemtjänsten ökar eftersom fler väljer att bo kvar hemma längre och det innebär att vi får tänka om och tänka nytt. Nordanstig är en kommun som är öppen för samarbete över kommungränserna och det är en av de förutsättningar som kan göra vår kommun ännu bättre. Vi har en trygg kommun och vi ska fortsätta göra den ännu tryggare genom samverkan med polis och andra aktörer. Vi går nu in i en ny mandatperiod med nya politiker, nya förutsättningar och utmaningar. En budget i balans är ett lagkrav som vi har att förhålla oss till. 2015 års budget är en budget som kräver återhållsamhet och åtgärder. För att nå budgetmålet krävs samarbete och samsyn över partigränser. Vi vill alla ha en kommun som är attraktiv som har en bra kvalitet i våra olika verksamheter. Långsiktighet och samsyn är viktigt för att utveckla vår kommun och nå målen. Monica Olsson (S) Kommunstyrelsens ordförande Detaljplaner finns på gång för våra LISområden och vi kan med glädje konstatera att det finns exploatörer som vill vara med i den utvecklingen. Inom skolans område fortsätter arbetet med att alla våra elever ska ges förutsättningar för att nå målen för att kunna möta framtiden. 4

Kommunstyrelsens vice ordförande Några tankar kring budget 2015 och flerårsplan 2016-2018, skrivet av kommunstyrelsens vice ordförande Stig Eng (C) Det budgetförslag som presenteras i detta dokument är ingen färdig produkt. Budgetförslaget är en signal till politik och verksamhet att omedelbart, när den nya kommunstyrelsen är tillsatt, vidta åtgärder som genererar stora kostnadsbesparingar. Målet är att den nivå som verksamheten behöver för att genomföra sitt uppdrag ska minska med 35-50 mkr under planperioden 2015-2018. Det är en stor utmaning som vi alla har framför oss som kräver stora strukturella beslut samt stor enighet inom politiken, om vi ska nå dessa stora besparingar. Det är dock viktigt att behålla hög kvalitet och god omsorg inom alla verksamhetsområden trots de åtgärder som vi måste genomföra. Stig Eng (C) Kommunstyrelsens vice ordförande 5

Sammanfattning Sammanfattning Invånare 9 526 (2014-06-30) Landareal 1 380 km 2 690 inv./km 2 (2014-06-30) Orter i kommunen: Bergsjö, Gnarp, Harmånger, Hassela, Ilsbo, Jättendal, Stocka, Strömsbruk Mandatfördelning i kommunfullmäktige vid valen 2006, 2010 respektive 2014: 2006 2010 2014 Socialdemokraterna 11 11 11 Centerpartiet 10 7 5 Moderaterna 4 3 4 Folkpartiet 2 4 2 Vänsterpartiet 1 2 2 Kristdemokraterna 1 1 1 Miljöpartiet 1 1 1 Sverigedemokraterna 1 2 5 2015 Församling Skatt till kommunen Skatt till landstinget Begravningsavgift Avgift till Svenska Kyrkan inkl begravningsavgift Kommunalskatt inkl. kyrkoavgift Kommunalskatt, ej kyrkoavgift Summa Skattesatser och avgifter Summa Bergsjö 22,51 11,51 0,47 1,54 35,56 34,49 Gnarp 22,51 11,51 0,35 1,17 35,19 34,37 Harmånger- Jättendal 22,51 11,51 0,35 1,17 35,19 34,37 Hassela 22,51 11,51 0,45 1,54 35,56 34,47 Ilsbo 22,51 11,51 0,47 1,54 35,56 34,49 Kommunens inkomstfördelning Kommunens kostnadsfördelning 6

Sammanfattning 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 ÅR ÅR ÅR ÅR Budget Budget FP FP FP Befolkning Folkmängd 31/12 9 611 9 533 9 533 9 491 --- --- --- --- --- Folkmängd 1/11 året före budgetåret 9 665 9 627 9 539 9 523 9 460 9 421 9 390 9 371 9 360 Medelålder 44,4 44,5 44,6 44,7 --- --- --- --- --- 0-5 år 613 604 631 623 640 631 623 627 630 6-15 år 962 951 933 970 971 1 003 1 033 1 057 1 070 16-18 år 404 389 353 327 308 300 295 293 298 19-64 år 5 415 5 297 5 278 5 186 5 090 5 008 4 973 4 895 4 842 65 år - 2 217 2 292 2 338 2 385 2 432 2 467 2 466 2 508 2 536 Totalt SCB s prognos 31/12 9 441 9 409 9 390 9 380 9 376 Personal Antal kommunanställda 31/12 783 757 739 775 --- --- --- --- Antal årsarbetare 706 678 661 691 --- --- --- --- Skatteintäkter Kommunal skattesats 22,40 22,40 22,14 22,61 22,61 22,51 22,51 22,51 22,51 Total skattesats exkl kyrkoavgift 33,07 33,57 33,57 34,54 34,54 34,42 34,42 34,42 34,42 Kommunens ekonomi Likviditet (%) 122 130 123 133 178 129 138 150 164 Soliditet exkl.ansvarsförbindelse (%) 35 37 37 42 35 44 47 50 53 Soliditet inkl. ansvarsförbindelse (%) -57-73 -62 --- --- --- --- --- --- Årets resultat (tkr) 407 1 769 10 966 18 138-279 10 320 10 588 10 860 11 152 4 % av skatteintäkter samt gen.statsbidrag före finansnetto (tkr) 18 346 18 602 18 795 19 386 19 356 20 639 21 177 21 721 22 305 Årets investeringar (tkr) 14 492 24 364 22 546 25 991 15 000 20 000 15 000 15 000 15 000 Ombudgetering från föregående år 3 071 Ansvarsförbindelse exkl. borgensåtagande (tkr) 259 757 299 864 295 946 308 259 --- --- --- --- --- -"- (kr/invånare) 27 027 31 455 31 044 32 479 --- --- --- --- --- Låneskuld inklusive leasing (tkr) 70 298 67 439 63 521 59 077 65 449 51 077 47 577 47 077 40 577 -"- (kr/invånare) 7 314 7 074 6 663 6 225 6 932 5 429 5 067 5 019 4 328 Amortering (tkr) 3 454 4 609 6 199 4 491 5 000 5 000 4 500 4 500 4 500 Eget kapital (tkr) 98 434 100 203 111 169 129 326 106 924 139 942 150 530 161 391 172 543 -"- (kr/invånare) 10 242 10 511 11 661 13 626 11 325 14 873 16 031 17 206 18 403 Finansnetto (tkr) -144-5 282-1 481-264 -2 424-3 283-3 252-3 190-3 079 Verksamheternas nettokostnader (tkr) 461 697 458 008 457 416 466 250 481 760 502 378 515 595 528 970 543 397 -"- (kr/invånare) 48 038 48 044 47 982 49 125 51 028 53 393 54 909 56 393 57 956 ÅR=Årsredovisning FP=f lerårsplan Budget 2015 och FP 2016-2018 är beräknade av SCB utifrån befolkningen 2012-12-31 7

Politisk organisation och förvaltningsorganisation Politisk organisation och förvaltningsorganisation Revisorer (5) Kommunfullmäktige (31) Byggnadsnämnd (5) (myndighet) Kommunstyrelsen (13) Valnämnd (5) Ledningsutskott (5) Utbildningsutskott (7) Omsorgsutskott (7) BRÅ- och Folkhälsorådet Handikapprådet Pensionärsrådet Ungdomsrådet Nordanstigs Näringslivsråd Myndighetsutskott (5) KONCERN Nordanstigs kommun Nordanstigs Bostäder AB 100 % Nordanstigs Fastighets AB 100 % Nordanstig Vatten AB 100 % Nordanstigs Fjärrvärme AB 100 % Fiberstaden AB 20 % Kommunalförbundet Inköp Gävleborg 3,5 % Stiftelsen Ersk-Matsgården Nordanstigs Ekoteknik KB, under likvidering MittSverige Vatten AB Samkraft AB Norrhälsinglands Miljö och Räddningsnämnd (3) Placerad under Hudiksvalls kommunfullmäktige (myndighet) Gemensam överförmyndarnämnd (1) Nordanstig Timrå Ånge Sundsvall Placerad under Sundsvalls kommunfullmäktige 8

Politisk organisation och förvaltningsorganisation Kommunförvaltningen Kommunstyrelsen (13) Byggnadsnämnd (5) Kommunstyrelseförvaltningen (KS) Stab Kommunledningskontor Utbildning Vård och omsorg Socialomsorg 9

Politisk organisation och förvaltningsorganisation Kommunstyrelseförvaltningen Kommunchef Stab Kommunchef (ledningsutskott) (ledningsutskott) Utbildningschef (utbildningsutskott) Vård och omsorgschef (omsorgsutskott) Socialchef Chef kommunledningskontor (omsorgsutskott och myndighetsutskott) Enheter Enhet Enheter Enheter Enheter enhetschefer enhetschefer enhetschefer enhetschefer 10

Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Nordanstigs kommuns verksamhet styrs utifrån vision, övergripande inriktningar och ambitioner samt mål som bryts ned från kommunfullmäktige till kommunstyrelse. Kommunfullmäktige styr och följer upp denna struktur genom målplaner som sammanställs i delårsrapport och årsredovisning. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet inom kommunen. Där beslutas ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt, främst mål och riktlinjer för kommunen samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, organisation och verksamhetsformer. Enligt KL 3 kap. Visionsarbete- Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Hösten 2009 antog kommunfullmäktige Vision 2020. Under 2014 har arbete pågått utifrån visionen och många medborgare, företagare, kommunanställda och förtroendevalda har på olika sätt varit involverade. Kommunen vill möjliggöra att många kommunmedborgare på olika sätt engageras och medverkar i byggandet av framtidens kommun. Om fler och fler arbetar tillsammans kommer visionen i grunden att kunna påverka Nordanstig i den riktning som valts. I visionen finns sju gyllene slutsatser som förtydligar särskilt viktiga områden i utvecklingsarbetet. Man kan säga att visionen pekar ut färdriktningen, men det behövs också ledstjärnor som hjälp att navigera. Det kommer även under 2015 att arbetas fram strategiskt prioriterade och tidsatta aktiviteter i utvecklingsplanen för att hålla kompassriktningen mot vision 2020. Motiven för visionsarbetet varierar men några faktorer väger tungt i Nordanstigs kommun: att skapa ett tydligare samarbete mellan offentlig verksamhet och näringsliv samt föreningsliv för att stärka utvecklingspotentialen för Nordanstig att bättre hantera arbetslöshet och befolkningsminskning att stärka ungdomar och unga vuxnas delaktighet och inflytande att genom tydlig styrning hålla ekonomin i balans. Målstyrningsprocess Kommunfullmäktige har i juni 2011 antagit politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag för nuvarande mandatperiod fram till och med 2014. Utifrån dessa har verksamhets och finansiella målområden tagits fram, totalt 11 stycken. Dessa ska styra verksamheternas uppdrag och resurstilldelning avseende både ekonomi och personal för 2015. För att säkerställa den framtida välfärden i Nordanstigs kommun krävs en hållbar ekonomisk tillväxt. Hållbarhetsperspektivet ska avspeglas i kommunens alla verksamheter. God ekonomisk hushållning syftar till att kommunens verksamhetsresurser används på mest effektiva sätt, både kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan de resurser som används och de prestationer som genomförs och de resultat som uppnås. Kommunfullmäktiges ansvar i målstyrnings- och budgetprocessen: fastställa de övergripande politiska inriktningarna i Nordanstigs kommun tilldela resurser till kommunstyrelsen för att målen ska kunna uppnås följa upp och utvärdera kommunstyrelsens verksamhet och dess måluppfyllelse. 11

Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen bereder ärenden till kommunfullmäktige och föreslår vad fullmäktige ska besluta. Kommunstyrelsen har ansvar för att genomföra fullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen leder, samordnar och övervakar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över egen och bolagens verksamhet, enligt kommunallagen 6 kap. Genom månadsuppföljning, delårsbokslut och internkontroller följer kommunstyrelsen kontinuerligt upp verksamheterna. En sammanställd redovisning upprättas vid delårsbokslut och årsredovisning. Kommunstyrelsens ansvar i målstyrningsprocessen föreslå och bereda övergripande politiska inriktningar föreslå övergripande mål som bygger på de politiska inriktningarna samordna uppföljning och utvärdering tolka de övergripande målen och formulera konkreta mål (4-8) och strategier följa upp vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målen och redovisa dessa till kommunfullmäktige redovisa måluppfyllelsen inför kommunfullmäktige minst en gång per år i samband med årsredovisningen kommunstyrelsen har tillsammans med byggnadsnämnden ansvar att genomföra fullmäktiges beslut. Politiken ansvarar för att sätta mål och att prioritera resurserna på ett övergripande plan samt att regelbundet följa upp målen, kvaliteten och effektiviteten. Tjänstemannaorganisationen och ytterst ledningsgruppen ansvarar för hur arbetet ska genomföras för att nå bästa resultat. Nordanstigs kommun har ett webbaserat system, Stratsys, för måluppföljning och rapportering. Systemet åskådliggör målstrukturen genom nedbrytning av de övergripande politiska inriktningarna till kommunfullmäktige- och kommunstyrelsemål och konkreta aktiviteter som stöttar det nuvarande arbetssättet med styrning. För att följa upp målen och säkerställa det systematiska kvalitetsarbetet finns även kvalitetsverktyg, indikatorer och mätetal för uppföljning och utvärdering kopplat till målen. Systemet ger en överskådlig och förenklad struktur kring rapportering och administration kring mål och resultatstyrningen. Systemet är ett stöd för verksamheterna för att fokusera på innehåll, analys och andra värdeskapande aktiviteter. 12

Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Vision 2020 Nordanstig Naturligtvis här förverkligar du dina livsdrömmar I Nordanstig kan du skapa det liv du vill. Här finns valfrihet, närhet till natur och människor, fantastiska möjligheter till aktiv fritid och ett rikt kulturliv. Nordanstigsandan ger tillväxt och gör att företagande, skola, omsorg och föreningsliv ständigt utvecklas och blommar. Attraktiv boendemiljö finns mitt i den vackra naturen, från kust till berg som vårdas ömt för framtida generationer. Politiska inriktningar och ambitioner 2011 2014 (Kf 50/2011) Utifrån kommunfullmäktiges politiska inriktningar och ambitioner: 1. Barn och unga 2. Kultur och fritid 3. Boendemiljö och kommunikation 4. Miljö och hälsa 5. God ekonomisk hushållning 6. Trygg som medborgare 7. Näringsliv och arbetsmarknad 8. Personalpolitik har kommunfullmäktige beslutat om målområden som fullmäktige särskilt vill följa (Kf 26/2013). Därefter har kommunstyrelsen tolkat fullmäktiges mål och formulerat konkreta mål. Målen följs upp och redovisas till kommunfullmäktige i delårsbokslut och årsredovisning. Kommunens verksamheter kan inte ses isolerade från varandra. De måste samverka och förstärka varandra. Målen syftar gemensamt till att förverkliga Nordanstigs kommuns vision. Syftet med de finansiella målen är att stärka kommunens ekonomi så att till exempel framtida pensionsåtaganden inte får negativ inverkan på kommunens kärnverksamheter I de fall olika mål som fullmäktige uttalat skulle komma i konflikt med ramen så gäller att ramens storlek går i första hand fram till dess fullmäktige fattar annat beslut. Kommunfullmäktiges finansiella mål Resultatet för år 2015 budgeteras så att resultatet ska vara 2 % av skatter, generella statsbidrag och fastighetsavgift. Resultaten för år 2016 2018 budgeteras till lägst 2 % av skatter, generella statsbidrag och fastighetsavgift. Investeringsvolym 2015 kan högst motsvara årets avskrivning + 5 000 tkr, dock högst 20 000 tkr. Ombudgetering från föregående år + årets investeringsvolym får vara högst årets avskrivningar gånger två. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen ska vara lägst 30 %. Likviditeten ska vara lägst 100 %, d.v.s. omsättningstillgångarna ska vara högre än de kortfristiga skulderna. Samtliga investeringar bör finansieras med egna medel. Kommunen skall amortera låneskulden med minst 6 % per år. 13

Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 1. Barn och unga Arbetet med barn och unga ska vila på en gemensam värdegrund. Denna värdegrund bygger på en människosyn som ser människan som aktiv, engagerad, ansvarskännande och medskapande. Vår ambition är att barn och unga i Nordanstigs kommun ska växa upp och utbildas i en trygg och stimulerande miljö. Kommunen ska stärka föräldrarollen genom bland annat familjecentraler och familjeklasser. Detta ska vi uppnå genom att socialtjänst, skola och föräldrar samarbetar mot gemensamma mål. Vi ska erbjuda en bra skola, där barn och ungdomar känner inflytande och delaktighet och där undervisningen i för- och grundskola tar tillvara elevernas naturliga upptäckarglädje. Varje individ skall bemötas och utbildas utifrån sina egna förutsättningar och få stöd och uppmuntran för att nå de nationella målen och för att bli starka och självständiga människor. Skolan ska stödjas så att andelen elever som når de nationellt uppställda målen stadigt ökar. Barn- och ungdomar ska få mer plats och möjlighet att påverka sin situation genom bland annat ungdomsrådet. Kommunen ska stimulera aktiviteter i drogfria miljöer och ha nolltolerans för mobbning och kränkande behandling. Nordanstigs kommun ska arbeta för ett aktivt utbyte mellan skola och närings-, arbets- och föreningsliv. Kommunfullmäktiges målområden 2015 Kommunstyrelsens mål 2015 Under 2015-2018 utveckla skolmiljöer som ger eleverna goda möjligheter att klara skolans mål utifrån elevernas förutsättningar. 14

Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 2. Kultur och fritid Inom kultur och fritid ska inriktningen vara att stimulera och stödja ungdomsverksamhet för att bidra till allsidiga fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Kommunen ska ge ekonomiska förutsättningar till detta och på så sätt arbeta för en drog- och alkoholfri miljö. Ambitionen är också att öka de ekonomiska resurserna till kultur- och föreningsstöd och lyfta fram kulturaktiviteterna och stödet till den lokala kulturen. Ungdomsrådets kompetens och viljeinriktning ska tas tillvara och de äldres fritidsaktiviteter ska stimuleras. Stöd ska möjliggöras bland annat genom kommunens utvecklingsmedel till förenings- och ungdomsverksamhet. Nordanstigs Föreningsråd som paraplyorganisation för föreningarna ska vara en viktig samarbetspartner för kommunen. Kommunfullmäktiges målområden 2015 Kommunstyrelsens mål 2015 15

Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 3. Boendemiljö och kommunikation Genom den nya kollektivtrafiklagen och kollektivtrafikmyndigheten ska kommunen verka för förbättrade kommunikationer och att kollektivtrafiken i synnerhet utvecklas under mandatperioden, för att stödja pendling till och från jobbet likväl som till och från fritidsaktiviteter. Kollektivtrafikens utveckling visar kommunens utvecklingspotential för dem som funderar på att flytta hit, och pendlingsmöjligheterna med både tåg och buss gör inflyttningsområdet större. Kollektivtrafiken ska utökas och ambitionen är att fördubbla antalet resor fram till 2020. Goda nätkommunikationer ökar chansen till lyckade etableringar av företag, och till ett ökat samarbete inom skola och utbildning. Vår ambition är att vi vill visa att Nordanstig är en kommun, som är i framkant vad gäller både teknik och visioner. Vi vill arbeta för att stärka kommunmedborgarnas känsla för sin kommun och även förbättra omvärldens bild av kommunen. Vi vill visa vilka naturtillgångar och friluftsliv som erbjuds och hur tryggt det är att bo här. Att Nordanstigs kommun står för utveckling och framåtanda. Att här i Nordanstig kan själen vårdas och intellektet stärkas. Här finns närhet till våra grannkommuner genom bra kommunikationer. Att i Nordanstig finns en bra boendemiljö ur alla aspekter. Kommunfullmäktiges målområden 2015 Kommunstyrelsens mål 2015 Under 2015 2018 utveckla miljöer för attraktivt boende. 16

Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 4. Miljö och hälsa Kommunens uppgift är att planera för en god livsmiljö på ett sätt som är socialt och ekologiskt hållbart. Kommunen ska öppet kommunicera och regelbundet följa upp miljöarbetet. Vi vill utveckla de lokala miljömålen i samklang med de regionala och de nationella kvalitetsmiljömålen utifrån den nationella och vår lokala klimatstrategi. Klimatstrategin ska uppdateras i samband med att våra miljömål utvecklas. Vi vill utveckla källsorteringen i kommunen och i första hand i kommunens egna verksamheter. Vi anser att brottsförebyggande arbete och en väl utvecklad folkhälsa är viktiga framgångsfaktorer för att göra kommunen trygg och attraktiv att leva och bo i. Med utgångspunkt från folkhälsopolitikens elva målområden sker det förebyggande arbetet genom de fyra målområden vi valt att prioritera. Dessa är; barn och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel samt tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. En naturvårdsplan ska tas fram med åtgärder för att tillgängliggöra naturen med stigar, leder och rik information om de natur- och kulturvärden som finns i Nordanstig. Kommunfullmäktiges målområden 2015 Kommunstyrelsens mål 2015 Under 2015-2018 ska miljön och folkhälsan i Nordanstigs kommun succesivt förbättras. 17

Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 5. God ekonomisk hushållning För kommunen gäller god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att periodens kostnader täcks av periodens intäkter och dessutom ger ett överskott för att avsätta medel för att möta tidigare och framtida pensionsförpliktelser, amortera skulder, värdesäkra tillgångar, egenfinansiera investeringar samt skapa en buffert för framtida oförutsedda händelser. De kommunala verksamheterna skall kännetecknas av väl underbyggda beslut, hög effektivitet och god servicenivå. Kommunens affärsdrivande verksamheter och bolag ska generera överskott som kan garantera en långsiktig utveckling. Samarbete och samverkan mellan kommuner och näringsliv ska alltid undersökas. Kommunfullmäktiges målområden 2015 Kommunstyrelsens mål 2015 18

Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 6. Trygg som medborgare Vår ambition är att skapa trygghet under kommunmedborgarens hela levnadstid. En gemensam värdegrund ska genomsyra alla kommunens verksamheter där bemötande och respekt är en gemensam grund. Kommunens insatser ska kännetecknas av korrekt och snabb service när det finns behov av stöd i hemmet eller boende i särskilt boende. Brukaren ska ha valfrihet och möjlighet att påverka vårdinsatsen. Kvalitetskraven ska vara likvärdiga oberoende av utförare. Kommunen vill också underlätta för äldre att flytta till hyreslägenheter i nära anslutning till kommunens äldreboenden, för enklare tillgång till service eller annan hjälp. Vår ambition är att arbeta för äldreboende i fyra steg; i hemmet, i seniorboende, i trygghetsboende och i särskilt boende. Vi vill att ett äldrecenter skapas i kommunen på Bållebo i Bergsjö. Kvaliteten i den kommunala hemtjänsten ska utvecklas så att verksamheten blir ett föredöme med god service och kvalitet vid val av utförare. Anhöriga som tar hand om någon närstående ska få stöd. En gemensam daglig verksamhet ska utvecklas i kommunen för brukare inom handikappomsorgen. Verksamheten inom individ och familjeomsorgen ska utvecklas. Antalet placeringar av barn och ungdomar ska minska genom att vi satsar på olika former av hemmaplanslösningar för familjer, barn och unga. Kommunen ska fortsätta utveckla ett bra samarbete med landstinget kring vårdfrågor. Ambitionen är att ingen individ ska drabbas av problem på grund av gränsdragningar mellan olika huvudmän. Kommunfullmäktiges målområden 2015 Kommunstyrelsens mål 2015 Under 2015 2018 ska tryggheten bland kommunens invånare öka. 19

Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 7. Näringsliv och arbetsmarknad Nordanstigs kommuns insatser för näringsliv och företagande skall kännetecknas av attityder som skapar ett förbättrat företagsklimat, en god företagsutveckling, möjligheter och öppningar att utveckla nätverk och innovationer. Vi tror att det finns stora möjligheter för företag att utvecklas inom den s.k. gröna sektorn. Det är positivt då det möjliggör en mer hållbar tillväxt. Med hållbar tillväxt menar vi att tillväxten inte sker på bekostnad av miljö, personal, djur eller kultur. Att tillväxten bygger på miljövänlig teknik. Vår ambition är att kommunens insatser för näringsliv och företagande skall möjliggöra fler företag, fler arbetstillfällen och utvecklad turism. Samarbetet mellan kommunen och företagare ska utvecklas. Kommunen ska aktivt arbeta för nyetableringar av företag och tillväxt inom befintliga företag och utbildning inom företagande och entreprenörskap. Vi anser att utveckling och förstoring av den lokala arbetsmarknadsregionen har mycket stor strategisk betydelse. Kommunala beslutsprocesser och tillståndgivande ska vara kopplade till tjänstegarantier som är kända, accepterade och synliggjorda. Kommunens arbetsmarknadsstrategiska åtgärder ska syfta till att människor kan klara sin egen försörjning. Vi ska särskilt fokusera på att underlätta ingången i arbetslivet för ungdomar. Vi vill att invandrares och andra inflyttares yrkes- och utbildningskunskaper ska tas tillvara för att underlätta ingången i arbetslivet. Invandrares inlärning av svenska språket ska prioriteras. Kommunfullmäktiges målområden 2015 Kommunstyrelsens mål 2015 Under 2015 2018 ska förutsättningarna för näringslivet utvecklas och förbättras i kommunen. 20

Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 8. Personalpolitik Nordanstigs kommun vill som arbetsgivare driva en personalpolitik som är tydlig, väl känd och som är väl förankrad i en gemensam värdegrund som överensstämmer med verksamhetens mål. Som arbetsgivare har kommunen som mål att organisationen utmärker sig genom att skapa förutsättningar med en framsynt personalplanering, där kompetensförsörjningen är en hörnsten för att personalen ska kunna åstadkomma god service och möjlighet för verksamheten att nå uppsatta mål. Ambitionen är att möjliggöra alternativ för heltidstjänster inom kommunens verksamheter, för de anställda som så önskar. Kommunfullmäktiges målområden 2015 Kommunstyrelsens mål 2015 21

Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Strategiska frågor i ett långsiktigt perspektiv Kommunchefen I och med att budget för 2015 antas är det viktigt att snabba och kraftfulla politiska beslut tas, i syfte att verksamheternas kostnader ska komma ned i de ramar som anges i denna budget. 2014 var ett år då beslutade besparingar inte genomfördes, utan verksamheterna fortsatte att använda mer pengar än vad som fullmäktige anslagit. Så kan det inte fortsätta i längden! Det ser i budget 2015 ut som att det finns ett utrymme och ett positivt resultat i kommande bokslut för 2015. Resultatet kommer att bli svagare än vad som anges i budget, eftersom kommunen trots förväntade besparingsåtgärder kommer att fortsätta att förbruka mer pengar än vad budget anger. Det beror på att det kommer att ta tid innan kommande besparingsåtgärder hinner ge effekt. Kan vi nå ett positivit resultat eller nollresultat 2015 har verksamheterna gjort ett fantastiskt arbete och det kommer då tidigast 2016 eller 2017 finnas utrymme för strategiska satsningar i de verksamheter som fullmäktige då kommer att välja att prioritera. Bergsjö den 5 november 2014 Fredrik Pahlberg Kommunchef God ekonomisk hushållning Det övergripande ekonomiska målet för kommunen att sträva mot, är att god ekonomisk hushållning skall råda. Det innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna och att det varje år ska finnas ett överskott att avsätta till nödvändiga investeringar och att kunna göra avsättningar till pensionsfond med egna medel. Med andra ord innebär det att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Från och med år 2000 är det inte längre möjligt att under en följd av år minska sitt egna kapital. I kommunallagen finns ett s.k. balanskrav som säger att det årligen måste upprättas en budget i balans, d.v.s. kostnaderna får inte överskrida intäkterna. Det är viktigt att observera att det inte räcker med en budget i balans utan att det verkliga utfallet, bokslutet, måste vara i balans. Verksamheternas uppdrag måste därför spegla resurstilldelningen och budgetöverskridande får inte förekomma. Skulle inte kommunen klara balanskravet under ett år måste kommunen återställa det egna kapitalet inom tre år, dvs. betala tillbaka det som dragits över. Det får alltså till följd att budgetramarna blir lägre de påföljande tre åren. Eftersom Nordanstig många år förbrukat mer ekonomiska resurser än vad som tillförts är det av största vikt att på kortast möjliga tid återställa det egna kapitalet. Lagen föreskriver även krav på åtgärdsplan på hur det egna kapitalet skall återställas. Verksamhet på nuvarande nivå då det gäller uppdrag och kvalitet kan inte fortsätta eftersom kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Allteftersom befolkningen minskar blir det allt kostsammare att behålla den kommunala servicen till samma kvalitet och samma antal enheter. 22

Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Sverige och världen är fortfarande inne i en lågkonjunktur. Det gör att prognoserna för skatteintäkterna och generella statsbidrag 2015 2018 är osäkra. Med dessa förutsättningar som bakgrund är det alltså nödvändigt att de ramar som verksamheterna tilldelats 2015 2018 hålls så att positiva resultat erhålls respektive år. Ett stort ansvar vilar på de ansvariga inom avdelningar och verksamheter. Ledningsgruppen har ett ansvar för att månadsuppföljningen har hög kvalitet. Kvalitet Medborgarnas krav på information, delaktighet, kvalitet, och valfrihet i den offentliga verksamheten ökar. Utvecklingen ställer nya krav på kommunen - krav på en bättre medborgardialog, bättre kommunikation, effektivisering och hög kvalitet på de tjänster som kommunen tillhandahåller. Det ska finnas tydliga samband mellan mål, effektivitet och kvalitet i hela organisationen. Det skapar förutsättningar för en god ekonomi, verksamhetsuppföljning och utvärdering. Mätningar och jämförelser gör det möjligt för medborgarna att se vad de får för skattepengarna och hur väl kommunen lyckas jämfört med andra. Flera aktörer SCB, SKL, Socialstyrelsen och Skolverket med flera arbetar med att ta fram jämförelser. Jämförelser har blivit en trend bland kommunerna och kommer att fortsätta växa. Behovet ökar i takt med brukarnas medvetenhet och krav på god kvalitet, men ska framförallt ses som ett underlag för förbättringsarbete. Trenderna går mot att redovisa effekter av insatta resurser, snarare än resultat. Årsplaner för uppföljning och utvärdering för verksamheterna finns framtagna och arbetet med att ta fram rutiner och processer fortgår i syfte att utveckla och förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet ska kännetecknas av en helhetssyn och integreras i både det strategiska och det vardagliga arbetet inom alla funktioner och nivåer i kommunens verksamheter. Arbetet ska bedrivas öppet och offentligt. Förbättringsarbetet med effektivare och gemensamma rutiner i administrativa processer i organisationen fortsätter. Flöden, ansvar och roller ska bli tydliga. Förbättrade processer ska bidra till att öka servicen och tillgängligheten för medborgare och underlätta för medarbetarna. Målet med projektet Medborgarservice och införande av nytt ärende- och dokumenthanteringssystem är en del i kommunens utvecklingsarbete för att utforma och anpassa verksamheten till de önskemål och förväntningar som medborgarna har på kommunen. Arbete för att utöka kommunikation, information och delaktighet för kommunmedborgarna sker på olika sätt såsom: allmänhetens frågestund i kommunfullmäktige resultat- och kvalitetssidor på webben medborgar- kund- och brukarenkäter utvärdering, uppföljning av mål och verksamhet medborgarsammankomster ungdomsråd sms-panel för unga handikappråd BRÅ, brottsförebyggande och folkhälsoråd pensionärsråd Nordanstigs Näringslivsråd medborgarsammankomster. sociala medier, kommunen finns på Facebook. Pågående utvecklingsprojekt i kommunen: bredbandsutbyggnad Hälsinglands utbildningsförbund gemensam gymnasie- och vuxenutbildning BraFöre (Branschanknuten och Företagsnära kompetensförsörjning i Gävleborgs län) Nu kör vi, besöksnäringsprojekt Upplev Nordanstig 2014-2015 Nu gör vi! Lokala kompetenscentra Lona (Lokal naturvårdssatsning) Projekt medborgarservice 23

Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål SNAC (Swedish National Study on Aging and Care) RUN - Regional Utbildning för Nyföretagare Vård- och omsorgscollege Kommunstyrelsens utvecklingsmedel En översyn av kommunens föreningsbidrag och kommunstyrelsens utvecklingsmedel har genomförts. Som ersättning för tidigare utvecklingsmedel har de två nya bidragsformerna Projektbidrag och Visionsbidrag inrättats med ett gemensamt ansökningstillfälle årligen, 15 april. Projektbidrag avser ansökningar upp till och med 100 000 kr och Visionsbidrag avser ansökningar över 100 000 kr. 24

Omvärld Omvärld Svensk ekonomi och hur den påverkas av den globala ekonomin. Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Det gör att SKL skriver ned prognosen för årets BNPtillväxt till 2,1 procent kalenderkorrigerat). Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av 2014. Mot bakgrund av en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som 2013. En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. SKL förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Den beräknade högre inflationen i kombination med ett förbättrat arbetsmarknadsläge i form av vikande arbetslöshet beräknas leda fram till att Riksbanken i två steg nästa år höjer styrräntan till 0,75 procent. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Antalet personer i arbetskraften har fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. SKL räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015. Dock är skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år. Åren 2016 2017 fortsätter skatteunderlaget växa med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin växer med drygt en procent per år mellan 2014 och 2017. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Utdrag ur Sveriges kommuner och landsting (SKL) Cirkulär 14:32 25

Omvärld Nordanstigs kommun Kommunens invånare Befolkningen i Nordanstigs kommun har de senaste tio åren minskat med nära 500 personer. 2007 ökade befolkningen med tre personer. 2012 var befolkningen lika som 2011 och flyttningsnettot var positivt för första gången på flera år. Prognosen visar på en minskning med cirka 50 personer för 2014. Därefter minskar befolkningen något mindre per år fram till 2018. Invånare i Nordanstig 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 31-dec Prognos Bergsjö 2 758 2 744 2 739 2 730 2 726 2 725 2 726 Gnarp 2 232 2 206 2 195 2 181 2 171 2 165 2 163 Harmånger 2 139 2 112 2 972 2 960 2 951 2 942 2 935 Hassela 821 823 825 829 830 834 836 Ilsbo 708 722 709 709 712 714 716 Jättendal * 875 884 -- -- -- -- -- Totalt 9 533 9 491 9 440 9 409 9 390 9 380 9 376 *) 2014-2018 gemensam församling med Harmånger Befolkningsprognos Prognosen, gjord av SCB, grundar sig på 2012 års befolkningsstruktur, med antaganden gjorda på fruktsamhet, dödlighet samt in- och utflyttning. 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2012 2014 0-5 6-15 16-18 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 Fram till halvårsskiftet 2014 ökade befolkningen i Nordanstigs kommun med 35 personer. De största förändringarna i invånarantal brukar ske under tredje kvartalet, då flyttströmmarna är som störst, då ungdomarna som gått ut gymnasiet antingen fortsätter studera eller får arbete på annan ort. 2 000 1 500 1 000 65-74 75-84 85- Befolkningsförändring Nordanstig 2013-06-30 2014-06-30 Födda 45 48 Döda 69 63 Inflyttade 192 252 Utflyttade 202 203 Invånare 9 499 9 526 500 0 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 De elevkullar som varit i gymnasiet minskar nu. Över 26 % av befolkningen är nu över 65 år. 26

Omvärld Nordanstigs näringsliv I Nordanstigs kommun står tillverkningsindustrin för drygt 26,5 % av arbetstillfällen. Övriga arbetstillfällen finns inom jordbruk, skogsbruk och fiske 6 %, privat dominerade tjänster 27 %, offentligt dominerade tjänster 38 % och ej specificerad verksamhet 2,5 %. (Statistik SCB) Bland kommunens cirka 500 verksamma företag är cirka 250 så kallade soloföretag. Under senare år har stora investeringar skett inom en rad branscher bland annat inom trä-, metall- och jordbrukssektorn. En växande tjänstesektor är avgörande för Nordanstigs framtida arbetsmarknad. Besöks- och upplevelsenäringen i kommunen är under tillväxt och en fortsatt positiv utveckling beräknas under 2015. Speciellt ska framhållas Trolska Skogens upplevelsepark. Under fjärde säsongen besöktes anläggningen av 20 000 personer. De största privata arbetsgivarna i kommunen är: SMP Parts AB Iggesund Paperboard AB Mitt Liv AB Plyfa Plywood AB Den starka svenska kronan innebär stora svårigheter för de exporterande företagen. 27

Omvärld Kommunens näringslivsservice Näringslivskontoret ska för att förenkla för näringslivet arbeta efter mottot "en dörr in", vilket innebär att en företagare kan komma med vilken fråga som helst och kontoret ska ta reda på svaret eller lotsa företaget till rätt instans. För att bredda service och kompetens finns ett nära samarbete mellan Region Gävleborg, hälsingekommuner, Sundsvallsregionen, länsstyrelsen, ALMI, arbetsförmedlingen, NyföretagarCentrum och Nordanstigs Företagarförening (NFF). Pågående projekt där näringslivskontoret är deltagare: RUN (Regional Utbildning för Nyföretagare) Erbjuda starta eget utbildning till personer som har jobb men vill starta företag. Nu kör vi Skapa en konkurrenskraftig plattform för besöksnäringen. Fyra insatsområden: mötesplatser och samverkan (skapa arenor för näringen), digital tillgänglighet (en modern och kundanpassad digital plattform för regionens totala turistiska utbud), kompetens och kvalitet (få fram så många exportmogna verksamheter som möjligt), marknadsföring (få fler - och nya besökare till regionen). Projektet är förlängt till och med 2016 där fokus kommer att ligga på digital tillgänglighet, marknadsföring och samverkan. arbetet med paketering och försäljning kommer att pågå under hela projekttiden. Fokus för projektet under 2015 är även att hitta en hållbar organisation för Nordanstig som egen destination ur perspektivet Bo, Verka, Leva. Projektet kommer med stor sannolikhet få en förlängning under 2016. Arbetsmarknad Tabellen nedan visar inskrivna öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd som andel (%) av förvärvsarbetande och arbetslösa inom samma åldersspann den 30 september 2013 och den 30 september 2014. Öppet arbetslösa Alla Ungdomar och i program 16-64 år 18-24 år (%) 2013 2014 2013 2014 Nordanstigs kommun 8,4 6,5 18,2 12,8 Hudiksvall 9,2 8,5 25,2 22,6 Sundsvall 9,9 8,9 23,0 18,4 Gävleborgs län 11,4 10,8 26,0 23,5 Västernorrlands län 10,2 9,2 24,3 20,4 Riket 8,5 7,8 17,5 17,5 Kustnära Mötesplatser Skapa attraktionskraft, tillgänglighet och tillväxt i samarbete med övriga kustkommuner i länet. Projektet är avslutat men nätverket lever kvar och arbetar för att hitta möjligheter till utökad kustsamverkan med bland annat båtförbund. Upplev Nordanstig Nu gör vi Projekttid 2014-01-01 2015-12-31. Syftet är att arbeta med samverkan och destinationsorganisering utifrån resultat av Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun. Målen är ökad lönsamhet, skapa fler arbetstillfällen och nya verksamheter. En ny webbplats är under utveckling och 28

Omvärld Samhällsekonomin påverkar kommunen Skatteintäkter Kommunens huvudsakliga intäkter är skatteintäkter och statsbidrag som beror på landets konjunkturläge det vill säga sysselsättningen och konsumtionen. Av stor vikt är den lokala arbetsmarknaden i den egna kommunen. Med andra ord ju fler som har arbete och betalar skatt desto färre är bidragsberoende för sin försörjning. Även kommunens skattekraft, kommunens befolkningsantal samt fördelning i åldrar påverkar intäkterna. Sveriges kommuner och landsting gör tillsammans med SCB prognoser för varje kommuns skatteintäkter. Definitivt utfall redovisas först på hösten året efter redovisningsåret. Skatteunderlag En kommuns skattekraft är kommunmedborgarnas samlade beskattningsbara förvärvsinkomst för fysiska personer. Skatteunderlaget beräknas som skattekraften i kr/invånare. Tabellen nedan visar förändringen av skatteunderlaget i förhållande till föregående år. Definitiv Preliminär År (%) 2011 2012 2013 2014 Riket 2,16 2,99 4,00 3,38 Nordanstig 0,16 1,21 2,70 2,00 Hudiksvall 1,05 2,05 2,91 3,13 Sundsvall 1,09 1,87 3,56 3,51 2014 preliminärt utfall för inkomståret 2013 baserat på ca 98 % av deklarationerna. Nordanstigs kommun har en lägre utveckling av skatteunderlaget, en lägre öppen arbetslöshet än riket i stort både i åldersspannet 16-64 år samt i åldersspannet 18-24 år. Antalet arbetande samt deras inkomster är avgörande för kommunens skatteunderlag. Nordanstigs kommun har en lägre utveckling av skatteunderlaget än Hudiksvall och Sundsvall i den gemensamma arbetsregionen. 29

Förutsättningar för kommunens ekonomi Förutsättningar för kommunens ekonomi Kommunens ekonomi i backspegeln Kommunallagen och den kommunala redovisningslagen innehåller regler för kommunens ekonomiska styrning. Enligt dessa ska kommunen ha god ekonomisk hushållning i sin egen verksamhet och i offentliga verksamheter som bedrivs av andra juridiska personer, som kommunens bolag. Dessutom finns ett balanskrav, som innebär att kommunens intäkter varje år ska överstiga kostnaderna. Balanskravet får ses som en nedre gräns för den ekonomiska utvecklingen medan begreppet god ekonomisk hushållning innebär väsentligt högre krav. Nordanstigs fullmäktige följer rekommendationen att resultatet varje år skall vara lägst 2 % av skatteintäkterna det vill säga drygt 10 mnkr. Kommunen har arbetat medvetet med god ekonomisk hushållning de senaste åren. Under tio år i rad har det varit positiva resultat. Därmed har kommunen återställt drygt 111 mnkr av tidigare underskott. Emellertid har kommunen i många år levt över sina tillgångar. Det betyder att man fortfarande betalar för sådant som redan förbrukats, som till exempel räntekostnader på långfristiga skulder 2,0 mnkr, leasingavgifter 2,0 mnkr för såld och sedan återhyrd egendom och pensionsutbetalningar varje år på 11 mnkr. Alla dessa kostnader belastar utrymmet för verksamheterna. Med andra ord betalar kommunen varje år ca 15 mnkr för gamla åtaganden - pengar som skulle ha kunnat användas till årets verksamheter istället. En rimlig nivå på kostnader för tidigare år skulle vara cirka 5 mnkr. Det är av yttersta vikt att verksamheterna ges förutsättningar för effektiviseringar, d.v.s. att anpassa lokalerna både till utförande och antal för att göra det möjligt att visa resultat enligt kommunfullmäktiges mål med ca 10 000 tkr/år. Följden blir annars att kostnaderna ökar samtidigt som tjänsternas kvalitet och mångfald minskas. Därför måste arbetet fokuseras på att utveckla, förtydliga och följa upp de politiska verksamhets- och finansiella målen. Svensk kommunrating analyserar rikets kommuner såsom nationalekonomer analyserar ett land. Nordanstigs kommun har 2010-2012 erhållit betyg B (2007 betyg C) med stigande trend avseende kommunens ekonomiska och finansiella läge. I analysen för år 2013 är betyget höjt till A. Det är ett tydligt tecken på att kommunens arbete mot god ekonomisk hushållning har gett resultat. Nedan visas resultaten för åren 1999 2018. 30 000 20 000 10 000 0-10 000-20 000-30 000 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kommun Koncern 30

Förutsättningar för kommunens ekonomi Budgetförutsättningar 2015-2018 Utgångspunkten inför 2015 års budgetarbete har varit kostnader och intäkter utifrån årsredovisning 2013 och delårsbokslut per juni 2014. Nivån har angetts utifrån Politiska inriktningar och ambitioner och därpå följande kommunfullmäktiges prioriterade målområden. Hänsyn har tagits till de verksamhetsförändringar som har gjorts under år 2014 (som påverkar 2014 års resultat) och de förändringar som det har planerats för år 2015-2018. Kommunfullmäktiges finansiella mål avseende budgeterad resultatnivå skall 2015 vara lägst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. I PO-påslaget (personalomkostnader) ingår de lagstadgade arbetsgivaravgifterna samt även kostnader för företagshälsovård, fackliga kostnader samt pensionsavgifter. Budgetförutsättningarna specificeras i tabellen nedan: Löneökning utifrån föregående års lönenivå, (%) Budget 2015 FP 2016 FP 2017 *1 OB-ökning ingår, faktisk löneökningsnivå 2,4 % FP 2018 2,7 *1 2,7 2,7 2,7 PO-påslag (%) 39,8 39,8 39,8 39,8 Internränta (%) 2,5 2,5 2,5 2,5 KPI, (%) (genomsnittlig 1,9 2,9 2,9 2,9 förändring) Beräkningsgrund befolkning 1/11 året före. 9 421 9 390 9 371 9 360 Skatteintäkterna har beräknats utifrån Kommunförbundets prognos (cirkulär 14:38) över förväntade skatteintäkter. Beräkning har gjorts utifrån att befolkningen kommer att vara 9 421 nov 2014, 9 390 nov 2015, 9 371 nov 2016 och 9 360 nov 2018 och med en oförändrad skattesats på 22,61 respektive år 2015-2018.) Alla verksamheter i kommunen har noggrant kalkylerat sina kostnader och intäkter. Varje påverkbar kostnad har analyserats av verksamheterna. Budgeten har på ett realistiskt sätt kalkylerat personalomkostnaderna och pensionskostnaderna gällande såväl gamla pensionsutfästelser som under året upparbetade framtida pensionskostnader. Slutsatsen av ovan redovisade uppgifter är att det inte finns några inbyggda reserver på finansförvaltningen. Det krävs därför att varje chef tar fullt ansvar för att verksamheten ryms inom anslagen. År 2015 är budgeterat med ett positivt resultat på 10 320 tkr. År 2016 2018 är också budgeterade med positiva resultat. Resultatet för 2016 är budgeterat till 10 588 tkr, 2017 10 860 tkr och 2018 11 152 tkr. Lönekostnader och vissa andra kostnader har beräknats enligt ovanstående tabell. Grunden för dessa förutsättningar är hämtade från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt SKLs rekommendationer för budgetarbetet 2015 2018. 31

Förutsättningar för kommunens ekonomi Driftbudget 2015 Ramändringar har skett med avseende på: (tkr) KF 61/2014 Justeringar Ram 2015 Kommunstyrelsen 435 162 435 162 Kapitalkostnader (kpk) 19 726 19 726 Löneökningar 2014 och 2015 15 495 15 495 Önskemål från verksamheterna 42 156 42 156 Anpassningskrav för 2 % -50 000-50 000 Musikskolan VT 2015, Ks 277/2014 300 300 Feriearbeten, Ks 277/2014 114 114 Summa ram efter korrigering inkl. kpk 435 162 27 791 462 953 Kommunstyrelsen (tkr) 2015 Intäkter Kostnader inkl kpk Nettokostnader Kommunstyrelsen 158 219 621 172 462 953 Budgeten är ansvarsmässigt uppdelad på verksamheterna kommunledningskontor, utbildning, vård och omsorg och social omsorg. Inom kommunledningskontorets verksamhet finns ett separat kansli för byggnadsnämndens myndighetsutövning. De anslag som kommunstyrelsen föreslås få i 2015 års budget är mycket restriktiva. Det krävs en noggrann budgetuppföljning, en strikt kostnadskontroll och ett ständigt arbete med resultatförbättrande åtgärder för att sänka kostnaderna så att ett positivt resultat uppnås. Ramarna 2015 2018 innehåller stora åtgärdspaket som omgående måste preciseras med tydliga åtgärder. Dessa åtgärder kommer kräva politiska beslut. Under året kommer ett antal möten att ske med alla resultatansvariga för att skapa ett både individuellt och gemensamt ansvar för att hitta kostnadsreduceringar. Förutom kommunstyrelsens tilldelning har 3 500 tkr 2015 budgeterats till kommunstyrelsen. 1 000 tkr används som kommunstyrelsens förfogandemedel och 2 500 tkr används som kommunstyrelsens visions- och projektbidrag enligt beslutade fördelningsdirektiv. För åren 2016, 2017 och 2018 budgeteras respektive år totalt 3 500 tkr där 2 500 tkr används som kommunstyrelsens visions- och projektbidrag och 1 000 tkr används som kommunstyrelsens förfogandemedel. Omställningskostnader budgeteras med 22 641 tkr 2015, 26 286 tkr 2016, 24 743 tkr 2017 och 26 749 tkr 2018. Kapitalkostnaderna i budget 2015 har budgeterats utifrån tidigare kända kapitalkostnader samt i denna budget föreslagna investeringar för 2015. Kapitalkostnaderna 2016 2018 har beräknats utifrån 2015 års beräknade kostnader utan tillägg för investeringar 2016 2018 eftersom dessa ännu inte har beslutats. 32